Bakgrund: Att upptäcka och stödja barn som far illa är ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan är den enda utanför familjen som regelbundet träffar barn och följer deras hälsa, tillväxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svår situation då de misstänker att barn far illa och samtidigt vill behålla en god kontakt med föräldrarna. Alla föräldrar vill sina barns bästa men förutsättningarna varierar. Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barn far illa i hemmet. Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person. Resultatet visade att det var av betydelse att våga se och hjälpa familjer genom uppbyggnad av förtroende och stöd från sjuksköterskan. Konklusion: Av resultatet framkommer att sjuksköterskan såg en stor vikt av att bygga upp ett förtroende till barnet och familjen då det hade betydelse för hur sjuksköterskan sedan skulle kunna ge det stöd barnet och familjen behövde. Dock fanns en ständig rädsla för att familjen skulle tappa förtroendet. Det krävdes mod att våga se de barn som far eller riskerar att fara illa och vidta åtgärder.

Pedagogens viktigaste uppdrag är att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga värdegrunden och motverka alla former av mobbning, kränkningar och trakasserier. Dock är uppdraget genom nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnått. Trots misslyckandet fastslår statliga utredningar och styrdokument att pedagogen är mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem är därav ” Varför kan just den enskilde pedagogen vidta aktiva effektiva åtgärder för att förebygga mobbning?”. För att utreda den motsägelsefulla problematiken åsyftar denna studie ”att sammanställa och redogöra för relevanta forskningsresultat kring det preventiva arbetet med att förebygga mobbning, i syfte att klargöra vilka effektfulla åtgärder som den enskilde pedagogen förmår att vidta genom sin position och situation i skolverksamheten”. För att uppfylla syftet och utreda problematiken formulerades två frågeställningar likt ” Vad har aktuell forskning sedan millennieskiftet, åren 2000-2013, resulterat i för implikationer kring effektiva preventiva åtgärder?” och ”Vilka verkningsfulla förebyggande åtgärder kan pedagogen egenhändigt agera utefter i den faktiska verksamheten?”. För att fullfölja syftet genomfördes en litteraturstudie som baseras på att eftersöka och granska vetenskapligt material.  Resultatet påvisar behovet av att utveckla elevernas sociala kompetens genom utbildning, att arbeta systematiskt och strategiskt mot mobbning och att utveckla pedagogens kompetens kontinuerligt. Slutligen kan det konstateras att pedagogen är en viktigt vuxen och förebild för eleverna i deras sociala utveckling, då pedagogens agerande och beteende kommer att reflekteras i elevernas uppförande.

<p>Flera studier har visat att många äldre drabbas av eller har risk att drabbas av malnutrition som leder till olika konsekvenser. Äldre som lever ensamma är en speciellt utsatt grupp. Malnutrition påverkar äldres hälsa både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ett ansvar när det gäller patienters nutrition. Syftet med studien är att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att upptäcka och förebygga malnutrition hos äldre. Studien är byggd på analys av tidigare forskning. Resultatet visar att sjuksköterskan kan upptäcka malnutrition hos äldre genom att ta hänsyn till vissa riskfaktorer såsom ensamhet, problem vid ätande och försämrad sårläkning. Dessutom kan sjuksköterskan använda sig av lämpliga mätningsmetoder. Malnutrition kan förebyggas bland annat genom särskild utbildning för personal och god dokumentation. När patienter äter i matsal tillsammans med andra förbättras deras nutritionsstatus. För att förebygga undernäring är kosttillägg en bra åtgärd. Utbildning är en av de viktigaste förebyggande åtgärder för att förhindra undernäring.</p> / <p>Several studies have shown that many elderly have risk to be hit of malnutrition that leads to different consequences. Older people who live alone are specially exposed group. Malnutrition influences elderly both physical and psychic. The nurse has a responsibility when it comes to patients' nutritional care. The aim of the study is to describe what nurse do in order to detect and to prevent malnutrition with elderly. The study is built on analysis of earlier research. The result shows that nurses can discover malnutrition among the old patients by have consideration to many risk factors like loneliness, eat problem, worsen wounds heals. Moreover nurse can use suitable measurements methods. Malnutrition can be preventing by special education to the staff, increase nutritional knowledge and good documentation. When patients eat in dining room together with others improve their nourishments status. Nutritional supplement is good arrangement to prevent undernurition. Education has the most importance roll to prevent malnutrition.</p>

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till arbetet med konflikthantering i en barngrupp. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där socialt lärande står i fokus. Sex stycken förskollärare har intervjuats där kvalitativ empiri framkom. Det empiriska materialet bearbetades där fem tydliga mönster framkom som sedan föll ut under fem olika teman. Dessa teman var förskollärares förhållningssätt, förskollärares strategier, vikten av att främja barns sociala relationer, att använda reflektion som verktyg samt kamratstöd. Dessa teman synliggjorde hur förskollärare förhöll sig till arbetet med att hantera konflikter. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av Cohens teori om konflikthantering samt det sociokulturella perspektivet.

Syftet med studien var att ta reda på hur fritidspersonal upplever, hanterar och förebygger konfliktersom sker mellan elever på fritidshem. För att kunna inhämta kunskaper om dessa områden harkvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med tio fritidspersonal. Intervjuerna transkriberadesoch bearbetades med den tematiska analysmetoden. Resultatet visade att nästan alla intervjupersonerupplevde konflikter som något positivt, eftersom eleverna lärde sig mycket av dem, och som någotnaturligt förekommande i vardagen. Konflikter brukar uppstå i samspel med andra bland annat pågrund av missförstånd, elaka kommentarer, svordomar och otydliga regler. Resultatet visade även attintervjupersonerna inte använder någon särskild konflikthanteringsmetod, men alla hade gemensamtatt de talar och förhandlar med konfliktparterna i hopp om att finna en lösning. Intervjupersonernabrukar förebygga konflikter genom att främst tala med barnen om hur man är en bra kompis ochutifrån detta göra övningar som tränar på olika förmågor, rollspel som lär barnen att inta andrakonfliktperspektiv samt titta på filmklipp om konfliktsituationer. Slutsatsen är att kommunikation ochspråket är det främsta redskapet för att hantera och förebygga konflikter på fritidshemmet.

Bakgrund: Mellan fem och tio procent av alla sportrelaterade skador kan kopplas till ljumskbesvär. Besvären är vanligast hos fotbollsspelare men ses även frekvent hos ishockeyspelare. I dagsläget saknas en uppdaterad litteraturöversikt rörande prevention och behandling av dessa besvär hos idrottare. Syfte: Syftet med den här översikten var att sammanställa både de preventionsprotokoll som används för att förhindra uppkomsten av ljumskrelaterade besvär hos idrottare samt de konservativa behandlingsmetoder som används vid dess rehabilitering. Metod: Sökningar i databaserna PubMed, Cinahl och Sport Discus utfördes under februari månad 2022. Tio studier inkluderades i litteraturöversikten. För kvalitetsgranskning har PEDro-skalan använts och GRADE har använts för evidensgranskning. Resultat: Evidensen för prevention av ljumskrelaterade besvär hos idrottare bedöms måttligt stark. Gällande behandling bedöms evidensgraden begränsad. Samtliga utom en av de inkluderade studierna är av metodologisk måttlig till hög kvalitet. Konklusion: Preventionsprogram riktade mot enbart ljumskrelaterade besvär är få. Ingen enskild behandlingsmetod av ljumskrelaterade besvär kan stärkas. Fler studier utförda på andra sporter än fotboll skulle kunna öka överförbarheten av både prevention och behandling av ljumskrelaterade besvär hos idrottare. Nyckelord: rehabilitering, förebygga, ljumske, skada / Background: Groin pain is common in different sports. It is seen especially among football players, but also hockey players commonly suffer from groin pain. There is currently no updated review regarding prevention and treatment of groin pain among athletes.  Purpose: The purpose of this review was to compile the preventive protocols for groin pain in athletes as well as the conservative treatments used in rehabilitation.  Method: Searches were made in PubMed, Cinahl and Sport Discus during February 2022. Ten studies were included in the study. GRADE was used to determine the level of evidence. The methodological quality was assessed by using the PEDro-scale. Results: The methodological quality was considered “moderate to high” in all but one of the included studies. The evidence for prevention of groin pain was “moderate”, while the evidence for treatment of groin pain was “limited”. Conclusion: Preventive programs for groin pain alone are few. No single treatment for groin pain can be presented. A higher number of studies including other sports than football could lead to a larger transferability.  Keywords: rehabilitation, prevent, groin, injury

The purpose of this study was to investigate how schools work to counteract, prevent and remedy abusive treatment online and on various social media. In our study we have chosen a collective name for these concepts, with the concept mediated bullying (medierad mobbing). The study is based on a qualitative method with semi-structured interview questions. The interviews were conducted at five different schools with a total of six different informants, two of whom are middle school teachers, two primary school teachers, a special educator, and a counselor. All informants work in schools in the suburbs of a bigger city. The research questions for the study were; 1. How does the school work preventatively against mediated bullying? 2. How and when is it relevant to incorporate value-based work in education? The study indicated that mediated bullying is an ambiguous concept. This means that there is no fixed meaning, and as such there are multiple ways to interpret bullying on various mediated platforms. As the mediated world has reached lower ages, the study also indicated that working with fundamental values and language use should be emphasized from an earlier age. Notably, schools do not have a standardized template for how to address and mitigate mediated bullying; therefore, this results in large knowledge gaps due to the discrepancies with the information shared among adults. Ultimately, this contributes to teachers having feelings of helplessness at work. Keywords: Medierad mobbning, kränkningar över sociala medier, nätmobbning, förebyggande, åtgärdande, nätsmart, värdegrundsarbete, mobbning

I vår studie framkommer att skolelever med problematisk skolfrånvaro är ett växande problempå många skolor både i Sverige och internationellt. Detta i sin tur leder till stora konsekvensersett både ur individ- och samhällsperspektiv. Syftet med studien är att sett utifrån enspecialpedagogisk roll belysa komplexiteten kring problematisk skolfrånvaro gällandeförebyggande, främjande och åtgärdande insatser.För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad lagstiftningensäger, vad som räknas som problematisk skolfrånvaro, orsaker till skolfrånvaro samt hur manskapar goda förutsättningar genom att främja och förebygga skolnärvaro. Utifrån tidigareforskning fokuseras på flera perspektiv kring problematisk skolfrånvaro samt åtgärder kringelever med problematisk skolfrånvaro.Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, från vilken begreppen scaffoldingoch proximal utvecklingszon lyfts fram. I den kvalitativa undersökningen intervjuasspecialpedagoger om deras erfarenheter av problematisk skolfrånvaro utifrån frågor sombygger på de centrala begreppen förebyggande, främjande och åtgärdande insatser.I resultatdiskussionen framkommer att specialpedagogerna arbetar förebyggande, främjandeoch åtgärdande genom att samverka med elevhälsans övriga professioner för att främjaskolnärvaro. De beskriver att detta arbete sker på både individ och gruppnivå.Framgångsfaktorer som specialpedagogerna beskriver kring det åtgärdande arbetet motproblematisk skolfrånvaro är samverkan med hemmet samt övriga samhällsaktörer. En centraldel som bidrar till framgång är vikten av goda relationer mellan elev och skolpersonal samtmellan elever. Det framträder en tydlig bild av vikten av elevhälsans roll både sett ur ettelevperspektiv och samverkansperspektiv både med hem och andra samhällsaktörer. Det stårklart att det behövs mer forskning kring problematisk skolfrånvaro. Det finns ett stort behovav mer kunskap hos skolpersonal, elevhälsa och skolledning för att vända trenden så att denproblematiska skolfrånvaro minskar.

Bakgrund: Kateterassocierade urinvägsinfektioner är en återkommande komplikation relaterad till att patienter får eller har en kvarliggande urinkateter (KAD). År 2018 utgjorde urinvägsinfektioner 40 procent av alla vårdrelaterade infektioner (VRI) globalt. Kateterassocierade urinvägsinfektioner ökar för varje dag som patienten har KAD. Sjuksköterskan kan ha en betydande roll i att förhindra uppkomsten av urinvägsinfektion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan förhindra uppkomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner vid insättning och vård av kvarliggande urinkateter i slutenvård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie på ett systematiskt sätt med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet från litteraturöversikten visade att sjuksköterskan i vissa fall kunde förhindra kateterassocierade urinvägsinfektioner men i vissa fall inte. Genom utbildning som gav en ökad kunskap, följa ett borttagningsprotokoll och riktlinjer gällande kateterisering samt upprätthålla en god kommunikation med övrig vårdpersonal kunde sjuksköterskan förhindra uppkomsten av kateterassocierade urinvägsinfektioner. Slutsats: Ytterligare kunskap kring katetervård samt hygien vid kateterisering rekommenderas för att få en säkrare vård samt ett minskat antal av kateterassocierade urinvägsinfektioner.

Bakgrund och problemformulering: Intensivvårdssjuksköterskor arbetar patientnära och det ligger inom ramen för deras kompetens att ha förmågan att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Intensivvårdsdelirium drabbar en stor andel av patienterna som vårdas på intensivvården. Tillståndet medför bland annat förlängda vårdtider, ökade kostnader för sjukvården och en ökad mortalitet hos patienterna som drabbas. Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt enligt modellen av Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Flera sjuksköterskor upplever en avsaknad av kunskap kring intensivvårdsdelirium och det förebyggande arbetet. Resultatet belyste att intensivvårdssjuksköterskor har olika erfarenheter kring det identifierande arbetet. Bedömningsinstrument nämns i flera studier och det råder delade upplevelser kring användandet av instrumenten. Intensivvårdssjuksköterskor upplever att det finns flera olika utmaningar i det förebyggande arbetet. Diskussion: I diskussionen sker reflektioner kring intensivvårdssjuksköterskans kunskaper kring intensivvårdsdelirium samt erfarenheter av att arbeta förebyggande och identifierande