En vanlig komplikation efter operativa ingrepp är illamående och kräkning, som många gånger kan anses som ett mindre problem. Det kan dock leda till både onödigt obehag och förlänga vårdtiden för patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och/eller lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter. Frågorna som ställs är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan (1) förebygga och (2) lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter? Metoden är en litteraturstudie. Resultatet visar på ett flertal förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder som: akupressur, akupunktur, elektrisk stimulering, vätska, syrgas, musik och vägledande bildspråk, inhalation av arom och allmänna omvårdnadsåtgärder. Akupressur kan ha en fördelaktig effekt i det förebyggande arbetet mot illamående och kräkning och en ökad intravenös vätsketillförsel kan både förebygga och lindra.

Övervikt och fetma har blivit ett globalt ökande problem.  Mer än 1 miljard människor i världen är överviktiga och det finns idag fler överviktiga än undernärda i världen. I Sverige har fetman under de senaste 20 åren fördubblats och omfattar omkring 500 000 människor. I dagens samhälle ägnar sig fler människor åt stillasittande aktiviteter, där tid framför datorn och TV:n ökat, vilket också kan vara en bidragande orsak till övervikt. Syftet med studien var att ta reda på hur skolan kan utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma hos barn i skolan. Den metod som användes var en litteraturstudie som baserades på 25 kvantitativa artiklar som söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Vi har även tillämpat en kvalitativ del som består av litteratur hämtad från boken Guldsitsen (Stockholm.se/socialtjanstforvaltningen). I resultatet framkom det, att en stor riskfaktor för att drabbas av övervikt är för mycket stillasittande beteende. Det finns ett samband mellan stillasittande aktiviteter som att titta på TV och sitta framför datorn och ohälsosamma kostvanor som leder till övervikt. Insatser i skolor genom att främja en sundare livsstil har bidragit till ett positivt resultat för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Om arbetet med att utveckla ett förebyggande arbete för att motverka övervikt och fetma ska lyckas måste ett samarbete mellan skolan och föräldrar komma till stånd. Det är viktigt att pedagoger och föräldrar möts som jämlikar och förenas i det gemensamma intresset att skapa en meningsfull miljö för barnet/ungdomen.   Nyckelord: Barn, övervikt, förebygga, fetma, skola, föräldrar

Studiens syfte är att undersöka hur några utvalda pedagoger i barnomsorgen beskriver att de hanterar och förebygger konfliktsituationer emellan barn och mellan barn och pedagoger. Vad upplever/bedömer pedagogerna vara orsaker som kan leda till konflikter? Hur förebyggs och löses konflikter? Vad har pedagogerna för barnsyn när det gäller konflikthantering? Metoden är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Fyra pedagoger med barnskötarutbildning eller förskollärarutbildning och som arbetar i barnomsorgen har deltagit. Resultatet visar hur respondenterna löser konflikter med domarroll, medling, avledning eller genom att avvakta och ge barnen tid att lösa konflikterna själva. Respondenterna uppfattar att barnen löser konflikter genom medling och avledning. Samtliga respondenter anser att konflikter är nödvändiga. Det viktiga är inte vilka metoder som används för att hantera konflikter. Det viktigaste är förhållningssättet, inte bara i konfliktsituationerna utan hela tiden.

Det här arbetet handlar om elevers läs-och skrivsvårigheter i dagens skola och hur skolan och läraren/specialläraren kan förebygga, åtgärda och underlätta för eleverna. Vi intervjuade tre lärare och tre speciallärare i olika åldrar, både män och kvinnor. Resultatet visar att läs-och skrivsvårigheter är ett svårdefinierat begrepp även bland verksamma lärare. Men det visade också att det finns aktivt arbete ute på skolorna för att förebygga läs-och skrivsvårigheter och att man så tidigt som möjligt kan upptäcka eventuella svårigheter hos eleverna. Då läs-och skrivsvårigheter är ett aktivt samtalsämne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete både i ett förebyggande syfte men det finns också ett utvecklande arbete för de elever där svårigheten redan har upptäckts. Vidare framkommer att läraren behöver ett engagerande och motiverande förhållningssätt för att det ska uppstå ett positivt klassrumsklimat där det skapas lust att lära. Som lärare ska man se alla elever och utgå från deras individuella behov vilket man bör göra för alla, med eller utan läs-och skrivsvårigheter. Elever med läs-och skrivsvårigheter har idag bra förutsättningar för att lyckas med sin läsning och skrivning om de har en lärare som tror på deras förmåga och skapar rätt förutsättningar för att lyckas.

Syftet med denna studie är att utifrån DO:s definition av arbetet med likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling undersöka hur arbetet med dessa planer integreras i förskolornas verksamhet. Specifikt fokus läggs vid att synliggöra vilka metoder och redskap som används för att förebygga, främja och åtgärda arbetet i verksamheterna. För att få svar på studiens syfte har kvalitativ ansats med intervjuer av pedagoger använts. Detta för att på djupet få en förståelse för pedagogers olika uppfattningar kring studiens tre frågeställningar. Vi analyserat intervjusvaren utifrån studiens valda teoretiska ramverk, gällande styrdokument och tidigare forskning. Vi har i vår analys sökt efter upprepade mönster i empirin för att kunna tolka in dessa i vårt arbete. I vårt resultat av studien kan vi se att tillfrågade pedagoger önskade mer kunskap om begrepp och tillvägagångsätt i arbetet med likabehandlingsplanen. Pedagogerna anser sig sakna stöd från huvudman och rektor. Vi kan också från intervjuerna tolka att det finns en vilja att få in likabehandlingsarbetet i verksamheten från pedagogernas sida, men att det just är stödet och känslan av osäkerhet som hindrar att det blir en naturlig del av verksamheten. Arbetet blir på så vis stort och svårt att hantera. Resultatet i studien visar också att barnens delaktighet vilar på att det finns en närvarande vuxen som kan fungera som stöd och väcka reflektioner, diskussioner och tankar hos barnen. På så vis blir barnen delaktiga i likabehandlingsarbetet i olika diskussioner och reflektioner över olika situationer som sker eller har skett. De får hjälp och stöd av pedagogerna i verksamheten att hantera och lösa konflikter, lyssna på andra och själv uttrycka en åsikt. Vi kan i alla våra genomförda intervjuer se att vårdnadshavare inte är delaktiga i likabehandlingsplanen mer än att de fått information om att den finns. Vi kan avslutningsvis i resultatet se att begreppen förebygga, främja och åtgärda ligger till grund för ett integrerat likabehandlingsarbete i förskolan.

Bland elever som är i behov av särskilt stöd finns en grupp elever som benämns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under långa tidsperioder på att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta får stiga åt sidan. Detta ställer krav på att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie är att få förståelse för hur personalen i grundsärskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsättningar uppstår. Denna studie syftar även till att få förståelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg när det gäller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsärskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna användes George H. Meads teori om att människors handlingar och identitet bildas i sociala relationer, en intersubjektivitets tanke. En pluralistisk utgångspunkt, att olika perspektiv kan samverka, intogs.Resultatet, i denna studie, visar att ett relationellt perspektiv intas av intervjupersonerna. En sammanfattande beskrivning av verktyg, när det gäller att förebygga och motverka problemskapande beteenden, är enligt denna studie: 1. Samtal och reflektion med alla inblandade aktörer runt eleven, 2. Anpassningar utifrån individ och situation, 3. En väl strukturerad dag för eleven. 4. Fokuserat bemötande av eleven där dennes kommunikation vill förstås och 5. En insatt och stöttande rektor. Slutsatsen blir att olika perspektiv och verktyg måste beaktas för att bästa resultat ska uppnås för eleverna, processen är ett lagarbete och intersubjektivitet är en förutsättning för det goda mötet. Detta betyder att alla aktörer runt eleven i verksamheterna måste bidra med sin kunskap i intersubjektiva möten.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara närstående till en person som lever med långvarig smärta är vanlig då det berör ca 20 % av Sveriges befolkning. Eftersom familjen kan ses som en helhet kan detta innebära både sociala och psykologiska konsekvenser även hos de närstående som då löper ökad risk att drabbas av ohälsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som lever med långvarig smärta. Metod: Litteraturöversikt sammanställd av kvalitativa artiklar och analyserad enligt Friberg. Resultat: Vardagen för de närstående förändras och begränsas genom att de känner att de måste anpassa sig, det sociala nätverket minskar, rollerna och relationerna förändras. Närstående upplever stora känslomässiga bördor såsom psykiskt illabefinnande, de känner sig misstrodda, känner oro för framtiden och brist på information och kunskap gör att de känner sig åsidosatta. Slutsats: Närstående till en person som lever med långvarig smärta påverkas starkt men på andra sätt än den direkt smärtdrabbade. Det är av vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de närstående och deras situation för att förebygga ohälsa.

Den här studien utgår från syftet att studera pedagogernas syn på mobbning i förskolan samt hur förskolorna arbetar med att förebygga mobbning. Resultatet har visat att samtliga förskolor som deltagit i undersökningen arbetar med att förebygga mobbning. Arbetssättet på förskolorna i studien har visat sig vara lika, då samtliga förskolor i studien utgår från likabehandlingsplanen i arbetet med att förebygga mobbning. Att arbeta med att tidigt förebygga mobbning är något samtliga pedagoger i studien ansett är viktigt. Resultatet har även visat hur en del att pedagogerna tycker sig se svårigheter med att låta det förebyggande arbetet vara synligt och medvetet för barnen. Hur förskolor arbetar med att förebygga mobbning i förskolan besvaras samt hur pedagogerna ser på mobbning i förskolan.

Bakgrund:Undernäring hos äldre är ett växande problem med stora negativa konsekvenser för den enskilde. Forskning som undersöker de faktorer och de äldres upplevelse av vad som påverkar undernäring kan ge distriktssköterskan verktyg att förebygga undernäring. Syfte och metod: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer distriktssköterskan kan identifiera för att förebygga undernäring hos äldre. Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie. Resultat: Studien resulterade i tre teman: Fysiska faktorer, psykiska faktorer och yttre faktorer. Resultatet visade på att det finns flera faktorer som påverkar undernäring hos äldre. Distriktssköterskan bör försöka se hela den äldre personen och ett screeningsverktyg kan underlätta detta.

Syftet med denna undersökning fokuseras på hur lärare kan arbeta för att förebygga kränkande behandling samt hur de kan samarbeta med vårdnadshavare för att stödja elevers skolgång. Två skolor har valts ut där lärare och rektor intervjuas för att ta reda på hur de arbetar för att förebygga kränkande behandling, där ingår även samarbetet med vårdnadshavarna. De metoder som används för att analysera intervjumaterialet grundar sig i Steinar Kvales (1997) analysmetoder. Undersökningen ger en inblick i hur arbetet med kränkande behandling fungerar i skolan, samt hur en nyexaminerad lärare kan arbeta med detta i klassrummet för att förebygga att kränkande behandling uppstår. Våra huvudsakliga slutsatser är dels att prata med eleverna om vad det innebär att utsätta eller bli utsatt för kränkningar, även att vårdnadshavarna har en viktig roll när deras barn är inblandade och att det krävs ett samarbete mellan skola och hem.