Syftet med uppsatsen var att genom en socialpsykologisk undersökning studera hur soldater i Försvarsmakten upplever och hanterar konflikten mellan deras militära- och civila identitet.För studien intervjuades sex soldater som tjänstgör vid ett regemente i Sverige.Resultatet visade att flertalet av de intervjuade tyckes vara måna om att visa på en distansering från jobbet när de var lediga, och att de då ”återgick” till sin civila identitet, för att sen växla tillbaka när de var tillbaka i tjänsten. Emellanåt verkade det dock vara svårt för soldaterna att skilja de två åt och fler tycktes ”trilla” tillbaka till sin militära identitet, även i den civila vardagen. Det observerades därför ingen större konflikt mellan den militära och civila identiteten eftersom soldaterna tycktes välja en stabil identitet att använda sig av över tiden.  Hos flera av soldaterna fanns en ovilja att jämföras med de stereotypa ideal som allmänheten hade om dem och de valde därför att ta avstånd ifrån dem och definiera om situationen för de som hade den uppfattningen. Detta för att bevara sin militära identitet och självbild. / The purpose of this paper was to assess how soldiers of the Swedish Armed Forces manage the conflict between their military and civilian identities. For the study six solders serving at a regiment in Sweden were interviewed. The results showed that the majority of the interviewees seemed to be keen to distance themselves from work and that they ”returned” to their civilian identity when being off-duty, only to switch back when being back in uniform. It seemed testing for the soldiers to distinguish the two and several of them seemed to “fall back” to their military identity, even when being off-duty outside the regiment. No greater conflict was thereby notable between the two identities since the soldiers seemed to rely on a single stable identity throughout their everyday.Several of the soldiers also showed an unwillingness to be compared to the stereotypical ideals that the public had of them and chose to dissociate from them and redefine the situation for those who had that perception. This to preserve their military identity and self image.

Den svenska Försvarsmakten är en myndighet med en annorlunda vardag för de anställda. Att arbeta som soldat inom försvaret är ett yrke som bidrar till stora kontraster hos de anställda, genom att växla mellan rollerna som yrkesverksam soldat till att vara civil. Vardagen är även annorlunda utifrån de arbetskläder som används, uniformer. Denna studie är gjord med utgångspunkt i vad uniformen har för del i det skifte som sker när en soldat växlar mellan yrkesroll och civil roll. Kvalitativa intervjuer har gjorts om sex informanter, på soldat- och gruppchefsnivå. Frågeställningarna till intervjupersonerna har varit; hur ser du på skiftet som sker när du går till/hem från jobbet, hur upplever du detta skifte samt uppstår det en konflikt vid detta skifte? De teorier som har använts är från Erving Goffmans dramaturgiska teori om teaterscenen. Resultatet visar på ett rollskifte och att reflektionen över skiftet är varierat. / ”I AM a Soldier” is an analytical examination of the shifting roles enacted by soldiers in the Swedish Armed Forces as a direct result of specific changes caused by the uniform itself. The Swedish Armed Forces is an organization providing a unique workday for its employees, displaying a strong contrast to those employed in civilian professions. Everyday life in the working environment is also markedly different due to the particular dress code: military uniforms.    This study is conducted on the basis that the uniform is a part of the shift that happens between different roles. Qualitative interviews were conducted on six subjects, from the lowest-ranking soldiers to squadron leaders. The central questions were; How do you observe the shift that happens when you go to/leave work? How do you experience this shift, and is there a conflict when it happens? The ideas employed come from Erving Goffman’s dramaturgical theory of the theatre. The results demonstrate that the reflection of the shift in roles is varied, and that there is an interesting change when the shift in roles takes place.

This essay takes the three models from Allison and Zelikow book Essence of decision and applies them on the Swedish defense system. After the cold war the Swedish defense system had to undergo changes to be a more modern defense and be able to defend Sweden against threats. To also be able to cooperate with other countries in peacekeeping operations the Swedish defense had to be reorganized. The solution was to change direction from a defense system that was organized for invasion to instead be a movable defense ready for any challenge in Sweden or abroad. This reorganization will be analyzed according to the three different models.

<p>Offentliga organisationers huvudsyfte är inte att skapa ekonomisk vinst, utan det typiska syftet är att tillhandahålla någon form av allmän service. Hur väl organisationerna lyckas med detta går vanligtvis inte att mäta i finansiella termer. Därför har kvalitets- och resultatmätning ofta betydande inslag av bedömning och tolkning. En offentlig organisation som fått kritik för brister inom detta område är Försvarsmakten, som i fredstid i huvudsak är en utbildningsinstitution som utbildar och tränar officerare och soldater.</p><p>I uppsatsen studeras hur kvalitén på en utbildning utvärderas inom en offentlig organisation med syftet att beskriva arbetet med kvalitets- och resultatmätning. Metoden för studien har varit att intervjua militära chefer som arbetar med förbandsutbildning eller utvärderingssystem på Skaraborgs regemente P4 och på Markstridsskolan, belägna i Skövde.</p><p>Vår studie visar att en kombination av olika utvärderingssystem och modeller ökar tillförlitligheten, säkerheten och kvalitén i utvärderingarna och minskar risken för godtycklighet och tolkningar. Den övergripande målsättningen däremot är föremål för tolkning mellan olika organisationsenheter.</p>

<p>This essay takes the three models from Allison and Zelikow book Essence of decision and applies them on the Swedish defense system. After the cold war the Swedish defense system had to undergo changes to be a more modern defense and be able to defend Sweden against threats. To also be able to cooperate with other countries in peacekeeping operations the Swedish defense had to be reorganized. The solution was to change direction from a defense system that was organized for invasion to instead be a movable defense ready for any challenge in Sweden or abroad. This reorganization will be analyzed according to the three different models.</p>

Det senaste året har jag arbeta med analys av digital mediehantering, digital media som ett informationsverktyg samt tekniken bakom det. ’Hur kan man göra saker mer effektivt’, ’är webb-tv något för Försvarsmakten att använda sig av i syfte att göra sitt informationsflöde mer effektivt’, både internt och mot allmänheten. Föreliggande arbete tar upp tekniken bakom dessa områden, jag försöker även förklara hur relativt enkelt det kan vara att integrera dem i en existerande organisation utan att göra dyra omorganisationer. Jag har även inventerat AMF och FM media på deras utrustning, teknik och gjort en lista på vad som är användbart och på vad som bör tas bort inför en omstrukturering. Vidare föreslår jag var en viss utrustning bör lämpligast placeras för att göra mest nytta. Slutligen handlar detta arbete om att skapa en medvetenhet om digital media, och visa exempel på vad man kan göra med denna teknik i en organisation som Försvarsmakten och AMF.

The purpose of this thesis was to study a selection of Swedish government agencies and their usage of new media to convey information. We thought that the relationship between government agencies and the media should be addressed. This because of the current transitional period between traditional and new media. We have studied five different Swedish government agencies; Swedish Armed Forces, Swedish Tax Agency, Swedish National Institute of Public Health, Trafikverket and Sida. We used a qualitive content analysis and analyzed their homepages on the basis of six different criteria. In addition to this we studied their presence on external social communities and how the government agencies comply with the requirements of their communicative efforts. The study shows that the government agencies’ media usage varies. With the homepage as a common ground, the media use of government agencies approaches to using new media. It depends on the individual government agency's specific needs of providing information.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militära hade för uppfattningar av ett hälsofrämjande projekt som genomförts på deras arbetsplats. Syftet har även varit att ta reda på om dessa individer upplevde att detta projekt påverkat deras arbetsmiljö och hälsa, och i så fall hur. Arbetsplatsen är en stor och viktig arena för hälsofrämjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid på arbetet vilket gör att det finns möjlighet att påverka ett stort antal individers hälsa genom projekt och andra typer av hälsofrämjande arbete inom denna arena. Det har även visat sig att det inte i någon större utsträckning forskats angående projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i. Ansatsen som uppsatsen inspirerades av var fenomenografi och metoden som användes var gruppintervju. Resultatet visade att informanterna inte var av uppfattningen att de genomgått ett projekt. De menade att de hälsofrämjande aktiviteter som genomförts på deras arbetsplats varit en självklar del av verksamheten men att dessa inte ingått i något projekt. En av informanternas hälsa hade till stor del påverkats av ett av de moment som ingått i projektet och alla tre informanter ansåg att arbetsmiljön hade förbättrats.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför kvinnor som gått militär grundutbildning väljer att vidareutbilda sig till specialistofficerare. Respondenterna utgjorde fem kvinnliga specialistofficerare i åldrarna 22 till 34. Tre av dem hade gjort allmän värnplikt och två av dem hade gått grundläggande militär utbildning (GMU). Av demografiska skäl genomförde jag telefonintervjuer med respondenterna. Jag följde principerna för induktiv tematisk analys när jag analyserade intervjuerna. Analysen visade att kamratskapen och möjligheten att utmana och utveckla sig själv samt typen av arbetsuppgifter och möjligheten att använda utbildningen både i det militära och i det civila var motiv för vidareutbildning. / The aim of this study was to investigate why women who have basic military training choose to continue their education in the Armed Forces. The participants represented five female officers aged 22 to 34. For demographic reasons I conducted telephone interviews with the participants. I followed the principles of inductive thematic analysis when I analyzed the interviews. The analysis showed that the comradeship, the opportunity for personal development, the type of tasks and the ability to use the military training not only in the Armed Forces but also in the civilian life were motives forbecoming an officer.

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar på nivåer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige. Enkäten innehåller egenkonstruerade påståenden om attityder till delaktighet i det egna ledarskapet samt grad av förutsättningar för att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet. 65 procent (n=88) av de tillfrågade har besvarat enkäten. Resultatet visar på en positiv attityd till delaktighet i det egna ledarskapet samt goda förutsättningar för att bedriva ett ledarskap som främjar delaktighet. Däremot påpekas tidsbrist. Inga signifikanta samband kan påvisas. Resultatet i denna studie kan användas för att förbättra förutsättningarna för och utveckla arbetet med att främja delaktighet inom Försvarsmakten. / Participation is a basic component for ensuring public health. It is common for participation to be promoted in the workplace via leadership. For example, within the Swedish armed forces transformational leadership is used to promote healthier workplaces. Our attitudes can affect the way we chose to act and can be affected by the demands and resources found in our working environments. Arnstein’s latter of participation determine three levels of participation that can occur within a hierarchical system and can be used to measure participation. The purpose of this paper is to narrate for attitudes towards participation within the leadership among the heads of personnel at a garrison in Sweden, their possibilities to conduct a leadership which promote participation and if these two factors correlate. For this survey, self-composed claims about attitudes towards participation within leadership and degree of possibilities to conduct a leadership that promotes participation is used. The survey was sent to 135 chiefs responsible for personnel at a Swedish garrison and 65 percent (n=88) responded. The results indicate that chiefs have a positive attitude towards participation in leadership and that they have high degree of possibilities to conduct this kind of leadership. The results also indicate a lack of time to promote participation. However, the results did not indicate a significant correlation between attitudes and degree of possibilities. The results discussed in this paper can be used to improve and develop the possibilities to promote participation within the Swedish armed forces.