The purpose of this study was to make visible whether the children are given the opportunity to affect their activities and environment of the preschool. Are their thoughts and reflections taken into consideration? Is it at all possible to give the children the opportunity to affect their environment and educational activities on the preschool? The focus in this study has been put on two issues in specific:  What opportunities do the older children (3-5 yrs) have to influence on the activities offered/given in the so called " free play"? What opportunities do the older children (3-5 yrs) have to affect the environment in which the "free play" is taking place? The methods used for this study are non-participating/unstructured observations and semi structured interviews. The reason for choosing these two methods of my study was because I believe they complement each other and help strengthen the results of the study as well as its liability. The results shows the complexity and uncertainty of describing the actual opportunity given the child to influence on the activities, from a child's perspective. There are many contributing factors whether the children in fact should be given these opportunities. The children do not use the term 'influence' themselves, when asked. They refer to who is in charge of the preschool.

The purpose of this study is to investigate how children play in free play from a gender perspective. We will examine how children do gender in the free play. Our questions in the study are: How is gender constituted in the selection of free play? How do children constitute gender identities in the free play? The study was conducted with a qualitative study where we used the observation collection method. We have analyzed the empirical material on the basis of gender theory, according Ingegerd Tallberg Broman. Based on our observations, we have seen that there are gender-stereotyped activities. In most games occur traditional male / female behavior. Boys were active and girls were more sedentary. We saw a few times how children negotiated traditional gender norms / Syftet med denna studie är att undersöka hur barn leker i fri lek ur ett genusperspektiv. Vi kommer att undersöka hur barn gör kön i den fria leken. Våra frågeställningar i studien är: Hur skapas genus i val av fri lek? Hur iscensätter barn genusidentiteter i den fria leken?Studien är genomförd med en kvalitativ undersökning där vi använt observationer som insamlingsmetod. Vi har analyserat det empiriska materialet utifrån genusteori, enligt Ingegerd Tallberg Broman. Utifrån våra observationer har vi sett att det förekommer könsstereotypa aktiviteter.I de flesta lekar uppstår traditionella manligt/kvinnligt beteenden. Pojkar var aktiva och flickor var mer stillasittande. Vi såg vid några tillfällen hur barn förhandlade om de traditionella könsnormerna.

Denna studie undersöker de pedagogiska tankar och uppfattningar som förskolepedagoger har gällande utevistelsen i förskolan. Studien omfattar tre parintervjuer och en gruppintervju med förskolepedagoger från fyra olika förskolor. Resultatet har visat att utevistelsen i förskolan inte planeras i samma utsträckning som inomhusvistelsen. Läroplanen i förskolan är tolkningsbar och när det gäller utevistelsen lämnas väldigt mycket till förskolepedagogernas egna tolkningar om hur de vill och ska arbeta med läroplanen när de befinner sig ute på förskolegården. Resultatet visar även att fri lek dominerar under utevistelsen och att pedagogerna gärna vill vara ”närvarande på avstånd”. Det har även framkommit att pedagogerna ser en del begränsningar som kan utgöra hinder för utevistelen. Dessa är bland annat stora barngrupper och att barnen inte ordentliga ytterkläder. Resultatet är analyserat utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där det framkommit att utevistelsen genom vanemässigt handlande blivit en tradition som går på rutin. / This study investigates the pedagocial thoughts and opinions of nine preschool pedagogues from four different preschools, concerning the outdoor time. The result has shown, using interviews for gathering information, that the outdoor time in preschool is not to the same extent planned, as compared to the time spent indoors. According to the pedagogues, the curriculum for the Swedish preschool can be interpreted in many ways, therefore, it is up to the pedagogues to define what the curriculum means to them and decide how they want to work during the outdoor time. The result has also shown that free play is the dominating activity outdoors and that the pedagogues want to be “present from a distance”. It has also appeared that the outdoor time is limited because of difficulties such as large groups of children and a lack of proper clothes. The study is analysed from a social constructionism point of view and with this theory we have concluded that the outdoor time has, through habitualised actions, become a tradition in preschools.

<p>Through interviews with children of ages 4-5 years old and by observing children children at play at three preschools with different types of outdoor surroundings, I have investigated if the preschools outdoor surroundings have any influences on the children´ choice of play. The hypothesis was that natural surroundings can entice children´s interest in nature being in it and play. I have also investigated if the children know why it is important to be outdoors and if they know it has a positive influence on their health.</p><p>The result of my investigation is that the children play about the same games at the three different preschool gardens, but at the preschool with more natural surroundings, the children have more contact with plants and animals, and could learn of the different phenomena of nature by the preschool teacher answering their questions. Most of the children in the interviews know it´s useful to be outdoors and be on the move and get fresh air, but many of them thought it was most important to play. By being outdoors the children get exercise, fresh air, play and at the same time they establish an understanding of the nature and a healthier life.</p> / <p>Genom kvalitativa intervjuer med barn i åldern 4-5 år och observationer av barnens lek på tre förskolor med olika utformade utemiljöer har jag undersökt om förskolans utemiljö har någon inverkan på barnens val av lekar. Syftet var att undersöka om förskolans utemiljö påverkar barnens lek och om en mer naturlik utemiljö kan locka fram barnens naturintresse genom att de får vistas i den och ha fri lek där. Jag har även undersökt om barnen vet varför det är viktigt att vara ute och om de vet att det har positiv inverkan på deras hälsa.</p><p>Det visade sig att barnen leker ungefär samma lekar på de tre olika förskolegårdarna oavsett vilken utformning utemiljön har. Men vid den förskola som hade mer naturlig miljö, så kom barnen mer spontant i kontakt med djur och växter, och på så vis kunde de lära sig om naturens olika fenomen genom att en medforskande pedagog besvarade deras frågor och funderingar. De flesta av de intervjuade barnen visste att det var nyttigt att vara ute och röra på sig och få frisk luft, men många av dem tyckte det var viktigast att få leka. genom barnens utevistelse får de faktiskt alla dess tre faktorer, plus att de samtidigt får grunden till naturförståelse genom att de får leka fritt i naturen och att de håller sig friskare.</p>

Syftet med vår studie är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv bidra till förståelsen för hur kroppsligt samspel uttrycks, uppstår, fortskrider och avslutas i förskolebarns fria inomhuslek samt miljöns och materialets betydelse för detta. För att kunna besvara våra frågeställningar i studien har vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar vid två förskolor. Resultatet visar att kroppsligt samspel uttrycks, uppstår, fortskrider och avslutas på många olika sätt. Miljön och materialet har stor betydelse för det kroppsliga samspelet. Vi menar att miljöns utformning och utbudet av material vid sekvenserna har möjliggjort för barnen att mötas i olika lekar. Mycket material på liten yta såg vi, i viss mån, signalerar till kroppsligt samspel och uppmuntrar barnens lust att dela leken. Våra resultat visar att barn under den fria inomhusleken får möjlighet att interagera med varandra i valfri miljö och med valfritt material. Utbudet och tillgången av miljö och material samverkar till barns möjligheter till intersubjektiva möten. / The purpose of this essay is to from a phenomenological perspective understand how physical interactions occur, express, continue and end during preschool children´s free indoor play and the significance of the environment and material have on physical interactions. The study is based on videofilms and notes from groups with 3-year old children in two Swedish preschools. The study shows that physical interactions occur, express, continue and end in many various ways. Environment and material have a big significance for physical interactions. We think that the design of the environment and the supply of material made it possible for the children to meet in different ways of playing. A lot of material in a small area can, in a way, initiate physical interactions and encourage children´s desire to play with each other and to share the play. Our results show that children, during the free indoor play get the possibility to interact with each other in optional environment and with optional material. The supply and access of environment and material cooperate to give children possibilities to intersubjective meetings.

No description available.

Abstract        Swedish title;               Matematik på ett lekfullt sätt  – En videoobservationsstudie av barns lek i förskolan.   English title;                            Mathematics in a fun and playful way.                                     A video –observation study of children`s play in preschool   Author;                        Barbra Aparo   Language;                    Swedish with an English summary.   Supervisor;                  Gabriella Gejard   Examiner;                    Pia Maria Ivarsson   Term;               Spring 2017        The purpose of this study is to discover what types of mathematical activities that can arise from children`s free play. The study focuses on children between the ages of 3 and 6 years. In this paper, i explore how children through play engage in different mathematical activities. The research questions are; In what kind of situations do children use mathematical concepts?  How can the mathematics that arise in children`s play be categorized? The study is based on Alan Bishops six cultural and historic mathematical activities and variations theory. Alan Bishops mathematical activities were used to analyse and categorise the different types of mathematics that children engage in during their free play. Variations theory was used as a method to describe how children learn those mathematical activities that arise in their play and what they need in order for learning to occur.    Data were collected through qualitative methods and the primary data source for the study were video recordings. Results show that all the Alan Bishops mathematical activities arise in children`s free play. These activities are; counting, locating, measuring, designing, playing and explaining. The results also show that children in their free play explore patterns and shape, compare sizes, measurement, weight and volume, develop problem-solving, count things, group, sort, categorize and classify various objects.  Results also show how children in various play situations used mathematical concepts like large –small, heavy –light, long –short, same –different, more –less etc.   Keywords: Free play, play, mathematics, variation theory, children, mathematical activities, preschool                 Sammanfattning   Syftet med studien är att genom observationer undersöka om och i så fall vilken matematik som förekommer i barns fria lek. Jag har undersökt och observerat hur barn genom lek engagerar sig i olika matematiska aktiviteter. Denna uppsats är begränsad till att endast undersöka barn mellan 3 och 6 år. Jag använder mig av följande frågeställningar; I vilka situationer/lekar använder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer i barnens lekar kategoriseras? De teoretiska utgångspunkterna är Alan Bishops sex kulturella och historiska matematiska aktiviteter och variationsteori. Bishops sex matematiska aktiviteter har jag valt för att analysera och kategorisera de olika matematiska aktiviteter som förekommer i barns fria lek. Jag har använt mig av variationsteori som ett verktyg för att beskriva hur barn lär matematik i leken, och vad de behöver för att kunna lära sig.   I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av videoobservationer. Resultatet visar att alla Bishops matematiska aktiviteter förekommer i barns fria lek. Dessa kategorier är räkna, mäta, lokalisera, förklara, konstruera/designa och leka.  Resultatet visar även att barn i den fria leken får möjlighet att utforska mönster och former, storlek, volym, mäta, räkna, utveckla problemlösning, sortera och kategorisera mängder av olika föremål. Resultatet visar också att barn i olika leksituationer bekantar sig med begreppen lika –olika, lång –kort, smal –bred, hög –låg, och så vidare.    Nyckelord: Fri lek, lek, matematik, matematiska aktiviteter, variationsteori, barn, förskola

Undersökning bygger på att ta reda på pedagogers uppfattning kring hur barnen har tillgång till det pedagogiska materialet i den fria leken, vad som kan vara avgörande för att inspirera barnen i förskolans miljö med hjälp av det pedagogiska materialet. Den teoretiska utgångspunkten tar avstamp i utvecklingspedagogikens grunder. Begreppen variation, urskiljning och medvetenhet är viktiga för pedagoger att förhålla sig till i mötet med barn i förskoleåldern. Resultatet belyser vikten av pedagogers förhållningsätt, både till det pedagogiska materialet och vilka förutsättningar som skapas i den inomhusmiljön som barnen befinner sig i den fria leken. I resultatet framkommer det också att ett varierande material och pedagogernas intention med det pedagogiska materialet, har betydelse för hur inspirerande det blir för barnens fria lek. En kvantitativ enkät har styrt vårt fokusområde till hur pedagogerna uppfattar vilken plats barnen väljer i den fria leken och vad det kan bero på. En kvalitativ undersökning i form av minifokusgrupper fördjupar oss i pedagogernas uppfattning, kring det pedagogiska materialets funktioner i barnens fria lek.

Denna uppsats undersöker och uppmärksammar barnens fria lek som pedagogisk verksamhet i förskolan. Förskolan har i dagens samhälle schemalagt den fria leken i verksamheten och tillskriver leken en viktig funktion för barnen att utvecklas. Därför blir leken en relevant praktik att undersöka. Tre forskningsfrågor har formulerats: 1. Hur skapas miljön i barns fria lek? 2. Hur skapar barnen sin identitet i den fria leken? 3. Hur skapar barn genus i den fria leken? Vi har observerat barnens fria lek, både i inne- och utemiljö. Observationerna skedde under en veckas tid och med både stora och mindre barn. Observationer valdes som metod för att vi ville se barnen i interaktion med varandra och hur leken förs i praktiken.   Analyserna av empirin som vi samlat in har gjorts ur ett social konstruktivistiskt perspektiv med ett specifikt fokus på miljön, identitet och genus. Perspektivet möjliggör att diskutera miljö, identitet och genus som samskapande faktorer. Resultatet av studien visar på hur allt påverkar och samspelar med barnen i förskolan. Miljön har en stor betydelse för barns skapande av lek. Exempelvis har vi under våra observationer sett en stor skillnad på lek innemiljön och utemiljön och hur den begränsar och möjliggör leken. Utifrån vårt resultat kan vi se hur olika identiteter skapas i leken. Exempelvis kunde vi se utifrån våra observationer att barn sökte bekräftelse av sina kamrater i leken. Vidare hur barn gör genus i leken framkommer också i empirin, även om vårt material är något begränsat på detta område. Exempelvis kan vi konstatera utifrån våra observationer att barn inte själva skapar genus, utan att det är flera faktorer som spelar in så som miljön och normer. Sammanfattningsvis, visar resultatet att den “fria leken” inte alltid är så fri som man kan anta utan påverkas av miljön, vilka kamrater man har med i leken, vilken bekräftelse som ges och ytterligare faktorer. Detta diskuterar vi vidare i vår diskussion.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnets grundkänslor kommer till uttryck i leken. För att svara upp till syftet har vi använt oss av två frågeställningar: Hur kommer barnets grundkänsla till uttryck, är det via kroppsspråket, verbalt eller båda? Hur bekräftar barn känslouttryck till andra barn, är det via kroppsspråket, verbalt eller båda? Vi valde att observera barn till barn interaktionen mellan de äldre barnen. För att vi bedömde att det vore lättare att urskilja deras känslouttryck och om de bekräftas. Vi observerade två grupper med fyra- respektive femåriga barn i deras fria lek. Observationen gjordes på en förskola i Mellansverige och blev totalt åtta timmar. Vi har använt oss av en kvalitativ observationsstudie och utgått ifrån ett eget observationsschema. I det har vi avgränsat oss till grundkänslorna glädje, intresse, ilska och ledsamhet för att observera hur barnen uttrycker sin känsla och bekräftar varandras känslor. Vi observerade om både uttrycket och bekräftelserna skedde verbalt, kroppsligt eller både på ett verbalt och kroppsligt sätt.   Resultatet visar på att barnen uttryckte och bekräftade varandra till största del med glädje och intresse i leken. De skapar att konflikter sällan uppstår och det kan vara en indikation på att barnen känner sig trygga med varandra. Grundkänslorna ilska och ledsamhet uttrycktes och bekräftades inte av barnen i samma utsträckning. Det fanns några barn i de olika grupperna som uttryckte grundkänslorna och bekräftelserna mer frekvent i relation till gruppens uttryck och bekräftelse resultat. I uttrycken av grundkänslorna var det två barn i både fokusgruppen och övriga gruppen som uttryckte ökad procentandel ilska och ledsamhet. I bekräftelsens resultat uttryckte två barn i fokusgruppen ökade procentandelar ilska och ledsamhet och i övriga gruppen var det tre barn som uttryckte högre procentandelar ilska, ledsamhet och intresse. I samtliga grundkänslor uttryckte barnen sig mest verbalt och med både verbalt och kroppsligt sätt. Barn behöver utveckla konstruktiva strategier i hanteringen om sina grundkänslor för att kunna agera i sin omgivning. Det skapar empatiska relationer och samhörighet i kamratkulturen.