Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare i förskola och förskoleklass beskriver gällande överlämningar. I studien är samverkan och informationsutbyte två ledande begrepp som återkommer och som är grundläggande i överlämningar mellan förskola och förskoleklass. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer som metod och har utförts i två olika kommuner. För att vi skulle kunna ta del av olika beskrivningar gällande överlämningar valde vi att utföra intervjuerna med personal inom både förskola och förskoleklass i de båda kommunerna. På så sätt fick vi möjlighet till att se om det finns några eventuella skillnader i deras upplevelser gällande överlämningar. Det är sju förskollärare och åtta förskoleklasslärare som har deltagit i studien. Studien har visat att förskollärare i förskola och förskoleklass överlag har liknande upplevelser när det gäller överlämningar mellan dessa verksamheter. Det går trots detta att urskilja olika mindre skillnader och uppfattningar gällande vissa aspekter inom överlämningarnas struktur. Studien synliggör att vissa upplevelser kan kopplas till att förskola och förskoleklass arbetar efter olika läroplaner. Det framkom även att sekretessen i vissa fall kan ha en påverkan för hur överlämningarna utförs och upplevs. Överlämningar mellan förskola och förskoleklass är en väsentlig aspekt och det är därför grundläggande att den sker på bästa möjliga sätt för att underlätta för barnen i deras trygghet, utveckling och lärande.

På grund av svenska elevers sjunkande resultat i internationella studier infördes Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser i Skollagen (SFS 2010:800) med syftet att tidigt upptäcka elever i behov av stöd och ge dem stöd utifrån sina behov. Dessvärre visar Skolinspektionens (2020) delrapport att syftet med garantin inte uppnåtts. Det saknas förutsättningar på organisationsnivå för att skapa rutiner kring arbetet med Hitta matematiken. Den här studien undersöker förskoleklasslärares och speciallärares erfarenheter och upplevelser av samverkan i relation till identifiering, planering och uppföljning efter att den obligatoriska kartläggningen Hitta matematiken är genomförd. Studien undersöker även vilka förutsättningar som ges på organisationsnivå för att gynna samverkan. Studien utgår från en kvalitativ ansats med 13 semistrukturerade intervjuer där 9 förskoleklasslärare och 4 speciallärare fått beskriva sina erfarenheter och upplevelser av samverkan. I resultatanalysen har vi utgått från de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv samt kategoriskt perspektiv. Studiens resultat visar att samverkan inte är något som förskoleklasslärarna och speciallärarna har erfarenhet av eller reflekterar kring. De beskriver i stället en otydlighet och avsaknad av tid som leder till en känsla av stress kring Hitta matematiken. I stället för att lyfta samverkan diskuterar förskoleklasslärarna insatser i termer av stöd från speciallärare. Både förskoleklasslärarna och speciallärarna efterfrågar organisatoriska förutsättningar som avsatt tid, rutiner och struktur. Studiens resultat pekar på att förutsättningarna på organisationsnivå behöver förbättras för att gynna samverkan mellan förskoleklasslärare och speciallärare i arbetet med Hitta matematiken.

Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor. Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade. Det visade sig även att pedagogen har en betydande roll för den fria leken. I diskussionen ställer vi oss frågan om förskoleklassen borde ha en egen läroplan. / The essay is about the free play in preschool classes and how much time the pupils have for free play. The study investigates if the play material and the environment affects the time that is given for free play. The study also describes if the location of the preschool classes, in relation to preschool and school has any importance for the time that is given to the pupils for free play, and which thoughts the teachers in the preschool classes has about free play and its conditions. Observations and interviews were conducted with teachers from three different preschools. The results shows that the time given to free play varied between the three preschool classes and that the play material and environment had some importance for the existence of the free play. The preschool classes that are situated in the school buildings are more influenced by the school and their goals, while the preschool classes that lies outside the school buildings are more like preschools. The study also shows that the teacher has a significant part for the free play. In the discussion, we ask the question, if preshool classes should have a curriculum of their own.

Syftet med aktionsforskningsstudien är att lyfta fram förskoleklasslärares egna åsikter om förskoleklassverksamheten. Det är ett relativt outforskat område, förskoleklassreformen genomfördes 1996. Denna studie ska bidra med mer kunskaper med hjälp av förskoleklasslärares egna berättelser om förskoleklassverksamheten utifrån pedagogernas perspektiv. De fyra deltagande förskoleklasslärarna var ett strategiskt val, de fyra förskoleklasslärarna som deltog i aktionen erbjöds även att delta i studien.  I denna kvalitativa studie utgår empirin från de gemensamma samtalen i aktionen. Förskoleklasslärarnas berättelser kondenserades och det skapades två fiktiva pedagoger Aina, som fick symbolisera samarbete, flexibilitet och framförhållning och Berit, som fick symbolisera konservatism, individualism och nuorientering. De två fiktiva pedagogerna representerar bägge de fyra förskoleklasslärarnas röster. Resultatet presenteras som en narrativ, ett samtal mellan Aina och Berit. Resultatet visade fram ett ensamt och otydligt uppdrag och ett flertal upplevda dilemman som mellan det förplanerade och det spontana, barns intresse eller läromedelsböcker och metoder, lek eller lärande med mera. Resultatet bekräftade även en hel del av andra studiers resultat som  exempelvis  skolifiering. Det visar att trots att förskoleklasslärarna fick stor hjälp med att inta en inlärningsriktad kunskapssyn vidgades perspektivet mot att innefatta en mer utvecklingsinriktad och interaktionistisk kunskapssyn. / The purpose of this research paper, based upon the principle of action science, has been to raise preschool teachers’ opinion relating to the preschool activity. The preschool activity, in its present form after the reformation was introduced in 1996, is to date a relatively new and unexplored area. This study, with the assistance of preschool teachers’ stories about their work from the perspective of their professional pedagogical training and experience, is meant to contribute further knowledge in this area. Four preschool teachers, whom were also offered to participate, were a strategic choice for this study. The empirical basis for this qualitative study originates from joint conversations within the action. The preschool teachers’ stories have been condensed and eventually two fictive personalities were created. These are the two pedagogues Aina and Berit. Aina symbolise cooperation, flexibility and considers future/proactive planning. Berit symbolise conservatism, individualism and considers reactive planning. These fictive personalities represent the voices of all four preschool teachers having participated in the study. The result is presented as a narrative, a conversation between Aina and Berit.  The study produced results of a preschool teacher’s assignment described as isolated and unclear with several experienced dilemmas.  These dilemmas arise between the planned and the spontaneous, between the child’s interest and teaching aids/books/methods and between play and learning etc. Furthermore, the result confirmed several other studies having shown e.g. “schoolification”. Therefore, this paper strongly support the notion that, in spite of preschool teachers receiving great assistance in terms of incorporating a learning aimed at knowledge, this perspective was here widened toward incorporating a learning aimed more at development and interaction.

<p>Uppsatsen handlar om den fria leken i förskoleklassen och hur mycket tidsutrymme den har där. Studien skildrar vilken betydelse lekmaterialet och den fysiska miljön har för att den fria leken ska infinna sig. Studien skildrar även om förskoleklassens placering i förhållande till skola och förskola påverkar den tid som ägnas åt fri lek samt vilka tankar pedagogerna i förskoleklasserna har kring den fria leken och dess förutsättningar. Observationer och intervjuer genomfördes med pedagoger från tre olika förskoleklasser och skolor.</p><p>Resultatet visar att den tid som ägnas till fri lek varierade mellan förskoleklasserna och att lekmaterialet och miljön har viss betydelse för att den fria leken ska infinna sig. Förskoleklasserna som befinner sig inom skolans lokaler är mer skolinriktade och styrda av skolans mål än de som ligger utanför som är mer förskoleinriktade. Det visade sig även att pedagogen har en betydande roll för den fria leken. I diskussionen ställer vi oss frågan om förskoleklassen borde ha en egen läroplan.</p> / <p>The essay is about the free play in preschool classes and how much time the pupils have for free play. The study investigates if the play material and the environment affects the time that is given for free play. The study also describes if the location of the preschool classes, in relation to preschool and school has any importance for the time that is given to the pupils for free play, and which thoughts the teachers in the preschool classes has about free play and its conditions. Observations and interviews were conducted with teachers from three different preschools.</p><p>The results shows that the time given to free play varied between the three preschool classes and that the play material and environment had some importance for the existence of the free play. The preschool classes that are situated in the school buildings are more influenced by the school and their goals, while the preschool classes that lies outside the school buildings are more like preschools. The study also shows that the teacher has a significant part for the free play. In the discussion, we ask the question, if preshool classes should have a curriculum of their own.</p>

This study investigates four pre-school teachers point of view on loud-reading. The study aims to illuminate the pre-school teachers motive of reading loudly. The case study has been done with a socio-cultural perspective on teaching as a basic. I have chosen to use the qualitative interview technique in order to examine how teachers include loud-reading in their lessons. Informants claimed that reading-loudly nearly always is done in group, but how large the group is could vary of course. All of the teachers stated there were a lot of reasons for loud-reading. In spite of the informants claim that there are a lot of reasons to do so, the overall motive was to calm down the pupils. As for that the consensus was complete, whilst the reason for reading loudly spontaneously or plannedly did differ.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares och förskoleklasslärares erfarenheter av övergångar från förskola till förskoleklass. Fokus i studien är att se hur förskollärare och förskoleklasslärare arbetar för att skapa trygghet i en övergång. Studien är av kvalitativ form där semistrukturerade intervjuer har använts. Intervjuerna genomfördes med tre förskollärare och tre förskoleklasslärare. Detta för att få en förståelse för respektive lärares erfarenheter av övergången. Studien har utgått från anknytningsteorin som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar liknande erfarenheter mellan de två lärarformerna gällande att vårdnadshavares delaktighet i övergången från förskola till förskoleklass är viktig för att möjliggöra trygghet för barnen. Resultatet visar även på att lärarna i de två skolformerna delade erfarenheter gällande att samarbete dem emellan är centralt för känslan av trygghet i övergången. Samarbetet består bland annat av att barnen träffar sin framtida lärare och besöker sitt framtida klassrum. Resultatet redogör även för liknande erfarenheter mellan de två skolformernas lärare gällande att i samband med övergången till förskoleklassen kommer också högre ställda krav på barnen.

Syftet med detta arbete är att utveckla kunskap om hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser på barns bildskapande och hur bildskapande används i förhållande till kommunikation, uttryck och undervisning. Metoden har varit enkätundersökning och jag har baserat mina svarsanalyser på den sociokulturella teorin. Studien bygger på svar ifrån 38 pedagoger i förskola och förskoleklass i två medelstora kommuner. Av de som deltog hade något fler en lägre utbildning (gymnasium eller folkhögskola) och en stor majoritet arbetade inom förskolan. Resultaten visar att det främsta syftet med bildskapande för många pedagoger är att ge barn möjlighet att använda olika materiel och tekniker. Resultatet tyder också på att dokumentation av bildskapande sker mer sällan. Samtal om barnens bilder sker dock hos de flesta, med enskilda barn och/eller i grupp. Flertalet respondenter anser att bildskapande är en form av kommunikation och att det synliggör barnens lärandeprocesser. I studien svarar de flesta att planerad undervisning med bildskapande inslag sker ibland men det är ofta barnens intresse som styr aktiviteten. Många av pedagogerna menar att samtal kring processen i bildskapandet sker. Det speglar sig dock inte i resultatet för de syften som pedagogerna anger ligger till grund för bildskapande aktiviteter. Där tycks fokus ligga på det praktiska och mer konkreta. Resultatet av studien kan tolkas som att medvetenhet och vilja att arbeta med bildpedagogik finns hos många pedagoger men medel som tid, fortbildning och material saknas.

In 2019, Sweden passed a new law to guarantee that children in need of special education are discovered early on and receive early interventions. The aim of this study is to deepen the knowledge of how teachers in preschool classes thinks about, and works with, step 2 and 3 in the guarantee for early interventions. These steps involve analyzing test results, deciding whether interventions are needed with the cooperation of a special needs teacher/special education teacher and, if interventions are necessary, deciding and planning adequate interventions with the cooperation of a special needs teacher/special education teacher. The chosen method for this study is qualitative semi-structured interviews with eight preschool class teachers. Results showed that the preschool class teachers’ subject knowledge and attitude towards interventions in preschool class are possible determining factors for how they analyze test results as well as how they decide and plan interventions. Furthermore, the cooperation between preschool class teachers and special needs teachers/special education teachers is characterized by ongoing and spontaneous meetings and is ultimately perceived as valuable. This value lies in removing various obstacles in teaching situations and obtaining pointers on materials and teaching methods.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i tolkningar när det kommer till samverkan mellan olika lärarkategorier i grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Vårt mål var att synliggöra skillnader i uppfattning om begreppet samverkan mellan de olika lärarkategorierna. Genomförandet av vår studie utgick från en kvalitativ metod, där datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval då vi kontaktade lärare som vi kände, som sedan ledde till kontakt med andra lärare. Studieobjekten i vår studie bestod av tre fritidslärare, tre förskoleklasslärare och två klasslärare. Resultatet visar att en engagerad rektor var en viktig pusselbit i ett fungerande samverkansarbete, samt att det fanns skillnader i tolkningar mellan fritidslärare och klasslärare i hur begreppet samverkan tolkas i verksamheten. Önskan om gemensam planeringstid var något som framkom som en viktig pusselbit för samtliga respondenter i relation till samverkan. Resultatet tyder på att förskoleklasslärare och klasslärare upplever samverkan med fritidslärare som positivt och ser det som en tillgång, medan fritidsläraren kan uppleva samverkansarbetet komplicerat när de arbetar mot en klass, då arbetsuppgifterna kan vara diffusa eller varierande. Slutsatsen som kan dras från studien går att koppla till grunderna för samverkan som litteraturen anger. En positiv dialog där alla inblandade parter får komma till tals samt att de ser varandra som en tillgång i deras arbete i verksamheten.