Helikopter 14 är ett helikoptersystem inom Försvarsmakten som har drabbats av stora leveransförseningar, samt en låg operativ tillgänglighet. Varför situationen har uppstått är komplext med många inblandade parter och händelser som i varierande grad har bidragit. Händelseförloppet består bland annat av ett flertal olika beslut tagna av olika instanser. Detta arbete avsåg att finna de främsta besluten som orsakat den låga svenska tillgängligheten hos Helikopter 14. Som teoretiskt underlag för mätningsbart kriterium av konsekvens användes Försvarsmaktens definition av tillgänglighet. Som teori för att finna orsakssamband mellan utlösande faktor och konsekvens användes teorin om INUS-villkor. Det empiriska innehållet är en historisk redogörelse av den svenska anskaffningsprocessen av Helikopter 14, samt tre andra helikoptersystem som påverkade eller påverkades av Helikopter 14-projektet. Genom analysen konstaterades att försvarsbeslutet 2004 med stor sannolikhet utgjorde det eftersökta beslutet. Försvarsmakten var vid tiden för försvarsbeslutet en pressad organisation under omorganisering. Försvarsbeslutet 2004 innebar bland annat att Försvarsmakten fick en ny inriktning och nya uppgifter. Bland annat deltagande i multinationella samarbeten som Nordic Battlegroup och senare International Security Assistance Force i Afghanistan, vilka båda krävde helikopterresurser. Resultatet blev att Försvarsmakten tvingades till att förändra leveransplanen av Helikopter 14 för att försöka påskynda processen. Systemet levererades därefter i prototypserier för att Försvarsmakten skulle kunna påbörja utbildning av personal i ett tidigare skede, i förhållande till systemets tekniska mognad. För att Helikopter 14 senare skulle uppnå fullvärdig status krävdes bland annat en retrofitkampanj vilket kom att sänka systemets operativa tillgänglighet under tiden. / Helicopter 14 is a helicopter system operated by the Swedish Armed Forces based on the NHI NH90. The helicoptersystem has suffered from delays and a low operational availability. The causes of these events are complex with a large amount of participants. There is a number of decisions taken during the event and this survey intended to find the ones with the largest impact on the operational availability year 2020. The survey used two theoretical bases, the Swedish Armed Forces definition of availability as a measure of the consequences and INUS condition as the theoretical base for the root cause analysis. The empirical content is consisting of a historical account of the events regarding the Helicopter 14-project, and three other Swedish military helicopter systems. The analysis found that the Swedish government 2004 Defense act was the main decision that, together with industrial delays, caused the events. The Swedish Armed Forces was at the time of the 2004 Defense Act operating under a considerable burden caused by reorganisations. The 2004 Defense Act gave the Swedish Armed Forces a new alignment and new assignments. Including participation in EU quick response force Nordic Battlegroup and International Security Assistance Force Afghanistan, both assignments required helicopter units. The Swedish Armed Forces was therefore required to replace the original delivery schedule with a prototype-based delivery. This to be able to start-up earlier personnel training with reference to the systems technical readiness level. To then later reach fully operational capability with the helicopter system an retrofit campaign had to be done inter alia, which would lower the operational availability during the time.

Introduktion:Användandetav enbart skademarkörskort vid övningar istället för både skademarkörskort och skademarkörer har diskuterats eftersom det kan ha en ekonomisk och tidsbesparande vinning. Syfte:Beskriva och påvisa skillnader och fördelar med enbartskademarkörskort jämfört med skademarkörer tillsammans med skademarkörskort vid större övningar. Metod:Retroperspektiv analys av insamlad data från övning med enbart skademarkörskort jämfördes med övning med både skademarkörskort och skademarkörer. Tid till första läkarkontakt och tid till operation jämfördes mellan de olika övningarna. Resultat: Av 106 medverkande i de båda övningarna var 33 bedömdasom röda, det vill säga i behov av omedelbart omhändertagande. Tiden till första läkarkontakt för grupp 1 (skademarkörskort) 16,5±5,4 minuter och för grupp 2 (skademarkörer) 10,7±13,7 minuter (p=0,029). Tiden till operation var för grupp 1 26,5±20,0 minuter och i medel för grupp 2 66,4±38,8 minuter (p<0,001). Slutsats:Användandet av enbart skademarkörskortunderskattadestiden till operation medan tiden till första läkarkontakt överskattades något.Sannolikt är simuleringskort kostnadseffektiva när det gäller att identifiera flöden och processer, men har svagheter gällande att efterlikna verkligheten.Både skademarkörskort och skademarkörer har därför sin plats när sjukhusens beredskap för masskadeanfall analyseras.

I denna kandidatuppsats undersöks hur förståelser av, och motiveringar för soldatyrket och våldsanvändning skapas och upprätthålls diskursivt. Jag visar hur och varför dessa diskurser konstitueras och legitimeras av svenska yrkessoldater. Politisk diskursanalys och logikperspektivet utgör uppsatsens teoretiska och analytiska verktyg. Uppsatsen baseras på intervjuer med sju personer som är eller har varit anställda vid Försvarsmakten som yrkessoldater.                                För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har det empiriska materialet presenterats i tre kapitel. I det andra kapitlet redogörs intervjupersonernas motivationer att söka sig till Försvarsmakten. Det går att skönja ett generellt mönster där motiven för att söka sig Försvarsmakten utgår från den enskilde individens intressen och på olika sätt tjänar till personlig utveckling och självförverkligande framför kollektiva intressen i form av patriotiska eller altruistiska mål. Intervjupersonerna bedömer Försvarsmakten i förhållande till hur väl de kan uppfylla deras krav och förväntningar i förhållande till andra arbetsgivare. I det tredje kapitlet presenteras hur yrkessoldaterna konstruerar förståelsen av militärt våld och sin yrkesposition. Här framträder en förståelse av det militära våldet som legitimt och normaliserat för att det utgör en hegemonisk ordning i internationella relationer. Militärt våld uppfattas som det rätta och realistiska sättet att hantera konflikter. Intervjupersonerna uppfattar territoriella gränser och värden som demokrati, fred och mänskliga rättigheter värda att slåss för. Ett ytterligare argument för det militära våldets legitimitet är att det finns internationella och nationella regleringar för när, var och hur olika former av våld får brukas. Försvarsmaktens våldsmonopol anses skapa stabilitet i samhället. Det ultimata argumentet som rättfärdigar militärt våld för intervjupersonerna är att varje beslut om våld föregås av en moralisk bedömning av situationen. Subjektet anses ha ett personligt ansvar i förhållande till våldsutövande. I kapitel fyra diskuteras det militära våldet som en social logik som omgärdar soldatyrket. Icke-våldsrörelsen framstår som en politisk logik som ifrågasätter och utmanar det militära våldets hegemoniska ordning. Fantasierna om det internationella anarkistiska systemet, om det legitima våldet och det moraliska subjektet strukturerar och ger mening till soldatyrket och det militära våldet. Fantasierna förklarar varför de diskursiva identifikationerna kring soldatyrket fastnar och det militära våldets hegemoniska position upprätthålls.

In 2020, the Swedish Armed Forces will issue the publication that will operationalize the Military Strategic Doctrine of 2016. This new doctrine, named Doctrine for Joint Operations, is planned to cover all the Armed Forces' operational activities at peace time, crisis and war in the execution of Joint Operations. This study clarifies the underlying reasoning and motives behind the introduction of the four concepts: maneuver thinking, mission tactics, flexibility and integration thinking as building blocks in the collective name Swedish operational art in Doctrine for Joint Operations 2020. The study is based on a number of interviews with the authors of the doctrine development group. The study shows that the basic foundation of Swedish operational art is based on the idea of ​​the flexible, creative and enterprising officer and an organization that encourages and gives room for innovative actions. The building blocks of the Swedish operational art are clearly inspired by the experiences of other countries armed forces. Relevant elements that fit the conditions of the Swedish Armed Forces have been selected to be included in the doctrine. The study shows that the doctrine developers attach great importance to the concepts of initiative and flexibility. These permeate all other building blocks and acts as facilitators. The practical application of the Swedish operational art can possibly be a challenge for many of the employees whose daily tasks often involves cases of administrative nature, where possibilities for own creative solutions are limited. Here, a challenging dynamic arises as we see that the Doctrine for Joint Operations is more clearly directed at the Armed Forces as a war fighting organization and not the more mundane peace administrative activities. It is probably not enough with well-worded messages and guidelines in a book to introduce a new way of thinking in the organization. A structured implementation will require a longer period of time in order for the theoretical approaches to be transformed into practical actions. An absolute application of Swedish operational art is likely to challenge and test the Armed Forces' innovation propensity and acceptance for new ways of thinking. / Under 2020 ger Försvarsmakten ut den publikation som ska operationalisera Militärstrategisk doktrin från 2016 i operativa utgångspunkter. Denna nya doktrin, med namnet Doktrin för gemensamma operationer är planerad att täcka all Försvarsmaktens operativa verksamhet i såväl fred, kris och krig vid genomförandet av gemensamma operationer. Denna uppsats klargör vilka bakomliggande resonemang och motiv som ligger bakom införandet av de fyra begreppen: manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande som byggstenar i samlingsnamnet svensk operationskonst i Doktrin för gemensamma operationer. Studien bygger på ett antal intervjuer med författarna i doktrinutvecklingsgruppen. Studien visar att det grundläggande fundamentet för den svenska operationskonsten bygger på tanken om den flexibla, kreativa och initiativtagande officeren och en organisation som uppmuntrar till och ger utrymme för detta. Det framgår att svensk operationskonst är tydligt inspirerad av andra länders erfarenheter då man valt att välja ut delar som man ansett vara mest relevanta för Försvarsmaktens förutsättningar, där de olika byggstenarna kompletterar varandra. Begreppen initiativ och flexibilitet ges stort utrymme och genomsyrar samtliga byggstenar då de möjliggör tillämpningen av de övriga fullt ut. Den praktiska tillämpningen av den svenska operationskonsten kan möjligen bli en utmaning för många av de anställda vars vardag ofta handlar om handläggning av ärenden med administrativ karaktär, där möjligheterna för egna kreativa lösningar är begränsade. Här uppstår det en utmanande dynamik då vi anser att Doktrin för gemensamma operationer riktar sig mer tydligt mot Försvarsmakten som krigsorganisation och inte den mer vardagliga fredsadministrativa verksamheten. Det räcker sannolikt inte med välformulerade budskap och riktlinjer i en bok för att introducera ett nytt tankessätt i organisationen. Det kommer krävas en strukturerad implementering under längre tid för att det teoretiska förhållningssättet ska omvandlas till praktiska handlingar. En absolut tillämpning av den svenska operationskonsten kommer sannolikt utmana och pröva Försvarsmaktens innovationsbenägenhet och acceptans för nyskapande.

Due to advances in the conceptual understanding of organisational learning, armed forces tend to establish more permanent systems of formal learning than earlier, enhancing their ability to undergo military change. Striving towards inter-organisational emulation interoperability, meaning that systems are able to interact with each other, has become a necessity. Yet, such a quality is not embedded in the wide variety of theories on the subject, nor explicitly taken into account in the Swedish armed forces Lessons Learned handbook. By examining doctrines of NATO and the Swedish Armed Forces, comparing their approach towards organisational learning capabilities identified by Max Visser, this study aims to describe how the two can be understood as interoperable in the context of Lessons Learned. Additionally, by combining Visser’s theory with that of John R. Deni, providing degrees of interoperability efficiency, the study also serves to provide an analytical framework suitable for further evaluation of systems alike. The result shows that the Lessons Learned procedure of the Swedish armed forces can be considered as interchangeable with that of NATO in three out of four dimensions, leaving human resource management and development as room for improvement.

Forskningen kring hantering av osäkerhet är ett brett område som spänner över flera fält. Innovation, anpassning, användandet av doktrin och metoder för ledning utgör några exempel. Genom en bred teoribildning under det övergripande temat flexibilitet har den israeliske forskaren Meir Finkel presenterat ett nytt sätt att möta osäkerhet och överraskning. Denna enfallstudie söker genom en teorikonsumerande ansats belysa de övergripande förutsättningarna för flexibilitet inom den svenska försvarsmakten med två övergripande syften. Det första och huvudsakliga syftet är att identifiera styrkor och svagheter kopplat till flexibilitetsforskningen samt dra slutsatser om den utomvetenskapliga relevansen av dessa. Det andra syftet är att pröva Finkels teori mot en annan strategisk kontext och därigenom påvisa en möjlig utveckling av teorin. Med stöd av ett brett empiriskt underlag analyseras huvuddelen av de i teorin beskrivna aspekterna mot det valda fallet. Det erhållna resultatet innehåller såväl positiva som negativa delar vilkas betydelse diskuteras mot bakgrund av såväl förbättrad svensk försvarsförmåga som möjlig utveckling av teorin.

The Swedish Armed Forces had until relatively recently the alignment to act as an international peace keeping force by supporting other actors when promoting peace and freedom. Then the focus was to strive for military interoperability in that context. Now the alignment has shifted to the focus on defense of the national territory. A task that have been given the Swedish Armed Forces is to be able to do so together with other military forces including members of the North Atlantic Treaty Organization. This analysis seeks to answer how the military interoperability between the Swedish Armed Forces and the North Atlantic Treaty Organization is today in the context of joint multinational operations with the purpose to defend the national territory of Sweden. The result of this analysis shows that the Swedish Armed Forces and the North Atlantic Treaty Organization have achieved military interoperability in some respects but there is an absence of this in other respects. One of the prime conclusions of this analysis is that more research should be done in this area to get a clearer apprehension about how the military interoperability look between these actors and how it can be improved in the context of joint multinational operations with the purpose to defend the national territory of Sweden.

Cyber is a multifaceted concept that is a relatively new area of research in war studies. When a con-cept contains several underlying attributes without a clear presentation, it can create ambiguities which attributes that explain what in a joint operation. It is important to have a similar understand-ing of how concepts are used to promote the ability to cooperate and enable the exchange of infor-mation and the implementation of activities in a similar way. A challenge in cyber operations is that the domain does not follow the natural boundaries that exist in the traditional domains, air, land and maritime. This argues that a cyber operation places greater demands on collaboration among the nations who´s going to conduct the operation. The purpose of this essay is that through John Gerring's concept theory "what makes a concept good?" analyze the concepts of cyber and how they are presented in Sweden's and NATO's doc-trines in joint operations, DGO and AJP-3. The result is then compared and presents an understand-ing of how it should be perceived in a joint operation. The results of this study show that the conceptual definitions of cyber differs between the doctrines to that extent that the definitions themselves are not comparable. But at the same time, there are similarities in several aspects such as within domain operations and risk/opportunity valuation.

Following the government's decision to resume conscription, it is now both women and men’s obligation to conduct military basic training if they are called upon. The government's intention is that the commitment, primarily should be based on volunteers and, secondarily, by conscription through law. To create conditions for more individuals to find themselves motivated to voluntarily complete basic military training, it is therefore relevant to examine what makes an individual motivated while others do not. Additionally, it is also interesting to examine to which extent the initial information from “Plikt- och prövningsverket” (conscription office) and from the Swedish Armed Forces' website is encouraging from a motivational perspective. Based on the results, a reasoning can be made about what potential effects there are with the design of the information document and whether there are any opportunities for improvement from a motivational perspective. The results show that the material contains several examples of motivational factors, but that there are opportunities for further improvements to generate greater individual motivation.

Vilken plats har vilseledning inom svensk krigföring eller svensk militär kultur och hur påverkar demokratiska normer förståelsen av vilseledning?  Genom en kvalitativ undersökning, byggd på intervjuer och analys av myndighetsdokument, undersöks förutsättningarna för strategisk militär vilseledning i den demokratiska institutionen Försvarsmakten. Befintlig vilseledningsteori kompletteras med teori från andra samhällsvetenskapliga fält, varpå uppsatsen tar en teoriutvecklande ansats. Med ett teoretiskt ramverk byggt på institutionalism och militär kultur analyseras empirin genom template analysis, en form av tematisk analys. Syftet är att utforska en potentiell utförare av vilseledning och därmed komplettera vilseledningsforskningen, och samtidigt påvisa handlingsförslag till Försvarsmakten på hur strategisk militär vilseledning ytterligare kan integreras i svensk krigföring.