• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 745
  • 4
  • 4
  • Tagged with
  • 753
  • 166
  • 163
  • 160
  • 136
  • 111
  • 95
  • 93
  • 87
  • 84
  • 84
  • 82
  • 82
  • 75
  • 68
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
121

Elevers uppfattningar av operationer med negativa tal

Smedberg, Patrick, Uhlin, Anton January 2013 (has links)
Negativa tal har inte alltid varit lika självklara som de är idag. En elev som aldrig tidigare mött ne-gativa tal, än mindre räknat med dem, kommer troligtvis anse att det är ologiskt att tala om äpplen. Forskning visar på att det finns en mängd svårigheter och missuppfattningar om operatio-ner med negativa tal. En del av dessa missuppfattningar grundas i den tvetydighet som finns be-träffande minustecknets funktioner - då minustecknet både används som operator och som be-teckning för negativitet. Den negativa talmängden är en del av kursplanen i matematik för årskurs 4 till 6. Vanligtvis är det dock först i årskurs 8 som elever undervisas om operationer med negativa tal. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 7 uppfattar addition och subtraktion av negativa tal. Detta ämnar vi att uppfylla genom att besvara följande frågeställning; På vilka kva-litativ skilda sätt uppfattar elever operationer med negativa tal? Som grund för urvalet genomfördes ett förtest varifrån åtta elever valdes ut till att delta i kvalitati-va intervjuer. Dessa intervjuer resulterade i att fem kvalitativt åtskilda beskrivningskategorier kun-de urskiljas; det finns inget under noll, eliminering av termer, omvända räkneoperationer till vänster om noll, posi-tiva och negativa tal samarbetar ej samt positiv eller negativ differens. Vi hoppas att denna studie kan bidra till en ökad förståelse om vilka olika elevuppfattningar det finns av operationer med negativa tal.
122

Elevers uppfattningar av geometriska talföljder

Tegnefur, Jenny, Lindahl, Josefine January 2012 (has links)
Tidigare studier visar att svenska elever har svårt för generaliseringar och förståelsen av variabelbegreppet inom matematiken och forskare menar att detta kan utvecklas vid arbete med talföljder. Flera studier har undersökt elevers uppfattningar av aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, men i stort sett saknas forskning om elevers uppfattningar av geometriska talföljder. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar geometriska talföljder. De frågeställningar studien ämnar besvara är vilka kvalitativt skilda strategier elever använder när de behandlar geometriska talföljder, vad som utmärker dessa, samt hur de behandlar generalisering av denna slags talföljd. Utifrån ett förtest utvaldes åtta elever till kvalitativa intervjuer, där eleverna fick resonera kring fyra geometriska talföljder och givna generellla uttryck. De elevstrategier som framkom under intervjuerna resulterade i fem kvalitativt skilda huvudkategorier, med underkategorier. Elevers resonemang kring generaliseringar meningskategoriserades och visade att eleverna allmänt hade svårigheter med detta. Vi hoppas att denna studie kan bidra till en ökad förståelse för elevers sätt att behandla geometriska talföljder.
123

Elevers uppfattningar avgeometriska talföljder / Students' perceptions of geometric sequences

Tegnefur, Jenny, Lindahl, Josefine January 2013 (has links)
Svenska elever har bristande kunskaper inom algebra, tidigare forskning visar dock att arbete med talföljder främjar elevers förståelse för variabelbegreppet och generalisering. Flera studier har un-dersökt elevers sätt att se på och arbeta med aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, dock saknas på det hela taget forskning om geometriska talföljder.Denna studie syftar till att undersöka hur elever uppfattar geometriska talföljder när de mött dessa i undervisningen. De frågeställningar studien avser att ge svar på är vilka kvalitativt skilda strategier elever använder när de behandlar geometriska talföljder, vad som utmärker dessa, hur de behand-lar generalisering av denna slags talföljd samt hur elever som mött geometriska talföljder i under-visningen uppfattar dessa i förhållande till de som inte mött dem i undervisningen.Som grund för urvalet gjordes ett förtest och tio kvalitativa intervjuer genomfördes, där eleverna fick beräkna saknade element och generalisera fyra geometriska talföljder. De strategier som ele-verna använde vid behandling av geometriska talföljder resulterade i sex kvalitativt åtskilda huvud-kategorier, med underkategorier. Elevers sätt att behandla generaliseringar resulterade i fyra kate-gorier. Studien jämfördes med en tidigare studie med elever utan förkunskaper av geometriska talföljder. Det visade sig att de till stor del använde samma strategier, dock fanns vissa skillnader. Flera av huvudkategorierna som framkommit återfinns i tidigare forskning om talföljder.
124

En paus i vardagen : en undersökning om uppfattningar av stresshanteringsyoga

Johansson, Linda, Netz, Maria January 2013 (has links)
Syftet med studien var att ta reda på hur 16 av deltagarna på den stresshanteringsyogakurs vi har följt uppfattar yogapasset och kursen som helhet. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att finna variationer mellan yogadeltagarnas uppfattningar om stresshanteringsyogakursen. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuform för att yogadeltagarna skulle få utrymme att tala fritt om sina uppfattningar utifrån de teman intervjun innehöll. I undersökningen är urvalet 16 yogadeltagare mellan 26-61 år som har valt att fullfölja kursen. Av dessa är 14 kvinnor och 2 män. Vi har analyserat vårt material med inspiration av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet är att de flesta av deltagarna upplever att stresshanteringsyogapasset leder till lugn och harmoni samt att kropp och själ hänger ihop. Andningsövningar som är en del av yogapasset har de flesta tagit med sig i sin vardag. I stresshanteringsyogakursen är yogaläraren och yogagruppen yttre betydande faktorer för de flesta deltagare.
125

Individualiserad matematikundervisning : En fallstudie om lärares förhållningsätt till individualiserad matematikundervisning

Bethoon, Nadeen January 2014 (has links)
Syftet med det här examensarbetet är att undersöka olika lärares förhållningssätt till individualiserad undervisning inom matematikämnet i de tidiga skolåren. Lärarnas uppfattningar står i fokus. Utifrån detta syfte formuleras frågeställningarna som avser att ta reda på lärares uppfattningar om individualiserad undervisningsinnebörd, eget arbete med individualiserad undervisning i matematik och de faktorer som möjliggör eller begränsar en individualiserad undervisning. Insamlade data grundar sig på intervjuer av fyra verksamma grundskollärare. Materialet analyseras med utgångspunkt i både fenomenografi och ramfaktorteori. Resultatet visar likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar om individualiserad undervisning, vilket visar sig tydligt i deras sätt att genomföra undervisningen. Jämfört med tidigare forskning om samma ämne som indikerar att hastighetsindividualisering är den som genomsyrar undervisning, visar sig att lärarna i denna studie också använder nivå- och innehållsindividualisering. Trots att vissa lärare visar en tendens att vara läroboksbundna, visar resultatet en medvetenhet om negativa effekter av att vara beroende av läroboken. Resultatet visar också olika försök från lärarnas sida att inte låta läroboken styra deras undervisning. Slutsatsen av denna studie är att lärarnas uppfattningar och sätt av undervisning står i relation med varandra samt med de faktorerna runtomkring dem. Om omständigheterna förändras kan uppfattningarna också förändras vilket ger upphov till förändring i undervisningssättet.
126

Spelberoende mäns uppfattningar om fenomenet nätkasinoreklam på TV - En kvalitativ intervjustudie

Herman, Linda, Jansson, Martin January 2014 (has links)
Studien syftar till att belysa och skapa en större förståelse för hur spelberoende män uppfattar fenomenet nätkasinoreklam på TV. Vem bör bära ansvaret och hur upplever man sig påverkas av den typen av reklam, är centrala frågor i uppsatsen. Den metod som används i studien är kvalitativ intervju med bildstöd och detta sker utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att många spelberoende personer uppfattar nätkasinoreklam på TV som ett fenomen som borde tas mer på allvar. Att reklamfilmerna upplevs vara missvisande och skapa obehag är gemensamt hos alla deltagare.En gemensam uppfattning är att en tydligare lagstiftning samt ett mer framträdande ansvarstagande är av vikt.
127

Pedagogisk dokumentation : En studie av förskollärares uppfattningar

Nyberg, Trixie January 2013 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka pedagogisk dokumentation utifrån tre olika infallsvinklar - hur ansvars- och arbetsfördelningen över denna kan se ut, barns delaktighet i detta arbete samt hur detta arbete med barn som verbalt ej kan kommunicera med pedagogerna på förskolorna kan se ut. Studien är skriven utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och datamaterialet är insamlat via intervjuer. Gemensamt för intervjupersonerna var att alla är förskollärare, arbetar på mindre orter där det statistiskt sett finns procentuellt färre barn med annat modersmål än svenska än genomsnittet i Sverige samt arbetar i barngrupper där barn med annat modersmål än svenska ingår och/eller barn som ännu ej utvecklat ett verbalt språk. Analysen av resultatet gjordes genom en kvalitativ analysmetod med ett fenomenografiskt perspektiv. Utifrån resultatet gick det att utläsa att arbetet med den pedagogiska dokumentationen i förskolan allmänt såg olika ut trots att förskollärarna i studien delade samma syn gällande den pedagogiska dokumentationens syfte. Barns grad av delaktighet såg även den olika ut och definitionen av delaktighet varierade beroende på om det talades om barn som var svensktalande eller barn som ej verbalt kunde kommunicera med pedagogerna.
128

Föra och följa matematiska resonemang : En fenomenografisk studie kring lärares uppfattningar av undervisning som utvecklar elevernas förmåga att resonera muntligt / To verbally lead and follow in Mathematical reasoning : A phenomenographical study of where teachers perceive as beneficial for students´oral reasoning

Nelson, Johanna January 2018 (has links)
Vikten av kommunikation och resonemang i undervisningen kan tydligt utläsas i den svenska kursplanen för matematik. Studiens syfte är att synliggöra lärares uppfattningar av undervisning som ger eleverna i årskurs 4–6 möjlighet att utveckla den muntliga förmågan att föra och följa matematiska resonemang. Genom att använda den kvalitativa fenomenografiska ansatsen med utgångspunkt i frågeställningar kring vilka samtalsformer som lärarna beskriver, samt hur de stöttar eleverna för att de ska utveckla förmågan, genomfördes 5 semistrukturerade intervjuer. Den fenomenografiska analysen ledde till två utfallsrum, ett med 4 beskrivningskategorier för samtalsformer och ett utfallsrum med 8 beskrivningskategorier kring stöttning. Slutsatsen av resultatet är att lärarna beskriver flera samtalsformer som används i klassrummet och som lärare uppfattar som gynnsamma för att utveckla elevernas förmåga. Stöttningen som görs har olika funktioner och kan alla ses som viktiga oavsett om de används enskilt eller flera samtidigt. / The importance of communication and reasoning in teaching is clearly explained in the Swedish syllabus for mathematics. The purpose of the study is to visualize teachers' perceptions of teaching that give students in grades 4-6 the opportunity to develop the oral ability to lead and follow mathematical reasoning. Using a qualitative phenomenological approach based on questions about the types of conversations that the teachers describe and how they support the students to develop the ability, 5 semi-structured interviews were conducted. The phenomenological analysis led to two outcome areas, one with 4 description categories for forms of discussion, and another with 8 description categories about support. The conclusion of the result is that the teachers describe several conversational forms used in the classroom and which teachers perceive as beneficial for developing the students' ability. The support given has different functions and all can be considered important, whether used individually or simultaneously.
129

“Jag kan inte se det som ämnets kärna” : En kvalitativ undersökning om hur lärare realiserar undervisning i kroppsideal / "I cannot see it as the subject's core" : A qualitative study on how teachers implement teaching in body ideals

Hermansson, Astrid, Lundin, Pontus January 2018 (has links)
Ämnet idrott och hälsa har genom åren ifrågasatts och det har diskuterats huruvida ämnet egentligen är ett bildningsämne. Kroppsideal är sedan år 2011 en explicit uttalad del av ämnesplanen (Skolverket, 2011) vilket tydliggör att ämnet består av både färdigheter i och kunskaper om. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa undervisar om kroppsideal och hur ett sådant undervisningsinnehåll kan förverkligas genom olika undervisningsmetoder. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar på gymnasieskolor i Umeå eller Sundsvalls kommun. Analysmetoden fenomenografi användes för att tolka den insamlade empirin. Resultatet visade att den vanligaste undervisningsmetoden var klassdiskussioner och att ämnet examinerades muntligt antingen genom diskussioner eller gruppresentationer eller skriftligt genom reflektionsuppgifter. Lärarna fann svårigheter med att prioritera området kroppsideal.
130

Att inkludera elever med ADHD : En fenomenografisk studie om grundskollärares uppfattningar

Gottfridsson, Anna, Petersen, Maria January 2018 (has links)
Denna studie syftade till att få ökad kunskap om grundskollärares uppfattningar gällande begreppet inkludering samt hur dessa lärare ansåg att de arbetar för att inkludera elever med ADHD i den ordinarie undervisningen. Då studien undersökte uppfattningar valdes ett fenomenografiskt perspektiv, ett perspektiv som behandlar människors uppfattningar och erfarenheter. Lärarnas uppfattningar undersöktes genom kvalitativa intervjuer av verksamma grundskollärare spridda över stora delar av Sverige. Utifrån intervjuerna framgick flera olika uppfattningar om begreppet inkludering, de var dock lika lärarna sinsemellan. Det framkom även flera uppfattningar om hur lärare kan arbeta för att inkludera elever med ADHD i den ordinarie undervisningen. Intervjuerna analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell där likheter och skillnader bland uppfattningarna kunde urskiljas. Likheterna och skillnaderna utgjorde sedan underlag för beskrivningskategorier, vilka kategoriserade lärarnas mest förekommande uppfattningar. Utifrån resultatet framkom att en definition av begreppet inkludering borde fastställas så att lärare får en överensstämmande förståelse för begreppet. Det framkom även att inkluderande arbetssätt för elever med ADHD kan fungera för alla elever i en elevgrupp.

Page generated in 0.0367 seconds