Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001–2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift. En uppgiftsom ännu inte gett avtryck i de av Försvarsmakten skrivna texterna. Punkter som framkom att beaktavid skapande av operativ förmåga var samverkan, samövning, planering utefter basfunktionerna,ett tydligare fokus och styrning i politiska direktiv. Vid intervjuerna och i den av försvarsberedningengivna rapporten, menar man att Sveriges försvar av territoriet och sin integritet, iframtiden kommer att ske med samma styrkor man avser att engagera sig i internationella åtaganden.Men det arv som idag finns i förband och dess utbildningsnivå, stödjer inte riktigt den tanken.Några av slutsatserna är att samövning är av största vikt för att få operativ förmåga, samt att detfinns en för stor kraftsplittring i utbildning, övningsverksamheten och vid framtagande av ny materiel.Slutligen konstaterades att den operativa förmågan i Försvarsmakten är en önskan, och inteen realitet. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Ett av målen inom det nätverksbaserade försvaret, NBF, är skapandet avbehovssammansatta förband, det vill säga möjligheten att snabbt kunna kombinera olikaresurser inför en specifik uppgift. Tillit inom dessa förband framstår här som en mycketviktig parameter för att de ska kunna agera gemensamt mot uppställda mål.Denna uppsats genomförs som en kvalitativ undersökning och dess syfte är att, genomintervjuer med officerare ur Armén och Helikopterflottiljen, söka svar på hur man skakunna skapa tillit inom dessa behovssammansatta förband. Empirin från genomfördaintervjuer har prövats mot de ledarskapsteorier som idag används inom den svenskaFörsvarsmakten, samt mot en utvald del av den svenska teorimängd som idag finns atttillgå om nätverksbaserat försvar.Resultatet visar hur viktigt det är att Försvarsmakten snarast börjar öva i NBF-miljöer, trotsatt materiel och metoder inte är färdigdefinierade. Dessutom påvisas att det idag inte finnsen tillräckligt klar definition inom den svenska Försvarsmakten av vad begreppetbehovssammansatta förband innebär och att denna snarast bör skapas. Därutöver visas atttillit inom behovssammansatta förband både består av förtroende för utsedda chefer, samttillit mellan ingående förband. För att skapa denna tillit är det personliga mötet ochkontinuerliga övningar i olika förbandssammansättningar av fortsatt central betydelse. / Military units, designed and temporarily put together, for specific missions areone of the aims in the Swedish Network-based Defence. Trust within these unitsseems to be an important parameter to make them act jointly against a target.The main purpose of this qualitative examination is, trough interviews withofficers in the Swedish Army and Helicopter Wing, search for answers about howto create trust in these units. The interview answers has been examined against theleadership theories which are used today in the Swedish Defence Force andagainst some of the theories which today can be found in Sweden about theNetwork-based Defence.The result indicates that it is very important for the Swedish Defence Force toimmediately start exercise in Network-based environments. It also indicates thatthe Swedish Defence Force today doesn’t have a definite definition about whatmilitary units designed for specific missions in the Network-based Defence areand this must be created ASAP. It also indicates that trust in these units consistsof trust for the military commanding officers and trust within these units.Exercises and human contacts are two very important factors to create this trust,also in the Network-based Defence. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Den svenska Försvarsmakten har under de senaste 100 åren varit stadd i ständig förändring. Dess styrka, organisation och uppgifter har ändrats i takt med rådande politiska villkor och  säkerhetspolitiska förutsättningar. Denna anpassningspolitik, som tidigare benämndes elasticitetsprincipen, är en uttalad politisk viljeinriktning syftande till att balansera de ekonomiska anslagen till försvaret med övriga viktiga samhällsområden. Som utgångspunkt för anpassningspolitiken anges, nu som då, säkerhetspolitiska argument. Det är det rådande omvärldsläget som avgör om försvaret måste tillväxa eller kan reduceras, heter det från beslutsfattarna.I denna uppsats görs en jämförelse mellan försvarsbesluten 1936 och 2000. Med en kvalitativ metod som grund, studeras de bägge besluten utifrån ett policyprocessperspektiv. Tonvikten läggs på själva policyutformningsfasen, d.v.s. hur besluten växer fram och formuleras. Uppsatsen visar att det är andra frågor än de rent säkerhetspolitiska som avgör omfattningen, och därmed realismen, i den svenska anpassningspolitiken. Ekonomiska förutsättningar, budgetmässiga aspekter samt sociala och kulturella ambitioner, har påverkat utformningen och omfattningen av Försvarsmaktens utveckling. Behovet av folkligt stöd för den förda politiken samt den uttalade viljan till politiskt samförstånd är också genomgående teman. / During the latest century, the Swedish armed forces have been in a state of constant development and change. Its organisation, strength and overall tasks changed in line with the, at that time, actual conditions for domestic and security policy. This so-called policy of adaptability, earlier named the principle of resilience, was and still is an explicit political intention aiming to balance the economical appropriations between the armed forces and other important public functions.Today, as well as in the past, security policy is marked as a cornerstone for the policy of adaptability. It is the international political and security environment that should be the determined reason for growth or reduction of the armed forces.This essay compares the parliamentary defence resolutions from 1936 and 2000. With a qualitative method as basis, the two resolutions are examined from a policy process point of view. The emphasis is on the so-called working phase, in which the resolutions progresses and finally formulates. The essay points out, that it is a fact that other reasons than strict national security policy shape the dimensions of the national defence, and therefore also the credibility, of the policy of adaptability. Economical, social and cultural aspects have influenced the form and size of the development of the armed forces. The need for public support and the political will to reach consensus in these matters is also significant. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Syftet med denna studie har varit att analysera ett antal svenska soldaters övergångar från det militära livet till det civila livet, vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra dessa övergångar samt vilka konsekvenser det får att ha ett yrke som säger sig erbjuda en livsstil. En gruppintervju och fem enskilda intervjuer med sammanlagt sex individer som är eller har varit anställda som soldater vid K3 i Karlsborg har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Resultaten visar att soldaternas identiteter i regel påverkas starkt av den militära institutionen, där en militär livsstil följer av tjänstgöringen. Identiteterna formas tidigt under tjänstgöringen och blir dessutom bestående efter att soldatlivet har lämnats. En konsekvens av detta blir att många upplever en känsla av identitetskris-/förvirring när de lämnar yrket vilket i sin tur resulterar i att flera kommer tillbaka till Försvarsmakten ganska snart efter att de sagt upp sig, eller söker sig till yrken som liknar det militära. Slutsatsen är att Försvarsmakten bör fortsätta arbetet med karriärväxlingsstöd för soldater och se till att detta sätts in i ett tidigt skede, även om målsättningen är att soldaterna ska vilja vara kvar så länge som möjligt på sina kontrakt

According to Sweden’s military strategic doctrine, Swedish defense capabilities should be deterrent based upon deterrence. The ambition to deter potential aggressors is also expressed in guiding and executive political documents. There are a few defining expressions within the theories of deterrence of which credibility is considered as vital. However, over the recent years the credibility of the Swedish defense forces has been exposed to criticism. Among the critics is the supreme commander who has publicly stated that Swedish defense doesn´t reach the decided capability. Since credibility is considered a corner stone in deterrence, is it possible for Sweden to apply a deterrent strategy despite its credibility issues? The purpose of this single case study is to examine Swedish efforts to act deterrent when applying the theoretical definitions of deterrence. Current political documents and the Swedish military strategic doctrine constitutes the material that has been reviewed through qualitative text analysis. As an instrument for analyzing the material, three fundamental criteria within deterrence theories has been used as indicators. These criteria are credibility, ability and communication. The result shows that both political and military documents share a common direction. Swedish defense capability is currently undergoing a change towards a national defense built on a credible security strategy. This strategy contains both active and passive measures grounded in the theories of deterrence.

En kvantitativ undersökning om svensk medias aktiva rapportering under den påstådda ubåtskränkningen 2014 samt dess effekter.

Uppsatsens syfte är att studera det stöd som Sverige bistått de baltiska länderna med samt vilka drivkrafter som funnits i Sveriges och Försvarsmaktens stöd till Baltikum. Analysen avser åren 2000-2005. För att hitta de drivkrafter som funnits inom samarbetet har två av Graham Allisons teorier om förklaringsmodeller använts, det rationella perspektivet och det organisatoriska perspektivet. De två modellerna består av olika frågor som Allison konstruerat, dessa har operationaliserats för att bära mot uppsatsens syfte. Frågorna har använts som ett analysverktyg på empirin och på så sätt gett svar åt frågeställningen. Resultatet i uppsatsen är att det genomförts ett kvantitativt stort stöd till de baltiska länderna genom både utbildning och materiel. Det säkerhetsfrämjande samarbetet har uppnått positiva resultat i Baltikum, Sverige och Försvarsmakten. De drivkrafter som funnits utifrån Allisons teorier är; säkerhet i Östersjön, ett Baltikum närmare Europa, integration i EU och Nato samt välvilja och resultat. De två perspektiven har tillsammans bra förklaringskraft.

Vår uppsats beskriver hur de tre aktörerna Försvarsmakten, Trafikverket och Green Cargo AB har påverkats av totalförsvarets nedläggning under 90-talet fram till idag, samt det återtagande och nyskapande som dessa tre aktörer står inför.  Empirin bygger på data som har framkommit under intervjuer med de tre aktörernas respondenter, med detta som underlag har vi sökt i propositioner, motioner, regeringsbeslut och litteratur. Som avslutning i vår uppsats påvisar vi de olika kategorierna och deras likheter och motsatser, samt de frågeställningar som lever kvar utifrån denna uppsats till vidare arbete eller forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten gällande ojämställdhet i den svenska Försvarsmakten. Detta görs genom att undersöka problemrepresentationer som funnits i debatten genom att utforska olika tidsintervall. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är fem forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. – Vad är problemet, och hur representeras problemet med ojämställdhet gällande Försvarsmakten i den mediala debatten? – Vilka antaganden ligger till grund för denna representation? - Vad är det som lämnas kvar oproblematiserat i problemrepresentationen? – Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? - Hur har denna representation av problemet spridits och försvarats? Hur kan den bli ifrågasatt och ersättas? Utifrån det feministiska perspektivet undersöks det även om problemrepresentationerna karaktäriseras av politisering eller avpolitisering.   Sammanfattningsvis går det att se att diskursen gällande ojämställdhet i Försvarsmakten problematiseras på olika vis. Det är differerande, och upprepande bilder av ojämställdhet som går att tolka ur de olika tidsperioderna som undersökts. Av de problemrepresentationer som kunnat uttolkas av debatten karaktäriseras vissa av att vara politiserade medan de flesta är avpolitiserade. Genom att ha analyserat debatten framkommer det att frågan gällande jämställdhet är komplext och yttrar sig i olika problemrepresentationer. Förhoppningen med denna uppsats är att den bidrar till den viktiga diskussionen om jämställdhet, och att diskursen inte tystnar. / The purpose of the essay is to examine the media debate on inequalities in the Swedish Armed Forces. This will be done by analyzing problem representations that have been found in the debate by exploring different time intervals. The essay is based on a discourse analysis perspective, and Carol Lee Bacchis discourse analytical questions are the five research questions designed as the basis for the thesis.  – Whats the problem, and how is the inequalities issue of the armed forces represented in the media debate? - What assumptions underlying the latter representation? -  What is left unproblematic in this representation? What effects are produced by this problem representation?- How has this representation of the problem been spread and defended? How can it be questioned and replaced? Based on the feminist perspective, it is investigated if the problem representations are characterized by politicization or depolitisation.   In summary, it can be seen that the discourse regarding inequalities in the Armed Forces is problematized in different ways. There are different and repeated images of inequality that can be seen in the different periods studied in this essay. The analysis show that some problem representations in the debate are politicized, while most are depoliticized. By analyzing the debate, it appears that the issue of gender equality is complex and expresses itself in different problem representations. The aim of this paper is that it will contribute to the important discussion of gender equality, and that the discourse does not silence.

Bakgrund: Brist på daglig fysisk aktivitet ökar risken för folksjukdomar samt påverkar ungdomars fysiska förmåga negativt. Ungdomar som gör värnplikten i Försvarsmakten behöver ha en viss nivå av fysisk förmåga för att klara av krav och träning som militärtjänstgöring kräver. Social Ecological Model används för att förklara hur ungdomars fysiska förmåga påverkas av många faktorer i ungdomarnas omgivning. Syfte: Studiens syfte är att studera vilka uppfattningar anställda i Försvarsmakten har kring förutsättningar och påverkansfaktorer för ungdomars fysiska förmåga innan och under värnplikten. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod och semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med tre anställda inom Försvarsmakten. Data har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: Skolidrott samt förberedelser lyfts fram som förutsättningar inför värnplikten medan tidig elitsatsning och idrottsspecialisering upplevs som problem för den fysiska förmågan innan värnplikten. Ungdomars fysiska förmåga under värnplikten upplevs ha försämrats och skador är vanligt. Under värnplikten påverkas den fysiska förmågan av kravnivåer, träning samt psykiskt välmående. Slutsats: För att förbättra ungdomars förutsättningar innan samt höja den fysiska förmågan under värnplikten krävs att skolan, föreningsidrotten och Försvarsmakten möjliggör ungdomars fysiska aktivitet. I bedömningen av den fysiska förmågan under värnplikten måste även krav, träning och psykiska påverkansfaktorer beaktas.