The purpose of this paper is to study how the attitude of giving women increased opportunities to get employment as a commander in the Swedish Armed Forces changed during the period 1972-1981. The aim is to show which arguments that dominated the debate in the political parties and in government investigations that affected the outcome of the decisions that were taken in 1978 and 1981 regarding women’s increased opportunities within the Armed Forces. The following three defence branches: the air force, the army and the navy are investigated. A combination of a qualitative and a quantitative method are used with the source material in the form of political decisions and government investigations to answer this study’s questions. The result of this paper shows that the main argument that motivated the change towards giving women increased opportunities to get employment as a commander in the different branches of defence was equality. The second argument is that other western countries have given women better opportunities and increased their possibilities to get employment within the Armed Forces. The third argument is that by giving women increased opportunities to get employment as a commander within the three defence branches could lead to a domino effect and spread equality in other working areas that still are closed for women. The fourth argument is that this may result in loosening up the traditional gender division of labour. The decisions taken in 1978 and 1981 shows that there was a consensus among the parties and there was not any difference in voting when it comes to gender.

I denna uppsats undersöks vilka modelläsare som skapas i nio olika rekryteringsinlägg på Försvarsmaktens Instagram-konto. Undersökningen tar avstamp i en multimodal textanalys som baseras på systemisk-funktionell grammatik. Resultatet visar att de modelläsare som konstrueras i grunden delar samma egenskaper – de är handlingskraftiga, drivna och initiativtagande, men utöver det konstrueras varje modelläsare med unika egenskaper och förutsättningar. Resultatet visar även att det finns skillnader på hur modelläsare konstrueras beroende på om värnplikten är vilande eller aktiv. Gemensamt för samtliga modelläsare är att relationen till Försvarsmakten bygger på att Försvarsmakten erbjuder något som modelläsaren söker.

I och med det ökade hotet mot Sverige och det försämrade säkerhetsläget har den svenska Försvarsmakten upprustats, vilket medför ökat behov av personal. Svårigheterna med att rekrytera ny personal och få befintlig personal att vilja stanna inom organisationen begränsar Försvarsmaktens utveckling. Inom Försvarsmakten behöver soldater förhålla sig till strikta förhållningsregler och respektera ledningssystemet i form av en hierarkisk organisation, vilket kan göra det svårt att motivera soldater och få dem att trivas på arbetsplatsen.  Syftet med denna studie är att ge djupare förståelse för vilka faktorer som bidrar till ökad arbetstillfredsställelse och motivation hos anställda soldater inom Försvarsmakten. Studien undersöker även om och hur detta överensstämmer med ledningens faktiska arbete med att främja arbetstillfredsställelse och motivation hos soldaterna. Syftet undersöks utifrån frågeställningen: Hur uppnås arbetstillfredsställelse och motivation hos anställda soldater inom Försvarsmakten?  Frågeställningen undersöktes utifrån en fallstudie då elva semistrukturerade intervjuer utfördes. Tio intervjuer utfördes med soldater inom Försvarsmakten, medan en intervju utfördes gemensamt med två personalansvariga inom Försvarsmakten. En egen modell utformades för att belysa att arbetstillfredsställelse och motivation samspelar och påverkas av flera olika faktorer. Faktorerna kan vara olika starka för individer och hur arbetstillfredsställelse och motivation uppnås kan därmed skilja sig mellan individer. Det insamlade empiriska materialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod.  I intervjuerna framkommer att kompetens, samhörighet, autonomi, kontroll, prestation och arbetsförhållanden påverkar arbetstillfredsställelse och motivation hos soldater inom Försvarsmakten. Kompetens, samhörighet och arbetsförhållanden anses ha störst påverkan på arbetstillfredsställelse och motivation. Kompetens handlar främst om att soldaterna behöver uppleva utveckling inom arbetet och arbetsuppgifterna, medan samhörighet innebär att de behöver känna tillhörighet och trygghet på arbetsplatsen. Arbetsförhållanden innefattar arbetsuppgifternas utformning, arbetsbelastning, personalhantering, belöningssystem och ledarskap. Soldaternas åsikter upplevs även överensstämma med ledarnas uppfattning om hur arbetstillfredsställelse och motivation uppnås. Det finns även en medvetenhet hos de personalansvariga att flera aspekter kan förbättras för att uppnå ökad arbetstillfredsställelse och motivation hos anställda soldater inom Försvarsmakten. / It is crucial to create and establish a strong, motivated, and safe unit in an organization like the Swedish Armed Forces, where the main purpose is to protect Sweden from being invaded and to protect its inhabitants. To achieve this, soldiers need to feel satisfied and motivated in the workplace, which involves creating a stimulating and positive environment.  The purpose of this study is to examine which factors contribute to increased job satisfaction and motivation among employed soldiers in the Swedish Armed Forces, and whether it is consistent with the management’s actual work to promote job satisfaction and motivation.  A case study was used to investigate the research question, where eleven semi-structured interviews were conducted: ten interviews with soldiers and one interview with two HR-managers. A proprietary model was developed to illustrate that job satisfaction and motivation interact and are affected by several different factors. These factors can vary amongst individuals depending on their own needs. The collected empirical material was analyzed using a thematic analysis method.  The interviews show that competence, affiliation, autonomy, control, performance and working conditions affect job satisfaction and motivation among soldiers in the Armed Forces. Competence, affiliation and working conditions are considered to have the greatest impact on job satisfaction and motivation.

This thesis investigates the integration of priests from the Church of Sweden within the Swedish Armed Forces, despite Sweden's secularization. The study aims to understand the reasons behind this inclusion and its impact on military capabilities. Utilizing a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with experienced military personnel and priests. The thematic analysis revealed three primary themes: moral factors contributing to combat effectiveness, existential and mental health support, and the historical and cultural integration of the Church of Sweden within the Armed Forces. The findings indicate that priests enhance moral resilience, offer existential support, and maintain cultural continuity, all of which are vital for military performance. The study concludes that while religion is not used to legitimize warfare, the presence of priests provides essential ethical guidance and psychological support, thereby reinforcing the overall combat capability and well-being of military personnel.

Sverige ändrade säkerhetspolitisk inriktning 2022 när man valde att ansöka om medlemskap i Nato. Våren 2024 godkändes Sverige som Natos 32 medlemsland. En historisk händelse för nationen efter drygt 200 år av alliansfrihet. En stor förändring som påverkar Sveriges totalförsvar i allmänhet och Försvarsmakten i synnerhet. Syftet med den här studien har varit att förstå organisatoriska problemområden för Försvarsmaktens militärstrategiska funktion, militärstrategisk kommunikation, i samband med att integreringen i Nato inleds.  Författarna har utifrån ett strukturellt perspektiv genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua personal vid Försvarsmaktens högkvarter. Respondenterna var fördelade på sakkunniga och generalister, som dagligen arbetar i eller ofta kommer i nära kontakt med funktionen. Studien sammanfattar ett antal problemområden kring organisationsstruktur och dess differentierande alternativ för arbetsdelning och integrerande alternativ för samordning. Den tar också upp en del kommunikativa utmaningar för Försvarsmakten i och med Sveriges inträde i Nato. Slutsatserna studien lett fram till är att Försvarsmakten har en dysfunktionell organisationsdesign för Militärstrategisk kommunikation, vilket försvårar samordningen av funktionen inom den nationella verksamheten och med Nato. Militärstrategisk kommunikation behöver en mer centraliserad ledning och styrning med mandat att utveckla Milstratkom-organisationen och dess förmågor för att öka kompetensen och möta kraven från Nato. Försvarsmakten behöver omstrukturera funktionenMilitärstrategisk kommunikation för en effektiv integrering i Nato. Parallella ledningsstrukturer försvårar effektivt samordning och ledning av militärstrategisk kommunikation, vilket kan skapa friktioner och ineffektivitet i Försvarsmaktens Natoarbete. Den Militärstrategiska kommunikationen kommer vara mer politiskt styrd och påverkas i stor utsträckning av Nato. / Sweden changed its security policy direction in 2022 when it chose to apply for membership in NATO. In spring 2024, Sweden was approved as NATO's 32nd member country. A historic event for the nation after more than 200 years of not being a member of any security alliance. This significant change impacts Sweden's overall defense policy, particularly the Swedish Armed Forces. The purpose of this study has been to understand organizational challenges related to the military strategic function of the Swedish Armed Forces, specifically military strategic communication, in the context of NATO integration. The authors conducted a qualitative study from a structural perspective by interviewing personnel at the Swedish Armed Forces headquarters. Respondents were divided into experts and generalists who work daily or frequently interact with this function. The study summarizes several problem areas related to organizational structure, including differentiating options for division of labor and integrating options for coordination. It also highlights some communication challenges for the Swedish Armed Forces due to Sweden's entry into NATO. The conclusions drawn from the study indicate that the Swedish Armed Forces have a dysfunctional organizational design for Military Strategic Communication, which complicates coordination both nationally and with NATO. To enhance competence and meet NATO’s requirements, Military Strategic Communication needs more centralized leadership and governance, with a mandate to develop the function within theorganization. The Swedish Armed Forces needs to restructure its Military Strategic Communication organization to enable effective integration with NATO. Parallel management structures hinder efficient coordination and leadership of Military Strategic Communication, potentially causing friction and inefficiency in the Swedish Armed Forces’ NATO operations. The Military Strategic Communication will be significantly politically directed and largely influenced by NATO.

Bakgrund och problem:  Sedan lång tid tillbaka har det ansetts att lumpen är något av det manligaste som kan göras, för det är då ”pojkar blir till män”, och det har funnits en föreställning om att kvinnor inte hör hemma i den militära sfären. Detta med anledning att kvinnor setts som fysiskt svagare och i behov av skydd från män, vilket har medfört ett hinder för kvinnor att positionera sig i det militära. Försvarsmakten är ett av Sveriges sista manliga yrkesmonopol som avsattes först år 1989 och det har ställts många krav på kvinnor för att de skall kunna etablera sig i myndigheten. Historiskt upplevdes Försvarsmakten ha en ”grisig” jargong, kvinnor ansåg sig bli illa behandlade av befäl och sexism var något som tycktes ”sitta i väggarna”. Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet. Trots detta har Sverige en av de mest könssegregerade arbetsmarknader i världen. Försvarsmakten arbetar idag med jämställdhet i form av handlingsplaner för jämställdhetsintegrering och mål för att uppnå en jämnare könsfördelning men det är endast 17 procent av de anställda som är kvinnor, vilket gör Försvarsmakten till en av Sveriges mest könssegregerade arbetsplatser. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att medvetandegöra samt öka förståelsen för hur socialt konstruerade könsnormer upplevs påverkar kvinnors möjligheter att arbeta i, utveckla sin karriär och stanna kvar i mansdominerade organisationer, i detta fall Försvarsmakten. Nio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på Trängregementet där respondenterna bestod av både kvinnor och män som är officerare. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som primärt underlag för den diskursanalys som utfördes i studien samt att dokumentationen och empirin verkade som supplement till varandra. De diskursanalytiska metoderna som använts var delar av diskurspsykologi och Bacchias WPR-ansats. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör även studiens triangulering i syfte att erhålla ett bredare perspektiv och därmed gavs möjligheten till en djupare, mer träffsäker och fullständig bild av Försvarsmaktens jämställdhetsarbete. Resultat och slutsatser: Utifrån den diskursanalys som gjordes gick det att finna att Försvarsmakten ser på individen som problemet snarare än att det är organisationen som behöver åtgärdas samt att det även är individen som skall utgöra eller skapa lösningen. Kvinnor har formellt sett goda möjligheter till att göra karriär i Försvarsmakten. Karriärutveckling upplevs däremot som allt för snabb så att relevanta kunskaper och erfarenheter inte erhålls i den mån som upplevs behövas. Kvinnor har dessutom utmaningar med sin identitetsutveckling där de slits mellan att inte vara för ”kvinnliga” men inte heller för ”manliga”. Därmed upplever kvinnor att de inte når upp till de förväntningar som sätts på dem eller så väljer de att anta en mer ”maskulin” form för att försöka anpassa sig till normen. Stereotyper och jargong påverkar således kvinnor ur en negativ aspekt i deras arbete. / Background and problem: For a long time, it has been considered that the military service is one of the manliest things that can be done, because that is when "boys become men", and there has been a notion that women do not belong in the military sphere. This is because women were physically weaker and in need of protection from men, which has led to a barrier for women from positioning themselves in the military. The Swedish armed forces are one of Sweden's last male occupational monopolies and was first set aside 1989 and many demands have been made for women to be able to establish themselves in the authority. Historically, the armed forces were perceived to have a "grubby" jargon, women felt they were badly treated by command and sexism was something that seemed to be deeply rooted. Sweden is one of the countries in the world with the highest proportion of women in working life. Despite this, Sweden has one of the most gender-based segregation of the labor market in the world. The Swedish armed forces are currently working on gender equality in the form of action plans for gender mainstreaming and targets for achieving a more balanced gender balance. But only 17 percent of their employees are women, which makes the armed forces one of Sweden's most gender segregated workplaces. Purpose and method: The purpose of this study was to raise awareness and increase understanding of how socially constructed gender norms are perceived affecting women's opportunities to work, develop their careers and remain in male-dominated organizations, in this case the Swedish armed forces. Nine semi-structured in-depth interviews were conducted at Trängregementet where the respondents consisted of both women and men who are officers. In addition to the interviews, several different documents have been examined as the primary basis for the discourse analysis that was carried out in the study. The reviewed documentation and the interviews also appeared as a supplement to each other. The discourse analytical methods used were parts of discourse psychology and Bacchias WPR approach. The interviews and the reviewed documents also form the triangulation of the study in order to obtain a broader perspective and thus the possibility of a deeper, more accurate and complete picture of the armed forces gender equality work. Results and conclusions: Based on the discourse analysis that was done, it was to be found that the armed forces see the individual as the problem rather than that the organization needs to be addressed. The individual should also form or create the solution. Women have formally good opportunities to make careers in the armed forces. Career development, however, is perceived as too fast so that relevant knowledge and experiences are not obtained to the extent that is felt needed. In addition, women have challenges with their identity development where they are torn between not being too "feminine" but also not to "masculine". Therefore, they feel absence of achieving the expectations that are put on them or they choose to adopt a more "masculine" forms to adapt to the norm. Stereotypes and jargon thus affect women from a negative aspect of their work.

Denna studie syftar till att undersöka hur myndigheten Försvarsmaktens jämställdhetssatsning mellan åren 2015 och 2018 visuellt och språkligt kom till uttryck i två reklamkampanjer som lanserades under samma tidsperiod. Studien vill även ge ökad förståelse för hur bild och text samspelar i reklam som ämnar bidra till ökad jämställdhet. Utifrån studiens syfte lyder frågeställningarna: Hur framställs män respektive kvinnor i reklamkampanjerna? Hur kan framställningen av män respektive kvinnor relateras till handlingsplanen och Försvarsmaktens definition av jämställdhet? Hur samspelar text och bild i reklamkampanjerna för att påvisa jämställdhet? Materialet som studien bygger på består av totalt 12 reklambilder från reklamkampanjerna Vi låter Sverige vara ifred (2017–2018) och Många har många frågor (2018), sex bilder från vardera kampanj. Studien utgår från ett sociosemiotisk perspektiv och bygger teoretiskt främst på språkmodellen för systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet undersöks genom metoden sociosemiotisk multimodal analys och fokuserar på den ideationella och den interpersonella metafunktionen i bild och språk. Resultatet av analysen visade att Försvarsmaktens jämställdhetssatsning kom till uttryck i reklamkampanjerna genom att framställa män och kvinnor som jämlikar. Kvinnor, och till viss del även män, förekommer i sammanhang och roller de inte vanligtvis syns i, vilket är uttryck för en icke-stereotyp framställning av könen. Kvinnor får ta plats både visuellt och språkligt i militära sammanhang som historiskt varit mansdominerade. Slutligen visade analysen att bilderna är det som starkast påvisar jämställdhet i reklamkampanjerna. Bilderna hjälper i flera fall mottagaren att förstå textens betydelse i reklambilderna.

This study examines two norm-breaking advertising campaigns. Through a sociosemiotic multimodal analysis I have examined a selection of advertising images from two norm-breaking campaigns: Försvarsmakten’s campaign Kom som du är and Arbetsförmedlingen’s campaignGör plats. The purpose of this study was to create a deeper understanding of how norm-breaking advertisement uses verbal and visual resources to affect attitudes and prejudices. To answer this purpose, the study has been based on the following questions: How are prominent participants constructed in norm-breaking advertising? How does image and text interact in order to change attitudes and prejudices? How does the presentation of the prominent participants in the advertising images relate to the overall purpose of the campaign? The result of this study indicates that there are patterns regarding how verbal and visual resources are used in the analyzed norm-breaking advertising images. The overall result shows that how the participants are portrayed makes the advertising images both demanding, contact- creating and engaging. Text and image interact in such a way that they both strengthen and complement each other and together they express demands that point toward a desired attitude and social change. The advertising images contains different people represented in a non- stereotyped way which relates well to the overall purpose of the campaigns.

Studiens syfte var att få kunskap om hur en statlig militär myndighet arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare, internt som externt. För att kunna utvärdera det arbete som görs av organisationen undersöktes rekryters uppfattning av organisationens arbetsgivarvarumärke och arbete med employer branding. Frågeställningarna som används för att uppnå syftet var följande: Hur kan en statlig myndighet arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare? Hur arbetar organisationen med employer branding internt och externt för att stärka arbetsgivarvarumärket? Hur uppfattas organisationens arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare av medarbetare? Metoden som användes var en kvalitativ analys som bestod av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra individer med ledarpositioner, som ansvar för olika delar av organisationens employer branding, internt och externt. Samt fem rekryter som vid tillfället genomförde Grundläggande Militär Utbildning (GMU). Resultatet analyserades med hjälp av teori och tidigare forskning om arbetsgivarvarumärke, employer branding och generation Y. Resultatet visar att organisationen arbetar med arbetsgivarvarumärket genom bland annat reklam, besök på skolor/evenemang och medverkan i sociala medier. Internt anordnas bland annat tävlingar och andra aktiviteter med vilket stärkte trivseln på arbetsplatsen. / The study's purpose was to examine how a state military authority could work towards being an attractive employer, internally and externally. In order to evaluate the work done by the organization, new recruits were interviewed to examine their perception of the organization's work with employer branding. The questions used to fulfill the purpose were: How does a government agency work towards being an attractive employer? How does the organization work with employer branding, internally and externally, to strengthen the employer brand? How do recruits perceive the organization’s work with employer branding? The method used was a qualitative analysis, consisting of semi-structured interviews. The study involved four individuals with leadership positions, who had responsibility for different parts of the organizations employer branding, and five recruits who were participating in the Swedish basic military training program (GMU). The results were analyzed by using theory and previous research on employer brand, employer branding and generation Y. The results show that the organization works with employer branding by advertising, visiting schools, participating in events and in social media. Internally the organization works with employer branding by, among other things, organizing competitions and other activities for employees, which seemed to boost their job satisfaction.

Mellan 2006 och 2012 genomförde Försvarsmakten förändringar som har påverkan på deras förmåga att fullgöra sitt uppdrag idag. Perioden refereras ofta till som den strategiska time-outen. Under denna period fattade Försvarsmakten beslut om att införa ett nytt verksamhetssystem (PRIO) för ekonomi, HR och logistik samt transformera personaltjänsten som fick konsekvensen att andelen administration, på de lägre nivåerna, ökade markant. Denna konsekvens är studerad av tidigare forskning men främst på de lägre nivåerna. Till skillnad från tidigare forskning ger denna studie ett elitperspektiv på problemet. Studien är inriktad på att intervjua myndighetsföreträdare för att se hur de upplever att problemet påverkar Försvarsmakten, vilka åtgärder de vill vidta för att motverka problemet samt vilka risker som finns på grund av problemet. På så vis har studien en konstruktiv ambition. För att få en övergripande elitsyn av hur Försvarsmakten ser på problemet intervjuas fem centralt placerade myndighetsföreträdare.Resultatet indikerar att myndighetsföreträdarna är väl medvetna om problemet och att lösningen på problemet är att lära sig använda verksamhetssystemet PRIO på ett skickligare sätt. Dessutom behöver mandaten renodlas och förtydligas på de olika ledningsnivåerna. För att få omedelbar avlastning med administration presenteras införandet av administratörer på kompaninivå som en lösning. Den överhängande risken, som påvisas i studien, är att Försvarsmakten blir sämre på sin kärnverksamhet om inte dessa åtgärder vidtas. Slutligen behöver professionen stärkas genom att Försvarsmakten får bättre kontroll över sin egen utveckling och utbildning, speciellt i förhållande till akademiseringen. / During 2006-2012 the Swedish Armed Forces underwent changes that would affect their ability to fulfill their task today. The period is often referred to as the strategic time-out. During this period the Swedish Armed Forces also decided to adopt a new business system for economy, HR and logistics. At the same time they also transformed the Human Resources structure that would come to affect the lower management levels amount of administration. The consequences that followed with these changes are studied by previous scholars but only at the lower levels of management. This study will investigate the problem from an elite perspective by interviewing five authority representatives. The interview will explore their view on the problem, how they wish to solve it and potential risks.The result indicates that the authority representatives are well aware of the problem. They see a number of solutions. The first is that the Swedish Armed Forces needs to better understand and learn how to use their new business system. They want to clarify and streamline the mandate at the different management levels. As a quick fix they want to hire administrators to relieve the company level of management from administration. The imminent risk if nothing is done to solve the problem4is that the Swedish Armed Forces core capabilities deteriorate. Finally, the profession needs to be strengthened through active measures by the Swedish Armed Forces to take effective control over their own progress and education, especially higher education.