Bakgrund: Demenssjukdomar blir överväldigande både för personen med sjukdomen och även dennes anhöriga. Att växa in den roll anhöriga får när de vårdar sin närstående är ofta en smygande process som påkallas av de förändringar som sjukdomen medför. Livet tillsammans med en närstående som drabbats av en demenssjukdom innebär ständiga förändringar. För många anhöriga som vårdar en närstående med en demenssjukdom i hemmet kommer det till slut en fas där de känner att de inte kan bära ansvaret själva längre då behovet av hjälp kan bli mer omfattande och komplicerat, då kan placering inom särskilt boende vara aktuellt. Ett fåtal forskare har försökt förstå anhörigas fortsatta roll efter placering inom särskilt boende, deras uppfattningar om sin förändrade roll samt konsekvenserna för de anhörigas egna hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser relaterade till de förändringar det innebär när en närstående med demenssjukdom flyttar till särskilt boende. Metod: Integrativ litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar Resultat: Anhörigas upplevelser relaterade till de förändringar det innebär när en närstående med demenssjukdom flyttar till särskilt boende handlar om att relationen till sin närstående förändras, den vårdande rollen förändras och att anhöriga övergår från tvåsamhet till ensamhet. Slutsats: Studien gör de anhörigas upplevelser tillgängliga för sjuksköterskor, vilket är av stor vikt för att kunna förbättra bemötandet av anhöriga till personer med demenssjukdom inom vården. Sjuksköterskan bör ha god kommunikation med anhöriga om deras förväntningar samt informera de om eventuella förändringar och därmed stödja anhöriga till  förbättrat välbefinnande. Sjuksköterskan kan underlätta de upplevelser anhöriga går igenom i samband med att deras närstående flyttar till ett särskilt boende genom att den anhöriga tidigt delaktiggörs och blir en del av vårdteamet runt den närstående.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett specifikt fall, en landstingsorganisation, beskriva de praktiska problem som organisationer har i ambitionerna att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt och teoretiskt förklara varför det är svårt att förändra en organisationskultur i riktning mot mer hållbara arbetssätt. Frågeställning: 1. Hur arbetar en landstingsorganisation med hållbarhet i olika avdelningar och enheter och vilka svårigheter finns? 2. Vilken är organisationskulturens roll i införandet och upprätthållandet av hållbara arbetssätt? 3. Är det nödvändigt att organisationskulturen förändras för att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt? Metod: För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ forskningsmetod med 15 semistrukturerade intervjuer. Studien har begränsats till ett antal olika avdelningar och enheter i en landstingsorganisation och urvalet innefattar främst anställda i ledarpositioner. Resultat: Resultatet visar att hållbarhet anses vara viktigt men att arbetet och prioriteringen av hållbarhetsperspektiven skiljer sig mellan avdelningarna och enheterna. Det framkommer att en begränsad ekonomi och ett otillräckligt marknadsutbud är två exempel på faktorer som påverkar hur organisationen arbetar för hållbar utveckling. I studien framkommer det också att det finns olika syn på fenomenet organisationskultur och vilka svårigheter en organisationskulturell förändring kan möta. Ett genomgående antagande är att det är svårt att förändra en organisationskultur och att det hos människor finns ett motstånd mot förändring. Slutsats: Studiens resultat stödjer tidigare forskning som menar att implementeringsproblematiken med hållbara arbetssätt grundar sig i den ekonomiska kostnaden det innebär men visar även andra orsaker till problemet, till exempel begränsat marknadsutbud och upplevelsen av att vissa hållbarhetsperspektiv är andra avdelningars prioritet. Det framkommer att hur man arbetar med hållbarhet påverkas stort av i vilken mån det finns engagerade och kunniga ledare i organisationen och att svårigheten med att förändra organisationskulturen till främjande för införande och upprätthållande av hållbara arbetssätt kan bero på avsaknaden av dessa. Ytterligare svårigheter tycks bero på bristen av ett upplevt behov av förändring och att förändringsförsök möter motstånd hos de anställda. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att trots svårigheterna går det att förändra en organisationskultur. En öppenhet för förändring i organisationskulturen är positivt i syfte att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt men påverkar inte de ekonomiska och marknadsmässiga begränsningar som kan förekomma.

Idag finns knappt någon produktion av kläder kvar i Sverige. Att svenska företag i konfektionsbranschen har tvingats lägga ner produktion i hemlandet beror framför allt på de höga kostnaderna. Länder i öst, kan idag tillverka kläder med likvärdig kvalitet och med ledtider som ständigt minskar. Det har gjort att svenska företag har valt att förlägga sin produktion där istället.I denna magisteruppsats har vi valt att inte undersöka de ekonomiska resultaten av en sådan förändring. Studiens syfte är istället att analysera de organisatoriska resultat och konsekvenser som omorganisationen i samband med nedläggning av produktion resulterade i.År 2004 lade Oscar Jacobson ner deras sista produktion, som då fanns i Sverige, och flyttade den till länder i öst. I samband med nedläggningen samlade de kärnkompetensen i Borås. De valde även att ta steget från ett renodlat produktionsbolag till att bli ett mer marknadsinriktat företag med design, kvalitet och service i fokus.För att komma fram till resultatet har vi använt oss av en kvalitativ metod. Genom intervjuer med företagsledning och anställda har vi en förhoppning om att öka förståelsen för situationen. Det insamlade materialet i form av intervjuer har sammanställts till en narrativ berättelse med syftet att med respondenternas berättelser och vår egen tolkning sätta ihop en ny berättelse. Tanken med den narrativa berättelsen är att både intressera och utmana läsaren till nya tankar.Oscar Jacobson har med omorganisationen lyckats med sitt främsta mål, vilket var att vända ett negativt resultat till att bli positivt. Vi har kommit fram till att den identitetsförändring man ville göra, när man går från att vara ett produktionsbolag till att bli ett marknadsinriktat företag inte är avslutad. Man har dock kommit en bit på väg. / Uppsatsnivå: D

BAKGRUND:Vi har utgått från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori.Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förändringsprocesssom vi valt att följa.SYFTE:Vårt syfte är att följa en mångkulturell förändringsprocess som äger rum i Sydby Kommundelmellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill också undersöka vad denna förändring innebärför pedagoger i deras undervisning och yrkesroll.METOD:Vi har valt att använda oss av fallstudie som ansats och intervju är vår datainsamlingsmetod.Detta eftersom en fallstudie lämpar sig då syftet är att följa och beskriva en process.RESULTAT:Resultatet som vi har kommit fram till är att den förändring som skett, inte hade behövt förekommaom samhällets struktur hade sett annorlunda ut. Det är samhället i sig som skapar problem,som inte hade behövt vara några problem från början. Genom ett mångkulturellt klassrumskapas en förutsättning för att acceptera olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt får enförståelse för att alla är olika. / Uppsatsnivå: C

En stor påfrestning och förändring i relationen uppstår i samband med att ett par får sitt första barn. Barnmorskor har förmånen att möta de blivande föräldrarna på Barnmorskemottagningen (BMM) under perioden som kvinnan är gravid. Detta är en tid där möjlighet ges till att skapa en vårdrelation där utrymme ges till kvinnan och mannen att uttrycka vad de känner och upplever under tiden graviditeten fortgår. Många gånger uppstår problem i relationen redan under graviditeten, eller så uppstår problem under barnets första levnadsår. Skilsmässor är en vanlig företeelse i Sverige, upp till hälften av alla giftermål slutar med skilsmässa. Syftet med denna studie är att beskriva hur barnmorskorna stödjer kvinnan och mannen i deras relation när de skall bli föräldrar. Metoden som användes var intervjuer med kvalitativ ansats. I resultatet framkommer det att barnmorskor tror att hon har en betydande roll för föräldrarna och att hon har en förmåga att känna in om paret behöver extra stöd. Hon tror även att hon blir en person som paret inte glömmer. I resultatet framkom det att barnmorskor anser att parrelationen är föränderlig och att det är viktigt att paret vårdar varandra ömt för att deras relation skall klara påfrestningen. Slutsatsen som kan dras av studien är att barnmorskor upplever att de är betydelsefulla och att de har en vägledande roll för parets framtida relation. De anser att parrelationen genomgår en förändring i och med föräldraskapet men att relationen kan fördjupas om paret delar på ansvaret. / Program: Barnmorskeutbildning

Är du intresserad av vad som händer här och nu kring Apoteket AB:s omreglering? Isådana fall rekommenderar vi dig att läsa denna uppsats, ”Samma piller i ny förpackning– det riktiga apoteket?”. Som läsare får du ta del av den omreglering som skett inomApoteket AB, när det nu har gått från statligt monopol till en konkurrerande marknad.Syftet med uppsatsen är att undersöka och tolka hur den nya apoteksmarknaden hanterar,påverkas av och arbetar med den förändring som skett till följd av omregleringen.Uppsatsen innehåller ett introduktionskapitel där du får en inblick i det gamla, statligaApoteket AB, vad det har inneburit och stått för, följt av en inblick i de nyaapoteksaktörer som nu kommit in på den konkurrerande apoteksmarknaden: Medstop,Apotek Hjärtat och Kronans Droghandel. Med dessa organisationer har vi genom vårkvalitativa undersökningsmetod, genomfört ett antal intervjuer som legat till grund föruppsatsens process. Fokus ligger på den förändring som skett i och med omregleringenoch vad denna förändring har medfört. Du som läsare får sedan ta del av ensammanställning av vår empiri, varvat med teori och vår egen analys. Du får ta del av vadsom har hänt och varför, om och hur det har påverkat ledning, personal och också kunder.Vi har grävt i vad de olika aktörerna på marknaden säger och hur de ställer sig till detsom skett och fortfarande håller på att ske.Vidare bjuds det också på intressanta aspekter som rör denna förändring, framförallt fårdu som läsare ta del av hur den har påverkat personalhantering, konkurrens- och säljtänkpå de nya apoteken, då de apoteksanställda nu också blir säljare inom vinstdrivandeorganisationer. De konkurrerar nu med gamla kollegor som tillsammans på det gamlaApoteket AB, arbetade som en enad kår mot ett gemensamt mål. Även förtroendefrågantas upp i uppsatsen. Apoteket AB har haft ett högt förtroende bland kunderna och det tasupp om det nu är möjligt för de nya organisationerna att nå ett lika högt förtroende somApoteket AB har haft och hur de tänker arbeta för att nå detta, profilera sig och ta en platspå den nya apoteksmarknaden.Avslutningsvis reflekterar vi över de uppfattningar vi bildat oss under uppsatsens gång,de tankarna presenteras i den avslutande delen, i form av en berättelse kringförändringen.

I fiktiv underhållning framställs revisorn ofta som en grå, tråkig man med ett stort intresse försiffror. Frågan är dock hur den faktiska bilden av revisorer ser ut?Revisionsbyråerna lägger i dag stor vikt vid att visa att de erbjuder mer än enbart revision. De villvisa att de är moderna företag som kan hjälpa sina klienter genom att erbjuda en mängd olikatjänster. Det är av stor vikt att revisionsbyråerna vet hur branschen uppfattas av klienter ochpotentiella medarbetare för att de skall ha möjlighet att informera och marknadsföra sig på bästasätt. Vår avsikt med studien är därför att studera uppfattningen av revisorer och revision. Defrågor vi vill besvara i studien är:· Vilken uppfattning har allmänheten samt representanter från företag om revisorer?· Hur ser revisorernas självuppfattning ut i förhållande till allmänhetens intryck samt denbild representanter från företag har av revisorer?Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och som stöd för studien har vi valt att följa enfenomenologisk ansats. Vi har genomfört intervjuer med respondenter från revisionsbyråer,företag och allmänheten. Vid urvalet av respondenter har vi varit noga med att få en storspridning vad gäller, kön, ålder och geografisk placering för att undvika ett snedvridet resultat.I referensramen ger vi en beskrivning av revisorer, revisorns roll samt revisionsbranschen. Iempirikapitlet har vi sammanställt respondenternas svar.Revisorer anser inte att det finns någon "typisk revisor". De tror inte att den klassiska nidbildenav revisorer stämmer överens med folks faktiska uppfattning av revisorer i dag. Allmänheten haröverlag en negativ uppfattning av yrket och deras bild av revisorer stämmer överens med denklassiska gråa, tråkiga nidbilden. Representanterna från företagen ansåg att revisorer är duktigaoch kompetenta men att de också är välklädda och strikta paragrafryttare.

The purpose of this Master´s thesis is to examine howchildren’s needs, based on the Convention on the Rights ofthe Child, are provided for by the librarians when they havethe opportunity to create new libraries. We also examine ifchildren have been involved in the process and in that case towhat extent.Our theoretical perspective is based on MarianneAndersson’s and Dorte Skot-Hansen’s model of the fourdifferent functions the library can have for their users. Inorder to illustrate the degree of children’s involvement weuse Roger Hart’s model of participation.The thesis is based on qualitative interviews with seveninformants working at six different libraries.As a result of the thesis we can see that priority have beengiven to the function concerning how to find your way in thelibrary as a user. The informants also wanted to have alibrary that appeals to the children by offering possibilities toplay and be creative. The thesis shows that the informantsare of the opinion that it is an important issue to let thechildren participate in the process. Despite this the childrenhas in practice not been particularly involved. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund och problem: I november 2010 trädde en förändring i Sveriges lag i kraftvilket som innebär ett avskaffande av revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. EUhar genom påtryckningar på sina medlemsländer förespråkat regelförenklingar förföretagen. Syftet med regelförenklingarna var att skapa en mer konkurrenskraftigmarknad genom minskade administrativa kostnader. Sveriges regering beslutade 2006 atten utredning i fallet skulle genomföras vilket fick namnet SOU 2008:32. Utredningensmål var att ta reda på om det skulle gynna småbolagen i Sverige om de inte längre varenligt lag tvungna att upprätta ett reviderat bokslut. Uppsatsens huvudinriktning är attundersöka vilka konsekvenser som småföretagare, skatteverket, banker samt revisorerupplever till följd av avskaffandet av revisionsplikten.Syfte: Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna av avskaffandet av revisionspliktenför små bolag i Sverige. En del av syftet var att belysa eventuella åsiktsskillnadermellan respondenterna.Metod: Fyra personliga intervjuer samt två mejlintervjuer genomfördes. Utöver detta haren enkätundersökning genomförts bland små bolag. Respondenternas svar och åsiktersammanställdes i tabeller. I sin helhet finns intervjuerna transkriberade i bilagorna.Sekundärdata ställdes mot empirin och analyserades i analyskapitlet som mynnar ut i enslutsats där uppsatsens frågeställningar besvaras.Slutsats: Den huvudsakliga konsekvensen är att merparten av de berörda bolagen har valtatt behålla revisionen. Reformen har blivit en paradox mellan reformens syfte och detverkliga utfallet.1. Mer än 80% av företagen har valt att behålla den årliga revisionen.2. De administrativa kostnaderna för de små bolagen har därför inte kunnat minskas.3. Det uppstår problem med finansiering för de företag som valt att avskaffarevisionen.4. Revision av ett företags räkenskaper ökar trovärdigheten för redovisningen ochförtroendet för bolaget. / Program: Civilekonomprogrammet

Denna forskningsrapport fokuserar på gymnasieskolans laborationer i kemi och hur dessa förändrats under de senaste 10-20 åren. Motivet till att studera detta är ambitionen att få ökad didaktisk förståelse för laborationen som viktigt inslag i kemiundervisningen. I ett större perspektiv kan detta vara av intresse för att analysera om förändringar av gymnasieskolans kemilaborationer kan utgöra en delförklaring till att svenska universitet upplever ett minskat söktryck för kemi på högskolenivå och om delförklaring kan finnas för att Sverige som nation inte når samma resultat i naturvetenskap som vissa andra länder i internationella kunskapsmätningar. Sex erfarna lärare från sex olika skolor har intervjuats om sina upplevelser av kemilaborationen och vad som påverkat dess utveckling. Ramfaktorteorin har varit grundläggande för detta arbete och som analysmetod har fenomenografin valts. Resultaten visar på en stor variation i vad lärare anser påverkat kemilaborationens förändring. Ökat medvetande och högre krav från lagar och förordningar inom säkerhetsområdet samt att lärare upplever sig ha mindre tillgänglig tid för laborationerna framstår som de tydligaste orsakerna till gjorda förändringar. Även kompensation för försämrade praktiska färdigheter hos elever som lämnar grundskolan framkommer som en bakomliggande faktor. Den nya läroplanen Gy 2011, kostnadsöverväganden och kemi­lokalernas beskaffenhet framkom som mindre avgörande för kemilaborationens utveckling.