I förskolans verksamhet har leken alltid varit en grundläggande del och bör också prioriteras enligt förskolans läroplan. Studiens syfte var att undersöka förskollärares och barnskötares uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi analyserade pedagogernas roll i den fria leken och fördjupade oss i förhållandet mellan den lekresponsiva undervisningen och hur den kunde tolkas och förstås i relation till den proximala utvecklingszonen. Teorin valdes med grund i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och hans syn på lek och lärande. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjumetod där nio informanter intervjuades till vår studie. Resultatet visade att pedagoger ansåg att barn redan har betydelsefulla egenskaper innan de deltar i lek, men att leken har en stor innebörd och betydelse för barns lärande och utveckling. Genom lek kan barn bearbeta sina erfarenheter och känslor samt skapa sig ett dynamiskt tänkande där de kan stötta andra barn och samtidigt gynnas i sin inlärning. Resultatet visade också att lek- och lärmiljöerna var viktiga komponenter för främjande av lärandet hos barn. Pedagogerna använde sig av olika pedagogiska verktyg för att fånga lärandet, till exempel genom att observera och utvärdera. Vi kom fram till att när pedagoger använder lekresponsiv undervisning, där respons i leken används, kan den proximala utvecklingszonen uppnås hos barnen och deras lärande stimuleras på ett bra sätt.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver sin roll i den fria leken för att stödja barns utveckling och lärande. Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer i vår kvalitativa studie. Studien har analyserats utifrån ett utvecklingspedagogiskt perspektiv och centrala begreppen inom teorin. I resultatet framkom det att förskollärare anser att det är viktigt att främja barns fria lek för att det ska gynna barns utveckling och lärande. Förskollärarna lyfter fram att de intar olika förhållningssätt och använder olika strategier i barns fri lek. Dock finns det utmaningar i att förhålla sig till barns fria lek enligt förskollärarna. Studiens slutsats är att det krävs aktiva och närvarande förskollärare för att kunna stötta barnen i deras fria lek.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidslärare resonerar om elevers egenvalda aktiviteter, med fokus på fri lek. Frågeställningen som användes i studien var: vilken syn har fritidslärare på elevers egenvalda aktiviteter? Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem utbildade fritidslärare och fritidspedagoger.  Studiens empiri analyserades utifrån teorimodellen “Teachers Thinking”, som granskas av Kansanen (1993) och tematiserades i tre olika huvudkategorier. Studiens resultat visade att fritidslärare betraktar elevers egenvalda aktiviteter som centrala för deras lärande och utveckling, och ska initieras av eleverna själv, baserat på deras intressen och behov. Fritidslärarens roll framstod som stödjande, genom att vara närvarande och observant utan att direkt kliva in och styra leken. Deras närvaro ansågs även som avgörande för att främja en inkluderande och trygg lekmiljö. Utifrån både tidigare forskning och resultatet i denna studie blev slutsatsen att fritidslärare ska erbjuda elever möjligheter till att välja fritt, samtidigt som det var viktigt att ha ett balanserande tillvägagångssätt mellan fria och styrda aktiviteter, vilket kunde stärka elevers lärande och sociala utveckling.

Uppsatsens syfte har varit att utreda hur 3 kap. 3 § Ärvdabalken bör tillämpas. En efterlevandemake får inte genom gåva eller jämförlig handling utan tillbörlig hänsyn orsaka en väsentligminskning av den andel som kommer utgöra efterarv – om så har skett ska vederlag utgå tillefterarvingarna. Genom tillämpning av rättsdogmatisk metod har det framkommit det att enjämförlig handling exempelvis kan vara att sälja något till ett underpris, men att det finns fåexempel på jämförliga handlingar att hitta i rättskällorna. En handling har skett utan tillbörlighänsyn när en efterlevande make inte beaktat efterarvingarnas intresse fastän denne borde hagjort det. Av rättspraxis framkommer det att en väsentlig minskning i vart fall ska vara minst enfjärdedel av den andel som utgör efterarv. Om vederlag inte kan utgå till efterarvingarna kanåterbäring av gåvan eventuellt aktualiseras, men här finns en preskriptionstid som skulle kunnaförlängas för att stärka skyddet för efterarvingarna. Även ett stärkt skydd för testamentstagaresom efterarvingar har diskuterats i uppsatsen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan tar tillvara på den fria leken samt deras syn på fri lek och hur det kan kombineras med lärande. Syftet konkretiseras i två forskningsfrågor som besvaras i studien: ”Hur tar pedagogerna tillvara på barnens fria lek för att möjliggöra lärande?” samt ”På vilket sätt anser pedagogerna att den fria leken kan möjliggöra lärande?”. Insamlad data har analyserats utifrån Deweys och Vygotskijs perspektiv på lärande där begreppenlearning by doing, scaffolding och proximala utvecklingszonen är i fokus. För att få en ökad förståelse om pedagogers användning av barnens fria lek samlas data in med hjälp av deltagande observationer samt semistrukturerade intervjuer. I studien deltar fyra pedagoger från en förskola i södra Sverige. Det framkommer i analysen att pedagogerna som deltar i studien ger barnen utrymme för fri lek under stora delar av dagen samt att de tar tillvara på barnens lek vid flera situationer och på olika sätt. Analysen visar också att pedagogernas användning av den fria leken främst handlar om stöttning och vägledning. Pedagogerna beskriver den fria leken som något barnen själva styr över och beskriver att de lär sig mycket om det sociala samspelet när de leker. Samtliga pedagoger beskriver leken som ett sätt för barnen att bearbeta tidigare upplevelser.

För att locka till sig kvalificerad utländsk arbetskraft inför allt fler länder inom EU en mer förmånligare beskattning för denna typ av arbetstagare. Sverige införde en sådan beskattning år 2001 vilket innebär att experter, forskare eller nyckelpersoner som kommer till Sverige för att arbeta under en period kortare än 5 år endast beskattas på 75 procent av sin lön och annan ersättning. För att kunna erhålla denna förmånligare beskattning ska arbetsgivaren vara ett svenskt bolag eller ett utländskt bolag med fast driftställe i Sverige och arbetsgivaren definieras som den som betalar ut ersättningen till arbetstagaren. Utformning har lett till att utbetalningar från ett utländskt bolag beskattas högre än en objektivt jämförbar utbetalning som kommer från ett svenskt bolag. En sådan situation är ej tillåten enligt de grundläggande principerna om fri rörlighet inom EU. Författaren konstaterar i framställningen att utformningen av arbetsgivarbegreppet utgör en indirekt diskriminerande restriktion av den fria rörligheten av kapital. Detta då det föreligger en objektivt jämförbar situation och ersättningen som betalas ut fattas av sämre villkor om den kommer från ett utländskt bolag respektive ett svenskt bolag. En indirekt diskriminerande restriktion kan i vissa fall rättfärdigas genom rule of reason. EU-domstolen har dömt liknande fall där nationella lagstiftningar har ansetts utgöra restriktioner av den fria rörligheten av kapital. De nationella domstolarna har åberopat att deras lagstiftning syftar till att upprätthålla skattesystems inre sammanhang. Författaren prövade den svenska förmånsbeskattningen mot denna rättfärdigandegrund och fastslog att det inte förelåg ett sådant direkt samband mellan skatteförlusten som uppstår vid ett beviljande av avdrag och den skatteintäkt som kan kompensera för denna förlust. Arbetsgivarbegreppet i det svenska expertskattereglerna utgör således en otillåten restriktion av den fria rörligheten av kapital.

Syftet med undersökningen är att dels ta reda på hur förskollärare tänker kring utomhus­vistelsens syfte. Syftet är även att utifrån de ramfaktorer som finns i verksam­heten, undersöka hur förskollärare arbetar med utomhuspedagogik. En kvalita­tiv ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta informan­ter. Resultatet visar att förskollärare har olika syften med barns utomhusvis­telse, samt att olika ramfaktorer kan påverka förskollärares arbete med utomhuspedagogiken. Slutsatsen är att ett pedagogiskt respektive romantiskt synsätt genomsyrar förskollärares arbete med utomhuspedagogik, samt att det råder en viss omedvetenhet kring olika ramfaktorer och dess påverkan på arbetet med utomhuspedago­gik.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

This paper aims to study the importance of media accessibility, as it is conceptually defined by current research, for the relationship between free media and corruption. Previous studies have determined that a free, independent media plays a vital role in not only curbing corruption but also in sustaining and monitoring a healthy democracy. They have also confirmed that there is a significant correlation between the degree of press freedom and the degree of corruption, in which a freer press has a negative impact on the conditions for corruption. Nevertheless, press freedom and independent media, as said studies have established, cannot be seen as an easy solution or a “quick fix” when fighting corruption. More recent studies have concluded that accessibility is a dimension that could possibly determine how effective the free, independent media is for fighting and preventing corruption. This paper aims to dig deeper into this theory.   The purpose of the study is to distinguish what kind of role media accessibility plays in maximising the free medias effectiveness in the role as a watchdog towards public power. This study hopes to achieve it’s purpose by analysing what the direct effects and consequences of media revelations surrounding corruption cases has resulted in for different countries in relation to the degree of accessibility. The study will also take into account the distinction between rule-based versus relationship-based cultures and how corruption can be perceived and viewed differently between the two. This perspective is to be seen as a complementary outlook and possible explanation when determining if the potential dissimilarities in the effects of media revelations amongst countries are due to differences in accessibility or due to inherent cross-cultural differences. Our work has shown clear differences in the resulted effects of media revelations. However, it is impossible to identify whether the variations among countries in regard to actual effects depend on the degree of accessibility or due to inherent cross-cultural differences between nations.

En utredning av begreppen begränsning i RF 2:20 och ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle i RF 2:21