Det blir allt enklare att starta ett företag i Sverige, mycket tack vare de många startupplattformar som finns. Samtidigt överlever knappt hälften av alla startup längre än fem år. En viktig aspekt för att inte misslyckas som nystartat företag är att förstå sina kunder och sina användare och lansera produkten till rätt kundsegment, samtidigt som det kan vara kostsamma undersökningar som också förlänger den kritiska tiden innan företaget börjar generera inkomster. För att det ska bli lönsamt krävs det också att företagen förstår hur informationen som insamlas ska användas för att förbättra produkten. Det här arbetet undersöker hur och när startups väljer att involvera sina användare i produktutvecklingsprocessen. För att besvara arbetets frågeställningar har en litteraturstudie utförts, där bakgrunden till problematiseringen kartlagts. Därefter genomfördes en intervjustudie med fyra olika startups där syftet var att förstå hur arbetet med användarinvolveringen utfördes i praktiken. Samtliga företag som intervjuades hade genomgått ett program på, eller finansierats av någon startupplattform. Studien visade att startups ofta inte följer en linjär produktutvecklingsprocess, utan måste anpassa den efter de finansiella och strukturella förutsättningar som företaget har. Därför lämpar sig ofta andra iterativa metoder för företagen, där insatsen för varje förändring blir mindre. Det gäller också för användarinvolvering, där företagen dock strävar efter att involvera användaren så mycket som möjligt då det upplevs som en minskad osäkerhet. En kontinuerlig involvering av användare är dock sällan genomförbart för nystartade företag. Dessutom gör bristen på erfarenhet det svårt för företagen att strukturerat fastställa de viktigaste kraven och behoven från användarna. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att en utmaning för startups är att applicera en linjär produktutvecklingsprocessen på grund av bristande struktur och startupfas. De strävar efter att förstå sina kunder och användare då konsensus råder om att detta leder till en lyckad lansering då osäkerheten minskar och produkterna förbättras. / Starting a business in Sweden is becoming easier, thanks in large part to the numerous startup platforms available. However, barely half of all startups survive beyond the first five years. A crucial aspect of avoiding failure as a new company is understanding one's customers and users and launching the product to the right customer segments. Yet, conducting costly surveys can also prolong the critical period before the company starts generating income. To make it profitable, companies also need to understand how the collected information should be used to improve the product. This study investigates how and when startups choose to involve their users in the product development process. To address the research questions, a literature review was conducted mapping out the background of the problem. Then an interview study was carried out with four different startups, aiming to understand how user involvement was implemented in practice. All interviewed companies had gone through a program on or were funded by a startup platform. The study revealed that startups often do not follow a conventional product development process but have to adapt it based on the company's financial and structural conditions. Insted, other iterative methods are often suitable for new companies, where the cost for each change is less significant. This also applies to user involvement, although companies strive to involve users as much as possible because it is perceived as reducing uncertainty. However, continuous user involvement is rarely possible for startups with limited budgets and time constraints. Moreover, the lack of experience makes it challenging for companies to systematically determine the most critical requirements and needs from users. In summary, the study's findings indicate that a challenge for startups is to apply a linear product development process due to a lack of structure and the startup phase. They strive to understand their customers and users, as there is a consensus that this leads to a successful launch by reducing uncertainty and improving products.

Allt fler banker tillämpar artificiell intelligens (AI) i syfte att bekämpa finansiell brottslighet. Med den ökade användningen av AI uppkommer etiska utmaningar som banker behöver hantera för att säkerställa en god etik vid nyttjande av AI vid finansiell brottsbekämpning. Syftet med studien var att undersöka vilka ställningstaganden som ligger till grund för hur banker som använder AI hanterar etiska utmaningar inom finansiell brottslighet. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri samt en litteraturstudie för att besvara frågeställningen. En tematisk analys har gjorts för hur banker hanterar etiska utmaningar vid nyttjandet av AI för att bekämpa finansiell brottslighet, vilket ledde till följande slutsatser: banker hanterar etik både på individuell och organisatorisk nivå genom att undvika partiskhet, följa lagkrav, vara transparenta gentemot kunder att de övervakas samt följa upp beslut fattade av AI. Studiens resultat diskuteras utifrån etiska förhållningssätt såsom utilitarism, pliktetik och dygdetik. / More and more banks are applying artificial intelligence (AI) to fight financial crime. With the increased use of AI, ethical challenges arise that banks need to handle in order to ensure good ethics when using AI when fighting financial crime. The purpose of the study was to investigate which stances are the basis for how banks that use AI handle ethical challenges in financial crime. The study is based on a qualitative approach with semi-structured interviews to gather empirical evidence and a literature study to answer the research question. A thematic analysis has been made of how banks deal with ethical challenges when using AI to fight financial crime, which led to the following conclusions: banks deal with ethics both at an individual and organizational level by avoiding bias, complying with legal requirements but using the exceptions that exist for combating money laundering, being transparent to customers that they are being monitored, following up on decisions made by AI. The study's results are discussed based on different ethical approaches such as utilitarianism, duty ethics and virtue ethics.

The fundamental business model of banks is based on receiving short-term deposits and giving long-term loans which means that active banks are naturally subject to liquidity risk. During the last financial crisis poor liquidity risk management was seen as one of the main causes which has led to an increased focus on the management of liquidity risk and the introduction of the first minimum requirements for liquidity in banks, through Basel III. As the topic of internal pricing in banks and the effects of the introduction of the liquidity coverage ratio (LCR) and the net stablefunding ratio (NSFR) is not extensively covered by existing research, the aim of this thesis is to identify and discuss internal pricing and liquidity cost allocation mechanisms used in practice bySwedish banks. The study also aims to investigate the impact of changes in liquidity requirements on internal pricing and liquidity cost-benefit allocation mechanisms in a Swedish setting. The key findings are that firstly, there are large variations regarding the sophistication of banks funds transfer pricing practices and liquidity cost allocation methods. The banks using less sophisticated methods may be exposed to model risk if they themselves are not aware of the implications of this. Two consequences of using simplified approaches may be distorted assessment of profitability and unwanted maturity transformation. Secondly, the findings indicate that the link between risk management and internal pricing in the banks is rather weak. Lastly, the introduction of LCR and NSFR have had a significant impact on the bank's risk management but the effect on internal pricing practices and methods for allocating liquidity costs is very limited. / Den fundamentala affärsmodellen för en bank baseras på mottagandet av kortfristig inlåning och utgivandet av långfristiga lån vilket innebär att banker är utsatta för likviditetsrisk. I sambandmed den senaste finansiella krisen sågs undermålig hantering av likviditetsrisk som en av de centrala orsakerna vilket har lett till ett ökat fokus på likviditetsriskhantering samt införandet av det första minimikraven gällande likviditet på banker genom Basel III. Då internprissättning hos banker samt effekten av att likviditetstäckningsgrad (LCR) och stabil nettofinansieringsgrad(NSFR) införts är ämnen som inte i någon större utsträckning täckts av tidigare forskning är syftet med rapporten att identifiera och diskutera internprissättning och metoder för allokering av likviditetskostnader. Vidare är syftet även att undersöka effekten av ändringar och kommande ändringar av regelverk på internprissättning och allokering av likviditetskostnader hos Svenska banker. De mest centrala slutsatserna är för det första, att det finns stora skillnader i hur avancerade bankernas metoder gällande internprissättning och allokering av likviditetskostnader är. Bankerna som använder mindre avancerade metoder kan vara exponerade mot en modell-risk om de inte är medvetna om följderna av att använda en förenklad modell. Två konsekvenser av att använda en förenklade modeller är att bedömningen av lönsamhet kan bli snedvriden sam tatt det kan uppmuntra till oönskad löptidstransformering. För det andra indikerar resultatet på att kopplingen mellan bankernas riskhantering och internprissättning är relativt svag. Slutligen så indikerar studien att LCR och NSFR har haft en signifikant effekt på bankernas riskhantering men att effekten på internprissättning och allokering av likviditetskostnader är mycket begränsad.

The fundamental business model of banks is based on receiving short-term deposits and giving long-term loans which means that active banks are naturally subject to liquidity risk. During the last financial crisis poor liquidity risk management was seen as one of the main causes which has led to an increased focus on the management of liquidity risk and the introduction of the first minimum requirements for liquidity in banks, through Basel III. As the topic of internal pricing in banks and the effects of the introduction of the liquidity coverage ratio (LCR) and the net stable funding ratio (NSFR) is not extensively covered by existing research, the aim of this thesis is to identify and discuss internal pricing and liquidity cost allocation mechanisms used in practice by Swedish banks. The study also aims to investigate the impact of changes in liquidity requirements on internal pricing and liquidity cost-benefit allocation mechanisms in a Swedish setting. The key findings are that firstly, there are large variations regarding the sophistication of banks funds transfer pricing practices and liquidity cost allocation methods. The banks using less sophisticated methods may be exposed to model risk if they themselves are not aware of the implications of this. Two consequences of using simplified approaches may be distorted assessment of profitability and unwanted maturity transformation. Secondly, the findings indicate that the link between risk management and internal pricing in the banks is rather weak. Lastly, the introduction of LCR and NSFR have had a significant impact on the bank's risk management but the effect on internal pricing practices and methods for allocating liquidity costs is very limited. / Den fundamentala affärsmodellen för en bank baseras på mottagandet av kortfristig inlåning och utgivandet av långfristiga lån vilket innebär att banker är utsatta för likviditetsrisk. I samband med den senaste finansiella krisen sågs undermålig hantering av likviditetsrisk som en av de centrala orsakerna vilket har lett till ett ökat fokus på likviditetsriskhantering samt införandet av det första minimikraven gällande likviditet på banker genom Basel III. Då internprissättning hos banker samt effekten av att likviditetstäckningsgrad (LCR) och stabil nettofinansieringsgrad (NSFR) införts är ämnen som inte i någon större utsträckning täckts av tidigare forskning är syftet med rapporten att identifiera och diskutera internprissättning och metoder för allokering av likviditetskostnader. Vidare är syftet även att undersöka effekten av ändringar och kommande ändringar av regelverk på internprissättning och allokering av likviditetskostnader hos Svenska banker. De mest centrala slutsatserna är för det första, att det finns stora skillnader i hur avancerade bankernas metoder gällande internprissättning och allokering av likviditetskostnader är. Bankerna som använder mindre avancerade metoder kan vara exponerade mot en modell-risk om de inte är medvetna om följderna av att använda en förenklad modell. Två konsekvenser av att använda en förenklade modeller är att bedömningen av lönsamhet kan bli snedvriden samt att det kan uppmuntra till oönskad löptidstransformering. För det andra indikerar resultatet på att kopplingen mellan bankernas riskhantering och internprissättning är relativt svag. Slutligen så indikerar studien att LCR och NSFR har haft en signifikant effekt på bankernas riskhantering men att effekten på internprissättning och allokering av likviditetskostnader är mycket begränsad.

This study aims to identify whether a relationship between ESG performance and financial performance exists for Nordic publicly-listed companies, by conducting a multiple linear regression analysis. Also, it will be observed which (if any) ESG variables are of relevance. The regression analysis conducted in this study arrives at the conclusion that there is a relationship between ESG performance and financial performance. However, the models have low explanatory power, with Adjusted R^2 values of 0.36 for the accounting-based financial measure Return on Assets (ROA), and 0.30 for the market-based financial measure Tobin´s Q.In both the ROA and Tobin's Q model, social variables are the most significant. Supplier evaluation disclosure is the only variable that is highly significant and positively correlated to both ROA and Tobin's Q. Consistent with previous literature, our results show that female board participation is positively correlated with ROA. The results also show that ROA correlates negatively with compensation of board members and senior executives being linked to environmental and social factors. In conclusion, some variables were identified that are significant for financial performance. However, the overall explanatory power of the model is low. It is suggested that future studies adopt a materiality approach. / Denna studie syftar till att identifiera om det finns ett samband mellan ESG-prestanda och finansiell prestanda för nordiska börsnoterade företag genom att utföra en multipel linjär regression. Dessutom observeras vilka (ifall några alls) ESG-variabler som är relevanta. Regressionen som genomförts i denna studie drar slutsatsen att det finns en relation mellan ESG-prestanda och finansiell prestanda. Dock så har modellerna låg förklaringsgrad, med justerat R^2-värde på 0,36 för det redovisningsbaserade måttet "Return on Assets" (ROA) och 0,30 för det marknadsbaserade måttet "Tobin's Q". I både ROA- och Tobin's Q-modellerna är sociala variabler de mest signifikanta. Publicering av leverantörsutvärdering är den enda variabeln som är högt signifikant och positivt korrelerad med både ROA och Tobin's Q. I linje med tidigare litteratur visar våra resultat att andel kvinnor i styrelsen är positivt korrelerat med ROA. Resultaten visar också att ROA korrelerar negativt med kompensation av styrelseledamöter kopplat till miljö- och sociala faktorer. Allt som allt lyckades studien att identifiera vissa ESG variabler som är signifikanta för finansiell prestanda. Dock så förblir förklaringsgraden av modellen i sin helhet låg. Därför föreslås det att framtida studier lägger fokus på materialitet.

Människans påverkan på klimatet har gjort att klimatfrågan har fått allt större fokus i dagens samhälle. Fastighets- och byggsektorn står idag för 21 procent av växthusgasutsläpp och 40 procent av energianvändningen i Sverige. Parisavtalet har som mål att begränsa den globala uppvärmningen och är ett legalt bindande avtal mellan 194 länder och EU. För att minska utsläppen och begränsa den globala uppvärmningen antog EU kommissionen den gröna given som syftar till att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030. För att uppnå klimatmålen så behövs det även investeringar som riktar sig mot hållbara projekt och verksamheter. EU-taxonomin blev därmed ett faktum för att kunna skifta kapital till hållbara investeringar och för att skapa en gemensam definition av hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur EU-taxonomin påverkar svenska fastighetsföretags incitament för att omvandla det befintliga beståndet till mer hållbart. Studien syftar även till att undersöka vilka utmaningar och möjligheter fastighetsföretag ser med EU:s taxonomi på lång och kort sikt. För att kunna uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts. Det empiriska materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer med respondenter från kommersiella fastighetsföretag. Det empiriska materialet har sammanställt och analyseras med hjälp av tidigare forskning samt det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket grundar sig i marknadsmisslyckande, administrativa styrmedel och ekonomiska styrmedel. Resultatet visade att det finns ett marknadsmisslyckande och att det föreligger delade meningar om att EU-taxonomin skapar incitament till att omvandla det befintliga beståndet till mer hållbart. Vidare uppdagas en del utmaningar, möjligheter, problem och kritik med EU-taxonomin. / The human impact on the climate has meant that the climate issue has become increasingly focused in today's society. The real estate- and construction sector currently accounts for 21 percent of greenhouse gas emissions and 40 percent of energy use in Sweden. The Paris Agreement aims to limit global warming and is a legally binding agreement between 194 countries and the EU. To reduce emissions and limit global warming, the European Commission adopted The European Green Deal, which aims to reduce net greenhouse gas emissions by at least 55 percent by 2030. In order to achieve the climate goals, investments are also needed that targets sustainable projects and activities. The EU taxonomy thus became a fact in order to shift capital into sustainable investments and to create a common definition of sustainability. The purpose of the study is to investigate how the EU taxonomy affects Swedish real estate companies' incentives to transform the existing portfolio into more sustainable. The study also aims to examine what challenges and opportunities real estate companies see with the EU's taxonomy in the long and short term. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. The empirical material consists of four semi-structured interviews with respondents from commercial real estate companies. The empirical material has been compiled and analyzed using previous research as well as the theoretical framework.  The theoretical framework is based on market failure, administrative instruments, and financial instruments. Results showed that there is a market failure and that there are divided opinions that the EU taxonomy creates incentives to transform the existing real estate stock into more sustainable. Furthermore, some challenges, opportunities, problems, and criticisms of the EU taxonomy are revealed.

Within the contemporary migration field, from a theoretic point of view, the communication aspect of it has been identified as an emerging priority, as its impact can affect both the public opinion and policymaking itself. In order to identify trends portraying migration narratives, as ways of representing the migration phenomena in a set historiographical context, a dataset comprehending migration-related campaigns has been developed during the timeframe 2009 - 2018. Throughout the EU Member States, as well as the European Southern Neighbourhood Partner Countries (SPCs), 135 campaigns were retrieved online, shedding light on which were the aspect of migration emphasised (such as integration and smuggling and trafficking prevention), as well as the main stakeholders involved in the production of such communication initiatives. Through the usage of a web-based research for the years 2019-2021, the aforementioned dataset has been updated, by collecting secondary data of qualitative and quantitate nature of publicly funded migration-related campaigns in the Southern European Region. Based on the data, an illustrative mapping of current trends have been developed. The work was done in partnership with ICMPD – International Centre for Migration Policy Development (Migration Dialogue and Cooperation Directorate), within the EU-funded EMM5 (EUROMED V) programme. This project is aimed at establishing a comprehensive framework on migration, as well as being responsible for the creation of the previous database, through the preceding phase of the EUROMED programme itself (EMM4 - EUROMED IV). Because of the nature of the project, as well as the publicness of the dataset, campaigns aimed at negatively affect migrants/refugees’ lives have not been included in the research, in order to avoid at providing a platform to such messages. The 95 newly-gathered campaigns have been cross-referenced in order to highlight differences and similarities with the previous ones in terms of the overall narrative; stakeholder involvement; and the geo-political context in which the campaigns were made. Moreover, a particular focus was on the effects of the COVID-19 pandemic and its influence on the stakeholders involved in the migration-related activities themselves. The analysis of the migration-related campaigns reveals that the implementation of such initiatives has grown exponentially, with a surge during the year 2021, with 61 campaigns produced. Moreover, key trends in the communication narratives have been identified within the integration thematic area (49%), followed by the hate speech and xenophobia prevention (13%) and the asylum system (13%). The support and format used were aligned with the EMM4 dataset, as webpages and social media represent the main methods used throughout the Southern European Region. Regarding the stakeholders involved in the funding of the migration-related initiatives, the private sector has become a key player in the field, either financing or co-financing campaigns throughout the three years analysed, increasing from 4 campaigns between 2009-2018, to 32 in the timeframe 2019-2021. / Inom det samtida migrationsfältet har kommunikationsaspekten identifierats som en framväxande prioritet, eftersom att nyhetsskildringar om migration kan influera både den allmänna opinionen samt politisk beslutsfattande. För att identifiera trender som skildrar migrationsberättelser, i syfte att kunna representera migrationsfenomenen i ett fastställt historiografiskt sammanhang, har en datauppsättning som analyserar migrationsrelaterade kampanjer utvecklats under åren 2009-2018. I EU:s medlemsstater, såväl som den europeiska Southern Neighborhood Partner Countries (SPCs), har 135 kampanjer identifierats online. Dessa kampanjer belyser vilka aspekter av migration som betonades (såsom integration, smuggling och förebyggande arbete mot människohandel), såväl som de primära intressenterna som är involverade i produktionen av sådana kommunikationsinitiativ. Genom användningen av en webbaserad forskning för åren 2019-2021 har ovannämnda datauppsättning uppdaterats genom att samla in sekundärdata av kvalitativ och kvantitativ karaktär från offentligt finansierade migrationsrelaterade kampanjer i den sydeuropeiska regionen. Utifrån underlaget har en illustrativ kartläggning av aktuella trender tagits fram. Arbetet gjordes i partnerskap med ICMPD – International Centre for Migration Policy Development (Directorate Migration Dialogue and Cooperation), inom det EU-finansierade programmet EMM5 (EUROMED V). Detta projekt syftar till att upprätta ett heltäckande ramverk för migration, samt att ansvara för skapandet av den tidigare databasen, genom den föregående fasen av själva EUROMED-programmet (EMM4 - EUROMED IV). På grund av projektets karaktär och datamängdens offentlighet har kampanjer som syftar till att negativt påverka migranters och flyktingars liv inte inkluderats i forskningen, för att undvika att ge sådana budskap en plattform. De 95 nyinsamlade kampanjerna har korsrefererats för att belysa skillnader och likheter med de tidigare när det gäller den övergripande berättelsen: involvering av intressenter och det geopolitiska sammanhanget i vilket kampanjerna gjordes. Dessutom låg ett särskilt fokus på effekterna av covid-19-pandemin och dess inflytande på de intressenter som är involverade i migrationsrelaterade aktiviteter. Analysen av de migrationsrelaterade kampanjerna visar att genomförandet av sådana initiativ har ökat exponentiellt, med en ökning under år 2021, med 61 kampanjer producerade. Dessutom har nyckeltrender i kommunikationsberättelserna identifierats inom det tematiska området integration (49%), följt av förebyggande av hatretorik och främlingsfientlighet (13%) och asylsystemet (13%). Stödet och formatet som användes anpassades till EMM4-datauppsättningen, eftersom webbsidor och sociala medier representerar de huvudsakliga metoderna som används i hela Sydeuropa. När det gäller de intressenter som är involverade i finansieringen av de migrationsrelaterade initiativen, har den privata sektorn blivit en nyckelaktör på området, antingen finansierings- eller samfinansieringskampanjer under de tre analyserade åren, ökade från 4 kampanjer mellan 2009-2018 till 32 kampanjer mellan åren 2019-2021.

In late Mars 2020, Covid19was declared to be a pandemic by the World Health Organization.The following crisis negatively affected the overall economy and also the Swedish corporate bond market. Generally, corporate bonds have been described as secure investments during turbulent market conditions, but now they decreased in value rapidly. The sellpressure was of unprecedented measures and it became difficult and costly for companies to issue new corporate bonds in order to refinance operations. Meanwhile, it became difficult for investors to sell their holdings as the liquidity deteriorated. Shortly after, the Swedish National Bank declared the Swedish corporate bond market to be highly dysfunctional. Moreover, the Swedish National Bank and the Financial Supervisory Authority identified some characteristics of the Swedish corporate bond market that contributed to the severe market stress, namely; (1) Limited liquidity and a small market (2) Lacking transparency and unreliable price information (3) Most issuers lacking a credit rating (4) A homogeneous group of investors and (5) Real estate companies constituting a large share of total issuers. These characteristics are defined as the five areas of concern in this thesis. This qualitative study is based on interviews with market participants. The objective is to identify which area of concern should be prioritized in order to improve the Swedish corporate bond market and which improvement measure is deemed most effective. The results show that transparency is the area of concern that should be prioritized. Nevertheless, the new selfregulations that will be implemented July 1st, 2021 with the purpose to improve transparency is not deemed to be enough, but rather a step in the right direction. Therefore, an iterative process is suggested, continuously evaluating and adjusting, ensuring that transparency improves but not to such an extent that liquidity is negatively impacted. / I mars 2020 deklarerade Världshälsoorganisationen att spridningen av Covid19 hade utvecklats till en pandemi. Krisen påverkade hela världsekonomin negativt och även den svenska företagsobligationsmarknaden. Företagsobligationer har generellt beskrivits som säkra investeringar under turbulenta marknadsförhållanden, men nu förlorade de sitt värde mycket snabbt. Försäljningstrycket var enormt och gjorde att det blev dyrt för företag att emittera nya obligationer och refinansiera sin verksamhet. Samtidigt blev det svårt för investerare att sälja sina innehav då likviditeten snabbt försämrades. Strax därefter uppgav Riksbanken att företagsobligationsmarknaden var högst dysfunktionell. Vidare identifierade Riksbanken och Finansinspektionen fem karaktärsdrag på den svenska företagsobligationsmarknaden som kan ha bidragit till den stressade marknadssituationen. Karaktärsdragen var följande; (1) Begränsad likviditet och en liten marknad (2) Bristande transparens och opålitlig prisinformation (3) Faktumet att många emittenter saknar kreditbetyg (4) En homogen grupp av investerare (5) Majoriteten av emittenterna utgörs av fastighetsbolag. De fem identifierade karaktärsdragen har definierats som de fem problemområdena i följande uppsats. Uppsatsen är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med marknadsaktörer. Målet är att identifiera vilket av de fem problemområdena som bör prioriteras i arbetet mot en förbättrad företagsobligationsmarknad samt att fastslå vilka förbättringsåtgärder som anses vara mest effektiva. Resultaten visar att transparens är de problemområde som bör prioriteras men att den nya självregleringen som skall implementeras den första juli år 2021 med syftet att förbättra transparensen anses vara otillräcklig. För att förbättra transparensen föreslås en iterativ process med kontinuerlig utvärdering och anpassning av regleringar. Genom en iterativ process kan man även säkerställa att transparenskraven inte blir så pass strikta att de påverkar likviditeten negativt.

[Context] Social impact refers to the positive and negative consequences of any organization on the environment and society. One actor in the social impact landscape is the impact investor who expects financial return for their investments as well as positive social impact. Although the impact investor plays a crucial role in the social impact capital market by financing organizations that explicitly address social and environmental problems, the academic literature regarding impact investing has yet to develop especially from the investor perspective. One reason for the lack of academic research in this field is that the impact investor stands at a crossroad, between social impact and social enterprise research. [Purpose] Therefore, the purpose of this research is to determine the current state of impact investment processes as well as the challenges that investors face and, lastly, the role of social impact measurement within the impact investing process. [Findings] An exploratory multi-case study was conducted with semi-structured interviews which resulted in eight interviews from impact investors across four countries and within different focus areas in the social impact landscape. The findings show that impact investors face a variety of challenges based on the stage of their portfolio enterprises, the alignment of the social enterprise’s business model with their social impact mission, the horizon of their investments and, last but not least, their investment exit strategies. As for the role of social impact measurement in the investment process, the findings show that the majority of impact investors measure the impact of their investments although the method of measurement varies while the remaining investors, that do not measure social impact, illustrate the challenges that come with measuring impact in their personal contexts such as the difficulty of measuring the impact of an early stage social enterprise that may be susceptible to pivots. / [Kontext] Social påverkan avser de positiva och negativa konsekvenserna av alla organisationer på miljön och samhället. En aktör i det sociala påverkanslandskapet är påverkansinvesterare som förväntar sig ekonomisk avkastning för sina investeringar samt positiva sociala effekter. Även om påverkansinvesterare spelar en avgörande roll på kapitalmarknaden för social påverkan genom att finansiera organisationer som uttryckligen behandlar sociala och miljömässiga problem, har den akademiska litteraturen angående impact investering ännu inte utvecklats särskilt ur investerarperspektivet. En anledning till bristen på akademisk forskning inom detta område är att påverkansinvesterare står vid en korsning mellan social påverkan och social företagsforskning. [Syfte] Syftet med denna forskning är därför att undersöka det aktuella tillståndet för effekterna av investeringsprocesser samt de utmaningar som investerare står inför och slutligen rollen för mätning av sociala effekter i effekten av investeringsprocessen. [Resultat] En undersökande multifallstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer som resulterade i åtta intervjuer från påverkansinvesterare i fyra länder och inom olika fokusområden i det sociala påverkanslandskapet. Resultaten visar att påverkansinvesterare möter olika utmaningar baserat på affärsfas i deras portföljföretag, anpassningen av det sociala företagets affärsmodell med deras sociala påverkan, deras investeringshorisont och, sist men inte minst, deras investeringsutgångsstrategier . När det gäller rollen för mätning av sociala konsekvenser i investeringsprocessen visar resultaten att majoriteten av påverkansinvesterare mäter effekterna av sina investeringar även om mätmetoden varierar medan de återstående investerarna, som inte mäter social påverkan, illustrerar de utmaningar som komma med att mäta påverkan i deras personliga sammanhang, såsom svårigheten att mäta effekterna av ett tidigt skede socialt företag som kan vara känsligt för svängningar.

Venture capital is associated with some of the most rapidly growing and influential technological companies. The strengths of the venture capital model have been effectively articulated by academics and policymakers. At the same time, venture capital financing became increasingly influential in the deep technology startup ecosystem, and there was a need to investigate the industry's growth impact of financing. Hence, this thesis focuses on the research area that is initiated by Industrifonden, an early-stage venture capital fund in Sweden. This study has chosen to investigate and answer the growth impact analysis in two key areas: timing (is timing of financing an independent factor for the growth of deep tech startups?) and sector based financing (Is Venture capital financing sector based?). The data comes from a cohort of startups (143 startups from 2010 to 2019) that are representative of deep-tech and non-deep-tech firms in Sweden, according to the Retriever Business Database in association with KTH Library. As the performance can be explained through the growth of the firms, the result shows that timing of funding has a statistically significant impact on the growth of the firm. The findings indicate a higher positive correlation between timing and startups’ growth, but sector based financing is statistically insignificant for deep tech startup growth. / Riskkapital är förknippat med några av de snabbast växande och inflytelserika tekniska företagen. Styrkorna i riskkapitalmodellen har effektivt formulerats av akademiker och beslutsfattare. Samtidigt blev riskkapitalfinansiering alltmer inflytelserik i det djupa teknikstart, och det fanns ett behov av att undersöka branschens tillväxtspåverkan av finansiering. Därför fokuserar denna avhandling på det forskningsområde som initierats av Industrifonden, en svensk riskkapitalfond. Denna studie har valt att undersöka och svara på analysen av tillväxtspåverkan inom två nyckelområden: timing (är tidpunkten för finansiering en oberoende faktor för tillväxten av djupa teknikstart?) Och branschfinansiering (är riskkapitalfinansiering branschbaserad?). Uppgifterna kommer från en grupp nystartade företag (143 startups från 2010 till 2019) som är representativa för djup teknologiska och icke-djup tekniska företag i Sverige, enligt affärsdatabasen Retriever i samarbete med KTH biblioteket. Eftersom resultatet kan förklaras genom företagens tillväxt visar resultatet att tidpunkten för finansiering har en statistiskt signifikant inverkan på företagets tillväxt. Resultaten indikerar en högre positiv korrelation mellan timing och startups tillväxt, men branschfinansiering är statistiskt obetydlig för djup teknisktillväxt.