Bakgrund:Friedrich Fröbel grundade tyska Kindergarten som motsvarar den svenska förskolan. För att främja barns utveckling menade han att de vuxna skulle ansvara för utformningen av miljön och tillgodose deras behov. Materialet är en förutsättning för att barnen ska utvecklas, det skall vara utmanande och väcka intresse. Materialet blir pedagogiskt i samspel med människan och hur man använder materialet har betydelse för om lärande skall kunna ske.Syfte:Syftet är att undersöka hur sex förskollärare i två olika förskolor menar att de skapar en pedagogisk miljö som främjar barns lärande.Metod:Vid vår datainsamling har vi använt oss av kvalitativ intervju med öppna frågor för att få utvecklade och relevanta svar. Vi har intervjuat pedagoger, för att ta reda på hur de uppfattar den fysiska miljön i förskolan och hur viktig den är för barns lärande. Vi har också observerat lokalerna genom att fotografera rummen.Resultat:Vilka möbler man har på förskolan påverkar barnens aktiviteter, höga möbler begränsar barns möjligheter att röra sig och barnens tillgång till material begränsas. Använder man låga möbler kan barnen röra sig fritt i rummen. Eftersom materialet är tillgängligt för barnen ökar det deras självständighet och de får välja material själva. Pedagogerna anser att det bör finnas en måttlig mängd material framme, för att skapa en bra lek. Om man har mycket material kan pedagogerna välja ut och plocka bort en del material och plocka fram. När man plockar fram ett material kan man plocka undan ett annat, för att begränsa mängden men ändå ge ett rikt utbud av olika material. Materialet blir på så sätt spännande och som nytt för barnen. Det är av betydelse att pedagoger kan använda olika material på olika sätt och att se möjligheterna av att barnen kan använda förbrukningsmaterial obegränsat i leken och i skapandet. Det anses även vara en fördel ur en ekonomisk synvinkel. Barnen får vara delaktiga i valet av material indirekt genom att pedagogerna observerar barnens aktiviteter och utgår från deras intresse och behov när de beställer material till förskolan. I observationerna kan pedagogerna även se hur barnen leker och tillgodose barns behov av avskildhet och gemenskap, för att kunna skapa rum för det. Med hjälp av olika material kan man dela av rummen för att skapa fler möjligheter för leken. Det bra att dela upp barnen i mindre grupper för att använda lokalerna optimalt för att barn behöver utrymme för leken.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur medvetet pedagoger utformar den fysiska delen av den pedagogiska miljön. Resultatet förväntas påvisa i vilken utsträckning pedagoger är medvetna om att barns välbefinnande, självbild och perception påverkas av förskolans miljö samt vad som styr utformandet av den. I undersökningen används en enkätundersökning som sedan jämförts, tolkats och analyserats.   I styrdokumenten förordas att miljön ska vara utvecklande och lärande, den ska vara anpassad efter varje enskilt barns erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Vår teoretiska utgångspunkt är att vi människor påverkas åtskilligt av vår omgivning genom sinnesintryck. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos pedagoger om att barns välbefinnande påverkas av den fysiska miljön men att det finns en okunskap om vad i miljön som behöver anpassas för att svara mot de enskilda barnens behov.

No description available.

Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar kring vad fysisk aktivitet kan ha för betydelse för barns utveckling, samt hur de arbetar för att främja fysisk aktivitet och hur de ser på inne-och utemiljöns betydelse i förskolan. De frågeställningar vi vill undersöka är, vilka uppfattningar förskollärare har kring vad fysisk aktivitet kan ha för betydelse för barns utveckling, hur förskollärarna beskriver att de arbetar för att främja fysisk aktivitet i förskolans verksamhet samt hur förskollärarna beskriver inne- och utemiljöernas påverkan på den fysiska aktiviteten. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på fem olika intervjuer med förskollärare på olika förskolor. I resultatet framkommer det att förskolemiljön ses som ett viktigt redskap samt att förskollärarnas egna förhållningssätt är två viktiga komponenter för att främja den fysiska aktiviteten. Utomhusmiljön ses som den plats som främjar den fysiska aktiviteten mest, medan inomhusmiljön i många fall var mer begränsad. Samtliga förskollärare uppfattade att den fysiska aktiviteten kunde ha olika effekter på barns utveckling. De effekter som framkom i resultatet var bland annat bättre koncentrationsförmåga samt att barn mår bättre av att utöva fysisk aktivitet.

Elevers svårigheter i ämnet matematik i skolan och framgången av det pedagogiska och didaktiska innehållet i förskolan i andra länder har gett inspiration att förskolan att erbjuda undervisning i matematik. År 2018 fick förskolan en ny läroplan, Läroplan för förskolan Lpfö 18, där förskollärare har ett tydligt ansvar i matematikundervisningen. Syftet med denna studie är att skapa mer kunskap om vad som karaktäriserar matematikundervisningen i förskolan och hur förskollärare uppfattar sin roll i matematikundervisningen i förskolan. Detta undersöks genom en kvalitativ intervjustudie. De teoretiska perspektiven för studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin och Helenius (2018) tre dimensioner pedagogisk förklaring, pedagogers deltagande och situationsplanering som används som analysverktyg. Utifrån våra teoretiska perspektiv visar resultatet att matematikundervisning i förskolan karaktäriseras av målstyrda processer som kan vara både spontana och planerade. Matematikundervisningen i förskolan är grundad på lek där den bidrar till matematiklärande som betraktas som en förberedande grund inför barns framtida skolgång och livslånga lärande. Resultatet visar också vikten av professionella förskollärare och deras medvetenhet i matematikundervisning. Utifrån vårt empiriska material kunde vi identifiera fyra roller som förskollärare intar i förskolan: den uppmärksamma förskolläraren, den närvarande förskolläraren, den upptäckande förskolläraren och den mångfacetterade förskollärarrollen. Dessa roller är sammanflätade med varandra i praktisk handling och de kan vara av betydelse för förskollärares yrkesutövning där barnen betraktas som aktiva deltagare i matematikundervisningens process.

Denna studie handlar om hur man som pedagog kan göra de blyga barnen synliga och delaktiga i en utvecklande gemenskap. De frågor vi har utgått ifrån är vad förskolan kan göra för att få de blyga barnen delaktiga och synliga i barngruppen enligt pedagoger? Samt vilka förutsättningar som måste vara tillgodosedda för att barnen skall bli inkluderade i gemenskapen på förskolan? Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad förskolan kan göra för att möta alla barn i förskolan. Hur kan man arbeta för att inkludera alla barn i en utvecklande gemenskap? Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Denna intervjumetod användes för att få fram respondenternas personliga tankar och erfarenheter kring våra frågor. Totalt har tre pedagoger intervjuats. Av studien framkom att det är i de sociala situationerna som pedagogerna märker att de blyga barnen utmärker sig, genom att dra sig tillbaka och inte ta för sig i gruppen. Tre viktiga nyckelord som är återkommande i pedagogernas tankar och som de hela tiden tar upp som betydelsefulla för att inkludera alla barn i en utvecklande gemenskap är att stötta, lyfta och skapa en trygghet för barnen.

Studien har för avsikt att undersöka hur förskollärare beskriver sin möjlighet att utforma miljön för att kunna främja barns utveckling med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt. Studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer med förskollärare utifrån en kvalitativ ansats. Det sociokulturella perspektivet har använts som teoretiskt perspektiv då det ansågs vara relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärare beskriver att de har för avsikt att utforma miljön på förskolan utifrån barns behov både individuellt och grupp. Slutsatsen som framkommit är att samspelet mellan barn, miljö och material är viktigt att ha i åtanke vid utformning av miljön för att främja barns möjligheter till utveckling utifrån barns behov. Pedagogisk dokumentation och observationer har visat sig vara bra att använda som verktyg för att kunna följa upp miljöns utformning.

En kvalitativ studie om rörelse i förskolan med syfte att studera hur barn upplever sin möjlighet till fysisk aktivitet under dagen i förskolans inne och utemiljö. Intervjuerna genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola med barn i fyra och fem års ålder. Resultatet har redovisats, analyserats och diskuterats utifrån barns perspektiv. Resultatet visar att barnen upplever att deras rörelsemöjligheter inomhus är begränsade på grund av regler och förskolemiljöns utformning. Utemiljön upplever barnen som mer tillåtande med större möjlighet till fysisk aktivitet och pulshöjande aktiviteter.

Denna uppsats har skrivits med syfte att genom en fenomenologisk ansats undersöka innebörden av begreppet högkänslighet och vilka särskilda behov som är viktiga att beakta hos högkänsliga barn, samt hur detta kan förstås i relation till förskolans miljö. Genomförandet av studien består av kvalitativa intervjuer av föräldrar till högkänsliga barn som går i förskola/förskoleklass såväl som förskolepersonal med förkunskaper om begreppet högkänslighet. I resultatet framgår exempel på deltagarnas upplevelser av hur högkänsligheten tar sig uttryck hos högkänsliga barn och vilka situationer eller sammanhang som kan upplevas som extra utmanande såväl i förskolan som i dagliga livet. Detta har analyserats med hjälp av interpretativ fenomenologisk analys – IPA-metoden. Avslutningsvis diskuteras tolkningar av de resultat som presenteras och hur dessa kan förstås i relation till syftets frågeställningar samt tidigare forskning. Detta har genererat i slutsatser om att förskolans miljö har betydande inverkan på högkänsliga barns välmående, utveckling och lärande, vilket delvis innebär att det i förskolan krävs både anpassningar i miljö och ett lyhört bemötande för att tillmötesgå de behov som följs av högkänslighet. Det kan dessutom konstateras att det finns ett behov av ökad kunskap kring högkänslighet bland personal i förskolan.

Detta arbete är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har inneburit en studie om hur en förskolemiljö kan användas som ett stöd för pedagoger i deras dagliga arbete med förskoleverksamheten. Utformningen av miljön ska bidra till att fungera som ett verktyg för att underlätta pedagogernas arbetssätt. Studien har haft sin utgångspunkt vid en avdelning på förskolan Pärongården i Stockholm. Ett förslag på förändring av förskolemiljön visar hur man kan använda den rumsliga utformning som ett verktyg i den temainriktade verksamheten med barn i förskolan. Metoder såsom intervju, platsanalys, observation och avstämning har genomförts för att skapa en förståelse för pedagogernas arbete i förskolan i dagsläget. Resultatet av metoderna har visat att förskolemiljön behöver anpassas på ett bättre sätt för att kunna stödja pedagogernas temaarbete med barnen. Metodresultat, teorier och litteratur har varit ett stöd i framtagandet av ett designförslag. Ett förslag skapat utefter pedagogers behov har lett till en funktionsbaserad rumsmiljö. Detta för att utnyttja lokalytorna effektivare och för att anpassas till den dagliga verksamheten. En funktionsbaserad rumsmiljö bidrar till att fler moment i det dagliga arbetet inspirerar och underlättar till arbete med barnen. Med detta förslag har även en dokumentation- och utställningsstation skapats, där personalen kan ställa ut barnens färdiga projekt som sedan kan diskuteras och reflekteras tillsammans med föräldrar. Detta för att främja pedagogernas arbete med dokumentation till föräldrar, vilket utgör en viktig del i styrdokument för förskolor. / This work is a thesis in Information Design with a focus on spatial design. The work has involved a study on how a preschool environment can be used as a support for teachers in their work with early childhood education. The design of the environment contributes as a tool to facilitate teachers’ work. The study had its starting point in a section at the preschool Pärongården in Stockholm. A change in the preschool environment shows how to use the spatial design as a tool in daily theme activities with children in the preschool.   Methods such as interview, room analysis, observation and control check have been carried out to create an understanding of teachers' work in preschools in the current situation and an understanding of the environments importance for the theme work with children. The results of the methods have shown that preschool environment needed to be more adapted to the educators theme work with the children.   Method results, theories and literature have supported the development of a design proposal. A draft created along the educators needs have resulted in a function-based room environment. This is to utilize floor space more efficiently to primarily support educators working with thematic focus.   A function-based room environment contributes to several elements in the theme work that inspires and facilitates the work with the children. With this proposal a documentation- and exhibition station has also been created where educator can exhibit the children finished projects, which can later be discussed and reflected with parents. This is to encourage teachers’ work with documentation for parents, which are an important part of the regulatory documents for preschools.