Background: Hip and groin pain is common in ice hockey and particular in goaltenders, because their movement patterns make them particularly vulnerable. "Skate to the post-technique” (SMS-technique) is a relatively new technique that the goaltenders uses and no studies have been published where the SMS-technique is studied and the hypothesis is that the hip is subjected to high stresses which can lead to hip and/or groin pain. Purpose: The purpose of this study was to investigate the prevalence of hip/groin pain in male ice hockey goaltenders of elite level in Sweden and if factors such as age, level of SMS-technique use and prevention training can be linked with the pain. The study also examines whether the goalies are concerned of injuring the hip and/or groin. Method: Descriptive and comparative cross-sectional study consisted of an online survey in which 57 % of 94 goaltenders participated. Results: A total of 63 % responded that they have pain in the hip/groin every month or more frequently. Over half of the goaltenders follow a specific training program and a significant difference in pain incidence was seen between them and those who do not follow a training program, p = 0.01. Most responded that they are more or less worried of getting hurt in the hip/groin. No significant difference in the occurrence of pain could be observed at different degrees of using SMS-technique. Conclusion: Many goaltenders have hip/groin pain and those who have pain are more often following a specific exercise program to prevent injuries in the hip and/or groin. / Bakgrund: Höft och ljumsksmärta är vanligt inom ishockey och främst hos målvakterna eftersom deras rörelsemönster gör dem extra utsatta. ”Skridsko mot stolpe-tekniken” (SMS-tekniken) är en relativt ny teknik som målvakter använder och inga studier har i nuläget publicerats där den studerats och hypotesen är att höften utsätts för stora påfrestningar vilket kan leda till höft/ljumsksmärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalensen av höft/ljumsksmärta hos manliga ishockeymålvakter på elitnivå i Sverige samt om faktorer som grad av SMS-teknikanvändande och förebyggande träning kunde kopplas samman med den smärtan samt om målvakterna var oroliga för att skada sig. Metod: Deskriptiv och komparativ tvärsnittsstudie som bestod av en webbaserad enkät som distribuerades till 94 målvakter och där 57 % deltog. Resultat: Totalt 63 % hade ont i höft/ljumske varje månad eller oftare. Över hälften av målvakterna följde ett specifikt träningsprogram och en signifikant skillnad i smärtprevalens kunde ses mellan dem och de som inte följde ett träningsprogram, p=0,01. De flesta var mer eller mindre oroliga för att skada sig i höft/ljumske. Ingen signifikant skillnad i smärtförekomst kunde ses vid olika grader av SMS-teknikanvändande. Konklusion: Många målvakter hade höft/ljumsksmärta och de som hade ont följde i högre grad ett specifikt träningsprogram för att förebygga skador.

Bakgrund: Early childhood caries (ECC) är en kariesform som drabbar barn i tidig ålder. Sjukdomen karaktäriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta släta ytor på de primära tänderna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 år i Europa. Metod: Materialet som användes i litteraturstudien är vetenskapliga publikationer som huvudsakligen inhämtats från den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger på en sammanställning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014. Resultat: Förekomsten av ECC varierade från 13.0-85.0 % i olika länder och populationer i Europa. Lägst respektive högst förekomst sågs hos barn i Sverige. ECC associerades med mat-och munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, där föräldrars utbildning, arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse. Amning och användning av nappflaska var beteendefaktorer som visade ett samband med ökad förekomst av ECC. Slutsats: ECC förekommer i både väst- och östeuropeiska länder. Kost- och munhygienvanor är av stor betydelse för utvecklingen av ECC, men sjukdomen har även en association med flera beteende- och socioekonomiska faktorer. / Background: Early childhood caries (ECC) is a form of dental caries that affects children at an early age. The disease is characterized by a rapid progression and it usually affects smooth surfaces of the primary teeth. Aim: The aim of this study was to describe the prevalence and identify risk factors for early childhood caries (ECC) among children between 0-6 years in Europe. Method: The material used in this review is scientific publications mainly collected from the medical database PubMed. The results are based on a compilation of 15 scientific articles published between 2000-2014. Results: The prevalence of ECC ranged from 13.0-85.0 % in different countries and populations in Europe. The lowest and highest occurrence of ECC was observed among children in Sweden. ECC was associated with dietary and oral hygiene habits, along with several socioeconomic factors, where the parent’s educational level, employment status and ethnicity were the most significant factors. Breastfeeding and the use of baby bottle were behavioral factors that showed an association with increased prevalence of ECC. Conclusion: ECC exists in both Western and Eastern European countries. Dietary and oral hygiene habits are very important for the development of ECC, but the disease has also a relation with several behavioral and socioeconomic factors.

Sötvattensmusslor är viktiga i ekosystem där de finns, för människan utgör de även en ekosystemtjänst då de filtrerar vatten. De stora sötvattensmusslorna kallas stormusslor och finns i både sjöar och vattendrag i Sverige. I Vänern har fyra av de inhemska arterna noterats. Fetchen är längden på den öppna vattenytan från en punkt på land till närmsta land eller ö. Beroende på en strands storlek på fetch kan bottensedimentet se annorlunda ut. Musslorna är bottenlevande och spenderar mycket tid nedgrävda i bottensedimenten. När musslorna är uppe och filtrerar på bottenytan sitter de halvt nergrävda med bakänden uppåt. I denna rapport presenteras stormusslornas förekomst och dess relation till stränders fetch. Mer kunskap om stormusslorna behövs för att kunna utveckla ett mer anpassat naturvårdsarbete för dem. Inventering av musslor har skett på 20 olika platser i sydöstra Vänernområdet. Denna studie visar att en trend till ett samband finns mellan förekomst av stormusslor och lokalens fetch. Fetchen påverkar den maximala tätheten som musslorna kan uppnå. Analys ger statistisk signifikans på att tätheten minskar med ökad fetch. Tidigare forskning visar på liknande resultat. Emellertid tycks fler variabler vara beroende faktorer för hur mycket och om fetchen påverkar musslorna. / Freshwater bivalves are important organisms in the ecosystems they live, they also function as an ecosystem service for the human society. Swedish freshwater bivalves are divided into two groups; one with freshwater clams Sphaeriidae, and freshwater mussel with polyphile bivalves that are larger. Freshwater mussel lives in lakes and rivers, in Lake Vänern four species of the Swedish freshwater mussel have been observed. Fetch is the length of the open water from a point on shore to the nearest land or island. The structure of the lake bottom sediment can vary dependent on what value of fetch a shore has. In this report the freshwater mussel’s relation to the shore fetch is presented. More knowledge of the freshwater mussel is needed to develop a more suitable conservation work for them.    Inventory of mussel have been done on 20 different places in the southeast area of Lake Vänern. The results in this study shows a trend towards a relation between presence of freshwater mussel and shore fetch. Analysis on the highest density of mussel when the fetch data is divided in different classes shows a statistic significance for reduced density of mussel with increased fetch. Previous research shows similar results. However, more variables seem to be dependent factors for how and if fetch affect mussel.

Oönskade effekter av bekämpningsmedel (BM) har noterats i svenska vatten. Råvatten är råvara till dricksvatten, och i Sverige kommer råvatten ursprungligen från både yt- och grundvatten. Resultaten av vattenundersökningar i Sverige har visat innehåll av bekämpningsmedel i både rå- och dricksvatten. I denna studie presenteras halter av BM i rå- och dricksvatten i Sverige. Resultaten har visat att det finns signifikanta skillnader i både antalet och andelen prover med BM mellan rå- och dricksvatten. Resultaten har även visat att i Blekinge län har registrerats den högsta andelen av BM i dricksvattenprover (30,43 %). I råvatten har man registrerat den högsta andelen av BM i råvattenprover i Gävleborg län (42,30 %). I yt- och grundvatten, och i enskilda brunnar har resultaten visat att minst ett bekämpningsmedel (aktiv substans) påträffats i samtliga prover i Sverige 2015. Vissa förbjudna substanser hittades i grundvatten även om de förbjöds för mer än 20 år sedan. Förbjudna substanser detekterades även i vattenreningsverk. Störst mängd BM används av industrin, medan det inom jordbruket främst är ogräsbekämpningsmedel som används, medan hushållen främst använder mossmedel. Studien visar att det finns höga halter av bekämpningsmedel i råvatten i Sverige. Några förbjudna substanser detekterades i i yt- och grundvatten samt vattenverk. / Undesirable effects from pesticides have been noted not only in Sweden but also all over the world where chemical agents are used without any restriction. Raw water is a raw material for drinking water. In Sweden raw water originates from both surface and groundwater; results of water surveys in Sweden have shown that different pesticides are present both in raw and drinking water. This study presents the concentrations of pesticides in raw and drinking water in Sweden and the study has shown that there are significant differences in the proportions of samples with pesticides between raw and drinking water. The results also show that the highest proportion of samples with pesticide residues in drinking water (30.43%) was registered in the County of Blekinge. The highest proportion of samples with pesticide residues in raw water (42.30%) was registered in the County of Gävleborg. For surface and groundwater, the results show that at least one pesticide (active substance) has been found in all samples in surface and groundwater in Sweden in 2015.  Some prohibited substances were found in groundwater even though they were banned more than 20 years ago. Prohibited substances were also detected in water operations.           Most of pesticides in Sweden are used by industry; herbicides are mainly used in agriculture while households use mostly moss pesticides. The study shows that there are high concentrations of pesticides in raw water in Sweden.  Some prohibited substances were detected in surface water, groundwater and water operations.

Background: The purpose of this thesis is to investigate mental illness of young people placed in foster care inSweden, here defined as the occurrence of psychological and psychosomatic health problems. Method: The study utilizes data from Sweden using a self-assesment form filled out by 27.439 pupils in year 9of compulsory school, using data from the years 2008 – 2018. Applying various forms of regression models, thisstudy empirically evaluates the risk of psychosomatic and psychological health complaints among adolescentsplaced in foster care compared to adolescents from other family types. Results: The study found higher odds for young people in foster care compared to young people in nuclearfamilies to have five out of six psychosomatic disorders and five out of six psychological disorders. When compared to youth living with single parents the results showed higher odds for three out of six psychosomaticdisorders and two out of six psychological disorders. Conclusion: Youth in foster care is a population more vulnerable to mental illness than youth in other familytypes. Professionals working with and for adolescents living in foster care need to actively pay attention to boththe psychosomatic and psychological indicators of mental health issues.

Miljöproblem kan ses som ett växande problem. Studien visar hur stor kunskapen är hos gemene man angående särskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angående miljö- och hälsofarliga metaller som ansamlas i slammet hos svenska reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hälsoeffekter på människan och förekommer i en rad kända vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkätstudie med 200 deltagande respondenter och syftet är att mäta deras kunskapsläge. Respondenterna är indelade i en yngre och en äldre åldersgrupp. Skillnader och likheter har analyserats mellan de yngre och de äldre. Studien tar upp miljö- och hälsokonsekvenser för respektive metall samt dess förekomst i olika varor och produkter. Det allmänna kunskapsläget om miljöproblem och dess risker tas upp, samt om metaller kan renas i svenska reningsverk eller inte. En annan del av studien behandlar gemene mans tillförlitlighet till olika aktörer som har förmågan att sprida information om miljöproblem och dess risker. Respondenterna får även svara på vilka vägar av informationsspridning de själva föredrar.Enkätundersökningen är indelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har kommit fram till att den äldre åldersgruppen visar sig ha högre kunskapsnivå än den yngre åldersgruppen vad gäller de fyra olika metallerna rent allmänt. De har även större kunskap vad gäller metallernas hälsoeffekter och förekomst i varor och produkter. Den yngre åldersgruppen har dock bättre kunskap om miljöproblem och dess risker i allmänhet samt om metaller kan renas i reningsverk eller inte. I den kvalitativa delen undersöker vilka spridningsmetoder respondenterna föredrar samt vilka aktörer de känner störst tillförlitlighet till. Respondenterna föredrar att kunskap bör förmedlas genom bland annat skolväsendet och media. Tillförlitliga aktörer anses inom informationsspridning vara myndigheter, forskare och organisationer. / Environmental problems can be seen as a growing problem. The studie will show how big the knowledge of ordinary people in specific environmental problems and risks are. In this study the issues concerning environmental and health hazardous metals that accumulate in the sludge at the Swedish treatment plants are analysed. The metals may have serious health effects on humans and appear in a series known everyday products. The study is based on a survey with 200 participating respondents and the purpose is to measure their knowledge. The respondents are divided into a younger and an older age group. Similarities and differences have been analysed between the younger and the older ones. The study addresses the environmental and health impacts of each metal, and its incidence in different goods and products. The general state of knowledge about the environmental problems and risks will be addressed, as well as if metals can be purified in Swedish sewage or not. Another part of the study deals with the common man's reliability to the different actors who have the ability to disseminate information about environmental problems and risks. The respondents have also answer what routes of dissemination of information they prefer.The survey is divided into a quantitative and a qualitative part. The quantitative part has come to the conclusion that the older age group have a higher level of knowledge than the younger age group in terms of the four metals in general. They also have greater knowledge regarding the metals health effects and occurrence of goods and products. The younger age group has a better understanding of environmental problems and risks in general and about if metals can be purified in wastewater treatment or not. In the qualitative part the study examines the methods of dissemination respondents prefer and which actor they feel the greatest reliability to. Respondents prefer that knowledge should be conveyed by including the school system and the media. Reliable traders considered in the dissemination of information to be authorities, researchers and organizations.

Föreliggande studie undersökte förekomsten av milt partnervåld bland studenter samt om det förelåg en interaktionseffekt mellan kvinnliga och manliga studenter vad gäller uppfattningen av allvarlighetsgraden till partnervåld samt studentens egen historia av partnervåld. Två vinjetter beskrev ett scenario av partnervåld som graderades utifrån Opinions of Domestic Violence Scale samt fjorton frågor om beteenden inom partnervåld. Deltagarna var 476 studenter från ett mellanstort universitet i Sverige. Resultatet indikerade på att manliga studenter är mer utsatta för milt partnervåld medan kvinnliga studenter begår mer milt partnervåld. Vidare visade resultatet att manliga studenter som hade varit utsatta för partnervåld uppfattade våldet som allvarligt, men som mindre allvarligt än manliga studenter som varken varit utsatta eller förövare av partnervåld, samtidigt som kvinnliga studenter uppfattade våldet som allvarligt, oavsett om de hade varit utsatta, förövare, både utsatta och förövare eller varken utsatt eller förövare av partnervåld. Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning samt Gender schema theory. Praktiska implikationer diskuterades som understryker att vidare kunskap inom området bör implementeras. / The present study examined the frequency of mild partner violence among students, as well as the interaction between female and male students regarding the perception of the severity of partner violence together with the students’ own history of partner violence. Two vignettes described a scenario of partner violence and were graded according to the Opinions of Domestic Violence Scale along with fourteen questions about behaviours within partner violence. The participants were 476 students enrolled at an average sized university in Sweden. The results indicated that male students generally were more victimized of mild partner violence, while women perpetrated more mild partner violence. Furthermore, the results also showed that male students who had been victims of partner violence perceived partner violence as severe, but less severe compared to male students that had been neither victims nor perpetrators of partner violence, while female students perceived the violence as more severe, regardless if they had been victimized, perpetrators, both victimized and perpetrators or neither victimized nor perpetrators. The study’s results were discussed based on previous research as well as Gender Schema Theory. Practical implications were discussed which conclude that further education is needed within the area.

ABSTRACT – The use of Artificial Cover Objects (ACOs) for inventorying and monitoring of reptile diversity has become increasingly common, though few studies have investigated how occurrence and sampling success (encounters per ACO per day) varies with environmental factors when using ACOs. This study is based on data from Sandsjöbacka ecoduct and its surroundings in southwestern Sweden, where there is an ongoing monitoring program. Sixty-five plywood coverboards the first year and 15 more the next year were placed in a system of points along transects and checked 22 times (1595 shelter checks) between the year 2017 and 2018. These counts were combined with vegetation analyses and complemented with data of ambient temperature from SMHI, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. A total of 129 reptiles belonging to six species was found: grass snake (Natrix natrix), smooth snake (Coronella austriaca), sand lizard (Lacerta agilis), viviparous lizard (Zootoca vivipara), slowworm (Anguis fragilis) and adder (Vipera berus). There was no correlation between temperature and sampling success. DFA revealed a significant discrimination between ACOs with and without reptiles, and two of eight vegetation variables, proportion of shrubs and proportion of bare ground, were best at separating the two groups. Bare ground tended to have a negative effect on reptile occurrence, while the tendency for shrubs was the opposite. Most observations (81% of all reptiles) and encounter rates (0.065 counts per ACO per day versus 0.081 totally) were associated with slow worm (European glass lizard), and therefore the data mainly reflect activity of this species. / SAMMANFATTNING – Användandet av Artificial Cover Objects (ACOs) för att inventera och övervaka bestånd av kräldjur har blivit allt vanligare, men få studier har undersökt hur förekomst och stickprovsframgång (observationer per ACO per dag) varierar beroende av biotiska och abiotiska faktorer vid användandet av ACOs. Jag fick tillgång till data från ett pågående miljöuppföljningsprogram vid och i närområden kring Sandsjöbacka ekodukt i Västra Götalands län där ACOs användes. Sextiofem inventeringsplattor av plywood första året följt av ytterligare 15 plattor nästkommande år lades ut i ett system av punkter i linjetransekter där kontroller av kräldjursförekomst skedde systematiskt under 22 inventeringstillfällen fördelade på år 2017 och 2018 (1595 kontroller av ACO) i kombination med vegetationsanalyser. Data från programmet har kompletterats med lufttemperaturdata från SMHI. 129 individer av sex arter observerades; snok (Natrix natrix), hasselsnok (Coronella austriaca), sandödla (Lacerta agilis), skogsödla (Zootoca vivipara), kopparödla (Anguis fragilis) och huggorm (Vipera berus). Det fanns inget signifikant samband mellan lufttemperatur och stickprovsframgång. DFA visade på en signifikant diskriminering mellan ACOs med och utan kräldjur, och två av åtta vegetationsvariabler, andel buskar och ris samt andel barmark, diskriminerades mest. Barmark tenderade ha en negativ effekt på förekomst av kräldjur, medan tendensen för buskar och ris var den motsatta. Klart högst förekomst (81% av totala antalet kräldjur) och stickprovsframgång (0,065 observationer per platta per dag mot 0,081 sammantaget) stod kopparödla för, och därför speglar data först och främst aktivitet hos denna art.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen, WHO klassar våld i nära relation som ett globalt folkhälsoproblem som drabbar mer än en tredjedel av kvinnor runt om i världen. Trots att mycket forskning pekar på att kvinnor i åldern 16-24 är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relation, är våld som förekommer i ungas parrelationer relativt ouppmärksammat i Sverige. Forskning visar vidare att unga ofta har en bristfällig kunskap i att definiera vilka beteenden som är lämpliga och våldsamma i en parrelation. Syfte: Syftet med studien var att kvantitativt undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer samt genom fokusgrupper att undersöka unga tjejers attityder till våld i ungas parrelationer. Metod: För att undersöka förekomst av våld i ungas parrelationer användes tvärsnittsdata från en nationell kartläggning om våld mot barn. För att undersöka de unga tjejernas attityder till våld i ungas parrelationer användes en kvalitativ ansats och åtta tjejer i åldrarna 15-16 intervjuades i tre fokusgrupper. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten från den kvantitativa undersökningen visade att det är vanligare att tjejer både är offer och förövare gällande fysiskt våld i sina parrelationer. Totalt uppgav 2,5 procent av tjejerna att de hade blivit slagna av en partner och respektive 1,1 procent av tjejerna uppgav att de hade slagit en partner. Motsvarande siffror för pojkarna var 0,9 procent respektive 0,2 procent. Resultaten visade också att tjejer i större utsträckning utsätts för sexuellt och fysiskt våld som kräver sjukvård i sina parrelationer än pojkar.Analysen av intervjumaterialet resulterade i två kategorier: Attityd och definition och vidare kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd”. Kategorin ”Attityd och definition” lyfter de unga tjejernas definitioner av olika våldstyper samt vilka situationer de betraktar som förmildrande för att använda våld i en parrelation. Kategorin ”Möjligheter och utmaningar för stöd” lyfter olika arenor unga söker sig till för att få stöd om de mår dåligt i sina parrelationer samt olika utmaningar som försvårar hjälpsökande ur en destruktiv parrelation. / Background: World Health Organization, WHO lists intimate partner violence as a global health problem affecting about a third of women around the world. Despite that a lot of research show that women in the ages of 16-24 are particularly vulnerable of being exposed to intimate partner violence, intimate partner violence that occur in adolescent relationships is relatively unattended in Sweden. Further research has shown that adolescent’s often lack knowledge about what constitutes appropriate and abusive behaviors in an intimate relationship. Aim: The aim of the study was to quantitatively examine the prevalence of dating violence among adolescent’s and by focus groups examine young girls attitudes towards dating violence among adolescent’s. Method: In order to examine prevalence of dating violence among adolescent’s cross-sectional data from a national survey about violence against children was used. To examine the young girl’s attitudes towards dating violence among adolescents a qualitative approach was used and eight girls aged 15-16 was interviewed using three focus groups. The interviews were recorded, transcribed and later analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results from the quantitative analysis showed that it is more common that girls are victims and perpetrators of physical violence in their intimate relationships. Totally 2,5 percent of the girls in the study had been hit by a partner and 1,1 percent of the girls reported that they had used physical violence against a partner. Corresponding numbers regarding the boys were 0,9 and 0,2 percent. The results also showed that girls to a greater extent are exposed to sexual and physical violence requiring health care in their intimate relationships than boys.The qualitative content analysis resulted in two categories: “Attitude and definition” and “Possibilities and challenger for support”. The category “Attitude and definition” raises the young girl’s definitions of different types of violence and which situations they consider to be mitigating for using violence in a relationship. The category “Possibilities and challenges for support” raise different arenas young girl’s reach for in order to get support if they feel bad in their relationships and also different challenges that prevent help searching from a destructive relationship.

Abstrakt  Bakgrund: Varje år drabbas ca 8–15 % av alla nyblivna mammor i Sverige och ca 17 % av alla ny blivna mammor globalt av förlossningsdepression även kallad postpartumdepression (PPD). Vanligtvis uppkommer PPD under den första månaden efter förlossningen och de vanligaste symtomen är nedstämdhet, brist på intresse, ångest, oro och sömnsvårigheter.   Syftet: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar prognosen vid postpartumdepression, utifrån mödrarnas och vårdpersonalens perspektiv.   Metod: En integrativ litteraturstudie där kvantitativa såväl som kvalitativa   vetenskapliga artiklar ingick. 21 artiklar granskades med Willmans et al. (2011) modifierade granskningsmallar, 3 artiklar exkluderades och 18 artiklar globalt sett inkluderades. Artiklarna är relevanta för vårt syfte och är vetenskapligt granskade (peer review).   Resultat: Resultatet av studien visar på att screening av PPD har bristande tillförlitlighet, brister både i det professionella stödet och det sociala stödet från anhöriga till den nyblivna mamman samt att vårdpersonal kan uppleva en osäkerhet i sin kunskap om PPD och i mötet med mammor. Tidigare psykisk ohälsa och upplevda erfarenheter hos mamman visade sig vara faktorer som påverkade risken att drabbas av PPD. Skuld, skam och rädsla var faktorer som påverkade mammorna i mötet med vården. Sociala medier hade betydelse för synen på moderskapet. Det framkom av resultatet vikten av att skapa en god vårdrelation.   Slutsats: Vården bör satsa på kompetensutveckling när det gäller psykisk ohälsa generellt och specifikt PPD. Det behövs mer kunskap och utbildning för hälso-och sjukvårdspersonal som möter kvinnor i den postnatala fasen för att tidigt upptäcka tecken på PPD.  Nyckelord: Postpartum depression, faktorer, prognos, omvårdnad, screening, förekomst, möten, mammor, upplevelse.   Tack: Vi vill tacka våra familjer som tålmodigt stått ut med oss denna termin och fått familjelivet att fungera. Vi vill även tacka alla handledare som hjälpt oss under tiden. / Abstracs Bakgrund: Varje år drabbas 8-15% av alla nyblivna mammor i Sverige och cirka 17% av alla nyblivna mammor globalt av förlossningsdepression, även känd som postpartum depression (PPD). PPD uppträder vanligtvis under den första månaden efter förlossningen och de vanligaste symtomen är depression, brist på intresse, ångest, oro och sömnsvårigheter.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar prognosen för förlossningsdepression ur mödrars och vårdgivares perspektiv.   Metod: En integrativ litteraturöversikt som inkluderade såväl kvantitativa som kvalitativa vetenskapliga artiklar. 18 artiklar, globalt utvalda och granskade med Willman et al. (2011) modifierad granskningsmall. De är relevanta för vårt syfte och är också vetenskapligt peer-reviewed. Artiklarna analyserades med stöd av Whittmore och Knalf (2005).   Resultat: Resultaten av studien visar att screening av PPD har bristande tillförlitlighet, brister i både det professionella stödet och det sociala stödet från anhöriga till den nyblivna mamman och att vårdpersonal kan uppleva osäkerhet i sin kunskap om PPD och i mötet med mammor. Tidigare psykisk ohälsa och upplevelser med mamman visade sig vara faktorer som påverkade risken att utveckla PPD. Skuld, skam och rädsla var faktorer som påverkade mammorna i mötet med vårdgivaren. Sociala medier var viktiga för synen på moderskapet och resultatet visar också på vikten av att skapa en god vårdrelation.   Slutsats: Hälso- och sjukvården bör satsa på kompetensutveckling när det gäller psykisk ohälsa generellt och specifikt PPD. Mer kunskap och utbildning behövs för vårdpersonal som möter kvinnor i postnatalfasen för att upptäcka tidiga tecken på PPD.   Nyckelord: Förlossningsdepression, faktorer, prognos, omvårdnad, screening, prevalens, möte, mödrar, erfarenhet.