HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping D-uppsats Vårterminen 2011 SAMMANFATTNING Lars Johannesson Poängen med en-till-en? Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen. Antal sidor: 40 En trend i skolans teknikutveckling är en-till-en, vilket innebär att varje elev får en egen bärbar dator att dis-ponera för skolarbete. Många skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förväntningar på resultaten. Nya förhållanden i en verksamhet innebär förändringar och dessa är viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en påverkar elevernas lärande, lärarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig. Utgångspunkten för min undersökning är att undersöka en-till-en ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasiets samhällsvetenskapliga program beskriver den personliga datorns roll i lärprocessen och hur datorn förändrar elevernas sätt att lära, och lärarnas egen undervisning. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom fenomenologi med fenomenografi som metodisk ansats. Undersökningen baseras på sex intervjuer med lärare. Eleverna använder datorn för traditionella arbetsmoment, som att skriva, men också på nya, utvecklade sätt. Datorn har också blivit ett administrativt stöd i skolarbetet. Dessutom använder eleverna datorn på ett sätt som stör undervisningen. Lärarna uppfattar att eleverna förändrar ansvarstagandet i sitt lärande och sitt förhållningssätt till tekniken. De beskriver också förändringar i sin undervisning, som handlar om strävan efter att utnyttja tekniken, en önskan att individualisera och att datorn integreras på ett naturligt sätt i undervisningen. Lärarna har också uppfattningen att deras arbete med undervisning har blivit svårare då datorn lockar till annat än undervis-ningsinnehållet. Sökord: en-till-en, dator, förändring, lärprocess, undervisning, fenomenologi, fenomenografi Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Att gräva där man står är en kvalitativ och hermeneutisk studie som undersöker vad utövare av de förtrycktas teater har för målsättningar och vad de vill förändra. Intervjuer ifrån åtta utövare/teatergrupper i Brasilien och Argentina kategoriseras i resultatdelen utifrån sex olika målsättningar: skapa forum, politisk förändring, att gräva där man står, anpassning och terapi,personlig utveckling, styrkan i att arbeta i grupp. Vidare presenteras två olika nivåer som utövarna verkar på: en samhällelig och en individuell nivå. Metodens potential att förändra och utövarnas målsättningar förstås sedan i tolkningsdelen med hjälp av forskning på området som tar sitt avstamp i Marx och Bourdieus teoretiska ramverk. Resultatet relateras också till svenska förhållanden.

Denna studie syftar till att undersöka hur kontextuella förändringsfaktorer påverkar mellanchefers roll vid organisatorisk förändring. Tidigare forskning belyser vikten av att företag ställer sig öppna inför förändring samtidigt som vidare forskning visar att upp till 70 % av alla initiativ till organisatorisk förändring misslyckas. Detta tycks delvis kunna förklaras av bristfälligheten i att anpassa ett förändringsarbete samt ledarskap till dess kontextuella förutsättningar. För att genomföra lyckosamma förändringsarbeten krävs därför att varje situation ses som unik till vilken ledarskapet måste anpassas. För att besvara forskningsfrågan genomförs en kvalitativ fallstudie på två företag som under tiden för studiens genomförande utför ett förändringsarbete. Studien ämnar undersöka olika kontextuella förändringsfaktorer samt hur mellanchefer arbetar under förändringsprocessen med avseende på fyra definierade ledarskapsroller. Studiens resultat påvisar framförallt att de ledarskapsroller som handlar om att leda och koordinera arbete står sig relativt intakta medan behovet av meningsskapande aktiviteter i en större grad påverkas av förändringskontexten.

No description available.

Detta arbeta undersöker tre ideella ungdomsorganisationers syn på strategi och strategiskt arbete. Det tar sin utgång i intervjuer genomförda med ordförande för organisationens nationella styrelse där frågor om organisationen, ledarskapet, styrelsen, strategi och långsiktigt arbete diskuterades. På intervjuerna gavs även utrymme att diskutera vilka problem organisationerna såg kring strategiskt arbete.   Organisationerna valdes ut genom att kontakta de största ideella ungdomsorganisationerna i Sverige och intervjuer genomfördes med tre olika organisationer. Intervjuerna visade på många liknelser i hur organisationerna arbetar och ser på strategi, men även många olikheter. Utifrån dessa intervjuer genomfördes en litteraturstudie för att finna mönster och förklaringar till det som noterades i intervjuerna.   Det framgår att dessa tre organisationer är medvetna om begreppet strategi och att alla utgår från ett tankesätt med ”strategi som plan”. Det skiljer sig dock kring vem/vilka det är som beslutar om strategin och hur aktivt detta arbete är i de olika organisationerna. Den största organisationen förefaller vara den som har det mest utvecklade tankesättet kring strategiskt ledning, men är samtidigt den organisation som möjliggör minst inflytande av dess medlemmar. Men arbetet slutar ofta där, med en strategi, med en plan. Det är styrelsen, ibland bara ordförande, som arbetar med strategin och det framgår att det behövs ett mer aktivt arbete med hela organisationens förståelse av behovet av strategi.   Samtliga organisationer uppvisar problem med kontinuitet när medlemmar eller styrelse byts ut samt att det kan finnas ett stort kunskapsglapp.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män som har en påverkan på den sexuella hälsan och livskvalitén i stor utsträckning. Sexualitet är en viktig del av människan genom livet och bör därför beaktas av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelser av hur den sexuella hälsan påverkades av prostatacancer. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Genom en sammanställning och analysering av data utformades tre kategorier med sex underkategorier. Resultatet visade att männen hade känslomässiga upplevelser i samband med val av behandling, kroppsliga förändringar, förlust av förmågor och sjukdomens påverkan på den sexuella hälsan. Vidare beskrevs en genomgående brist av stöd och information från sjukvården. Det framkom också att männen upplevde att de sexuella förändringarna hade en inverkan på deras självbild, nära relationer och framtida hopp. Vidare diskuterades resultatet med slutsatsen att sjukvården måste utvecklas för att kunna möta patienter i behov av stöd och frågor kring sexuell hälsa.

Syftet med denna studie är att belysa praktikers syn angående arbetet med att motverka återfall i missbruk inom Kriminalvården. Detta är gjort med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med praktiker inom programverksamheten gällande missbruk på anstalter och inom frivård. Teorin som använts i studien handlar om risk- och skyddsfaktorer. Vad som kan främja respektive hindra behandlingen och klientens/den intagnes möjligheter till förändring.   Resultatet för studien visar bland annat att respondenterna ser motivation hos både klienten själv, behandlaren samt klientens omgivning som viktigt för förändringen. Det finns många nackdelar med att bedriva behandling på ett avskärmat område som en anstalt. Dock finns det även många fördelar med att bedriva behandlingen med tvång. Studiens slutsatser handlar bland annat om klienters förändringsprocesser och utifrån detta skulle man kunna koppla det till  ämnet pedagogik.

Termen användarmedverkan har funnits och arbetats med sedan 1960 talet.Användarmedverkan innebär att utvecklare och användare arbetar tillsammans för att ta framen så bra programvara som möjligt, där syftet är att man vill förenkla användarnas dagligaarbete (Preece et al, 2002). Denna rapport är en fallstudie som genomförts på ett fallföretaginom bemanningsbranschen, där implementering av ett nytt tidrapporteringssystem skett.Implementeringen upplevs ha lett till ett outtalat motstånd ifrån användarna av systemet.Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen utav ett nytttidsrapporteringssystem mottagits av fallföretagets anställda konsulter, genom att belysa huranvändarmedverkan påverkat förändringsarbetet och vilka faktorer som bidragit till attanvändarna ställt sig negativa till förändringen i form av ett motstånd. Med erfarenheterdärifrån presentera förbättringsförslag inför kommande förändringsarbeten. Tidigare forskningvisar likmässiga genomförda studier inom stora organisationer, fast med inriktning på olikaförändringsarbeten och IT-system samt med fokus på högt uppskattade befattningar. Det nämnsäven i tidigare forskning att likmässiga studier bör genomföras för att stärka forskningen omså är möjligt. Det ansågs därför intressant att studera området utifrån ett annat perspektiv, inombemanningsbranschen med fokus på anställda konsulter.Teorier som användes för att uppnå syftet med studien var förändring i organisationer,kommunikationsplan, change management, technological acceptence model ochanvändarbarhet. Teorierna har använts som stöd i rapporten för att förklara och upplysarespektive problem som uppkommit utav implementeringen och påverkat de anställdakonsulternas användarmedverkan.Resultatet visade vara ett missnöje ifrån de anställda konsulternas perspektiv mot det nyasystemet, med många för och nackdelar som rörde hela förändringsarbetet på fallföretaget.Studien bidrog till framtagandet av olika betydelsefulla faktorer inom användarmedverkan sompåverkat implementeringen negativt. När resultatet ställdes mot forskningsfrågan och teorinvisade det sig att de upplevda faktorerna gick i linje med teorin.Genom att utvecklare och användare integrerar vid ett förändringsarbete, kan alla faktorer ochindivider involveras i projektet för att undvika missnöjet. Därmed skulle en implementeringkunna lyckas.

Reduced working hours is a well-debated subject, both politically as well as within business contexts. In this qualitative study we have chosen to research change in work processes when reduced working hours is implemented. The following research question was phrased: how can an organization change its work processes in order to increase productivity when implementing reduced working hours? In order to answer the question, we conducted a case study on a small, local recruiting and staffing company that has implemented a six-hour working day. All six members of the organization were interviewed and from the empirical material, we identified two main areas that have been of importance; organizational culture and communication. We have reached the conclusion that both a strong organizational culture and well-functioning communication, primarily internal, is necessary in order to successfully implement reduced working hours. We have also reached the following conclusions, which answers our research question; time spent on unnecessary, non-working related tasks, has to be eliminated; communication has to be conducted in a time efficient manner, preferably by using digital tools; meetings has to be audited and revised in order to make sure they are efficient.

The aim of this essay is examine how the Moderate party ideas and values have changed over time in relation to the so-called GAL-TAN dimension. The dimension theorizes values regarding green, alternative and libertarianism against traditional, authoritarian and nationalism. The dimension has recently become relevant for the Swedish political party system and political culture. The source material we use are documents of the Moderate party from 1904 to 2013. We have examine the Moderate party ideas using qualitative and comparative method, the results are presented in the form of a “codified text analysis”. Also, to find a deeper understanding, the results is evaluated in an idea analysis. Finally, we offer an understanding of values and ideas from a cultural and social perspective. The results show that the dimension existed from the very beginning in the Moderate party and that it is most prominent today. The study compared over time, making possible comparisons of cultural positions over time.