Bakgrund: Varje timme får en kvinna i Sverige en bröstcancerdiagnos, det är den vanligaste förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Vid diagnostiserad bröstcancer finns det olika behandlingsmetoder, ofta kombineras flera metoder för att få bästa resultat. Vilken eller vilka behandlingar som ordineras är beroende av vilken typ av bröstcancer kvinnan har och i vilket stadium cancern är i då den upptäcks. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts. De 21 kvalitativa studierna som låg till grund för resultatet analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Vid analys av studierna framstod kategorierna “kvinnornas känslor kring bröstcancer” och “stödets betydelse för kvinnor med bröstcancer”. Slutsats: Sammanfattningsvis bidrar arbetet till en utökad förståelse och medvetenhet om kvinnor som drabbas av bröstcancer och belyser kvinnors subjektiva känslor, upplevelser och uppfattningar av att leva med bröstcancer. Det är viktigt att sjukvårdspersonal stöttar kvinnorna under bröstcancerförloppet, genom att bemöta kvinnorna med öppenhet, lyhördhet och förmedla tydlig information. / Background: Every hour a woman in Sweden gets a cancer diagnosis, which is the most common cancer diagnosis among women. When you get diagnosed with breast cancer there are different methods for treatment, and they are often combined with multiple methods for the best result. Which treatments that are used depends on what type and stage the breast cancer is in when it’s discovered. Aim: The aim was to describe women's experience of living with breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive approach was done and 21 articles has been compiled in the result and analyzed according to Fribergs five step analysis. Results: When analyzing the studies, the categories “women’s feelings about breast cancer” and “the importance of support for women with breast cancer” emerged. Conclusion: The conclusion highlights an expanded understanding and awareness of women suffering from breast cancer and women's subjective feelings, experiences and perceptions of living with breast cancer. It is important that healthcare professionals support women during the breast cancer progress, by treating women with openness, responsiveness and conveying clear information.

No description available.

ABSTRACT  Feher A, Leander-Pehrson D.  The experiences of palliative care in newly graduated nurses. A literature review. Thesis in nursing, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020. Background: Palliative care is described as a very complex type of care with breadth of covering both medical, psychological, and spiritual needs - which results in the involvement of a number of professionals in the healthcare staff. The educational aspect of palliative care and its aims are to prepare the nurse for stages that can involve a lot of emotions and experiences in the future career, as best possible.Aim: The purpose was to investigate research on the undergraduate nurses' feelings and experiences of palliative care.Method: A qualitative literature study was conducted with ten scientific studies of qualitative anchoring as a basis for compiling results. CINAHL and PubMed have been used as primary databases for collecting material.Results: In the role of nurse, individuals is expected to be sensitive and attentive to patients with forward-looking communication. The importance of being able to keep the private feelings and values that may arise in the meeting with the patient is emphasized, and by highlighting the individual nurse maintains professionalism.Conclusion: There are many emotional experiences during her profession in both existential and emotional aspects,  and one of the goals of the nursing education is that the individual who takes on the role of nurse, should feel safe and secure for the upcoming work - where new future colleagues will eventually be welcomed. This demand, not least on the individual's own capacity for personal development, but also on the education's capacity for future development.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en folksjukdom som kan leda till tidig död, främst på grund av hjärt- och kärlsjukdom. Diabetes mellitus har två typer av sjukdomar, vilket är typ ett och två. Båda är kända med förhöjda blodsockernivåer. Diabetes mellitus typ två handlar om insulinresistens och delvis insulinbrist. Sjukdomen kan yttra sig med två typer av komplikationer, nämligen mikrovaskulära och makrovaskulära. Behandlingen av Diabetes mellitus typ två är främst medicinering, kost och motion som förändrar livsstilen. Här är egenvård mycket viktigt och sjuksköterskan måste undervisa och informera på rätt sätt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ två. Metod: Metod som används är en litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen gjordes med sökord i databaserna CINAHL och Medline. Resultat: Resultatet visar att patientens upplevelser av att behöva göra förändringar i livsstilen handlar om att få stöd och känna hopp i framtiden i förhållande till diabetes mellitus typ två. Kost- och motionsförändringar påverkar patientens upplevelser och känslor. Patienten kan även ha emotionella upplevelser vid diabetes mellitus typ två, vilket kan vara känslor som skuld och skam. I det här läget ska patienten acceptera sjukdomen. Patienten kan ha upplevelser som ånger, motivationsbrist, hopplös, utmaning, ångest, skuld, skam och svårt att acceptera sjukdomen.y Diskussion: Patienten med diabetes mellitus typ två bör ändra sin kost och motion för att kunna få en bättre hälsa. Samtidigt ska sjuksköterskan inte glömma bort patientens upplevelser som kan leda till olika konsekvenser. Kost och motion har varit en utmaning för vissa patienter i livsstilen, som kan associeras med livslidande.

No description available.

Alors que la plupart des chercheur.e.s en sciences sociales s’accordent sur le caractère éminemment social de l’amour et de l’amitié, peu se sont attaché.e.s à décrire empiriquement la manière dont les dispositions à aimer se forment et sont progressivement intériorisées par les personnes au cour de leur vie, laissant ainsi les vastes questions de la production et du développement des sentiments affectifs et amoureux à des disciplines qui ont tendance à les naturaliser, en biologisant ou psychologisant ses mécanismes.A l’intersection de la sociologie du genre et de la socialisation, l’objectif de la thèse est d’ouvrir la « boite noire » des sentiments en proposant de faire la socio-genèse des rapports –socialement et sexuellement différenciés– à l’amour et à l’amitié. Plus précisément, il s’agit de comprendre comment, dès leur plus jeune âge, les filles et les garçons apprennent à aimer et à bien aimer, c'est-à-dire à aimer, de la bonne manière, les bonnes personnes du bon sexe.A partir d’une enquête ethnographique d’un an réalisée en 2014 au sein d’une école primaire parisienne, d’une quarantaine d’entretiens menés auprès d’enfants et de parents, et d’une analyse secondaire d’une enquête quantitative nationale réalisée en 2008 sur les pratiques culturelles enfantines auprès de 4979 enfants, le travail de la thèse s’emploie à préciser et à décrire en trois temps l’enfance des sentiments, c’est-à-dire à caractériser, au-delà des processus d’acquisitions des dispositions sentimentales, ce que signifient « aimer », « de la bonne manière », « les bonnes personnes » « du bon sexe », en tenant compte à chaque fois des propriétés sociales des enfants et de leurs autrui significatifs.La première partie met en évidence ce que veut dire aimer d’amour et aimer d’amitié pour les enfants. Loin d’être des sujets neutres, les sentiments affectifs et amoureux semblent, selon les milieux sociaux, avoir un âge et un sexe plus ou moins marqués dont la transgression peut s’avérer très coûteuse dans la mesure où elle est susceptible de remettre en cause la définition de soi des enfants, et donc leur réputation et leur rang au sein de la cour de récréation.La deuxième partie interroge les processus qui conduisent les enfants à apprendre à aimer de la bonne manière, c’est-à-dire à se tenir plus ou moins à distance dans l’amour et de l’amitié. Elle souligne qu’en plus d’avoir un sexe et un âge, l’investissement dans les discussions sentimentales a une classe sociale : les garçons des classes supérieures mettant plus facilement en mot et en scène leurs sentiments affectifs et amoureux que les filles des classes moyennes et populaires.La dernière partie, enfin, s’attache à décrire les mécaniques du cœur des enfants, et plus précisément les façons dont les filles et les garçons apprennent à aimer et à « choisir » les bonnes personnes (du bon sexe). En un mot, elle souligne que, une fois les conditions d’âge et de sexe passées avec mention (i.e. être du même âge et du même sexe pour les ami.e.s, et être du même âge et de l’autre sexe pour les amours), il existe trois principales logiques de sélection et de jugement des pairs : une logique « scolaire » vs une logique « ordinaire », une logique intellectuelle vs une logique esthétique, et enfin une logique relationnelle vs une logique morale. Ces logiques de sélection, variables selon les positions de classe des enfants, permettent non seulement de rendre compte de l’existence d’une forte homogamie dans les relations affectives et amoureuses enfantines, mais également d’en expliquer sa précocité et ses différentes conditions de félicité. / While social scientists will certainly agree that love and friendship are social matters, there is a dearth of empirical research on the social processes of formation and interiorization of individuals’ dispositions toward them. Inquires about the production of emotions have provided mainly naturalized explanations, i.e. explanations that only consider the biological and phycological aspects of their mechanisms.To overcome this paradox, this dissertation further understanding on how children of both sexes and different socioeconomic background learn to love correctly, i.e. to love in an appropriate manner, and to love the right people of the right age and sex. This understating implies opening the black box where emotions are produced, i.e. it implies the explanation of the sociogenesis of emotions.I use data from three different sources. First, 1000 hours of ethnographic observation in a Parisian primary school conducted by me during October 2013 and July 2014. Second, 40 interviews with the parents and the children of this school. Third, a national representative survey of 4,979 children aged 11 in 2008 from France. In analyzing these sources, I shed light on three aspects of the production of emotions: (1) how children understand/build the meaning of loving, (2) what does it mean and imply to love correctly, and (3) who are the subjects towards whom love can be experienced.The first part shows that children understand that love and friendship are not neutral matters, and that this understanding varies by children’s social class. There is a sex and an age to each feeling. Love is heterosexual, for adults and mostly a feminine issue, whereas friendship is homosexual and for children. In addition, children are aware that by transgressing the sex and age boundaries of love and friendship they risk their own status as children, their reputation. Social class plays an important role. Children from high-class families are more likely to transgress these boundaries because their their emotional education at home is less marked by gender and age distinctions due to the involvement of the two parents.The second part focuses on the processes that lead children to learn to love correctly, i.e. to keep the right distance from love and friendship when they must. This part highlights that, on the top of having a sex and an age, participation in discussions about (romantic) feelings also intersects with social class. Not only, children from low- and middle-classes were less likely to engage in discussions and openly express their feelings than children with high-class backgrounds, but low and middle-classes girls were also less likely to address this so-called ‘female’ topic than upper-class boys. These social differentiations are mainly due to the extent of fathers’ involvement in their children’s socialisation to feelings. By participating in children’s discussions to love and friendship, upper-class fathers partly neutralise the gender of feelings and legitimate the topic among both girls and boys. In doing so, one can note that social class and gender effects are intertwined, and more specifically that gender effects on children disposition to talk evolve across social class.Last part is devoted to how children learn to choose whom they love and whom they establish friendships with. It is clear for children that and intimate relationships and friendships ought to be established with children of the same age. And that the former type of relationships is restricted to the opposite sex. This part distinguishes three logics in the selection of partner and friends that vary across social class: school criteria vs ordinary criteria, intellectual dispositions vs esthetic disposition, and relational choice vs moral choice. Together these logics demonstrate the existence of a strong homogamy in affective and romantic relations, its early appearance in individual socialization process and its felicity’s conditions

Bakgrund: I Sverige är den vanligaste cancerformen kvinnor drabbas av bröstcancer. Då kvinnor fortfarande är i arbetsför ålder kan sjukdomen även drabba familjelivet och arbetet. När diagnosen ställs förändras livsvärlden för kvinnan då behandlingar samt andra förändringar kommer att bli en ny del av vardagen. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av att vara drabbad av bröstcancer. Metod: Studien grundades på sex självbiografier som har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys vilket skapade olika kategorier. Resultat: Fem kategorier och tio underkategorier bildades som belyste livsvärldsförändringar för kvinnor, känslor kring den förändrade kroppen och anhörigas inverkar. För kvinnor är det många känslor av rädsla, ångest och oro som påverkar och det tar även tid för kvinnor att acceptera vad som hänt. Diskussion: Den förändrade livsvärlden som uppkom för drabbade kvinnor innehåller aspekter om både det psykiska måendet samt om hur den fysiska kroppen förändras. Konklusion: Bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde en förändrad livsvärld då det uppstod kroppsliga förändringar samt svårigheter med att få ihop en fungerade vardag. Kvinnor upplevde att stödet från anhöriga och sjuksköterskan är betydelsefullt för att främja en god livsvärld. Genom att förstå hur förändringarna påverkar bröstcancerdrabbade kvinnor kan sjuksköterskan möta kvinnors livsvärld på bästa sätt. / Background: In Sweden, the most common form of cancer that women suffer from is breastcancer. When women are still in working age, the disease can also affect family life and work. When the diagnosis is made, the life of the woman changes as treatments and other changes will become part of everyday life. Purpose: The purpose is to shed light on women's experience of being affected by breast cancer. Method: The study was based on six autobiographies that were analyzed according to a qualitative content analysis which created different categories. Results: Five categories and ten subcategories were formed that illuminated life-world changes for women, feelings about the changed body and the influence of relatives. For women, many feelings of fear, anxiety and anxiety affect, and it also takes time for women to accept what has happened. Discussion: The changed world ofl ife that emerged for afflicted women contains aspects about both the mental feeling andhow the physical body changes. Conclusion: Breast cancer-affected women experienced a changed world of life as there were bodily changes as well as difficulties in getting together a functioning everyday life. Women felt that the support of relatives and the nurse is important in promoting a good life. By understanding how women's lives are changing, the nurse can best meet women.

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt. Ett behandlingsalternativ för bröstcancer är mastektomi, vilket innebär att delar alternativt hela det drabbade bröstet opereras bort. Behandlingen medför förändringar i kvinnornas liv. Författarna vill med denna litteraturöversikt skapa en ökad förståelse för denna patientgrupps upplevelser. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt gjordes med tio vetenskapliga artiklar hämtade från tre databaser: CINAHL Complete, MEDLINE och PsycINFO. Åtta artiklar var kvalitativa och två artiklar var kvantitativa. Det insamlade datamaterialet tematiserades enligt en beskrivning av Friberg. Ur analysen framträdde tre teman. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman: En förändrad kroppsbild och identitet, sexualitet och relationer samt stöd. Resultatet visade att upplevelsen efter mastektomin var emotionellt påfrestande och att detta hade en varaktig påverkan på flera domäner i kvinnornas liv.  Diskussion: Författarna diskuterade kvinnornas upplevelser efter mastektomin och hur upplevelserna kan förstås utifrån Katie Erikssons teori om hälsa, vårdande och lidande. Författarna har använt sig av egna reflektioner samt aktuell forskning för att styrka fynden i resultatet. / Background: Breast cancer is the most commonly occurring cancer in women worldwide. A treatment alternative for breast cancer is mastectomy, which means surgical removal of one breast, partially or completely. The treatment entails both physical and mental changes in women's lives. With this literature review, the authors want to create an increased understanding of the experiences of this patient group. Aim: The purpose of the literature review was to describe women's experiences after mastectomy related to breast cancer. Method: A literature review was performed with ten scientific articles identified via three databases: CINAHL Complete, MEDLINE and PsycINFO. Eight of the articles were qualitative and two were quantitative. The collected data was thematized according to a description presented by Friberg. Three themes emerged from the analysis. Results: The results are presented in three themes: A changed body image and identity, sexuality and relationships and support. The result showed that the experience after the mastectomy was emotionally stressful and that this had a lasting impact on several domains in the women's lives. Discussion: The authors discussed the women's experiences after the mastectomy and how the experiences can be understood based on Katie Eriksson's theory of health, care and suffering. The authors have used their own reflections as well as current research to substantiate the findings in the results.

Title: Success rate of beach volleyball serves at the end of the sets and matches. Objective: The aim of the thesis is to find out a success rate of serves based on observing chosen factors at the end of the beach volleyball sets and matches. Methods: The research sample is represented by the Czech women's beach volleyball elite pair. There are observation and interview methods used in the thesis. The observation is expressed by filling information about serves into tables through stated scales. The interview is focused on player's feelings while serving and specific factors that influence players through the whole match. Results: The results were recorded into graphs and each of them has its own comment. The graphic results are complemented by interviews with players. Keywords: Serve, game performance, mental pressure, feelings, observation

Harsh competition influence the profit margins of Swedish banks, where mortgages are some of the most profitable products. Unfortunately, mortgages also happen to be the most influential products when it comes to customers’ willingness to switch banks. Currently, the four largest banks in Sweden are losing both customers and mortgage market shares to smaller firms at an increasing rate. One of the big four face greater problems acquiring new credit market shares when compared to its three competitors. In this study, actions taken in order to keep existing customers are central and the bank finding it particularly troublesome to acquire new credit market shares out of the big four is therefore examined. Through a qualitative study, mortgage advisors at the bank in question are asked to explain how they handle theoretical concepts such as post-purchase feelings, repurchase behaviour and customer loyalty in practice. Answers from the interviews are then analysed and compared to existing theory, where the results show that practice is not always executed as expected from a theoretical perspective. The purpose of the study is to better understand how the advisors work with the theoretical concepts, in order to fathom why the customers are leaving. The results show that mortgage advisors at the bank in question worked inconsistently with customer’s post purchase feelings. This was due to the advisors having free reins over how to process their own customer base with a lack of system support. Consequently, some of the advisors worked with direct post purchase activities whilst some did not get in touch with their customers at all. In addition, loyalty was an aspect that customers often thought to be of great importance for the bank. However, loyalty was not a determining factor in the calculations made by the advisors in order to present the customers with interest offers. Though it could be of some importance for the small mandate every advisor had over the final interest discount, where satisfaction with a customer could grant a more generous proposition. / Den svenska bankmarknaden kännetecknas av en hård konkurrens, där bolån är en av de mest lönsamma produkterna. Dessvärre är bolån även den produkt som har störst inflytande när det kommer till kunders benägenhet att byta bankaktör, och länge har de fyra största aktörerna på den svenska bankmarknaden tappat kunder till mindre aktörer i en allt ökande omfattning. En av dessa storbanker har även visat sig ha det mer problematiskt än sina tre likar att ta nya marknadsandelar på kreditmarknaden vilken vidare undersöks i denna studie där åtgärder utförda i syfte för att behålla kunder är centrala. Genom en kvalitativ studie har bolånerådgivare vid banken i fråga ombetts förklara hur de arbetar med de teoretiska koncepten efterköpskänsla, återköpsbeteende och kundlojalitet i praktiken. Svaren har sedan analyserats och jämförts ur ett teoretiskt perspektiv, där resultatet visar att arbetssätt och teori inte alltid överensstämmer med varandra. Syftet med denna studie är att bättre förstå hur bolånerådgivare arbetar i förhållande till teoretiska koncept, för att skapa en bättre förståelse för varför det sker ett så kontinuerligt och tilltagande kundtapp. Resultatet av studien visar att bolånerådgivarna på banken i fråga arbetade på ett inkonsekvent sätt med kundernas efterköpskänsla. Något som var till följd av att arbetssättet med den egna kundstocken var individuellt konstruerat av varje rådgivare och att en avsaknad av systemstöd förelåg. Som en konsekvens, gjorde vissa rådgivare direkta efterköpsutskick, när andra inte hörde av sig till sina kunder över huvud taget. Vidare var lojalitet en aspekt som kunderna kunde tro var av stor vikt för banken. Men i själva verket var detta inte en variabel alls i de kalkyler som rådgivarna nyttjade för att ge ett så rättvist erbjudande som möjligt. Däremot kunde lojalitet ha en liten betydelse för det mandat varje rådgivare hade över den slutliga ränterabatten, där en bra kund kunde få ett mer generöst förslag.