Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ”genomsnittlige” testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär. I denna uppsats utreder vi presumtionsregeln i 11 kap. 5 § ÄB som behandlar panträttsbelastade saklegat. Arbetet är avgränsat till att enbart behandla det fall då en fastighet har pantsatts och belånats för att finansiera uppförandet av en byggnad på ofri grund. Uppsatsen framställer en kritisk syn på utformningen av nu nämnda presumtionsregel enligt gällande rätt. För att utreda och peka på brister i gällande rätt används en deskriptiv metod, vilket är en förutsättning för den kommande analysen som undersöker möjligheten till en förändring av presumtionsregeln i fråga. Rättsläget analyseras sedermera med hjälp av en analytisk och problemorienterad metod. I denna del av uppsatsen inventeras argument för och emot de framlagda förslagen till förändring, varefter argumenten vägs mot varandra. På grundval av argumentationen tar författarna ställning till huruvida varje enskilt förslag är möjligt att genomföra. Resultatet av analysen är att införandet av ett andra stycke till presumtionsregeln i 11 kap. 5 § ÄB är det mest lämpliga alternativet för att lösa den problematik som behandlas. Ett sådant stycke skulle tydligt stadga vem som ska bära panträttsbelastningen vid testatorns bortgång för det fall att testatorn har pantsatt en fastighet för att finansiera uppförandet av en byggnad på ofri grund. / The rules of presumption in chapter 11 of the Swedish Inheritance Code are to be considered as an aid in the interpretation of wills, if the will itself does not provide sufficient guidance for what the deviser intended to happen with his legacy. These rules of presumption are meant to express what a deceased person in general would want to happen with his legacy in specific situations. The rules of presumption have to be of a general nature in order to represent the average deceased persons intentions. The purpose of this thesis is to investigate the rule of presumption given in chapter 11. 5 § of the Swedish Inheritance Code concerning estate with an attached mortgage lien which the deviser in his will has left to a specific legatee. This thesis is limited to only treat the case where a mortgage lien on property is deposited as security for a loan in order to finance the construction of a building on leasehold. The thesis presents a critical view of the design of the aforementioned rule of presumption according to current legislation. In order to investigate and identify shortcomings in current law, a descriptive method is used, which is a prerequisite for future analysis that examines the possibility of a change of the rule of presumption in question.The legal position is analyzed with an analytical approach. In this part of the thesis, arguments for and against the proposals of change are being evaluated. On the basis of these arguments, the authors consider whether each proposal is possible to implement or not. The result of the analysis is that the introduction of a subparagraph to the rule of presumption in chapter 11. 5 § of the Swedish Inheritance Code is the most suitable option to solve the issues being treated in the thesis. Such a subparagraph would clearly state which one of the legatees who is obligated to carry the burden of the mortgage lien attached to the property that has been deposited in order to finance the construction of a building on leasehold.

The purpose of this thesis is to investigate the European certificate of succession, and how it affects Swedish inheritance law. The European certificate of succession is a European document that will be introduced in august 2015 in the EU regulation of succession. The certificate of succession is meant to simplify the current process of cross-border inheritance by legitimizing the concerned parties, which according to the regulation are: heirs, legatees, executors of wills and administrators of the estate. According to the regulation, the member state of which the deceased had habitual residence shall have jurisdiction to rule on the succession as a whole. Since the certificate is a European document, it will have legal effect in all member states. Because of this, a decision from one authority/court in a member state will also be applicable in the other member states. This means that national law in a certain capacity becomes cross-border law, which requires strong regulation. The certificate itself cannot be counted as an estate inventory, choice of law, will, or similar. It can however be a basis for a decision concerning inheritance. The certificate can be considered as an acknowledgement of a decision from one member state, which will also be applicable in the other member states. In Sweden, the certificate will be issued by “Skatteverket” (the Swedish tax agency). The European certificate of succession will considerably simplify the cross-border inheritance process for EU-citizens. / Uppsatsens syfte är undersöka arvsintyget som rättshandling och diskutera dess följder på svensk arvsrätt. Det europeiska arvsintyget är en europeisk rättshandling som kommer införas i augusti 2015 i samband med EU:s nya arvsförordning. Arvsintyget är menat att förenkla processen vid gränsöverskridande arvsfrågor genom att legitimera de berörda parterna. Vilka enligt förordningen är: arvtagare, testamentstagare, boutredningsmän och testamentsexekutorer. I och med den nya arvsförordningen kommer hemvistprincipen få en större roll inom den europeiska arvsrätten och arvsintyget kan då användas för att förmedla ett domslut/bestämmande från en medlemsstat till en annan. Även universalitetsprincipen är av stor vikt vid behörighetsfrågor om gränsöverskridande arv, då den innebär att all kvarlåtenskap ska ingå i samma boutredning. Eftersom arvsintyget är en europeisk rättshandling kommer den ha rättsverkan i alla EU-länder som är bundna av arvsförordningen. Därför kommer ett beslut från myndighet/domstol i en medlemsstat även gälla i andra medlemsstater, vilket meddelas genom arvsintyget. Detta leder till att nationell lag i viss kapacitet blir gränsöverskridande, vilket kräver strikt reglering. Arvsintyget kan inte i sig självt räknas som en fördelning av kvarlåtenskap, lagvalsavtal eller liknande. Det kan dock ligga till grund för beslutande angående arvsskifte. Arvsintyget kan anses vara en kvittens av ett beslut från en medlemsstat, vilket ska gälla även i andra medlemsstater. Arvsintyget kommer i Sverige utfärdas av Skatteverket och kommer betydligt underlätta för EU-medborgare vid gränsöverskridande arvsfrågor.

Genom ett testamente kan en person se till så att han får sin yttersta vilja fram efter hans bortgång. Vid upprättande av testamente måste dock en testator ta hänsyn till de formkrav som gäller för handlingen, vilka är kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestå av en fysisk del, så som att testamentet ska upprättas på papper, testatorn ska egenhändigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk närvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvänligt samhälle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprätta ett digitalt testamente. Syftet med denna uppsats är att fastställa gällande rätt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istället att utgå ifrån syftena bakom formkraven. Bakom kravet på skriftlighet ligger främst bevis- och äkthetsfunktionen som syftar till att säkerställa ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehåll. Kravet på underskrift grundas främst på viljeförklaringsfunktionen, med andra ord att testatorn ska intyga om att testamentet utgör hans yttersta vilja. Kravet på bevittning syftar till att kunna säkerställa testamentets legala upprättande och underskriftens äkthet. Syftena bakom kraven på skriftlighet, underskrift och bevittning kan uppfyllas även vid användning av elektroniska rutiner. Dock finns inte idag den teknik som behövs för att spara och arkivera elektroniskt underskrivna handlingar under en längre period. Därmed kan inte ordinära testamenten upprättas i digital form, medan holografiska testamenten som bara är giltiga i tre månader borde kunna upprättas digitalt. / Through a will, a person can make sure that he gets his last wishes taken care of after his death. When establishing a will, however, you have to take into account the formal requirements of the act, such as that the will have to be in writing, signed and witnessed. These procedural requirements traditionally consist of a physical part, for example the will shall be written on paper, the testator must personally sign the will and the witnessing shall be achieved through physical presence. However, we live in an increasingly digitized and technology-oriented society and the natural consequence of this would be if a person could establish a digital will. The purpose of this paper is to determine the applicable law in respect of the formal requirements of a will and investigate whether they can be met by a digital will. Since the formal requirements can not traditionally be met electronically, the author will instead look at the underlying aims of the formal requirements. Behind the requirement of writing is primarily the evidence and authenticity feature which aims to ensure the wills creation, validity and content. The requirement of signature is based primarily on the intent function, in other words, the testator must certify that the will contains his last wishes. The requirement of witnessing aims to ensure the wills legal establishment and signature authenticity. The purposes behind the requirements of writing, signed and witnessing can be met even when using electronic procedures. However, the technology available today is not able to save and archive electronically signed documents for a longer period. Because of this ordinary wills cannot be drawn up in digital form, whereas holographic wills, that are only valid for three months, should be able to be drawn up in digital form.

Syftet med denna studie är att undersöka vårdnadsdomar och vårdnadsutredningar från tingsrätt och familjerätt där beslut och förslag till beslut inte är lika. Studien ämnar undersöka på vilket sätt domaren/domarna (juristen) anser sig ha ett bättre beslut i vårdnadsmålen jämfört med familjerättssekreterarens (socionomens) och hur detta kan avläsas i de domar där de två professionerna inte tycker lika. Är det rena juridiska felbedömningar som familjerättssekreteraren har gjort eller är det andra rekvisit och tolkningar som förekommer? Har en domare bättre kunskap att bedöma barns bästa än familjerättssekreteraren? Hur utmärker sig de två professionerna i det skrivna språket kring sitt egna handlingsutrymme? Studien har analyserat domar och vårdnadsutredningar med diskursanalys som metod för att belysa den professionsproblematik som studien syftar till att undersöka. Tre olika vårdnadsfall med tingsrättsdomar och vårdnadsutredningar har granskats. I ett fall finns även en hovrättsdom. De slutsatser som kommer fram i jämförelserna av empirin är att det råder en starkare självsäkerhet hos juristen i handlingsutrymmet kring att utföra sin profession, jämfört med socionomen. Det skrivna språket behandlas på olika sätt och med olika grader av självförtroende och säkerhet i påståenden, beroende på profession. / The aim of this study is to analyse the child custody enquiry with the custody judgements form the family law department and the court when the proposition for resolution and the decision is not concistent. The study aim to examine in what way the judge (lawyer) consider themselves to have a better decision in the family cases than the family law caseworker (the social worker) when the two professions do not agree. Is it the judicial intepretation done by the family law caseworker that is wrong, or is it the necessary prerequisite and other legal opinions which occours in the texts? Does the judge have better knowledge to assess the best interests of children than the family law caseworker? How do the two professions in the written language distinguish themselves about their own space of action? The study has analyzed judgments and custody enquires with discourse analysis as a method of highlighting the professional problem that the study aims to investigate. Three different custody enquires with district court cases have been examined. In one case there is also a judgement from the court of appeal. The conclusions that emerge in the comparisons of the material are that there is greater self-assurance of the lawyer in the action room in pursuit of his or her profession, in comparison with the social worker. The written language is treated in different ways and with different degrees of self-esteem and security in claims, depending on the profession.

ABSTRACTTitle: Children´s perspective at custody dispute? -A qualitative study of the experiences of Family Law Social workers of whether parents in custody dispute have a children´s perspective or not.Authors: Malin El Fhaily and Marlene HaglundThe purpose of the study was to investigate the experiences of social workers at Family Law about whether parents in custody dispute have a children´s perspective or not. The six respondents have been interviewed with semi-structured questions. They are employed as Family law social workers in one small community and one bigger community in the middle of Sweden. The interviews were conducted in April 2017. In the study, a qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. The result showed that the respondents experienced that a lot of the parents in custody dispute tries to have a children´s perspective, but the parents have different opinions of what the best of their child is, and this is the reason a dispute andunpleasantness arises. The result also showed that the respondents experienced that some of the parents in custody dispute have too much focus on their own conflict and not being able to see the best interest of their child. The task for respondents was in this case to get the parents to cooperate and solve their dispute so they could move focus from their conflict to the child, and to get the parents to agree in questions concerning the best of their child. The Family law social workers in the study experienced that their tasks in custody dispute was to visible every child´s best interest for both the parents and the court.Keywords: Children´s perspective, Child´s best, Custody dispute, Family law, Family law social worker. / SAMMANFATTNINGTitel: Barnperspektiv vid vårdnadstvist? -En kvalitativ studie om familjerättssocionomers upplevelser av huruvida föräldrar i vårdnadstvist har barnperspektiv eller inte.Författare: Malin El Fhaily och Marlene HaglundStudien syftade till att undersöka om familjerättssocionomer upplever att föräldrar som är i vårdnadstvist har ett barnperspektiv eller inte. De sex deltagande respondenterna har intervjuats med semistrukturerade frågor. De har anställning som familjerättssocionomer i en mindre kommun och en större kommun i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes i april 2017. I studien har kvalitativ innehållsanalys använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet visade att respondenterna upplever att många föräldrar i vårdnadstvist försöker att ha ett barnperspektiv men att föräldrarna har olika uppfattning om vad som är det bästa för barnet. Detta leder till att tvist och samarbetssvårigheter uppstår. Resultatet visade också att respondenterna upplevde att en del föräldrar som är i vårdnadstvist är så uppe i sin egen konflikt att de inte har förmåga till barnperspektiv och att se barnets bästa. Respondenternas uppgift blev då att försöka få föräldrarna att samarbeta och lösa sin tvist så att de kan flytta fokus från sin konflikt till barnet samt att få föräldrarna att enas om vad som är deras gemensamma barns bästa. Familjerättssocionomerna i studien upplevde att deras uppgift i vårdnadstvister blir att synliggöra barnperspektivet och varje barns bästa både inför föräldrarna och tingsrätten.Nyckelord: Barnperspektiv, Barns bästa, Familjerätt, Familjerättssocionom, Vårdnadstvist

Syftet med studien var att undersöka hur barnets bästa konstrueras i vårdnadsutredningar där en förälder utövat våld eller uttryckt hot om våld mot någon i familjen. Fokus i studien var vilken betydelse barnets röst ges i bedömningen av barnets bästa. Studiens empiri bestod av tio vårdnadsutredningar som ingått som underlag i tingsrättsdomar under andra hälften av år 2020. Studien utgick från en kritisk diskursanalytisk ansats tillsammans med en förståelse av barn från det barndomssociologiska perspektivet. Analysen av empirin gjordes med Faircloughs tredimensionella modell och ett urval av analysverktyg från den modellen samt utifrån det barndomssociologiska perspektivet. Studien visar att det inte är entydigt hur barnets röst kommer fram i bedömningen av barnets bästa i utredningarna. Barnet tilldelas två positioner i empirin, vilka benämns barnet som subjekt och barnet som objekt. Ofta avgör barnets ålder och mognad om barnet blir subjekt eller objekt. Det framkommer också att ibland skrivs barnets berättelser om våldshändelser om till mildare formuleringar i slutbedömningen. / The aim of this study was to examine how the best interests of the child are constructed in custody investigations where a parent has used violence or expressed threats of violence against someone in the family. The focus of the study was what significance the child’s voice was given in the assessment of the child’s best interests. The study’s empirical data consisted of ten custody investigations that were included as a basis in district court judgements during the second half of 2020. The study was based on a critical discourse analytical approach together with an understanding of children from the childhood sociological perspective. The analysis of empirical data was done using Fairclough's three-dimensional model and a selection of analytical tools from that model as well as from the childhood sociological perspective. The study shows that it is not clear how the child's voice emerges in the assessment of the child's best interests in the investigations. The child is assigned two positions in the empirical data, which are referred to as the child as a subject and the child as an object. Often, the age and maturity of the child determine whether the child becomes a subject or an object. It also emerges that sometimes the child's stories of violent events are rewritten into milder wording in the final assessment.

In Lebanon exists fifteen different religious courts treating personal status laws i.e., laws regarding marriage and divorce, one of these is the ja’farite court. The purpose of this essay is to clarify the process of marriage and divorce within the ja’farite court and to further investigate in which ways the ja’farite court violate women’s human rights. To answer these questions the research method used is a text analysis through a qualitative method where the analysis and the conclusion present the results of the research. The result and the conclusion present that the ja’farite court violate several articles from the CEDAW; Lebanon as a state has ratified CEDAW and is obligated to commit to their undertakings. Therefore, Lebanon should first and foremost engage in the abolishment of the religious courts but also establish adequate oversight mechanism to guarantee women’s human rights.

This essay aims to identify if Swedish family law workers construct parents differently based on gender in custody investigations, and if so, whether it influences the workers assessments or not. Previous studies have shown that the gender of parents play a role in how they are viewed by social services. Assessments made by the family law are fundamental for the courts’ judgement of parental ability. The possible consequences of the identified constructions of gender in the custody investigations is a social work based on simplifications and the reproduction of gender norms. The study used a qualitative approach based on a critical discourse analysis to analyze 18 custody investigations. Our conclusions show that family law workers indeed construct gender of parents differently within custody investigations. They are constructed differently within, among other things, identified attributes of the mother and father, care, violence and cooperation difficulties. The mothers were often constructed as emotionally driven. Fathers on the other hand were often constructed as authoritarian. Parental care and faulty parental care were also constructed differently between mothers and fathers. Lastly, different constructions regarding risk factors and perceptions of victims of intimate partner violence were identified. Many constructions played a part in how the parent was assessed.

<p>The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents’ lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree. To fulfil the purpose, six qualitative interviews were conducted, three on each function. A multidimensional tool for interpretation was used, containing organization analysis, social constructionist theories, system theories with focus on roles, and a cognitive perspective. Several important circumstances concerning mediations could be identified, like the importance of flexibility and voluntariness, focus on the children, combination of mediations and complimentary parental support and also the importance of meeting families on an early stage. The results showed that mediations are a preventative way of working with families with children, and that family centres are considered to have greater possibilities of designing mediations according to the above-mentioned circumstances. Furthermore it was showed that mediations are a functional way of recreating the characteristic of the nuclear family triad mother-father-child.</p>

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents’ lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree. To fulfil the purpose, six qualitative interviews were conducted, three on each function. A multidimensional tool for interpretation was used, containing organization analysis, social constructionist theories, system theories with focus on roles, and a cognitive perspective. Several important circumstances concerning mediations could be identified, like the importance of flexibility and voluntariness, focus on the children, combination of mediations and complimentary parental support and also the importance of meeting families on an early stage. The results showed that mediations are a preventative way of working with families with children, and that family centres are considered to have greater possibilities of designing mediations according to the above-mentioned circumstances. Furthermore it was showed that mediations are a functional way of recreating the characteristic of the nuclear family triad mother-father-child.