Detta arbete är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Arbetet har inneburit en studie om hur en förskolemiljö kan användas som ett stöd för pedagoger i deras dagliga arbete med förskoleverksamheten. Utformningen av miljön ska bidra till att fungera som ett verktyg för att underlätta pedagogernas arbetssätt. Studien har haft sin utgångspunkt vid en avdelning på förskolan Pärongården i Stockholm. Ett förslag på förändring av förskolemiljön visar hur man kan använda den rumsliga utformning som ett verktyg i den temainriktade verksamheten med barn i förskolan. Metoder såsom intervju, platsanalys, observation och avstämning har genomförts för att skapa en förståelse för pedagogernas arbete i förskolan i dagsläget. Resultatet av metoderna har visat att förskolemiljön behöver anpassas på ett bättre sätt för att kunna stödja pedagogernas temaarbete med barnen. Metodresultat, teorier och litteratur har varit ett stöd i framtagandet av ett designförslag. Ett förslag skapat utefter pedagogers behov har lett till en funktionsbaserad rumsmiljö. Detta för att utnyttja lokalytorna effektivare och för att anpassas till den dagliga verksamheten. En funktionsbaserad rumsmiljö bidrar till att fler moment i det dagliga arbetet inspirerar och underlättar till arbete med barnen. Med detta förslag har även en dokumentation- och utställningsstation skapats, där personalen kan ställa ut barnens färdiga projekt som sedan kan diskuteras och reflekteras tillsammans med föräldrar. Detta för att främja pedagogernas arbete med dokumentation till föräldrar, vilket utgör en viktig del i styrdokument för förskolor. / This work is a thesis in Information Design with a focus on spatial design. The work has involved a study on how a preschool environment can be used as a support for teachers in their work with early childhood education. The design of the environment contributes as a tool to facilitate teachers’ work. The study had its starting point in a section at the preschool Pärongården in Stockholm. A change in the preschool environment shows how to use the spatial design as a tool in daily theme activities with children in the preschool.   Methods such as interview, room analysis, observation and control check have been carried out to create an understanding of teachers' work in preschools in the current situation and an understanding of the environments importance for the theme work with children. The results of the methods have shown that preschool environment needed to be more adapted to the educators theme work with the children.   Method results, theories and literature have supported the development of a design proposal. A draft created along the educators needs have resulted in a function-based room environment. This is to utilize floor space more efficiently to primarily support educators working with thematic focus.   A function-based room environment contributes to several elements in the theme work that inspires and facilitates the work with the children. With this proposal a documentation- and exhibition station has also been created where educator can exhibit the children finished projects, which can later be discussed and reflected with parents. This is to encourage teachers’ work with documentation for parents, which are an important part of the regulatory documents for preschools.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på Pedagogers upplevelse av barngruppens storleks betydelse för barns utveckling och lärande i relation till den fysiska miljön i förskolan. För att svara på syftet användes en kvantitativ metod och för att nå ut till så många pedagoger som möjligt så gjordes en webbenkät. Länk till undersökningen lades ut i fyra olika grupper på Facebook. Dessa grupper är gjorda för pedagoger som jobbar i förskolan, 2372 pedagoger deltog i undersökningen. Bearbetning och analysering av insamlad empirisk data gjordes genom att ställa frågorna emot varandra och få fram de mest intressanta svaren som utmärkte sig. Frågorna som utmärkte sig mest redovisas i korstabeller. Ett fåtal av frågorna redovisas i cirkeldiagram och en fråga i stapeldiagram för att man tydligt ska kunna se svaren. Resultatet visar att pedagogerna upplever att barngruppen idag är för stora och mer än hälften av alla pedagoger som svarade anser att dem inte har tillräckligt många rum på sin avdelning. Ljudnivån är ofta väldigt hög och det begränsar barns utveckling och lärande. Min slutsats är att pedagogerna upplever att barnens utveckling och lärande blir begränsat på grund av barngruppen storlek.

Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger använder sig av förskolans material för att stötta barns läs- och skrivlärande. Frågeställningen som ligger till grund för studien är, hur interagerar pedagoger i läs- och skrivhandlingar med barn och med material i förskolan. Syftet och frågeställningen har uppkommit efter att vi har uppmärksammat en brist i tidigare forskning samt ute på fältet angående hur pedagoger använder förskolans material, vid läs- och skrivhandlingar. Det är en kvalitativ studie och den är skriven ur ett sociokulturellt perspektiv. Datamaterialet samlades in genom videoinspelning och fältanteckningar på två förskolor i södra Sverige. Videomaterialet observerades och analyserades utifrån interaktionsanalys och de sociokulturella begreppen stöttning, handlingar och medierande verktyg. Resultatet i studien visar hur engagemanget hos pedagogerna är viktigt men framförallt vart deras engagemang är riktat, så det inte går förlorat. Ytterligare visar resultatet att en viss avsaknad av tillit till barnen finns hos pedagogerna vid placeringen av materialet/verktygen i förskolan. Det är inte att pedagogerna använder material eller vilka material de använder som är det primära, det är hur de använder materialet. Det är viktigt att läs- och skrivaktiviteter diskuteras på förskolan både ur en individuell nivå men även ur en social nivå. Andra didaktiska konsekvenser är att pedagoger på förskolor behöver diskutera deras tillit till barn samt hur deras engagemang kan användas på bästa sätt.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan med fokus på förskollärares förhållningssätt och förskolemiljöns betydelse. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från två kommuner i Mellansverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys för att sedan redovisas i studiens analysavsnitt. Analysavsnittet kopplas även till Nilholms (2020) kritiska och kompensatoriska perspektiv. I diskussionen lyfts den tidigare forskningen i relation till analysen. En central del som framkommer ur denna studie är huvudkategorin som berör vikten av en lugn och tålmodig pedagog i förskolan som är beredd att vara flexibel vid arbetet med barn, men främst vid arbetet med barn i behov av särskilt stöd. I en annan huvudkategori i studien framträder betydelsen av en strukturerad miljö med minimerade intryck då det skapar ett lugn hos barn som är i behov av särskilt stöd. Studien lyfter även några dilemman som förskolemiljöns utformning medför.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers förhållningssätt till hur de använder digitala verktyg, med utgångspunkt i den nya reviderade läroplan som trädde i kraft 1: a juli 2019. Vi har sedan tidigare under våra VFU-perioder funderat kring hur pedagoger förhåller sig till de nya riktlinjerna i läroplanen om digitala verktyg. Vidare analyserar vi i vår text om pedagogerna upplever att de digitala verktygen gynnar och skapar lärande i förskolan i barngruppen. Vi lyfter de didaktiska frågorna och lägger fokus på ”hur:et” med koppling till undervisning.Vi genomförde en enkätstudie som vi delade ut till ett antal pedagoger i två olika förskolor. Sedan analyserade vi dessa svar med hjälp av våra två teoretiska perspektiv som är det sociokulturella perspektivet och det multimodala perspektivet. Vårt resultat baserar vi på 10 enkätsvar.Resultatet i vårt examensarbete visar på att det finns lite forskning kring digitalisering. Det skulle behöva utföras mer djupgående forskning kring användningen av digitala verktyg. Enkätsvaren pekar på att det behövs mer tydlighet kring användningen av digitala verktyg och dess riktlinjer behövs följas upp. I vårt arbete har vi bidragit genom att synliggöra digitaliseringen och vidare uppmana om att mer forskning bör göras inom detta ämnesområde.

I läroplanen för förskolan (2016) står det bland annat att arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Ett av strävansmålen i läroplanen är att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära” (Lpfö 98/2016, s. 9). Vår studie syftar därför till att skapa en förståelse genom att undersöka hur pedagoger upplever barn som drar sig undan den fria leken och hur de arbetar med inkludering av dessa barn. I studien använder vi oss även av det sociokulturella perspektivet för att få en djupare förståelse och analys för den empiri vi samlat in. För att uppfylla syftet skapade vi tre frågeställningar som lyder: Vad anser pedagogerna att deras roll är under den fria leken? Hur uppfattar pedagogerna barn som leker ensamma? Vad gör pedagogerna för att främja barns inkludering i lek? För att i sin tur ta reda på svaren till frågeställningarna genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex kvinnliga förskollärare. I dessa intervjuer fann vi fyra teman som utgör vår resultat och analysdel, dessa är Lekens betydelse för förskollärare, Härvarande och närvarande förskollärare, Förskolemiljöns möjligheter samt En inkluderande verksamhet. Resultatet och slutsatserna utifrån våra frågeställningar och intervjuer visar på att förskollärarna ser på samt arbetar mer med inkludering i förskolan än vad vi från början trott. Förskollärarna anser sig vara härvarande och närvarande, de menar på att genom att vara där för barnen i den fria leken kommer de närmre varandra och kan bygga relationer. Utifrån dessa relationer kan de sedan skapa en verksamhet. De poängterar även att genom att vara närvarande kan de snabbare upptäcka om det pågår exkludering i barngruppen och på så sätt fortsätta med sitt arbete för en inkluderande verksamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal på olika förskolor arbetar för att ge barn möjlighet till inkludering och delaktighet, men även kunna ge dem en chans till att ha ett inflytande på förskoleverksamheten. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personal från tre förskolor. Vid intervjuerna med förskolepersonalen utfördes fem av dem enskilt och en gruppintervju med två förskollärare på den förskola där personalen arbetade på. Den sista intervjun utfördes på distans, med hjälp av videosamtal som spelades in. Med barnen fördes samtal i grupper på förskolorna för att skapa en trygg miljö för barnen. Vid ett av gruppsamtalen med barnen närvarade en förskollärare. Deltagarna i denna studie var sju förskollärare, en barnskötare och tio barn. De teoretiska begrepp som genomsyrar denna studie är lärarkontroll och didaktik. Fokus riktas mot hur stark och svag lärarkontroll kan påverka planeringen av verksamheten och möjlighet till inflytande samt didaktiska frågor som vad, varför, hur, var och för vem. Baserat på förskolepersonalens egna uppfattningar och synpunkter visar resultatet i denna studie att förskolepersonalen hade olika synpunkter om planering, delaktighet och inkludering, men alla var alla överens om att inkludering och delaktighet är något viktigt och betydelsefullt, och därför bör prioriteras på förskolan. Även om förskolepersonalen ville att barnen ska vara delaktiga i verksamheten, kunde det dock hända att det förekom yttre faktorer som kunde påverka barnens möjligheter till delaktighet. Resultat visar att dilemman kunde uppstå när förskolepersonalen ska ge barnen möjligheter till delaktighet och inflytande i temaarbeten, och förskolepersonalens uppfattningar av delaktighet och inflytande skiljer sig åt i arbetslaget. Förskolepersonalen som deltog i denna studie ansåg att delaktighet och inkludering har olika innebörder. Inkludera barnen i verksamheten innebär att utbildningen ska anpassas efter varje barns behov, medan delaktighet och inflytande innebär att låta barnen vara med och påverka planeringen av projekt, temaarbeten och aktiviteter. I planeringen av verksamheten poängterade flera av förskolepersonalen att det är viktigt att vara flexibel och anpassningsbar, och våga ändra planeringen utefter barnens intressen, för att på så sätt låta barnen få en chans till delaktighet och inflytande av verksamheten.

Denna studie syftar till att belysa förskollärares upplevelser av barngruppens storlek och dess påverkan på undervisning, miljön samt barns utveckling och lärande i förskolan. Studien har sin utgångspunkt i tidigare forskning kring barn och förskola i framför allt nordiska länder. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta förskollärare från två separata förskolor utifrån en fenomenologisk metod. Resultatet påvisar att förskollärare upplever barngruppens storlek som en bidragande faktor för deras möjligheter att planera miljön samt undervisningen för att främja barnens utveckling och lärande. Samtliga förskollärare uppgav att de delade barngruppen i mindre grupper som en strategi att hantera den mängden barn. Majoriteten av förskollärarna upplever att en optimal barngrupp bör bestå av max 15 barn per avdelning vilket stöds av Skolverkets rekommendationer. Några slutsatser är att majoriteten av förskollärarna upplever begränsningar i den fysiska miljön utifrån barngruppens storlek då de upplevs svårt att kunna uppmärksamma varje enskilt barn. Förskollärarna upplevde att stora barngrupper kan leda till försämring i arbetsmiljön på grund av trängsel och hög ljudnivå

Förskolans uppdrag i att främja barns rörelseglädje blir allt viktigare i dagens stillasittande samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare planerar fysisk aktivitet i sin verksamhet, vilken betydelse miljön har för att främja fysisk aktivitet samt hur de beskriver de aktiviteter som uppmuntrar till fysisk aktivitet i förskolan. Fem olika intervjuer med förskollärare på olika förskolor låg till grund för studien som använde en kvalitativ metodik. Följande frågor har gett information som är relevant för studiens syfte: Hur beskriver förskollärare sitt arbete samt planering av fysisk aktivitet i förskolan? Hur tolkar förskollärare stycket kring fysisk aktivitet i läroplanen för förskola? Hur ser förskollärare på att förtydliga läroplansmålet kring hur fysisk aktivitet kan bedrivas i förskolan?Resultaten visar att uppmuntran till fysisk aktivitet involverar två nyckelelement: förskolemiljön, som ses som ett värdefullt verktyg, och förskollärarnas förhållningssätt. Till skillnad från den inre miljön, som ofta var mer begränsad, anses den yttre miljön stimulera till fysisk aktivitet mest. Förskolelärarna uppfattade att fysisk aktivitet kunde påverka barns utveckling på olika sätt. Bland effekterna som visades i resultaten var förbättrade koncentrationsförmåga och det faktum att barn mår bättre efter att ha ägnat sig åt fysisk aktivitet. Slutligen tyder resultaten på att sätta upp regler för att styra fysisk aktivitet i förskolan är ett smart sätt att komma i gång med att gå mot mer målinriktad fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan främjar inkludering av barn i åldrarna ett till sex år där möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien är förlagd till Mullvadens förskolegård på Södermalm i Stockholm. Det är en kvalitativ studie där observations-, intervju-, enkät- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska områden lyfts fram; åldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska områden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast. Empirin och teori ligger till grund för gestaltningsförslaget och har utförts för att undersöka förutsättningar, problem och visioner. Resultatet av studien visar att det finns potential för att, genom rumsliga element, förbättra förutsättningarna för inkludering, genom att ändra rörelseflöden och struktur samt tillföra material. Naturmiljöer framhålls genomgående som positivt för barns utveckling, vilket är en stor utmaning att tillgodose i en stadsmiljö. Gestaltningsförslaget avser att ge Mullvadens förskola en variationsrik gård med kontraster i en ”naturlig” miljö. Naturelement och material har tillförts vilket ämnar bidra till att egenskaper från naturen, så som att vara levande och modifierbar erhålls. / The purpose of this study is to investigate how the spatial design of the preschool outdoor environment has the potential to promote inclusivity of children aged one to six years, when utilised in conjunction with different types of play and educational activities. The study is located in Mullvadens preschool in Stockholm. This is a qualitative study were observation, interview, survey and literature studies have been conducted. The results have highlighted three key thematic areas; age adjustment, spatiality and educational work. The design process has these themes, "boiled down” to the theme of the design proposal; variety and contrast. The empirical data and theory underpin the design proposal and have been conducted to determine current conditions, problems and visions. The results of this study show that there is potential to, by utilisation of spatial elements, change the climate of inclusion. It is argued that this can be achieved by both the addition of materials and the removal of items, with the aim of changing the flow of motion and structure in the space. Natural environment is emphasised throughout as positive in the development of children, posing a major challenge in an urban environment. The design proposal aims, however, to make this challenge central and to provide Mullvadens preschool with a diversified yard which includes the "natural" environment. By using natural elements and materials an environment is proposed which not only links to nature but is, itself, more natural in that it is alive and modifiable.