Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA. Sambandsanalyser mellan utfallsvariabeln skolfrånvaro och sociodemografi, sociala relationer och delaktighet analyserades med sambandstestet Chi2, Pearsons r på 95% nivån.Resultat: Resultaten visade att det fanns skillnader beträffande familjestruktur mellan elevgruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro. Elever med skolfrånvaro bor i betydligt mindre utsträckning i en sammanhållen familj med båda föräldrarna. Resultaten visade också på samband mellan sociala relationer och skolfrånvaro. Elever med skolfrånvaro trivdes i mindre omfattning bra hemma och hade färre vuxna att prata med jämfört med elever utan skolfrånvaro. De upplevde också lägre grad av trygghet, trivsel och vänligt bemötande i skolan och hade i större utsträckning blivit rädda då någon gjort dem illa. Äldre elever med skolfrånvaro upplevde mindre delaktighet och att bli lyssnad till i skolan än elever utan skolfrånvaro.Konklusion: I skolan behövs en ökad förståelse för att elever med hög skolfrånvaro är ”elever i svårigheter” istället för ”elever med svårigheter” där elevhälsans kompetens inom det psykosociala området kan användas på individ-, grupp- och organisationsnivå. / Background: School absence is a complex issue that can be considered as a public health problem as it is a risk factor for future exclusion. An incomplete schooling makes it harder for an active participation in working and social life, which in turn increases the risk of ill health. There are risk factors for high school absenteeism at the individual-, family-, school- and community level. These risk factors interact with each other and have a cumulative effect. Good relationships within and between these levels are protective factors for high school absenteeism.Purpose: The purpose of this study was to investigate the hypothesis that there was a difference between the group with school absenteeism and the group without school absenteeism in family structure, social relationships and participation among students in VärmlandMethod: The method was a quantitative empirical study of student-data in the student health database ELSA. Correlation analyzes between the school absenteeism and sociodemographics, social relationships and involvement were analyzed with a Chi2 test , Pearson's r on the 95 % level .Results : The results showed that there were differences in family structure between the group of students with school absenteeism compared to the group without school absenteeism. Students with school absenteeism lived to a significantly less extent in a cohesive family with both parents. The results also showed a correlation between social relationships and school absences. Students with school absenteeism felt less comfortable at home and had fewer adults to talk to compared to students without school absenteeism. They also experienced lower levels of security, comfort and friendly treatment in the school and had to a higher frequency become afraid when someone treated them badly. Older students with school absenteeism did not feel participation or that they were listened to in school at the same rate as students without school absenteeism.Conclusion: The school needs a better understanding that students with high absenteeism is "students in difficulty " and not "students with difficulties " where student health service competence in the psychosocial field may be used at individual, group and organizational levels.

Barns deltagande i fritidsaktiviteter har kopplats till ett antal positiva effekter och en givande fritid är en av barnens rättigheter. Frågan är om barn från olika familjestrukturer har samma möjligheter att delta och kan barns möjligheter till deltagande påverkas av föräldrarnas och barnens könstillhörighet. Som teoretiskt ramverk används Doing gender och Berger och Luckmanns socialisationsprocesser. Tidigare studier har inga entydiga resultat när det rör familjestrukturens påverkan, inte heller barnets könstillhörighet eller föräldrarnas klass har visats sig ha klara effekter, däremot har ekonomin det. Vad de flesta inte har gjort är att se till föräldrarnas könstillhörighet, något denna uppsats gör i form av att se till om barnet bor med båda föräldrarna eller med modern eller fadern oavsett om familjen har en styvförälder med. Detta har lett till att studien fått ett antal resultat värt att nämna, ett är att i studiens alla tre datamodeller över idrottslig fritidsaktivitet var de som bodde med sin far inte signifikant skilda från de som bor med båda sina föräldrar, medan det var genomgående negativt signifikant för de som bodde med sin mor, såväl när det gäller idrottslig som övrig aktivitet. Det fanns inga signifikanta samband för kön oavsett fritidsaktivitet. För än mer givande resultat kan vidgning av aktivitetstyper som undersöks och en bredare uppdelning av familjestruktur utföras i framtida studier.

Prior studies have shown that individuals with experiences of child welfare interventions have high rates of adverse social and health outcomes. Yet little is known about whether they are disproportionately subjected to crime victimization. Using repeated cross-sectional data for 32,332 adolescents in Stockholm (of which around 1% is placed in family foster care), this study asks whether adolescents placed in family foster care have higher rates of crime victimization compared to same aged peers living in other family types. The aim is also to examine if this trend is the same for adolescents placed in family foster care over time.Results from gender stratified logistic regression analyses show that adolescents placed in family foster care have a higher risk of reporting various forms of crime victimization compared to adolescents living in intact families. The differences were less pronounced when compared to adolescents living in single parent families. With the exception of having experienced severe threats, where they show an increase in risk over time, results from interaction analyses suggest that adolescents in family foster care generally follow the same decreasing trend as their peers living in other family types. Implications for research, policy and practice are discussed.

År 2015 var Sverige det land som tog emot flest ensamkommande barn i förhållande till sin befolkning i Europa. Eftersom ensamkommande barn flyr utan sina föräldrar eller annan vårdnadshavare, är de särskilt utsatta vid ankomsten till Sverige. Det finns bristfällig kunskap om ensamkommande flickors utsatthet och deras behov av stöd är ouppmärksammat.  Forskningen om ensamkommande flyktingbarn inkluderar sällan könsrelaterade dimensioner, trots att det kan förekomma olika kulturella förväntningar på pojkar och flickor vid flykten. Därför är syftet med vår studie att öka kunskapen och förståelsen för ensamkommande flickors utsatta situation och behov av stöd, samt undersöka hur yrkesverksamma bemöter detta i socialt arbete. Syftet kommer besvaras med stöd av ett kulturellt perspektiv. Vi valde att genomföra fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar eller har arbetat med ensamkommande flickor. Resultatet av studien visade att det finns en utsatthet hos ensamkommande flickor. De kommer ensamma, förlorar sin grupptillhörighet och möter ett nytt samhälle med annan kultur och syn på könsroller, gentemot deras ursprungsländer. Vidare visar resultatet att ensamkommande flickor ses som en tyst osynlig grupp som riskerar att inte få det stöd som de behöver. Ett viktigt resultat är även att vid yrkesverksammas bemötande med ensamkommande flickor, bör det finnas djupare kunskap och förståelse kring flickornas kulturella bakgrund. Resultatet har tolkats utifrån Geert Hofstedes kulturdimensionsteori samt hur det förhåller sig till tidigare forskning.

Syftet med vårt arbete var att undersöka varför och på vilket sätt flickor som leverunder patriarkala och hederstänkande familjeförhållanden är utsatta. Vi ville tareda på vilka sätt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kulturpåverkar flickors frihet. De frågor vi vill ha svar på är:- Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkalafamiljer?- Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig?- Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation?Vissa familjer präglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och leveräven i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. Delever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system där gruppen kommer föreindividen. Manligt har företräde framför kvinnligt och likaså ålder medför respekt.Om en gruppmedlem bryter mot reglerna skadas kollektivets heder. Då kansläkten straffa vederbörande för att återupprätta hedern. Anledningen till att tjejerär utsatta, är att familjens heder på många sätt är avhängig flickans sexualitet,sexuella beteende och hennes kyskhet. Hedersförtryck har sin grund i kultur ochkan förstärkas av faktorer såsom segregation och religion. För att hjälpa flickorsom befinner sig i en problematisk situation, bör det satsas på strukturellaåtgärder. Från samhällets sida bör man arbeta förebyggande med attitydförändringoch utbildning. Diskussion kring jämställdhet, demokrati och mänskligarättigheter är insatser som vi efterlyser. Det är viktigt med samverkan mellan olikamyndigheter för att kunna hjälpa flickor som lever under hedersförtryck. / An honourable man and awoman of honour - About the life in honour focused families

The purpose of this study has been to explore definitions of violence performed in the name of honor, and the conditions under which the phenomenon occurs and is upheld. Furthermore, the study aimed at exploring how the Swedish expression for violence in the name of honor, “hedersrelaterat våld”, is used within the Swedish media. To achieve these purposes, previous research in this matter was reviewed, as well as an analysis by means of categorizing the content of news articles from two Swedish daily newspapers. Previous research has showed that this type of violence occurs foremost within cultures upholding patriarchal structures and traditions, and women’s (non-)sexuality is looked upon as being of an utmost importance for the family’s honor. The analysis of the news articles was performed from a theoretical perspective of Foucault and discourse analysis, together with previous studies on the role of media and journalism. The analysis showed a variety of contextual applications of the expression. Contexts and manners then formed the basis of the categorization, for example “Inquiries about effort” and “Exposure and victimization”. The findings were then discussed from a social construction perspective. This demonstrated that the experience of truth and reality in journalistic writing, as well as ones culture and traditions, may have a significant part in the occurrence of violence in the name of honor.

Invandringen till Sverige har ökat under de senaste 10 åren. År 2017 anlände cirka 158 000 personer med syrisk bakgrund till Sverige (Sköld 2017). När en individ flyttar till ett nytt samhälle, kan de möta en annan genusordning. Denna förändring kan leda till förändringar i individers genus- och familjeroller i förhållande till hushållsarbete, barnomsorg och lönearbete. Syftet med denna kvalitativa studie var att förstå invandrade kvinnors upplevelse av förändring och kontinuitet i sina genus- och familjeroller under tiden i Sverige jämfört med tiden i hemlandet, i förhållande till hushållsarbete, förvärvsarbete och barnomsorg. Studien genomfördes med en socialpsykologisk ansats och utgick från teorier om genussystem, genusnormer, stigma samt strukturell rollteori. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med invandrade kvinnor från Syrien. Resultaten visar att kvinnorna upplever både förändring och kontinuitet i sina genus- och familjeroller. De traditionella rollerna i förhållande till hushållsarbete, förvärvsarbete och barnomsorg står kvar, men nya roller läggs till. De nya rollerna och de höga kraven som förväntas av kvinnorna påverkar deras familjestruktur. Att ändra kvinnans genusroll kan leda till negativ respons från hennes partner, medan de nya rollerna ställer högre krav och gör det svårt för kvinnorna att balansera mellan samhälls- och familjekrav. / Immigration to Sweden has increased over the past 10 years. In 2017, approximately 158,000 people with Syrian background arrived in Sweden (Sköld 2017). Upon immigration, the individual encounters a new society with a different gender order. Moving to another community can lead to changes in one's gender- and family relationships in relation to housework, childcare and paid work. The purpose of this qualitative study was to understand immigrant women's experience of change and continuity in their gender- and family roles during the time in Sweden compared to the time in the home country in relation to household work, paid work and child care.With a social psychological approach, this study was carried out based on theories of gender order, gender norms, stigma and structural role theory. The survey contains five semi-structured interviews with immigrant women from Syria. The results show that women experience both change and continuity in their gender and family roles. The results show that the traditional role in relation to housework, paid work and childcare remains, but new roles are added. The new roles and the high demands expected of the women affect their family structure. Changing the woman's gender role can lead to a negative response from her husband, while the new role places higher demands, which makes it difficult for women to balance the demands of society and the family.

No description available.

The aim of this study has been to highlight the situation for young men within the context of honour. The aim has also been to highlight the restrictions of young men within the context of honour, and how they rebel against those demands. The study was based on a qualitative research method and carried out in Sweden. The results have been analyzed using the hermeneutic perspective. The results showed that the situation for young men within the context of honour is often manifested by controlling their sisters and the expectation that the young men support their families in the future by marring a woman who has been approved by the collective. The young men are restricted because they are not free to dispose of their spare time themselves, cannot choose their future partner or socialize with people from other cultures. The young men can rebel against these restrictions by negotiating with those in authority within the family, by gaining support within or outside the context or by breaking away from it. The conclusion of the study was that by highlighting the situation for young men within the context of honour you gain understanding for the context as a whole.

Följande frågor driver denna studie framåt. Hur upplever invandrarkvinnor det svenska samhällets krav på egen försörjning i förhållande till deras förutsättningar gällande familjens förväntningar på dem själva? Hur balanserar de samhällets förväntningar kring egen försörjning i förhållande till familjens förväntningar på sig själva inom familjen?   Den svenska arbetsmarknaden kan vara svår att integrera sig på för alla, inte minst för invandrare som inte behärskar språket. Därtill är det ännu svårare för en kvinna som lever i en patriarkal familjestruktur att ta sig ut på arbetsmarknaden, eftersom en sådan struktur bygger på att mannen styr i familjen och att männen därför står högre i rang än kvinnorna. Detta innebär att kvinnorna alltid måste fråga mannen först innan de tar sig för något, vad det än handlar om. En sådan struktur är enligt enförsörjarmodellen och det är mannen som arbetar, kvinnan ska vara hemma och ta hand om barn och hushåll. I ett nytt samhälle där tvåförsörjarmodellen styr blir det därför en stor vändning när kvinnan plötsligt ges möjlighet att arbeta.   Studien lägger fram, genom kvalitativa intervjuer, hur sju kvinnor flydde till Sverige från Kosovo på 90-talet och deras upplevelser av möjligheter till integration på den svenska arbetsmarknaden i förhållande till deras familjetradition. Resultatet visar att de invandrade kvinnorna vill jobba men att de stöter på hinder i form av familjens traditioner och deras upplevelse av omgivningens förväntningar. Kvinnorna känner sig väl bemötta av myndigheter, men upplever att de inte får den hjälp de egentligen är i behov av med tanke på deras familjetraditioner. Detta i sin tur gör det svårt för dem att balansera samhällets förväntningar kring egen försörjning i förhållande till familjens förväntningar på sig själva. / Following questions drive this study forward. How do immigrant women experience the Swedish society’s demands for self-sufficiency in relation to their requirements regarding the family's expectations of themselves? How do they balance the society’s expectations of self-sufficiency in relation to their family’s expectations on themselves within the family? The Swedish labor market can be hard to be integrated in for anyone, not at least for immigrants who do not master the language. In addition, it is even harder for a woman who lives in a patriarchal family structure to establish herself on the labor market, because such structures are based on the man ruling the family and that the men therefore have higher rank than the women. This means that the women always have to ask for their husbands’ permission before they do anything, no matter what it is. In such a structure only one supply for the family and the man works while the woman stays at home and takes care of the children and the household. Therefore, in a new society where both men and women supply for the family, it makes a large change when the woman suddenly is given the opportunity to work. This study presents, through qualitative interviews, how seven women fled to Sweden from Kosovo in the 90s and their experiences of opportunities for integration in the Swedish labor market in relation to their family tradition. The result shows that the immigrated women want to work but that they meet obstacles in terms of family traditions and their experiences of the expectations from the surroundings. The women feel that they are well received by the authorities, but they experience that they do not get the help that they truly need, considering their family traditions. This, in turn, makes it harder for them to balance society’s expectations concerning their own provision in relation to the family’s expectations on themselves.