I dagens läge finns det lärarutbildningar som inte erbjuder utbildning inom musik, trots att musik enligt läroplanen för förskolan ska vara en del av alla förskolors verksamhet. Forskning tyder på att många pedagoger uppvisar en osäkerhet gentemot utövande av musik i barngrupp. Denna osäkerhet tycks i många fall grunda sig på bristen av musik i lärarutbildningen. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur verksamheten kan se ut på en musikförskola. Metoderna som används är intervjuer och observationer och fyra pedagoger på musikförskolan intervjuas. Avsikten är att ta reda på hur pedagogerna planerar och genomför den musikaliska verksamheten på musikförskolan. Genom observationer av förskolans miljö undersöks även hur verksamheten är uppbyggd och hur lokalerna och materialet inbjuder till musikaliskt lärande. Intervjuerna undersöker pedagogernas syn på musiken och dess plats i förskolan. Verksamheten på musikförskolan planeras utifrån en modell de kallar årshjulet, med aktiviteter och teman att arbeta efter. Musikförskolan jobbar också efter MING metodiken (Musik Introduktion för Nybörjare i Grupp). Miljön på musikförskolan inbjuder framför allt till musikaliskt lärande tack vare de musikinstrument som barnen har tillgång till. Förskolan har ett musikrum där barnen får musicera fritt och utforska olika former av musikaliskt material. Musik ingår i verksamheten på musikförskolan varje dag. Alla intervjuade pedagoger har en mycket positiv syn på musik och anser att musiken i förskolan har många olika syften. Dels att få barnen att känna glädje och gemenskap, men även bidra till att utveckla andra förmågor så som exempelvis språkliga, matematiska och motoriska. Slutsatsen som dras är att musikförskolan som undersöktes i detta fall inte skiljer sig särskilt mycket ifrån förskolor utan inriktning. Det som dock utmärker musikförskolan är att pedagogerna låter musiken vara en del av barnens vardag, varje dag.

Det har i tidigare forskning framkommit att miljön på förskolan är betydelsefull, där det pedagogiska arbetet kan förbättras genom att förskollärarna inreder miljön omsorgsfullt. Som förskollärare kan man inte utforma en miljö som gynnar alla barn på förskolan. Men som förskollärare bör man lära känna varje barn och vara uppmärksam på vad de intresserar sig för och därefter skapa en miljö som inspirerar dem. Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur förskollärare kan se på den fysiska miljön och hur de utformar den på förskolan. Vid planerade aktiviteter var vi nyfikna på om man väljer miljö utifrån aktiviteterna och om de anpassar den.Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där omgivningen har betydelse och att artefakter kan påverka. Artefakter är ett genomgående begrepp som vi använder oss av i studien för att utgå från det valda perspektivet. Det står för alla de fysiska redskap som människor är beroende av för att exempelvis vara kreativa, kunna lösa konfliter och kunna kommunicera. I vår studie står artefakter för redskap som förskollärare använder sig av för att bygga upp en miljö. När vi intervjuade förskollärarna använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex förskollärare varav tre arbetade på kommunala förskolor och tre på kooperativa förskolor.Studiens resultat visade att förskollärarna ser på miljön som betydelsefull men i planerade aktiviteter utgick de från vad man ska göra. Vid planerade aktiviteter bestämdes miljön utifrån vilket rum som är praktiskt att befinna sig i för aktiviteten där artefakter var lättillgängliga. Majoriteten av förskollärarna beskrev att förskolelokalerna var för små för antalet barn som vistades i verksamheterna, vilket begränsade deras arbete. De kooperativa förskollärarna beskrev att deras fysiska miljö var inspirerande och de överlag var nöjda med sin miljö. Förskollärarna valde miljö till de planerade aktiviteterna genom att dela upp barngruppen i grupper och de befann sig oftast på samma plats. Vid planerade aktiviteter tog majoriteten av förskollärarna i vår studie upp att man skalade av miljön genom att ta bort artefakter som de upplevde störde barnens koncentrationsförmåga. Vi märkte även att de kommunala förskolorna och de kooperativa förskolornas miljöer i vår studie skiljde sig åt på grund av olika faktorer. Det var faktorer som förskolans ekonomi, regler och riktlinjer där exempelvis de kooperativa förskolorna fick ta hjälp av föräldrar när saker skulle byggas, vilket ledde till en miljö som ständigt var föränderlig. De kommunala förskolorna fick inte ta hjälp av exempelvis föräldrar för att materialet då inte blev fackmannamässigt utfört vilket gjorde att deras miljö var svårföränderlig.

Syftet med studien har varit att undersöka fyra förskollärares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön på de förskolor där de arbetar. Våra forskningsfrågor har utgått ifrån följande tre områden: den fysiska inomhusmiljöns utformning och innehåll. Även barns delaktighet, inflytande och materialets tillgänglighet. Slutligen vilka möjligheter och begränsningar som finns i den fysiska inomhusmiljön. Forskningsfrågorna besvarades genom kvalitativa intervjuer. Vi har även använt oss av egna bilddokumentationer för att lättare kunna analysera resultatet. Resultatet har visat att de intervjuade förskollärarna har liknande uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön. Samtliga intervjuade förskollärare anser att inomhusmiljön är en viktig del i barnens vardag på förskolan, bland annat att det är viktigt att utgå ifrån barnen intressen, samt att göra kontinuerliga förändringar imiljön. Ekonomin är en stor begränsning enligt samtliga förskollärare. Vi drar slutsatsen att miljön ska vara flexibel, innehållsrik, utmanande och trygg för barnen. Studiens förskollärare strävar ständigt efter att anpassa den fysiska inomhusmiljön efter barnen och deras behov och intressen.

I denna studie är syftet att ta reda på hur förskolepedagoger utformar innemiljön för lek, så attden blir en bra lärandemiljö oberoende av barngruppens storlek. En kvalitativforskningsmetod har använts i form av enkäter med öppna frågor. Pedagoger på traditionellaförskolor samt ute-förskolor i södra Sverige har fått svara på enkäterna. Resultatet visar på attdet finns både möjligheter och hinder i pedagogernas arbete med att utforma en lärandemiljöutefter att barngruppens storlek varierar. Det som framkommer i undersökningen är attpedagogernas åsikter varierar, samt bristen på tid till gemensamma djupgående reflektioner.Den slutsats som kan dras av undersökningen är att pedagogerna har en strävan i att fullföljasitt uppdrag utifrån förskolans styrdokument. Om de så behöver trolla med knäna.

<p>Denna studie handlar om hur man som pedagog kan göra de blyga barnen synliga och delaktiga i en utvecklande gemenskap. De frågor vi har utgått ifrån är vad förskolan kan göra för att få de blyga barnen delaktiga och synliga i barngruppen enligt pedagoger? Samt vilka förutsättningar som måste vara tillgodosedda för att barnen skall bli inkluderade i gemenskapen på förskolan?</p><p>Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad förskolan kan göra för att möta alla barn i förskolan. Hur kan man arbeta för att inkludera alla barn i en utvecklande gemenskap?</p><p>Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Denna intervjumetod användes för att få fram respondenternas personliga tankar och erfarenheter kring våra frågor. Totalt har tre pedagoger intervjuats.</p><p>Av studien framkom att det är i de sociala situationerna som pedagogerna märker att de blyga barnen utmärker sig, genom att dra sig tillbaka och inte ta för sig i gruppen. Tre viktiga nyckelord som är återkommande i pedagogernas tankar och som de hela tiden tar upp som betydelsefulla för att inkludera alla barn i en utvecklande gemenskap är att stötta, lyfta och skapa en trygghet för barnen.</p>

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie som handlar om fyra pedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Studien bygger på fyra enskilda djupintervjuer med pedagoger från tre olika förskolor som syftar att belysa deras olika uppfattning kring hur deras förhållningssätt, attityder och arbetssätt ser ut gentemot flerspråkiga barn samt hur de har utformat förskolemiljön för att den ska stimulera de flerspråkiga barnens utveckling. Arbetet är baserat på två frågeställningar: Hur uppfattar pedagogerna att de stimulerar barnens flerspråkighet på förskolan? samt På vilka sätt kan pedagogernas uppfattningar av förhållningssätt och attityder med avseende på flerspråkighet relateras till deras uppfattningar av arbetssättet i förskolan?       I studien har pedagogerna delgett flera olika uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet och flerspråkiga barn i förskolan. Några ser det som ett spännande och utmanande område att möta barn med olika språkförutsättningar. Andra ser brister i sitt eget arbete med flerspråkighet som en följd av en otydlighet i läroplanen och meningsskiljaktigheter i arbetslaget bland annat. Studien har kategoriserats utifrån tre huvudaspekter; Förhållningssätt och attityder, Arbetssätt och Förskolemiljö. Aspekterna är delar av fenomenet Flerspråkighet i förskolans verksamhet och syftar att undersöka pedagogernas uppfattningar inom dessa områden av fenomenet.

Syftet med studien är att ur pedagogers perspektiv undersöka hur förskolemiljön utformas på småbarnsavdelningar för att barnen ska kunna ha inflytande över sin vardag i förskolan. För att uppnå detta syfte har jag arbetat utifrån följande frågeställningar:   Hur beskriver pedagoger att de anpassar miljön med olika rum, möbler, hyllor och material för barnen på småbarnsavdelningen? Hur anser pedagogerna att barns inflytande över sin vardag möjliggörs eller hindras i den miljö de har utformat?   För att besvara dessa frågor valde jag att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar på olika småbarnsavdelningar på tre förskolor i Mellansverige.   Resultatet visar att pedagogerna anpassar förskolemiljön utifrån barnens intresse och behov, att rummen har olika funktioner, är öppna och tillåtande, att materialet är antingen nåbart eller synligt samt att miljön är säker för barnen. Resultatet visar att pedagogerna anser att barns inflytande möjliggörs utifrån de sätt pedagogerna har valt att anpassa förskolemiljön och hindras när det är brist på utrymme, personal, ekonomi och säkerhet. De slutsatser som kommer fram är hur pedagogerna utformar förskolemiljön har betydelse för att kunna möjliggöra barnens inflytande i förskolan.   Nyckelord: Förskola, pedagog, förskolemiljö och barns inflytande. / The purpose with this study was to examine the teachers' perspective of how they designed the preschool environment of the toddler departments for children to have influence over their daily lives in preschool. To achieve this purpose I have worked with the following questions:   • How do teachers describe how they adapt the environment to different rooms, furniture, shelves and materials for children in toddler departments? • How do teachers believe that children's influence on their daily life is made possible or hindered in the environment they have created?   To answer these questions, I chose to do four interviews with teachers who work in different toddler departments at three preschools in central Sweden.   The result shows that teachers adapt the preschool environment based on children's interests and needs, that the rooms have different functions, are open and permissive, that the material is either reachable or visible and that the environment is safe for the children. The result shows that teachers believe that children's influence made possible based on the ways teachers chosen to adapt the preschool environment and hindered when there is lack of space, personnel, finance and security. The conclusion that emerges is how teachers design the preschool environment is important to allow children’s influence in the preschool.   Keywords: Preschool, teacher, preschool environment and children's influence.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka erbjudanden av meningsskapande relaterade till genus som två olika förskolors fysiska inomhusmiljö erbjuder förskolebarn i åldern 0 till 3 år. Vi genomförde en kvalitativ miljöobservationsstudie där vi besökte två förskolor, varav ena förskola hade en Reggio Emilia-pedagogisk inriktning och andra förskolan var utan uttalad pedagogisk inriktning. De teoretiska utgångspunkter vi utgick från i vår studie var genusteorin, normkritisk- samt normkreativ pedagogik.  Resultatet från observationerna visade på att förskolornas utformning av rummen skiljde sig åt och att pedagogisk inriktning kan vara en faktor som bidrar till konstruktionen av miljön. Utifrån tidigare forskning kunde en slutsats dras att förskolemiljöns utformning har en stor påverkan på barns uppfattning om genus samt kan skapa förutsättning för barn att anta ett normkritiskt förhållningssätt. Utifrån ett genusperspektiv spelar rummets utformning roll då detta påverkar rummets könskodning samt möjlighet till könsöverskridande lek. Vidare visar forskningen att könsneutralt material minskar risken för att barn navigeras in i stereotypa könsroller samt skapar förutsättningar för att förhindra könssegregation. Det material som fanns att tillgå på de båda förskolorna var överlag könsneutralt. Det fanns även material med könskodning som var antingen maskulin eller feminin men materialets färg, design samt funktion bidrog till att könskodningen inte blev lika tydlig. Val av material och rummets utformning är därmed faktorer som kan komma att påverka barns uppfattning om genus samt kan skapa förutsättningar för att barnen grundlägger ett normkritiskt förhållningssätt.

Barn i ett- till femårsålder spenderar en betydande del av barndomen i förskola. En institutionaliserad plats för barn skapad av vuxna. Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares föreställningar om barn och ålder i relation till förskolemiljöers utformning. Studien tar utgångspunkt i att ålder, utifrån utvecklingspsykologiska tankesätt, betraktas som en dold men samtidigt organiserande funktion i förskolan, därmed villkorande för barn. Nio samtalspromenader har genomförts med nio förskollärare i förskolemiljöer. Både transkriberingar och fotografier från miljöerna utgör det empiriska underlaget. Detta analyseras tematiskt med stöd av begrepp från kritiska åldersstudier respektive space-and-place som teoretiskt koncept. Resultatet visar att åldersföreställningar kommer till uttryck i relation till förskolemiljöers utformning. Detta reproducerar grundläggande värden i förskolan vilket bäddar för institutionella villkor för barn. Dessa värden är t.ex. vikten av barns självständighet och miljöns tillgänglighet. Samtidigt bidrar åldersföreställningar till att särskilja dessa villkor för olika ålderspositioner. Dessa särskiljande villkor framstår som tydligast i miljöer utformade för åldersblandade barngrupper. Att ålder kan förstås som temporärt ses som en möjlig förståelsegrund till att olika innebörder av ålder neutraliseras. Studien understödjer tvärvetenskapliga sätt att förstå konstruktioner av ålder och förskolemiljö.

Vårt syfte har varit att undersöka förskollärarnas bemötande och arbetssätt för och med barn i behov av särskilt stöd. Det vi fördjupade oss i var hur förskollärarna ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd, deras arbetssätt med barn i behov av stöd och vilket stöd de får för att kunna bemöta barn som är i behov av särskilt stöd. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört fyra intervjuer med fyra förskollärare på olika förskolor. Det resultat vi har fått fram i vår intervjustudie är att förskollärarna anser att de har barn som är i behov av särskilt stöd i sin barngrupp. Att rutiner och tydlighet är viktigt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd och att förskollärarna har tillgång till stöd genom olika resurser. Det saker som påverkar förskollärarnas arbete har varit huruvida man har stöd från förskolechef, personaltäthet i arbetslaget, rätt kompetens, en bra sammanhållning och samarbete i arbetslaget och antal barn i barngruppen. Det framkommer även att gemensam planering av rutiner och arbetsscheman i arbetslaget är otroligt viktig för att kunna bemöta alla barn på bästa möjliga sätt. Alla förskollärare i studien tar upp vikten av att inte se barnet som ett problem, utan att det är viktigt att istället fokusera på hur de kunde arbeta med omgivande miljö för att bemöta alla barns olika behov. Vår slutsats efter att ha genomfört denna intervjustudie är att alla barn någon gång under sin tid på förskolan kommer att vara i behov av särskilt stöd men att behoven kan se olika ut hos varje enskilt barn. Under arbetets gång har vi fått mer insikt i hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Vi har tagit till oss och fördjupat vår kunskap om hur man kan tänka kring begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur stödet utifrån ser ut. Vi har även fått kännedom om vikten att ta hjälp utifrån när man känner att man inte klarar situationen själva på förskolan.