No description available.

No description available.

Vermittelnd zwischen Konvention und dem im Notentext kaum dokumentierbaren Klang sind spätestens seit dem Ende des 18. Jahrhunderts Wendungen zu finden, die eine Vertiefung von satztechnischem Regelwerk im Orchesterklang annehmen lassen. Greifbar wird dies an zwar in der historischen Kompositionslehre, aber kaum in der Instrumentationslehre erfassten Topoi. Sei es, dass Trugschlüsse durch instrumentale Oberton-Effekte dissonanter, dass Dissonanzen in der klanglichen Entwicklung weicher, dass konsonante Klänge durch die Instrumentation dissonant klingen oder dass Dissonanzen eher ausgeblendet als konturiert aufgelöst werden, in all diesen Fällen erfahren musiktheoretische Problemstellungen erst jenseits des Notentextes ihre eigentliche Prägung. Solche ›Phantom-Kontrapunkte‹ sind in tonaler Musik selten Gegenstand wissenschaftlicher Betrachtung. An Beispielen von Beethoven, Mendelssohn und Haydn wird versucht, die Spannung zwischen satztechnischen und instrumentalen Konventionen und der klanglichen Gestaltung höranalytisch als musiktheoretisches Problem und künstlerische Intention zu rekonstruieren und der Lehre zugänglich zu machen. / Since the late 1790s, some features of orchestral music may have been understood as intensifying links between the conventions of musical composition and the rather fluid elements of the sound itself. In the history of music theory, those links can be found in literature about composition rather than in schools or textbooks for instrumentation. When a false cadence is made more dissonant by the effects of harmonics, when dissonant sounds seem to become softer during their development in the orchestral sound, when consonant sounds are made dissonant by means of the instrumentation, or finally, when dissonances are not properly resolved but rather faded out, we are confronted with problems of music theory that go beyond the score. Such a ›phantom counterpoint‹ as an issue of tonal music has not yet been examined in musicology. This article will approach the tension between conventions of composition, voiceleading, style, and instrumentation in order to reconstruct the musical ideas as theoretical background and creative intention and to develop a new tool for music analysis.

No description available.

Einen Heiratsantrag von Brahms hätte sie abgelehnt“ – unter dieser Überschrift fand sich in BIS 2014, Heft 1 eine kurze Notiz zu einer von der Bibliothek der Hochschule für Musik und Theater Leipzig (HMT) initiierten Patenschaftsaktion zugunsten des Erwerbs von 57 Briefen der Komponistin, Schriftstellerin und Frauenrechtlerin Ethel Smyth. Keine zwei Monate nach Beginn der Aktion, pünktlich zum 70. Todestag der Musikerin am 8. Mai 2014, konnten die neu angekauften Dokumente erstmals der Öffentlichkeit präsentiert werden. Die Patenschaftsaktion ist mit großem Interesse und hoher Dynamik angenommen worden. 57 Einzelpersonen, Gruppen und Vereine aus Deutschland, Österreich, der Schweiz und Liechtenstein haben sich für das Projekt engagiert und einen zügigen Ankauf möglich gemacht.

Einen Heiratsantrag von Brahms hätte sie abgelehnt“ – unter dieser Überschrift fand sich in BIS 2014, Heft 1 eine kurze Notiz zu einer von der Bibliothek der Hochschule für Musik und Theater Leipzig (HMT) initiierten Patenschaftsaktion zugunsten des Erwerbs von 57 Briefen der Komponistin, Schriftstellerin und Frauenrechtlerin Ethel Smyth. Keine zwei Monate nach Beginn der Aktion, pünktlich zum 70. Todestag der Musikerin am 8. Mai 2014, konnten die neu angekauften Dokumente erstmals der Öffentlichkeit präsentiert werden. Die Patenschaftsaktion ist mit großem Interesse und hoher Dynamik angenommen worden. 57 Einzelpersonen, Gruppen und Vereine aus Deutschland, Österreich, der Schweiz und Liechtenstein haben sich für das Projekt engagiert und einen zügigen Ankauf möglich gemacht.

Der diesjährige sächsische Bibliothekspreis ging an die Bibliothek der Hochschule für Musik und Theater „Felix Mendelssohn Bartholdy“ in Leipzig. Die unter den Bewerbern einzige wissenschaftliche Bibliothek überzeugte die Juroren mit ihrem in der musikbibliothekarischen Welt anerkannten Discovery-Katalogsystem, ihrer professionellen Öffentlichkeitsarbeit und ihren klugen Kooperationsbeziehungen. In der Jurybegründung hieß es: „Die HMT-Bibliothek zeigt in vortrefflicher Weise, wie auch eine wissenschaftliche Spezialbibliothek mit nur sieben fest angestellten Mitarbeiterinnen durch eine klare Digitalisierungs-strategie, unternehmerischen Mut, Kreativität und Engagement in der Welt der digitalen Informationsgesellschaft die Zukunft gewinnen kann.“

Den här uppsatsen undersöker experimenterande danspraktiker med ett- och tvååringar i förskolan, praktiskt och teoretiskt, vilket hittills endast studerats i ett fåtal studier och aldrig tidigare i ett empiriskt och praxisnära projekt med förskolans yngsta barn. Syftet är att undersöka hur danspraktiker kan göras möjliga och kommer till uttryck i experimenterande dans tillsammans med de allra yngsta barnen i förskolan när de görs till aktiva deltagare i danshändelsernas processer, utformning och innehåll i förskolan. I den tre månader långa praktiknära, empiriska studien experimenterar forskaren ihop med en grupp barn 1–2,5 år på en förskoleavdelning, vilket dokumenteras med film- och stillbildskameror av forskaren och barnen. Metodologiskt tar genomförandet stöd och inspiration i a/r/t-ografin som är en praxisnära och estetik-baserad forskningsmetod där forskaren använder den egna kroppen som forskningsverktyg. Analyserna av datamaterialet, vilket består av filmer, foton och processanteckningar, är genomförda med stöd av immanensfilosofisk teoribildning, främst med texter från Gille Deleuze och Felix Guattari samt Erin Manning och begreppet som metod, som analysmetod. Resultaten visar att när förskolans yngsta barn får möjlighet att experimentera i dans ihop med en initierad och deltagande forskare blir danspraktiken mycket varierad och dynamisk i sitt förlopp. Den tar även andra uttryck till innehåll, form och rörelse, gruppkonstellation, materialval och tidslängd än vad som vanligtvis beskrivs om dans i litteratur och forskning. Ett ytterligare kunskapsbidrag är att visa hur tillgången till immanensfilosofi kan producera nya sätt att göra och tänka om danspraktiken och den dansande kroppen och alternativa sätt att arrangera dans med förskolans yngsta barn. Studien erbjuder även förskoledidaktiska kunskaper om hur pedagoger i förskolan kan arrangera kreativa danspraktiker för de yngsta barnen i den dagliga verksamheten. / This essay examines experimental dance practices with one- and two-year-olds in preschool, both practically and theoretically, a topic which has up until now only been examined in a few studies and never before in an empirical and praxis-oriented project with the youngest children of preschool. The purpose of the study is to investigate how dance practices can be made possibleand what comes to expression in experimental dance practices with the youngest children in a preschool environment when they are made to be active participants in the content and execution of experimental dance in a preschool environment. During the three months long practice-based empirical study, the researcher experiments in participation with a group of 1-2,5-year-olds at their preschool department. This work is documented with still image and film camera by the researcher and the children. Methodologically, the study has been conducted through support and inspiration from a/r/t-ography, a practicebased and arts-based research method wherein the researcher uses her own body as an instrument of research. The analysis of the data material, which consists of films, photographs and process notes, is carried out using the concepts of immanence-philosophy, mainly through texts by Gille Deleuze and Felix Guattari and of Erin Manning, and the concept as method, as a method of analysis. The results show that when the youngest children are given the opportunity to experiment in dance together with an initiated and participating researcher, the dance practice becomes varied and dynamic during its course of events. The dance practice also shows novel expressions of form and movement, group constellations, and choices of material and duration than what is commonly described of dance when discussed in literature and research. Furthermore, this essay contributes additional knowledge to the field by showinghow the access to the philosophy of Gille Deleuze and Felix Guattari can produce new ways of doing and thinking about dance practice and the dancing body and alternative ways to arrange dance with the youngest children of the preschool. The study also offers didactical knowledge of how teachers in a preschool environment can arrange creative dance practices for the youngest children in everyday activities.

This essay examines the dance pedagogical method Dance a Book together with a group of children aged four to five in preschool. The purpose is to investigate and make visible children's expressions when dance and words meet, based on children's agency in rhizome-based learning. Methodologically, this study is based on a/r/tography, which is a practical and aesthetically based research method where the researcher, through the body and own participation, can stay close to what has been investigated. Sequential analysis was used as the analysis method, which meant that analysis took place in the moment when the researcher gave instructions to the children to lead the work forward. Other documentation was logbook notes. The research results are analyzed with inspiration from some concepts in Gilles Deleuze and Felix Guattari's philosophy of immanence. Child agency was also a concept that was consistently present in the studies. The results showed, when the children have opportunities to be creative in the dance pedagogical method Dance a Book, the children express themselves with variety both verbally and physically. Through improvisation and own creativity, not only children's development in dance was made visible, but also children's acquisition of the language and understanding of the book. The creative moment also led to joyful learning. Furthermore, this essay contributes additional knowledge to the field for showing a changed way of thinking, based on the philosophy of immanence that can create new ways of doing and learning in dance practice. / Den här uppsatsen undersöker den danspedagogiska metoden Dansa en bok tillsammans med en barngrupp i fyra till femårsåldern i förskolan. Syftet är att undersöka och synliggöra barns uttryck när dans och ord möts utifrån barns aktörskap i rhizomsikt lärande. Metodologiskt tar denna studie avstamp från a/r/tografi som är en praxisnära och estetik-baserad forskningsmetod där forskaren genom sin kropp och sitt egna deltagande kan hålla sig nära det som undersöktes. Som analysmetod användes sekventiell analys vilket innebar att analysen skedde direkt i forskningsstunden där forskarens instruktioner i växelspel med barnen ledde arbetet framåt. Övrig dokumentation skedde via loggboksanteckningar. Forskningsresultatet är analyserat med inspiration från några begrepp av Gilles Deleuze och Felix Guattaris immanensfilosofi. Även barns aktörskap var ett begrepp som genomgående var närvarande i studien. Resultatet visar att när barnen får möjlighet att vara kreativa i den danspedagogiska metoden Dansa en bok uttrycker sig barnen med variation både verbalt och kroppsligt. Genom improvisation och eget skapande synliggjordes inte bara barns utveckling i dans utan även barns tillägnande av språket och förståelse av boken.  Den kreativa stunden ledde även till ett lustfyllt lärande. Ett ytterligare kunskapsbidrag i denna studie är att visa hur ett förändrat tänkande utifrån immanensfilosofi kan producera nya sätt för görande och lärande i danspraktiken.

Submitted by Setor de Tratamento da Informa??o - BC/PUCRS (tede2@pucrs.br) on 2016-03-11T12:15:46Z No. of bitstreams: 1 TES_ALEXANDRE_COSTI_PANDOLFO_COMPLETO.pdf: 1092322 bytes, checksum: ac82eb1aeaaddb2a96a668740314f72f (MD5) / Made available in DSpace on 2016-03-11T12:15:46Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TES_ALEXANDRE_COSTI_PANDOLFO_COMPLETO.pdf: 1092322 bytes, checksum: ac82eb1aeaaddb2a96a668740314f72f (MD5) Previous issue date: 2016-01-27 / This is an essay of aesthetic expression written for doctoral thesis purposes, and it explores the work Confessions of Felix Krull, from Thomas Mann. In order to understand this particular work from Thomas Mann, the author also permeates other works by the german writer. The analysis has its central philosophical basis on the Aesthetic theory of Theodor Adorno. The main concepts worked in this writing are mimesis, subjectivity and the idea of natural history. Another concepts such as essay, constellation, montage and model are also mobilized to understand the object of the thesis. The objective is to comprehend a particular structure of the hegemonic language in the western world, taking into consideration this singular work from Thomas Mann, which he had started writing in 1910 and finally published in 1954. The work was divided into three axes of analysis: one on the expression and language of the Confessions, the other on the narrator subject and on the impostor who confesses, and, finally, the analysis of a scene where the author sought uniqueness as critical and dialectical expression. / Trata-se de um ensaio de express?o est?tica, escrito para fins de tese de doutorado, que versa sobre a obra Confiss?es do impostor Felix Krull, de Thomas Mann. Para a compreens?o dessa obra espec?fica o autor perpassa tamb?m por outras obras do escritor alem?o. A an?lise tem como base filos?fica central a Teoria est?tica de Theodor Adorno. Os principais conceitos abordados nesse trabalho s?o a m?mesis, a subjetividade e a ideia de hist?ria natural. Outros conceitos como ensaio, constela??o, montagem e modelo tamb?m s?o mobilizados para a compreens?o do objeto de tese. Objetiva-se compreender uma determinada estrutura de linguagem hegem?nica no mundo ocidental, a partir desta obra singular, cujo in?cio foi escrito em 1910 e publicada finalmente no ano de 1954. O trabalho foi estruturado em tr?s eixos de an?lise: um sobre a express?o e a linguagem das Confiss?es, outro sobre o sujeito narrador e impostor que confessa e, por fim, a an?lise de uma cena, buscando a singularidade como express?o cr?tica e dial?tica.