Fallskärmsfällning av trupp har nyttjats sedan början av 1930-talet. Under andra världskrigettog utvecklingen fart ochdet ingårsedan dess som en naturlig del i de flesta länders militärastyrkor. I Sverigeförekommer förmåganendastvidnågra få enheter med främstunderrättelseuppgifter. De flesta andra länder har det på större bredd.Syftet med vår forskning är att undersöka om breddad fallskärmsförmåga inomFörsvarsmakten kan leda till ett bättre resursutnyttjande av Försvarsmaktensförbandmotdenframtida utvecklingen.Vi ville ävenundersöka om cheferhar möjlighet attagerautanförboxen och att det kan leda till en bättre hushållning med resurser mot angivna mål.Med en hermeneutisk ansats har vigenomfört en kvalitativ forskning genom intervjuer,faktainhämtning kopplat till utbildningsamt studier av militärhistorien.Fördelarna med fallskärmsförmåga på fler förband kan vara att snabbare kunna förflytta demlängre. Flera förband borde kunna innehaförmågan, kraven är inget hinder. Förmågan bidrarsannolikt till ökad förbandsanda och ger därmed attraktionskraft. Det som idag hindrar enbreddning av fallskärmsfällning är troligen att man inte tänkt tanken, analyserat det djupareeller sett möjligheterna.Vi anser att fallskärmsförmåga i dess enklaste form kan leda till att förband kan lösa fleruppgifter och på alternativa sätt. Det kan vara ett sätt för Försvarsmakten att effektivisera sinafå resurser. Vår rekommendation är att Försvarsmakten genomför en analys av möjligheternaattge några fler förband fallskärmsförmåga.

Syftet med denna uppsats är att identifiera mönster för hur Försvarsmakten arbetar med att framställa kvinnor i deras kampanjfilmer. För att kunna uppfylla studiens syfte formuleras följande frågor: Vilka diskursiva grepp använder Försvarsmakten för att framställa kvinnor i deras kampanjfilmer? och Hur kan representationen av kvinnor förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv?. Genom en multimodal kritisk diskursanalys tillsammans med en kombination av analysverktyg behandlar undersökningen tre kampanjfilmer hämtade från Försvarsmaktens hemsida; Vi låter Sverige vara i fred (2017), Vi låter Sverige vara i fred (2018) och Kom som du är (2019). I försök att dessutom nå en övergripande förståelse för den sociala kontextens betydelse i Försvarsmaktens framställning av kvinnor bygger uppsatsens teoretiska ramverk på forskning kring socialsemiotik, intersektionalitet samt feministisk poststrukturalism. Undersökningen identifierar fyra återkommande mönster, medan en del mönster visar på Försvarsmaktens progressiva arbete i framställningen av kvinnor visar andra på motsatsen då en traditionell struktur inom verksamheten fortsätter att bekräftas genom de roller som kvinnor tilldelas, respektive inte tilldelas.

Försvarsmakten beslutade i maj 2021 om att ett slutligt införande av trebefälssystem ska ske i och med årsskiftet 2022–2023. Beslutet grundar sig på ett tidigare beslut från 2008 avseende införande av ett flerbefälssystem. I och med beslutet i maj 2021 ska alla officerare upp till och med kaptensgrad ur tidigare en- och flerbefälssystem som inte har anpassat sig till det nya trebefälssystemet byta personalkategori till specialistofficer eller vidareutbildas mot majorsgrad i det nya befälssystemet. Detta ska vara genomfört vid årsskiftet 2022–2023 (vissa tidsreglerade undantag finns).   Vår forskning har undersökt vilka faktorer som NBO-officerarna uppfattar har störst påverkan för dem vid den beslutade karriärväxlingen från officer till specialistofficerare i och med det slutgiltiga införandet av trebefälssystemet. Insamling av data för forskningen har skett genom intervjuer av sju respondenter med olika bakgrund vid Livregementets husarer (K3) i Karlsborg och deras syn samt uppfattning avseende deras nya yrkesprofession. Vår forskning har tagit stöd av perspektiv som stödjer profession, sensemaking, organisation och ledarskap för att tolka och förstå hur beslutet påverkar individen i form av NBO-officeren.   Vårt forskningsresultat påvisar att det är kärnkategorin profession som tillsammans med kategorierna; yrkesstolthet, känslor, ledarskap, utbildning och organisation som NBO-officerare ingående i forskningen uppfattar är de beståndsdelar som påverkar individen vid genomförandet av karriärväxlingen.   Vår forskning har kommit fram till en ökad förståelse för vilka faktorer som NBO-officerarna ingående i forskningen uppfattar har störst påverkan vid genomförandet av den beslutade karriärväxlingen till specialistofficer.   De framkomna faktorerna som respondenterna upplever är att: -          expertisen i deras militära profession har förringats och de upplever att de blir degraderade samt att det är ett stort svek mot deras profession som officer, -          det inte finns ett tydligt motiv och syfte, -          det inte är någon rimlighet i värderingen av befintlig utbildning och erfarenhet i transformeringen till specialistofficer.

The Swedish Armed Forces has undergone a number of changes during the 2000s and is today facing a period of growth with significant needs for recruitment. After 8 years of employed defence, the organization has moved to a high degree of conscription. Previous studies have tried to map what motivates soldiers to stay in the military organization as well as what motivates civilians to apply for a job within a military organization. However, few studies have been conducted with conscripts as a recruitment basis for an organization with employed personnel. This study deals with the motivation among Swedish conscripts to seek continued involvement in the Armed Forces and how this motivation differs based on various contextual factors such as unit, generation and type of platoon. The results show that there are a number of differences between the groups studied. The study highlights the importance of the motivational factors Fellowship, Meaningfulness, Contribution to the security of others and Personal development, which provides support for previous studies. Meanwhile Wages and Working conditions have a negative impact. The study also highlights perspectives that can be used for targeted recruitment, such as how different command characteristics correlate to applicants for different types of positions and how the significance of certain motivational factors varies depending on the platoon type or unit.

This essay examines whether the tactics training during the officers' program is in line with the current research situation based on protection against firepower, the effects of weapons and also masking, and whether it provides a sufficient training position for the cadets for future positions at the tactical level. The purpose of the study is to take an inventory of the cadets' training position in tactics and if there are any background variables that have a causal relationship with the explicit educational level, and what they would be. The survey is motivated by the officer’s professional requirements for contemporary and scientifically based training and the objectives for the officers’ program, which aim to give the cadet's a basic ability to work as an officer in stressful environments based on military expertise. The results of the survey come from statistical analysis with data collected through questionnaires that included collection of: background variables, statements about tactics courses and four tactical scenarios, where the respondent in the role of platoon leader, would prioritize tactical measures based on given enemy conditions and associated threats. The outcome shows that the cadets have a basic and sufficient educational level and understanding in tactics. However, all of them need further education regarding protection against firepower and the effects of weapons, as well as masking, as measures for these are not fully prioritized, but only in certain cases and then in a limited way. However, the tactical training has given the cadets a perceived feeling that the competence acquired is sufficient to be able to work as an officer in the future.

Enligt Försvarsmakten bygger den militära professionen på fyra delar, jurisdiktion, ansvar, värdegrund och expertis. Expertisen utgör kärnan i professionen och bygger på individens kunskaper och färdigheter. För att kunna utveckla kunskapen hos personalen i allmänhet och specialistofficerare i synnerhet så behöver Försvarsmakten säkerställa att kunskapsinhämtning sker utifrån styrande dokument och tilldelade förutsättningar. Armén har brutit ned centrala styrningar och utgivit riktlinjer för karriär och befordran som innehåller gemensamma tidskrav och krav på förmåga för specialistofficerare. Personalen är en resurs som likt fordon, vapen och material behöver utvecklas för att kunna möta varje hot och klara varje utmaning.Denna studies undersöker hur specialistofficerare inom arméförband tillförskansar sig kunskaper och färdigheter för att uppnå den militära professionens expertis utifrån organisationens behov och styrningar. Studien är teoridriven och analysen görs utifrån teorins SECI-modell.Studien kan dra två slutsatser för hur specialistofficerare inhämtar kunskaper, dels att förbanden i studien behöver förtydliga och förstärka de metoder där framför allt explicit kunskap hanteras, dels att den militära organisationen behöver fördjupa kunskapen internt om framtagna metoder och hur specialistofficerare skall erhålla fördjupad kunskap inom sin profession. Detta för

Försvarsmaktens resa har fram tills nyligen präglats av att myndigheten krymper. Vi har sett hur invasionsförsvaret övergick till ett insatsförsvar som i större uträckning fokuserade på verksamhet utomlands Insatsförbanden utrustades med modern materiel som i de flesta fall var i bruk hela tiden. Materielen fanns hos förbanden. Med få insatsförband förfogade Försvarsmakten över en tillräcklig mängd fordon för att kunna förse alla insatsförband med den utrustning de skulle ha. Stegvis förändrades säkerhetsläget i Sveriges omgivning. Under 2014 skedde en stor förändring när Sveriges ÖB undertecknade ett värdlandsavtal med NATO. Avtalet innebär bland annat att NATO kan bistå Sveriges Försvarsmakt med materiel såsom fordon i händelse av kris eller krig. Olika styrdokument har efter hand växt i omfattning och präglas i hög grad av att Försvarsmakten använder sina egna fordon. Detta ligger till grund för den tekniska utbildning som Försvarsmakten nyttjar. Den tekniska officeren förlitar sig på att det finns anvisningar, utbildning och kurser, regler och tillvägagångssätt för många av de situationer som uppkommer inom den tekniska tjänsten, men vad händer om teknikern plötsligt befinner sig utanför de ordinarie ramarna och måste agera utan anvisningar och anpassade regler? Försvarsmakten är nu inne i ett annat skede för första gången på länge, den växer. Tillväxten innebär att Försvarsmakten inte har fordon i tillräcklig mängd för att fylla insatsförbanden. Lösningen på fordonsbristen är att man krigsplacerar civila fordon som man anser vara ändamålsenliga. I framtiden kan det alltså se annorlunda ut där den tekniska specialistofficeren plötsligt stöter på fordon som har tillförts från det civila samhället eller kanske genom värdlandsstöd. Kan Försvarsmakten behöva se över sin utbildning och sitt tillvägagångssätt, för att bättre fostra det tekniska skrået för att möta morgondagens materiel? I denna studie använder vi oss av en induktiv, kvalitativ studie med intervjuer och workshop som vi sedan analyserar med Grounded Theory. Vår teoretiska referensram är lärandet genom olika perspektiv. Resultatet av vår studie har vi belyst genom att konstruera en modell för att bättre utveckla och skapa riktade förutsättningar för att i slutändan producera tekniska officerare som har bättre förutsättningar att lyckas vid en mobilisering än vad dagens tekniker har. / Until recently, the journey of the Armed Forces has been characterized by the shrinking of the organization. We have seen how the old invasion defence transitioned to a smaller more mobile response defence that focused to a greater extent on activities abroad. The Quick Respond Units were equipped with modern equipment, which in most cases was in use all the time. The equipment was with the units. With few units, the Swedish Armed Forces had a sufficient number of vehicles to be able to supply all units with the equipment they would need. Gradually, the security situation in Sweden's surroundings changed. In 2014, a major change took place when Sweden's ÖB signed a host country agreement with NATO. The agreement means, among other things, that NATO can aid the Swedish Armed Forces with material such as vehicles in case of a crisis or war. Various governing documents have gradually grown in scope and are characterized to a considerable extent by the Armed Forces using their own vehicles. This is the basis for the technical training that the Armed Forces use. The Technical Officer relies on the existence of instructions, training and courses, rules and procedures for many of the situations that arise in the technical service, but what happens if the technician suddenly finds himself outside the normal framework and must act without instructions, regulations and adapted rules? The Armed Forces are now in a different stage for the first time in a long time, the Armed Forces are growing. The growth means that the Armed Forces do not have vehicles in sufficient quantity to fill the need for expanding number of units. The solution to the vehicle shortage is to deploy civilian vehicles that are considered fit for purpose. In the future, then, things may look different where the technical specialist officer suddenly comes across vehicles that have been supplied from civil society or perhaps through host country support. Could the Armed Forces need to review their training and approach, to better nurture the technical guild to meet the equipment of the future? In this study, we use an inductive, qualitative study with interviews and workshops, which we then analyse with Grounded Theory. Our theoretical frame of reference is learning through different perspectives. We have summarized the results of our study by constructing a model to better develop and create targeted conditions to ultimately produce technical officers who have better conditions to succeed in a mobilization than today's technicians have.

In 2011, the Swedish government made the decision to abolish the compulsory military service for Swedish citizens. As a result of this decision, it was now up to the armed forces to attract new recruits themselves so that Sweden, even during peacetime, would have a functioning defense that could act in potential emergency scenarios both abroad and domestically. This analysis examines how the Swedish armed forces, Försvarsmakten, used semiotic resources and representation of actors in their visual campaigns from the year 2011 to 2021, to influence the public perception of their own organization and shape the perception of who is a suitable recruit. It also examines lexical and visual choices to identify gendered discourses during the research period. The result shows that Försvarsmakten has adopted a more social and interactive stance towards the recipients over time, as well as focusing less on the actual military practices and more on the people, especially women, in the service.

The research problem that has been identified for this study is that earlier research has heavily depended on strained financial situations in military organizations in order to explain why interservice rivalry occurs. This study seeks to complement this by looking at other possible factors as to why interservice rivalry emerges.  The purpose of the study is to look at interservice rivalry within the Swedish military between 1965 and 1975 and to establish what kind of interservice interactions can be identified in this time period in which the Swedish military also suffered from downsizing. However, a different approach will be used to study this case. The study will utilize Major Nicholas J. Clemens's theory on interservice rivalry which is explained in his report Fighting to get along, 1993. In his theory, Clemens established two main causes as to why interservice rivalry occurs. These are uncommon doctrine and resource allocation between the different services within the military. These factors can be combined to establish four possible interaction types between the different service branches.  With this in mind the main research question of the study has been established; What does Clemens’ theory contribute to our understanding of Swedish interservice rivalry during the Cold War? The study uses a theory-consuming approach with its foundation in Clemens’ theory. The method used is a qualitative text analysis with a hermeneutic approach. The material used is military journals produced either specifically for a given branch of the military or an all-encompassing military journal.  Ultimately, the study concludes that the army and airforce had a hostile interaction and that the same is true between the army and navy. However the airforce and navy had a cooperative interaction.

Studien har syftat till att undersöka hur svenska soldater som tjänstgjortunder perioden 2000–2020 upplevt närvaron och betydelsen av religiösa uttryck i tjänsten samtom denna upplevelse ändrats vid utlandstjänst. Detta genom att söka svar på hur närvarandeoch betydelsefulla svenska soldater upplevt att religiösa uttryck varit under sin tjänstgöring,om denna upplevelse ändrats vid utlandstjänst samt om de upplevt att det funnits kunskap omoch respekt inför en religiös mångfald inom Försvarsmakten. Detta har gjorts genom enkvalitativ intervjustudie, med utgångspunkt i meningstolkning och teoretisk analys, avindividuella intervjuer med sju soldater som gjort utlandstjänst under undersökningsperioden.Studien har visat att religiösa uttryck är såväl närvarande som betydelsefulla för soldater iFörsvarsmakten. En närvaro och betydelse som ökar vid utlandstjänst oavsett skildaindividuella trosuppfattningar. Därtill framstår kunskap om världsreligionerna och respektinför en religiös mångfald som en förutsättning både för att kunna utföra uppdraget utomlandsbra samt för en jämställd organisation.