Denna studie har genomförts med syftet att redogöra för hur förändringsledare arbetar samt vilka sensemaking-aktiviteter som bedrivs och är återkommande i förändringar gällande IT-implementeringar inom den svenska sjukvården. Studien grundar sig på en fallstudie där det som studeras är förändringsarbetet gällande implementeringen av IT-systemet MetaVision på Akademiska sjukhusets centralintensiv, CIVA. Uppsatsförfattaren har använt sig av metodtriangulering och således samlat in empirisk data från tre olika sorters källor. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med ett urval av informanter baserat på deras profession, samt med projektets förändringsledare och superanvändare. Åtta stycken icke deltagande observationer har genomförts på avdelningen under fem veckors tid. Utöver det har dokument gällande förändringen samlats in. All insamlad data har sammanställts och analyserats. Studien mynnar ut en slutsats som belyser det faktum att förändringsledarens arbete och beteende är betydande för att förändringen ska gå att driva framåt samt att det finns specifika sensemaking-aktiviteter som ledare bör utföra under förändringsprocessens gång. Det går inte att urskilja enskilda aktiviteter som är viktigare än andra, då olika aktiviteter har olika betydelse i olika projektfaser. Detta beror på förändringens karaktär och vilken organisation som studeras. I denna specifika studie presenteras tre övergripande aktiviteter som varit betydande i det studerade projektets inledande uppstartsfas.

Bakgrund: Sedan internet uppfanns 1990 har samhället digitaliserats. I modern tid innebär det att människor kan göra nästan allt med hjälp av en smartphone eller dator, bland annat handla konsumentprodukter via en e-handel. De senaste åren har e-handeln i Sverige ökat och allt fler företag har implementerat e-handel som komplement till sina fysiska butiker. Vid en implementering av e-handel är det många faktorer som påverkas och förändras i företag. Studien kommer därför undersöka hur företag upplever förändringarna som sker på ett marknadsmässigt, organisatoriskt och ett logistiskt plan. Syfte: Studien syftar till att undersöka och förklara vilka förändringar företag upplever vid skiftet att gå från “Bricks” till “Bricks and Clicks” på olika plan; marknadsmässigt, organisatoriskt och logistiskt. Studien syftar även till att studera vad förändringarna kan leda till i form av möjligheter och utmaningar för företag och om förändringarna är gynnsamma i förhållande till hur de upplever att framtiden för e-handeln och fysiska butiker ser ut. Genomförande: Studien är en tentativ flerfallsstudie med kvalitativ karaktär. Empiri har samlats in från sju detaljhandelsbolag som upplevt övergången från “Bricks” till “Bricks and Clicks” och som valts ut genom en målinriktad urvalsprocess. Slutsats: Studien resulterar i att företag inom detaljhandeln som går från “Bricks” till “Bricks and Clicks” upplever flertalet förändringar på ett marknadsmässigt, organisatoriskt respektive logistiskt plan. Förändringarna har i sin tur gett upphov till möjligheter och utmaningar beroende på företagets förutsättningar där faktorer som storlek och resurser har en inverkan. En majoritet av förändringarna skulle gynna företaget inför framtiden om de scenarion som presenteras i den teoretiska referensramen och empirikapitlet blir verklighet. / Background: Ever since the internet was invented in 1990, society has been digitized. In modern days, people can do almost anything using a smartphone or a computer, including shopping for consumer products via e-commerce. In recent years, e-commerce in Sweden has increased and many retail companies have implemented e-commerce as a complement to their physical stores. When implementing e-commerce, there are many factors that are affected and changed in companies. This study will therefore provide an understanding on how companies experience the changes that occur on a market, organizational and logistic basis. Purpose: The study aims to explain what changes retail companies experience when transitioning from “Bricks” to “Bricks and Clicks” within different areas; market, organization and logistics. The purpose is also to understand what opportunities and challenges these changes might result in. Further, the aim is to study if the perceived changes will benefit the companies in the future. Completion: The study is a tentative, multiple case study characterized by a qualitative approach. The empirical data has been collected from seven retail companies that have experienced the transition from “Bricks” to “Bricks and Clicks” and have been selected through a target-oriented selection process. Conclusion: The study results in several perceived changes within the areas market, organization and logistics for retail companies that transfer from “Bricks” to “Bricks and Clicks”. The changes has led to opportunities and challenges depending on the preconditions of the companies where factors such as size and resources can affect the outcome. A majority of the changes would benefit the company in the presented future scenarios.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur digitaliseringen påverkar tjänsteorganisationer inom turism- och besöksnäringen.   Den metod som har använts är intervjuer med chefer och anställda i sex olika organisationer inom turism- och besöksnäringen. Examensarbetet har en induktiv ansats där den kvalitativa empirin styrt studien framåt och där teorin ger en djupare förståelse för studien.   Teorin har använts för att få en bättre förståelse för hur organisationerna arbetar med förändringar. Teorin som har använts är strategi, strategiprocess och ständiga förbättringar.   Vi har kommit fram till att omvärldens digitala förändring har en stor påverkan på organisationernas digitalisering vilket gör att verksamheterna nu försöker utveckla sina digitala kommunikationsverktyg för att nå ut till fler turister.

Affärssystemsprojekt är en väsentlig företeelse i organisationer. Allt ifrån små till större nationella och internationella företag har ett affärssystem som stöd för sina affärsprocesser. Införande och byte av affärssystem betraktas inom affärsvärlden som en av de mest krävande och riskfyllda förändringarna ett företag kan genomföra. Att studera affärssystemsprojekt är av intresse ur ett organisationsperspektiv eftersom resultatet får långvariga konsekvenser för organisationen. Interorganisatoriska affärssystemsprojekt består dessutom av parter från två organisationer, vilka har skilda typer av kompetenser och roller. I ett affärssystemsprojekt är begrepp som projektmål, tidsdimension, och interorganisatoriska team av vikt att diskutera. Kommunikation, funktionen som översättare mellan parterna och ledarnas delaktighet för att integrera informationsstrategier och affärsstrategier är, enligt tidigare forskning inom både informationssystems och projektforskning, av vikt att diskutera. Det finns olika synsätt på förändring och sambanden som råder vid genomförandet av affärssystemprojekt. Det ena är att projektdeltagarna bör vara slutna för förändring och det andra är att de bör vara öppna för förändring av projektmål, tid och team beroende på den kunskap som utvecklas. Studier som fokuserar på konsekvenser för organisationer av det ena eller andra synsättet är däremot begränsade. Studiens övergripande problem är att studera vilka konsekvenser det kan få för leverantörs respektive beställarorganisationerna om parterna är slutna respektive öppna för förändring. Avhandlingen avser att bidra till både näringsliv och affärssystemsforskningen genom att beskriva konsekvenser för leverantörs och beställarorganisationer av om parterna är slutna eller öppna för förändringar inom affärssystemsprojekt. Multipla och longitudinella fallstudier har genomförts för att uppmärksamma organisatoriska konsekvenser över tid. Studien har genomförts indelad i tre faser (1) en retrospektiv fas, (2) en observationsfas och (3) en longitudinell fas. Datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, observationer och dokumentgranskning för att beskriva konsekvenser för både leverantörs och beställarorganisationer som genomför affärssystemsprojekt. Resultaten visar att en öppenhet och en slutenhet för förändringar av projektmål, tid och team fick konsekvenser för de båda organisationerna. När båda parter var slutna för förändring blev det svårt att använda kunskap inom projekten. Leverantören identifierade strategiska lärandeprojekt innan de beslutade sig för att vara öppna för förändring. När beställarna var öppna för förändring och leverantören sluten för förändring genomförde beställarna lärande och förändringsprojekt utanför projekten och de gemensamma projekten sekventiellt. När båda parter var öppna för förändringar blev konsekvenserna varken system eller organisationsutveckling, vilket hade kunnat förväntas. Istället ledde det till kommunikationsbarriärer. I denna sammanläggningsavhandling sammanställs och beskrivs resultaten från studien av affärsystemsprojekt via fyra publicerade artiklar. / ERP-Projects are important activities within organizations. Most organizations use ERP-systems from small to large national and international companies. Actually, Business considers ERP projects as one of the most demanding and risky changes an organization can perform. An Investigation into ERP-projects is of interest from an organizational point of view because the result affects the organization in a long-term perspective. In addition, Interorganizational ERP-projects consists of team members from two different areas of business, who have different competencies and roles. Communication in-between the parties, the functionality for intermediary’s and the managers’ participation are important within information systems and project research. However, In ERP-projects are concepts such as project goal, timeframes and Interorganizational teams important to discuss. There are divergent approaches on change and associations that prevail in realization of the ERP-projects. One approach is that the project participants ought to be closed and the other is that they ought to be open for changes in project goals, time and team depending on the knowledge that is developed. The investigations comprehensive problem is to study organizational consequences within the supplier and the customers´ organizations if they are open or closed for change.   The aim of the dissertation is to contribute to both business and ERP research through a description of consequences for supplier and customer organizations if the parties are closed or open for change within ERP-projects.  Multiple and longitudinal case studies have been used to discover organizational consequences from a long-term perspective. The investigation is conducted in three phases (1) a retrospective phase (2) an observational phase and (3) a longitudinal phase. Data collection methods used is interviews, observations and document investigations to be able to describe consequences for both supplier and customers’ organizations that are performing ERP-projects. In the results, an openness and closeness to change of project goals, time frames and team resources within the projects were associated with consequences for both of the organizations. When both parties were closed to change it was difficult to utilize knowledge developed within the projects. The supplier identified strategical learning projects before they decided to be open for change. When the customers were open for change and the supplier closed for change the customers performed learning and change outside the common projects and the Interorganizational project sequential. When both parties were open for change the expected system and organizational development did not appear. Instead, when both parties had an openness for change there were plenty of communication barriers.  In this dissertation, the results from the investigation of ERP projects is compiled and described through four published articles.

Diabetes typ 2 innebär att kroppens vävnader som är beroende av insulin har blivit insulinresistenta. Sjukdomen kan vara svår att upptäcka och kan vara långt gången redan vid diagnostisering. Sjukdomen kan innebära stort lidande för patienten med ökat vårdbehov, långa vårdtider och förändrad livssituation. Första steget i behandlingen är livsstilsförändring, vilket kan förbättra sjukdomstillståndet. Livsstilsförändring kan även bidra till ökat välbefinnande och hälsa. Sjuksköterskan kan fungera stödjande i patientens hälsoprocesser och bör uppmuntra samt stärka patienten till förändrad livsstil. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med livsstils- förändring vid diabetes typ 2. 11 kvalitativa artiklar analyserades och sammanställdes i en litteraturstudie. I resultatet framkommer tre teman Omgivningens betydelse, Bryta tidigare mönster och Komma till insikt om sin situation. Det framkommer att patienter med diabetes typ 2 har behov av stöd för att göra och bibehålla livsstilsförändring. Stöd kan komma från vården, familj och närstående samt andra i liknande situation. Det visar sig att sjukdomen kan leda till en förändrad syn på sig själv samt ge känslor av skuld, sorg och värdelöshet. Patienter beskriver rädsla av att dö i förtid på grund av sjukdomen, vilket bidrar till en insikt om att sjukdomen är allvarlig. För att livsstilsförändringen ska bli långvarig behöver motivationen till detta komma inifrån. I diskussionen berörs varje tema. Patientens och sjuksköterskans ansvar diskuteras samt vikten av realistiska mål för ökad följsamhet i livsstilsförändringen. I studien diskuteras också hur vården kan bli bättre för patienten genom att ta in olika perspektiv. Psykiska påfrestningar som tillkommer sjukdomen bör ha större del i vården och sjukdomen kan ge en förändrad kropp som både kan begränsa och ge ny tillgång till världen.

Syftet med studien var att belysa hur professionella inom beroendevården resonerade kring harm reduction insatser och nolltolerans. Vi ville även undersöka möjligheter till förändringsprocesser hos de personer som använder narkotika med hjälp av harm reduction insatser. Den metodologiska utgångspunkten bestod i hermeneutiken och det empiriska materialet samlades in genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bestod av sex professionella från tre olika kommuner. Resultatet är analyserat utifrån teorier från Moira von Wright och Michel Foucault. Studien visar att professionellas upplevelse av harm reduction i stora drag är positiva trots att mer problematisering behövs. Några av slutsatserna är att harm reduction möjliggör förändringsprocesser hos personer som använder narkotika där man kan nå och motivera personer till vidare behandling. Skadereducerande insatser försvåras dock av narkotikapolitiken som stämplar både de som använder narkotika och de professionella. En annan slutsats är att harm reduction inte kan jämföras med legalisering.

Inledning I arbetet besvaras forskningsfrågan ”hur definierar Stadsledningskontoret innovation idag och hur kan de skapa en gemensam grund för deras framtida innovationsarbete”. Metod Under rubriken metod redogörs det hur utförandet av arbetet gått till samt motivering till vald metod. Anledningen till detta avsnitt är för att ge en uppfattning till hur författarna tänkt kring arbetets uppbyggnad. De valda metoderna är kvalitativ metod i kombination med aktionsforskning. Teori Här beskrivs den teori som behandlas, genom den här rubriken kan det ges en förståelse för vilka områden som kommer att beröras i arbetet. Teorin presenteras i tre teman, Innovation, Förutsättningar för ett innovativt arbete i grupp, och Gemensam grund. Empiri Under rubriken empiri presenteras data från tre intervjuer, en workshop samt en enkät. All empirisk data har samlats in hos Stadsledningskontoret i Västerås stad. Empirin visar på en splittrad organisation som saknar tidliga riktlinjer för deras innovationsarbete. Det visar sig också att medarbetarna saknar ett tillåtande klimat och det råder delade meningar om vad innovation egentligen innebär för Stadsledningskontoret. Analys Under den här rubriken sammanställs den teoretiska referensramen samt empirin tillsammans, för att ge en förståelse för hur de olika områdena hänger samman. Analysen tyder på att Stadsledningskontoret saknar en tydlig grund och riktlinje för deras innovativa arbete, de har även svårt att se innovation som något internt. De saknar också en gemensam syn på vad innovation är vilket är en av grundförutsättningarna för innovation. Diskussion I detta avsnitt diskuteras hur Stadsledningskontoret kan gå tillväga för att skapa en gemensam grund för deras framtida innovationsarbete. De med mandat i organisationen bör etablera en tydlig vision med Stadsledningskontorets innovationsarbete, där det tydlig framgår vad innovation innebär. De bör även till detta skapa tydliga mål och strategier för att uppnå denna vision och hur de skall gå tillväga för att implementera denna vision i hela avdelningen. Detta för att alla inom organisationen skall sträva efter ett gemensamt och tydligt mål. Slutsats Under rubriken slutsats kommer analysen mynna ut i hur Stadsledningskontoret kan arbeta vidare för framtida innovationsarbeten. Stadsledningskontoret behöver höja kunskapsnivån om vad för kontext innovation kan uppstå i, att det inte enbart är externt. De bör också fastställa var innovation skall betyda för dem och arbeta för att gemensamt etablera en gemensam grund internt för vad innovation skall vara för Stadsledningskontoret. Vidare bör de också arbeta med klimatet på avdelningen. / Introduction This essay answer the research question how the City Executive of Västerås City define innovation today and how they can create a common ground for their future innovation. Method The heading methodology describes how the performance of work have been done and justification for the selected method. The used methodology is qualitative method combined with action research. Theory The theory are presented under this heading and will generate an understanding on which areas are involved in the essay. The theory presented in three themes, innovation, prerequisites for an innovative group work, and common ground. Empiricism Under the heading empirical the data from three interviews are presented, a workshop and a questionnaire. All empirical data has been collected at the City Executive of the City of Västerås. Empirical data show a divided organization that lacks guidelines for their innovative efforts. It shows that employees do not have a tolerant climate and there is disagreement about what innovation actually means for the City Executive Office. Analysis This heading compiled the theoretical framework and empirical data together, to give an understanding of how the different areas are linked. The analysis suggests that the City Executive Office lacks a clear basis and guideline for their innovative work, they have difficult to see innovation as something internally and they also lack a shared vision of what innovation is, which is one of the basic conditions for innovation. Discussion This section discusses how the City Executive can proceed to create a common ground for their future innovation. Those with a mandate in the organization should establish a clear vision with the City Executive Office work on innovation, where it clearly states what innovation means. They should also be found to create clear goals and strategies to achieve this vision and how to go about implementing this vision of the entire department. This is to everyone in the organization should seek a common and clearly defined goal. Conclusion Under the headline conclusion, this analysis will culminate in the City Executive to work on for future innovation projects. City Executive Office needs to raise the level of knowledge about what the context of innovation can arise in, which is not only externally. They should also establish what innovation will mean for them and work jointly to establish a common basis internally what innovation will be for the City Executive Office. Furthermore, they should also work with the climate in the department.

Att det finns en pågående klimatförändring kan nog ses som en ganska stor självklarhet av många och en lösning kan vara införande av mer förnyelsebar energi. Solpaneler tycker jag är den mest intressanta, men hur ser regelverken kring bygglov för solpaneler ut och hur välvilliga är kommunerna att införa befrielser i byggloven. Denna undersökningen  handlar om bygglovsbefriade solpaneler i alla Sveriges 290 kommuner.

The aim of this study was to reach an increased understanding about how the changing process with regards to criminality and violent behaviour of men may look like. The questions on these issues were: (1) How do three men describe the changing process of their life manner from violence and criminality into non violence and non criminal way of life? (2) How do three professionals from the probation service describe the life changing process of men from violence and criminality into non violence and non criminal way of life? Our research study was thoroughly done based on a qualitative approach method, interviewing six individuals by following the theme focused interview guidelines. Three men with previous violence and crime records, actors, and three professionals working in the probation service, observers, were interviewed and the selection was intended to highlight the problem from two angles. The interviews were analyzed through social psychology and pattern which describes the process of changes. The results showed that the changing process from violence and criminality is complex and there are indeed several factors likewise major cause such as important circumstances, supporter and mentor, altered self-image and motivation was of great importance. The results correspond with previous research.

<p>I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna. Socialdemokraternas positiva förhållningssätt är en konsekvens av en förändring som skedde innan min analysperiod.</p><p> </p><p><strong>Sökord:</strong> Socialdemokraterna, EU-medlemskap, förhållningssätt, politisk förändring, jämförelse, tidsperspektiv.</p>