Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) are a group of anthropogenic aliphatic compounds, widelyknown for their environmental persistence and toxicity to living beings. While they are ubiquitous in theenvironment, interest has been focused on contaminated soil, which can act as a primary recipient andsource of groundwater contamination. Electrokinetic technology is based on the movement of ionsunder the effect of an electric field. This could be a promising remediation solution, since PFASs areusually present in their anionic form. The contaminants can then be concentrated towards the anode,thus reducing a plume’s volume and possibly extracting the substances from soil. The preliminary aimof the present study was to evaluate the potential of using electrodialysis for the remediation of PFAScontaminatedsoil for the first time. Experiments were run with natural contaminated soil samples,originating from a fire-fighting training site at Arlanda Airport, and at Kallinge, Sweden, as well as inartificially spikedsoil. Electrodes were placed in electrolyte-filled chambers and separated by the soilwith ion-exchange membranes for pH-control. In total, five experiments were conducted. Two differentsetups were tested, a typical 3-compartment EKR cell and a 2-compartment setup, to allow for pHincrease and facilitate PFAS desorption. Two different current densities were tested; 0.19 mA cm-2 and0.38 mA cm-2. After twenty-one days, soil was cut in ten parts lengthwise and triplicate samples wereanalysed for PFAS concentrations, with HPLC-MS/MS. Sixteen out of the twenty-six screened PFASswere detected above MDL in the natural soil samples. The majority of the detected PFASs showed apositive trend of electromigration towards the anode, under both current densities, with only longerchainedcompounds (c>8) being immobile. This can be attributed to the stronger sorption potential oflong-chained PFAS molecules, as has been reported in previous sorption studies. Mass balancedistribution for a high current density (0.38 mA cm-2) experiment revealed that 73.2% of Σ26PFAS wasconcentrated towards the anode, with 59% at the soil closer to the anode, 5.7% at the anion exchangemembrane and 8.5% at the anolyte. It also showed higher mobility for short-chained molecules (c≤6),as they were the only compounds to be extracted from soil and be concentrated in the anolyte. Highercurrent densities were not directly correlated with higher electromigration rates, as to the lack of massbalance data for the low current density experiments. Regardless, electrodialysis could be a viable optionfor PFAS soil remediation and further research to encourage the understanding of the migrationmechanism, as well as combination with other treatment methods is encouraged. / Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) är en grupp av antropogena alifatiska föreningar, allmäntkända för sin miljöpåverkan och toxicitet för levande varelser. Medan de är allestädes närvarande imiljön har intresset varit inriktat på förorenad mark, som kan fungera som primär mottagare och källatill grundvattenförorening. Elektrokinetisk teknik är baserad på jonernas rörelse under effekten av ettelektriskt fält. Detta kan vara en lovande lösningsmedel, eftersom PFAS är vanligtvis närvarande i sinanjoniska form. Föroreningarna kan sedan koncentreras mot anoden, vilket reducerar en plums volymoch eventuellt extraherar ämnena från jorden. Det preliminära målet med den föreliggande studien varatt utvärdera potentialen att använda elektrodialys för sanering av PFAS-förorenad jord för förstagången. Experimenten kördes med naturliga förorenade jordprover, härrörande från enbrandbekämpningsplats vid Arlanda flygplats, och i Kallinge, Sverige, samt i konstgjort spikedsol.Elektroder placerades i elektrolytfyllda kamrar och separerades av jorden med jonbytesmembran förpH-kontroll. Totalt genomfördes fem experiment. Två olika inställningar testades, en typisk 3-facksEKR-cell och en 2-facksinställning, vilket möjliggör pH-ökning och underlättar PFAS-desorption. Tvåolika strömtätheter testades; 0,19 mA cm-2 och 0,38 mA cm-2. Efter tjugo dagar skärs jorden i tio delari längdriktningen och trippelprover analyserades för PFAS-koncentrationer, med HPLC-MS / MS.Sexton av de tjugosex screenade PFAS: erna detekterades över MDL i de naturliga markproverna.Majoriteten av de upptäckta PFAS-värdena visade en positiv trend av elektromigration mot anodenunder båda strömtätheten, varvid endast längre kedjiga föreningar (c> 8) var immobila. Detta kanhänföras till den starkare sorptionspotentialen hos långkedjiga PFAS-molekyler, vilket har rapporteratsi tidigare sorptionsstudier. Massbalansfördelning för ett experiment med hög strömtäthet (0,38 mA cm-2) visade att 73,2% av Σ26PFAS koncentrerades mot anoden, med 59% vid jorden närmare anoden, 5,7%vid anjonbytarmembranet och 8,5% vid anolyten. Det visade också högre rörlighet för kortkedjigamolekyler (c≤6), eftersom de var de enda föreningarna som skulle extraheras från jord och koncentrerasi anolyten. Högre strömtätheter var inte direkt korrelerade med högre elektromigrationshastigheter,avseende bristen på massbalansdata för experimenten med låg strömtäthet. Oavsett elektrodialys kandet vara ett lönsamt alternativ för PFAS-markrening och ytterligare forskning för att uppmuntraförståelsen för migrationsmekanismen, liksom kombinationen med andra behandlingsmetoder främjas.

Malfunctioning landfills are a globally sprawled problem. The Olusosun landfill in Lagos, Nigeria is not an exception. It is located in the middle of the city, nearby groundwater resources used to supply drinking water for the inhabitants in Lagos. When solid waste is thrown in a landfill with an inappropriate management, the groundwater may be contaminated by precipitation and surface runoff percolating the solid waste.  This report identifies if the groundwater fulfills both the Nigerian Standards for Clean Drinking Water and the World Health Organization’s International Water Quality Standards. This report also analyzes if precipitation and temperature affects groundwater quality, which later on becomes the inhabitants drinking water. The study focuses on the following water quality parameters: pH, hardness, total dissolved solids, conductivity, sodium, chlorine, sulphate, phosphate, nitrate, potassium, calcium, magnesium, iron, zinc, manganese, copper, lead, nickel and chromium.  Groundwater quality was assessed in 17 different sampling sites, including wells and boreholes, with samples collected once a month during the year of 2020. Further on, a spatial analysis and temporal analysis were made. The temporal analysis for precipitation and temperature in Lagos is analyzed together with the parameters to ascertain if some parameters depend on these two factors. The tables and diagrams in the results were analyzed by visually studying the data to find correlations between the parameters and temperature respectively precipitation. Lastly, a literature study was made to support the found correlations.  The overall groundwater in the vicinity to the Olusosun landfill does not achieve the standards for either the World Health Organization or Nigeria’s Standards for Drinking Water Quality. The results indicate that the Drinking Water Quality Standards for both Nigeria and the World Health Organization lack limits for some parameters. Not all the water quality parameters investigated have an established quality standard for drinking water use. However, none of the sites exceed the guideline values for the parameters for sulphate, conductivity, nitrate, sodium and copper.  The result presents that the locations with the lowest number of fulfilled parameters, and evidently with the least qualified drinking water, were locations 2, 3, 6, 8, 12, 14, 15, 16 and 17. The majority of these locations are situated close to the landfill. The results also presented that the locations with the best water quality standards were locations 9 and 11, which are also the locations situated the furthest from the landfill. The result for the temporal analysis reveals that the temperature has a correlation to all the parameters except for calcium and that all the parameters have a correlation to all the parameters analysed.  The Olusosun landfill affects the groundwater quality negatively. The locations close to the landfill have the poorest water quality and vice versa. It is necessary to improve the water quality to secure the health of the people consuming it in Lagos, Nigeria. To do so, the landfill management must amend the current management directions. The focus should be on a remediation of the Olusosun landfill. Methods that can be used are solid washing, phytoremediation top-soil placement and establishing world leading practices in the area. / Dåligt fungerade deponier är ett globalt problem och deponin Olusosun i Lagos Nigeria är inget undantag. Deponin ligger i staden och nära grundvattenkällor som nyttjas som dricksvatten. När fast avfall placeras på en deponi med otillräcklig ledning kan grundvattnet bli förorenat av nederbörd och ytavrinning. Denna rapport identifierar om grundvattnet vid deponin Olusosun uppfyller Nigeria och WHOs dricksvattenstandarder. Rapporten studerar även om nederbörd och temperatur påverkar kvaliteten på vattnet i området.  Grundvattenkvaliteten undersöktes på 17 olika platser som bestod av brunnar och borrhål. Proverna togs en gång i månaden under år 2020. Sedan gjordes en rumslig och tidslig analys av proverna. Den rumsliga analysen undersökte huruvida vattenkvaliteten påverkas av avståndet till deponin och den tidsliga analysen undersökte om nederbörd och temperatur påverkar förändringarna av parametrarna över tid. För att bekräfta hittade samband i resultatet gjordes en litteraturstudie där bland annat litteratur från tidigare studier användes.  Ingen av platserna som proverna togs från uppfyller alla standarder från varken Nigeria eller WHO. Platserna som överskred flest vattenkvalitetstandarder var plats 3, 12, 14, 16 and 17. De platser som överskred minst antal parametrar av vattenkvalitetstandarder var plats 9 och 11. En koppling mellan avståndet till deponin och vattenkvaliteten kunde göras. Resultatet från den tidsliga analysen visar att alla parametrar utom kalcium påverkas av temperaturen och alla parametrar påverkas av mängden nederbörd.  Deponin Olusosun påverkar kvaliteten på grundvatten negativt och det är nödvändigt att förbättra vattenkvaliteten för att försäkra hälsan för invånarna i Lagos som konsumerar vattnet. För att göra det måste förvaltningen förbättras. Fokus borde ligga på att sanera deponin. Metoder som kan användas för detta är solid wasing och phytoremediation.

Det här examensarbetet inom lantmäteriteknik och geografisk IT syftar till att identifiera potentiellt förorenade områden i Torsby kommun med hjälp av GIS (geografiska informationssystem). GIS kan lagra, hantera, analysera och visualisera geografisk data. Miljöföroreningar är ett växande globalt problem och kommer framförallt från mänskliga aktiviteter. Föroreningar i form av PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsubstanser), metaller och övriga organiska föroreningar utgör betydande risker för både miljön och människors hälsa. Flera av dessa föroreningar är kända som cancerogena och bioackumulerande. Vidare kan de dessutom vara persistenta, d.v.s. icke nedbrytbara, vilket medför att de kan orsaka skada under mycket lång tid. Data laddades ned från Lantmäteriet, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Länsstyrelsen, Sveriges statistiska centralbyrå (SCB) samt Sveriges metereologiska och hydrologiska institut (SMHI). Dessa data inkluderade, markanvändning, jordarter, potentiella föroreningskällor, grundvattendata, utloppspunkter, enskilda vattentäkter, demografiska statistikområden och delavrinningsområden. Vidare bearbetades all data i ArcGIS Pro 3.2 för att anpassas till studiens syfte, därefter implementerades de i ArcGIS Online för att presenteras genom en interaktiv dashboard. För analys av potentiellt förorenade områden skapades buffertzoner runt de potentiella föroreningskällorna. Överlagringsanalyser utfördes därefter för att identifiera överlappande områden, som sedan riskanalyserades utifrån Crichtons risktriangel. Risktriangeln innefattar komponenterna: hot, exponering och sårbarhet, där hot är något som riskerar orsaka skada, exponering beskriver hur sårbara resurser kommer i kontakt med hotet och sårbarhet avser de resurser som påverkas mest av hotets eventuella skador. Resultatet från risktriangeln visade att: 1368,6 hektar (28,1%) av åkermarken i Torsby kommun ligger i potentiellt förorenade områden. 711,21 hektar (0,5%) våtmark, med särskilt rikt djur- och växtliv, ligger i potentiellt förorenade områden. C1030 är det DeSO-område (demografiskt statistikområde) som utgör den största risken för barn och ungdomars hälsa. C1030 är även det DeSO-område som utgör störst total risk i Torsby kommun. Området bör prioriteras för vidare utredning och eventuella åtgärder. GIS-teknik har effektivt identifierat och visualiserat potentiellt förorenade områden i Torsby kommun. Resultatet underlättar för beslutsfattare att prioritera områden för miljöövervakning och vattenkvalitetskontroll. Fortsatt arbete med omfattande analyser är dock avgörande för att skydda miljön och människors hälsa. / This thesis in land surveying technology and geographic information technology aims to identify potentially contaminated areas in Torsby Municipality using GIS (Geographic Information Systems). GIS technology enables the storage, management, analysis, and visualization of geographical data. Environmental pollution, predominantly originating from human activities, presents growing global challenges. Significant pollutants, including PFAS (Per- and Polyfluoroalkyl Substances), metals, and other organic contaminants, are of particular concern due to their non-degradable nature, posing long-term risks to both the environment and human health. Data were sourced from the Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority, the Geological Survey of Sweden, the County Administrative Boards, Statistics Sweden, and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. These datasets, encompassing land cover, soil types, potential pollution sources, groundwater, discharge points, private wells, demographic statistical areas, and sub-catchment areas, were processed in ArcGIS Pro 3.2 to align with the study’s objectives. Subsequently, they were implemented in ArcGIS Online to be presented through an interactive dashboard. The analysis involved creating buffer zones around potential sources of contamination. Overlay analyses were subsequently conducted to identify intersecting areas, which were then risk assessed using Crichton's risk triangle. This model considers threat, exposure, and vulnerability, with threats defined as potential sources of harm, exposure detailing how vulnerable resources interact with the threat, and vulnerability relating to the resources most affected by potential damage. Results from the risk triangle analysis indicated: 1368.6 hectares (28.1%) of agricultural land in Torsby Municipality are within potentially contaminated areas. 711.21 hectares (0.5%) of wetlands, rich in biodiversity, are affected. The DeSO-area C1030 presents the highest risk to children and youth health. C1030 also represents the highest overall risk within Torsby Municipality and should be prioritized for further investigation and possible intervention. GIS technology has effectively identified and visualized potentially contaminated zones, facilitating decision-making for environmental monitoring and water quality management. Continued comprehensive analyses are crucial for safeguarding the environment and public health.

Utifrån bakgrundsinformationen har massa- och pappersindustrin varit aktiva under en lång tid utanför Askersund, Aspa Bruk, och Jönköping, Munksjön, innan införande av reningstekniker. Utsläppen av obehandlad fiber och massa tillsammans med metaller som använts av industrierna har lett till bildandet av fiber- och metallrika sediment i recipientvattendragen. Dessa sediment utgör långsiktiga negativa och toxikologiska effekter på växter och djur i den akvatiska miljön. Dessutom har metallerna i de fiberrika sedimenten potential att migrera nedströms i olika utsträckning beroende på lokala miljömässiga faktorer. Det är därav av stor betydelse att utvärdera förekomstmönster och potentiella miljömässiga effekter av metaller i fiberrika sediment. Huvudsyftet var att studera spridningen av metaller och dess potentiella miljömässiga/hälsomässiga effekter i fiberrika sediment inom två halvslutna vattendrag med utlopp i sjön Vättern. Metoden inkluderade mätning av metallkoncentration (genom ett XRF-instrument), glödningsförlust (LOI) och pH mätning av sedimentets porvatten följt av statistisk analys för att undersöka effekterna av pH och organiskt material på koncentration och spridning av metaller. Riskanalys utfördes tillsammans med nationella referensvärden utifrån metoden Svensk Standard tillsammans med effektbaserade tröskelvärden. Resultatet visade att sedimenten i Aspa Bruk hade högre nivåer organiskt material än Munksjön som indikerade en stor input av organiskt material härledda från fiber och/eller massa. Medan ytsedimenten i Aspa Bruk uppvisade högre metallkoncentrationer jämfört med i Munksjön var koncentration av de flesta metallerna (såsom arsenik, bly, koppar, zink, nickel, krom, kobolt och barium) i Munksjöns djupare sediment 60–80 % högre än i Aspa Bruk. En avvikelse sågs för zink vars koncentration var högst vid 3–6 cm i Aspa Bruk. Det framkom även att de högsta koncentrationerna av metall, förutom kobolt och barium förekom vid utkanten av fiberbanken för båda områdena. För båda områdena sågs koncentrationen av kvicksilver, kadmium och kobolt minska signifikant i samband med en ökande nivån organiskt material. Denna trend framkom även för barium och nickel i Munksjön och för zink i Aspa Bruk. Förekomsten och fördelningen av kvicksilver och kadmium observerades påverkas ytterligare av pH. Riskanalysen påvisade att sedimenten i Munksjön var mest förorenade i relation till spridningen. Metallerna med störst negativa effekter och av störst miljöhänsyn i nedåtgående ordning var kvicksilver, bly, koppar, kobolt och zink. / Based on gathered background information, pulp and paper industries have been active for a long time in Askersund, Aspa Bruk, and Jönköping, Munksjön, counties before the introduction of purification techniques. The discharge of untreated fiber and pulp along with metals used by the industries led to the formation of fiber- and metal-rich sediments in recipient watercourses. These sediments pose long-term negative and toxicological effects on the plants and animals in the aquatic environments. Moreover, the metals in the fiber-rich sediments have the potential to migrate downstream to various extents, depending on the local environmental factors. It is thus of great importance to evaluate the distribution pattern and potential environmental effects of metals in fiber-rich sediments. The main purpose was to study the distribution of metals and their potential environmental/health effects in fiber-rich sediments within two semi-enclosed waterbodies draining into the Vättern lake. The method involved measuring metal concentrations (by an XRF-instrument), loss of ignition (LOI), and pH of sediment porewaters, followed by statistical analysis to explore the impacts of pH and organic matter on the concentration and distribution of metals. Risk assessment was performed with national reference values using the standard Swedish method together with effect-based threshold values. The results showed that the sediments in Aspa Bruk had higher values of LOI than those in Munksjön, indicating a larger input of organics derived from fiber and/or pulp to the former. While the surface sediments in Aspa Bruk exhibited higher metal levels compared to Munksjön, the concentrations of most metals (such as arsenic, lead, copper, zinc, nickel, chromium, cobalt, and barium) in Munksjön's subsurface sediments were 60-80% higher than those in Aspa Bruk. A deviation was seen for zinc, whose concentrations were highest at 3-6 cm in Aspa Bruk. It also appeared that the highest concentrations of the metals, except for cobalt and barium, occurred at the edges of the fiberbank in both areas. In both areas, concentrations of mercury, cadmium and cobalt declined significantly with increasing organic matter contents. Such trend was also evident for barium and nickel in Munksjön and zinc in Aspa Bruk. The occurrence and distribution of mercury and cadmium was observed to be affected additionally by pH. Risk assessments revealed that the sediments in Munksjön were most contaminated in relation to the spreading of fiber banks. The metals of the most negative effects and thus environmental concerns, ranked in decreasing order, included mercury, lead, copper, cobalt, and zinc.

At present, soils face great threats. Consequences of human activities, such as climate change, acidification and contamination result in decreased soil health. This is a threat to human health and well-being, since our society is dependent on soil ecosystem services. The soil ecosystems provide resources, such as food and fresh water, regulate the climate and play key parts in important life supporting biological processes, e.g. cycling of carbon and nutrients. Due to increased awareness of the threats that soils face, and its importance to humans, soil quality monitoring has recently received increased attention. Microorganisms run most biological processes in the soil, such as decomposition of organic material and nutrient cycling. Thus, microbial activity and diversity are considered useful biological indicators for soil quality monitoring. These biological properties can be examined using different methods. The aim of the project was to evaluate the potential of multiple substrate-induced respiration (MSIR), using the MicroRespTM system, and isothermal calorimetry for determining microbial activity and diversity in soils contaminated with copper (Cu) and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH). Thereby, the methods’ applicability in risk assessment of contaminated soil could be decided. MSIR is considered appropriate for determining microbial activity and functional diversity, while isothermal calorimetry has not been tested as much in this area. The calorespirometric ratio (produced heat per unit CO2) was calculated to evaluate potential relationships between heat and CO2 at different contamination levels. Although there was some variation between the methods, Cu had a clear effect on both microbial activity and functional diversity. Both methods were thus considered applicable in risk assessment of soil contaminated with Cu. The impact of PAH appeared to be more complex, the effects on microbial activity varied and PAH had little significant effect on functional diversity. Neither of the methods were therefore considered applicable for assessment of soil contaminated with PAH. The calorespirometric ratio did not provide useful results, and cannot be recommended for risk assessment purposes at present. / I dagsläget utsätts marken för stora hot. Följder av mänsklig aktivitet, så som klimatförändringar, försurning och förorening försämrar markens kvalitet. Detta är ett hot mot människors hälsa och välmående, eftersom vårt samhälle är beroende av markens ekosystemtjänster. Markens ekosystem förser oss med exempelvis mat och rent vatten, reglerar klimatet, och har nyckelroller i viktiga biologiska processer, exempelvis cirkulering av kol och näringsämnen. På grund av ökad medvetenhet om hoten mot marken samt dess betydelse för människan, har kontroll av markens kvalitet börjat få ökad uppmärksamhet. Mikroorganismer sköter de flesta biologiska processer som sker i marken, så som nedbrytning av organiskt material och cirkulering av näringsämnen. Därmed anses mikrobiell aktivitet och diversitet vara lämpliga biologiska indikatorer vid kontroll av markens kvalitet. Dessa biologiska egenskaper kan mätas med flera olika metoder. Syftet med projektet var att utvärdera potentialen i att använda multipla substrat-inducerad respiration (MSIR), genom att använda systemet MicroRespTM, samt isotermisk kalorimetri för att mäta mikrobiell aktivitet och funktionell diversitet i mark förorenad med koppar (Cu) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Därmed kunde metodernas tillämplighet i riskbedömning av förorenad mark bestämmas. MSIR anses vara en lämplig metod i syfte att undersöka mikrobiell aktivitet och funktionell diversitet, medan isotermisk kalorimetri inte är lika beprövat. Kvoten mellan värmeproduktion och respirerad CO2, the calorespirometric ratio, beräknades för att utvärdera eventuella samband mellan värmeproduktion och respiration vid olika föroreningskoncentrationer. Trots att det förekom viss variation mellan metoderna, hade Cu en tydlig effekt på både mikrobiell aktivitet och funktionell diversitet. Båda metoder ansågs därför vara tillämpbara i riskbedömning av Cu-förorenad jord. PAH hade varierande effekt på mikrobiell aktivitet och liten signifikant effekt på funktionell diversitet. Ingen av metoderna ansågs därför tillämpbar i riskbedömning av jord förorenad med PAH. The calorespirometric ratio tillhandahöll ej användbara resultat, och kunde därmed inte rekommenderas i riskbedömningssyfte.

Denna studie syftar till att undersöka hur miljötillsynsarbetet fungerar i de regioner som har direkt tillverkning av plastpellets, samt de som använder plastpellets som insatsvara vid produktion i Sverige. Studien undersöker också hur krav och miljötillsyn kan förhindra eventuella utsläpp av plastpellets och om uppfattningarna gällande dagens miljötillsynsarbete i Sverige skiljer sig åt mellan verksamheter och tillsynsmyndigheter. Resultaten samlades in genom två enkäter, en anpassad till verksamheter och en anpassad till tillsynsmyndigheter, samt genom två intervjuer. Enkäterna hade 18 respondenter från myndigheter och 20 respondenter från verksamheter. De två intervjuerna inkluderande plastbranschen och den tillsynsvägledande myndigheten. De kvantifierbara frågorna analyserades genom t-test och regressionsanalyser och de kvalitativa frågorna analyserades genom innehållsanalyser. Enligt studiens respondenter kan mer och likartad miljötillsyn, bra kommunikation och tydliga regelverk minska utsläpp av plastpellets. Det framkom även att en blandning av reglerande tillsyn och verksamheters frivilliga åtaganden är det som både myndigheter och verksamheter tror fungerar bäst för att förhindra utsläpp av plastpellets. Mer frekventa miljötillsynsbesök uppskattades av verksamheter, medan myndigheter inte hade sådana statistiska samband. Studien bekräftar att det finns olika uppfattningar kring miljötillsyn mellan verksamheter och tillsynsmyndigheter, men att frågan är komplex och kräver ytterligare forskning. / This study aims to investigate how environmental supervision works in the regions that have direct production of plastic pellets, and those that use plastic pellets as input in production in Sweden. The study examines how requirements and environmental supervision can prevent possible emissions of plastic pellets and whether perceptions regarding current environmental supervision in Sweden differ between industries and authorities. The results were collected through two questionnaires, one adapted to industries, one adapted to authorities, and two interviews. The questionnaires had 18 respondents from authorities and 20 respondents from industries. The two interviews included the plastics industry, and the guiding supervisory authority. The quantifiable questions were analysed by t-tests and regression analysis and the qualitative questions were analysed by content analysis. According to the study's respondents, more and similar environmental supervision, good communication and clear regulations can reduce emissions of plastic pellets. It also emerged that a mixture of regulatory supervision and the industries’ voluntary commitments is what both authorities, and industries believe works best to prevent emissions of plastic pellets. More frequent environmental inspection visits were appreciated by industries, while authorities did not have such statistical relations. The study confirms that there are different views on environmental supervision between industries and supervisory authorities, but that the issue is complex and requires further research.

De svenska miljömålen är framtagna till följd av Agenda 2030 och de globala målen som FN har beslutat om. Miljömålen ska verka som den centrala utgångspunkten i det allmänna arbetet med miljöfrågor i samhället. Giftfri miljö är en av de 16 framtagna miljökvalitetsmål, inom den fysiska planeringen innebär detta främst ett arbete med förorenad mark vid exploatering och stadsomvandling. De senaste årens ökade urbanisering samt viljan att förtäta våra städer, gör att många kommuner omvandlar äldre industriområden och industrihamnar till bostadsområden. Följderna blir att frågor kring föroreningar blir allt vanligare i planeringsprocessen. Arbetet med att farliga ämnen inte ska utgöra något hot mot människors hälsa och miljö kräver ofta ett brett samarbete. Detta sker såväl mellan konsulter, länsstyrelser och statliga förvaltningar, som förvaltningsövergripande inom en kommun. Vägen från politiskt beslut till genomförande i praktiken är lång och det är många parter som ska bidra med sin del under vägens gång. Författaren har i denna uppsats undersökt implementeringsprocessen av miljömålet Giftfri miljö, med ett fokus på förorenad mark. Detta har utförts genom fallstudier av två planeringsprojekt i två olika kommuner, Kilströmskaj i Karlskrona kommun samt kvarteret Kilen i Ronneby kommun. Empirin som har granskats är kommunala antagandehandlingar samt markutredningar utförda av konsultföretag. För att studera empirin har argumentationsanalys använts, för att sedan analysera resultatet och kunskapsöversikten utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv. Generellt sätt så kan implementeringen av miljömålet Giftfri miljö, utifrån denna fallstudie, anses som en fungerande process men med möjlighet till förbättring. Trots en fungerande implementering så kommer vi, i dagens takt, inte uppnå miljömålet. De huvudsakliga aspekterna som är i behov av bearbetning och förtydligande är prioriteringsordning vid statligt bidrag samt avvägandet mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Undersökningen visar också på ett behov kring tydligare vägledning för planerare på kommunal nivå.

Under våren 2021 upptäcktes förhöjda halter av polyaromatiska kolväten (PAH) i Björklinges dricksvattennät. Då ett vattenprov taget hos användare påvisade halter som låg över Livsmedelsverkets gränsvärden och källan till föroreningen inte identifierats, rekommenderades hushållen i Björklinge att inte använda kranvattnet till mat och dryck under en period. Efter sektionering av nätet och provtagning identifierades en äldre, nyligen reparerad, ledningssträcka av gjutjärn som trolig föroreningskälla. Denna typ av ledning är relativt vanligt förekommande i delar av Uppsala Vattens nät. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för orsakerna till PAH-föroreningen i Björklinge och bedöma risken för att liknande föroreningar ska hända igen, samt att tillhandahålla ett beslutsunderlag för Uppsala Vattens hantering av äldre gjutjärnsledningar.En litteraturstudie genomfördes och data från Björklinge analyserades. Resultaten av litteraturstudien visade att frisättning av PAH från äldre gjutjärnsrör med korrosionsskydd innehållande stenkolstjära eller bitumen är ett välkänt fenomen. Biofilmen har en skyddande effekt och graden av frisättning kan därför påverkas av faktorer som klorering eller syrehalt i vattnet. Även mekaniskt slitage i form av reparationsarbete och tryckvågor kan leda till förhöjda nivåer av PAH. Korrosion av ledningarna är troligen också en viktig faktor.Utifrån litteraturstudien och resultaten från användarprover tagna i Björklinge respektive Skuttunge kunde det konstateras att problemen i Björklinge hade ett samband med frisättning av PAH från gjutjärnsrör. Vid tidpunkten för studien kunde ökande PAH-halter observeras på vissa platser i ledningsnätet även efter ledningsbytet i Björklinge våren 2021, vilket tydde på fortsatt kontaminering. Inga uppmätta halter i användarprover låg dock över något av Livsmedelsverkets gränsvärden och PAH i dricksvattnet anses inte vara ett stort hälsomässigt problem i dagsläget. Det är däremot viktigt att fortsätta monitorera halterna av PAH i Uppsala Vattens nät då denna typ av problem kan uppstå igen. Man bör också vara försiktig med åtgärder som kan påverka biofilmen samt vara återhållsam med spoling av denna typ av ledningar. De ledningar som identifierats som föroreningskällor bör åtgärdas. Med tanke på ledningarnas stigande ålder, begränsad kunskap om PAH och dess hälsoeffekter, samt WHOs rekommendationer bör man dock initiera ett långsiktigt arbete med att byta ut eller renovera denna typ av ledningar i Uppsala Vattens nät. / During the spring of 2021 elevated levels of polyaromatic hydrocarbons (PAH) were discovered in the drinking water supply network of Björklinge. Levels above the limit set by the Swedish Food Agency were observed in one user sample, which led to the inhabitants of Björklinge being recommended not to use the tap water for drinking or cooking while the source of the contamination was being identified. After sectioning and sampling the network, an older, recently repaired cast iron pipe was identified as the probable source of the contamination. This type of pipe is not uncommon in the drinking water network of Uppsala Vatten. The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the causes of the PAH contamination in Björklinge and to determine the risk of similar contaminations happening again. Further, it aimed to provide a basis for future decisions regarding the handling of older cast iron pipes in the drinking water network of Uppsala Vatten.A literature study was done and data from Björklinge was analysed. The results of the literature study showed that the release of PAH from older cast iron pipes with coal tar or bitumen coating is a well-known phenomenon. The biofilm has protective properties, and the degree of PAH release can hence be affected by factors such as chlorination or oxygen concentration of the water. Mechanical wear in the form of repair work or pressure waves can also cause increased levels of PAH in the water.Based on the literature study as well as the results from the user samples of Björklinge and Skuttunge, it could be determined that the PAH contamination in Björklinge was related to the release of PAH from old cast iron pipes. At the time of this study, increasing levels of PAH could be observed in some parts of the drinking water network even after the suspected pipes had been replaced during the spring of 2021. This might indicate that the contamination was still ongoing. However, no samples were above the limits set by the Swedish Food Agency and PAH is currently not considered a major health problem. Despite this, it is important to keep monitoring the levels of PAH in the drinking water since the PAH levels might increase again. It is also important to be careful with measures that might affect the biofilm and when flushing cast iron pipes. The pipes that have already been identified as sources of contamination should be replaced. Given the increasing age of the cast iron pipes, the limited knowledge of PAH and its health effects, as well as the recommendations from the WHO, a long-term plan for how to remove or renovate this type of pipes from the drinking water network of Uppsala Vatten should be initiated.

Water is the source of all life, but unfortunately, the water quality is getting only worse due to many factors like overuse, contamination, indifference and even by nature itself. By identifying the problem, we are one step closer to solving the problem, and that is why an intelligent water quality device is required to examine water and detect impurities within it. In this project, we are developing a device that uses an entirely new method to measure water quality. Even though the theory behind the device is very advanced, the device is still primitive in its functions and needs development to increase the usefulness and accuracy of the measurements! / Vatten är grunden till allt liv, men tyvärr blir vattenkvaliteten bara sämre på grund av många faktorer som överanvändning, förorening, likgiltighet och till och med av naturen själv. Genom att identifiera problemet är vi ett steg närmare att lösa problemet, och detta är därför en intelligent vattenkvalitetsenhet behövs för att undersöka vattnet och hitta orenheter i det. I detta projekt utvecklar vi en apparat som använder en helt ny metod för att mäta vattenkvaliteten. Även om teorin bakom apparaten är väldigt avancerad så är apparaten fortfarande primitiv i sina funktioner och behöver utveckling för att öka användbarheten och noggrannheten i mätningarna!

Gifter och föroreningar förekommer sällan ensamma och studier om olika toxiska substanser genomförs ofta med endast en substans i taget. Det finns studier som har undersökt exempel på olika cocktails av substanser, men ibland är det svårt att identifiera alla källor som påverkar en organism. Vi har undersökt hur en kombination av ogräsmedlet Roundup och livsmedelsklassad polypropylenplast påverkar det sötvattenlevande kräftdjuret Daphnia magna. Vi fann att i högre doser orsakar Roundup 100% dödlighet innan könsmognad, men att det i små doser inte resulterar i lägre fitness än kontrollgruppen, utan till och med ökade den initiala överlevnaden när den tillsattes i plastbrukar. En cocktail av Roundup och plast orsakade en fördubblad utvecklingstid för äggen. Ägg från individer i plastburkar hade också en längre utvecklingstid men dessa individer hade även ett mycket högre antal ägg. Framtida studier bör undersöka avkommans fitness. Tidigt i studien upptäckte vi att det med stor sannolikhet fanns en tredje faktor som påverkade daphnierna negativt, som inte kunde förklaras av Roundup eller plastburkar, men som vi inte kunde identifiera. Därför vill vi också framhäva att experiment lätt kan påverkas av okända faktorer. / Toxins and pollutants rarely come alone and studies about various toxic substances are often performed with only one substance at a time. There are studies that have examined different cocktails of substances, but sometimes it can be difficult to identify all sources that affect an organism. We have investigated how a combination of the herbicide Roundup and Food Safe polypropylene plastic affect the freshwater crustacean Daphnia magna. We found that Roundup causes 100% mortality before reaching fertility in higher doses, but that in small doses does not result in lower fitness compared to the control group, but even increases the initial survival rate when Roundup is added to plastic jars. A cocktail of Roundup and plastic resulted in a doubled development time for the eggs. Eggs from individuals in plastic jars also had a longer development time but there was also a much higher number of eggs from these individuals. Futiure studies ought to investigate the fitness of the offspring. Early in the study we discovered that there was most likely a third factor influencing the daphnia negatively, that could not be explained by plastic jars or Roundup, but one that we could not identify. Therefore, we also wish to urge that experiments can easily be influenced by unknown factors.