Tidigare studier har visat att elever inte har så bra koll på varför de har idrott och hälsa respektive gymnastik och vad de förväntas lära sig. Syftet med föreliggande studie var att få kunskap om vad svenska och finländska gymnasieelever upplever att idrottsundervisningens mål och syfte är. För att kunna göra det har en enkätundersökning riktad till gymnasieelever i Sverige och Finland genomförts. I resultatet framkom det att både de svenska och finländska eleverna överlag hade en positiv inställning till ämnet och dess innehåll. De svenska eleverna hade, i jämförelse med de finländska eleverna, något sämre koll på kunskapskraven och vad som krävdes för att uppnå ett visst betyg i ämnet. Vidare visade resultatet att de svenska och finländska eleverna upplevde att undervisningen syftade till att de ska få röra på sig och ta en paus från övriga skolämnen, samt få kunskap om och skapa intresse för olika idrottsformer och den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa och välbefinnande.

This study presents an in-depth analysis of spatial voting behavior in Finland at the municipality level, using electoral data from 1983 to 2019. The primary objective is to investigate if the cultural field hypothesis holds true for Finland. If this hypothesis holds, distinct cultural domains should emerge within Finland. Furthermore, we hypothesized that if the cultural field hypothesis holds true, a distinct community would appear along the Russian border, leading to an east-west partition of Finland. To test the cultural field hypothesis, we do a spatial correlation analysis, and we use community detection to find distinct communities within Finland. The spatial correlation analysis suggested the existence of distinct communities in Finland that span approximately 400 km in length. The community detection then confirms this, revealing two main communities: The northern and the southern communities, and in 6 out of 10 elections, three communities emerged. Hence, the cultural field hypothesis holds true for Finland. However, the distribution of these communities did not support the hypothesis that a distinct community would emerge along the Russian border creating an east-west partition of Finland. Instead, we observed a north-south and a “west/south coastal” partition.

No description available.

Arktis är ett område som står inför stora förändringar. Klimatförändringarna i regionen är påtagliga och förändring måste ske snarast. Dessa förändringar lägger ljus på aktörerna inom Arktiska Rådet (AR) och vikten av att de medlemsstater som ingår i AR tar sitt nationella ansvar att utforma sin klimatpolitik med Arktis i åtanke. Syftet med denna kandidatuppsats är att analysera policydokument från Sverige, Finland och AR. De policydokument som analyseras är respektive lands senaste arktiska klimatstrategier. Analyseringen ska ta reda på hur aktörerna representerar problemen med klimatförändringar, hur strategierna skiljer sig emellan och om Sverige och Finland efterföljer de mål och strategier som AR tagit fram. För att genomföra analysen har Carol Bacchis ’What ́s the problem represented to be’ (WPR) använts. Med hjälp av WPR-verktygen ska problemrepresentationer i strategierna tas fram. En jämförelse mellan aktörerna påvisar många likheter och att deras klimatstrategier följer de riktlinjer som AR har satt ut för sina medlemsländer. Ytterligare analys identifierar olika teman som finns genomgående i strategierna och påvisar att det finns en gemensam syn på vad som är viktigt att jobba mot i Arktis. Studien är, med hjälp av resultatet, menat att fylla ut policyforskning kring Sverige och Finland i Arktis där det för nuvarande finns stora brister.

Abstract   At the present time no one is oblivious of Covid-19:s widely-spread effect on our society. States and governments all over the world were forced to take drastic decisions which in turn have had impacts on our democracy, freedom, lives and livelihood. The purpose of this study is to contribute to knowledge regarding the challenges democracy faces in the midst of a pandemic where restrictive measurements are enforced. Sweden and Finland had contrasting outcomes in their enforcement of measures during the crisis – despite the striking similarities between the two countries systems, democratic standards and values. What kind of democratic challenges do both countries face in the midst of a pandemic where restrictive measurements are enforced? And how do respective countries go about balancing their democratic values with certain undemocratic measurements?  Both countries’ crisis management and measurements will be analyzed to see if their democratic challenges differ from a crisis management perspective. Furthermore, both countries’ approach regarding crisis management will be analyzed to see it there is a clear discrepancy. The material used was Finland’s memorandum regarding their state of emergency and Sweden’s memorandum regarding extension of the Covid-19-law along with the social committee report on a temporary Covid-19-law. By using Carol Bacchi’s WPR-approach both countries documents were analyzed, the study found similarities but mostly differences in which separate and similar problem’s were represented, which might explain why Sweden and Finland had contrasting outcomes on their decision-making and measures. Proposals for further studies is to research the long-term effects on the measures that were taken, expand to different levels of society for instance regions as well as municipalities, and lastly to study the potential long-term effects on the democratic standard that laws and restrictive measures might have.

Today, information concerning disposition rights in public water areas is not reported in any official register. The reason for this is that the general water area is not included in the property division. Public water area is not owned by anyone and the Legal, Financial and Administrative Services Agency(Kammarkollegiet) has become its representative.The purpose of the master thesis is to investigate and report how disposition rights in public water areas are to be reported in a property register and toexamine Finland’s system för reporting disposition rights in public water areas. The study method takes place with discussions in focus groups and qualitative interviews with experts. The focus groups and interviews were held with officials from the National Land survey of Sweden (Lantmäteriet), National Land Survey of Finland (Lantmäteriverket) and the Swedish Maritime Administration (Sjöfartsverket. Furthermore, the project presents a literature study and illustrates certain problems the entail that disposition rights in public water are not registered. The master thesis examines a brief comparison with the conditions in Finland, where public water is state-owned. The comparison is based on information obtained from interviews with representatives of the Finnish authorities and the results are used to find out if it is appropriate to apply the Finnish system in Sweden. The conclusion of the thesis is that legislation on public water areas is unclear. There is also uncertainty about the ownership of public water areas. The study concludes that it is not possible to define disposition righets in public water areas in legislation because public water is not owned by anyone and does not constitute a property. More research is needed in the subject to get at better system for reporting disposition rights regarding public water areas. The comparison with Finland concluded that Sweden and Finland have similar legislation regarding the property register. The biggest difference between the countries is that in Finland water is generally owned by the state. / Idag redovisas inte information rörande dispositionsrätter i allmänt vattenområde i något officiellt register. Anledningen till det är att allmänt vattenområde inte ingår i fastighetsindelningen. Allmänt vattenområde ägs inte av någon och Kammarkollegiet har blivit dess företrädare. Syftet med examensarbetet är att undersöka och redovisa hur dispositionsrätter i allmänt vattenområde ska redovisas i ett fastighetsregister samt undersöka Finlands system gällande redovisning av dispositionsrätter i allmänt vattenområde. Studiens metod sker med diskussioner i fokusgrupper och kvalitativa intervjuer med experter. Fokusgrupperna och intervjuerna hölls med tjänstepersoner från Lantmäteriet i Sverige, Lantmäteriverket i Finland och Sjöfartsverket. Vidare redovisar examensarbetet en litteraturstudie och åskådliggör vissa problem det medför att dispositionsrätter i allmänt vattenområde inte registerförs. Examensarbetet granskar en kort jämförelse med förhållandena i Finland därallmänt vattenområde är statlig egendom. Jämförelsen bygger på uppgifter inhämtade vid intervjuer med representanter för finska myndigheter ochresultatet används för att utröna i fall det är lämpligt att applicera det finländska systemet i Sverige. Slutsatsen i examensarbetet är att lagstiftning kring allmänt vattenområde är oklar. Oklarhet sker även kring äganderätten till allmänt vattenområde. Studien drar slutsatsen om att det inte går att definiera dispositionsrätter i allmänt vattenområde i lagstiftning för att allmänt vatten inte ägs av någonoch inte utgör en fastighet. Det krävs mer forskning inom ämnet för att få ett bättre system kring redovisning av dispositionsrätter avseende allmänt vattenområde. Jämförelsen med Finland gav slutsats om att Sverige och Finland har en liknande lagstiftning kring fastighetsregistret. Den största skillnaden länderna emellan är att i Finland ägs allmänt vatten av staten.

This thesis presents an analysis of Russia’s and Finland’s Arctic polities, and what effects their policies have for the future geopolitical situation. The argument of this thesis that the implication of Russia’s and Finland’s policies on the geopolitical situation in the Arctic will likely get increasingly tense in the future. Neoclassical realism was the chosen theoretical framework since the topic is concerned with a combination of domestic and systemic factors. The methodological approach was a comparative case study analyzing Russia and Finland with a most-different system design. This approach made it possible to compare three units that shaped these states Arctic policies. Conclusively, the results find that Russia’s economic decline and perception of the Arctic as an economic opportunity conflict with Finland who are in favor of policies to strengthen the regional organizational framework by broadening Arctic Council’s agenda to have a greater cooperation with Arctic and non-Arctic states on security politics.

No description available.

Gift exchange is at the heart of many social relationships and interactions. Various studies haveimplied that gift-giving is often based on the obligation to reciprocate, thus creating an economicexchange. The common components of gift-giving are the gift, the giver and the receiver, and theoccasion. Many studies have suggested various motives and functions for gift-giving. It is wellknown that the custom of gift-giving is an important part of Japanese culture. However, no researchis found regarding Finnish gift-giving behavior. In an effort to understand more about the diversegift exchange phenomenon, this study compares Japanese and Finnish gift-giving behavior. The aimis to examine the motivations and functions, and how the cultural values are reflected in gift-givingbehavior in both countries. For this purpose, two online surveys are conducted for both Japaneseand Finnish people. The findings are then compared with each other as well as with previousstudies. The results reveal that gift-giving behavior is relatively similar in both Japan and Finland inmany aspects, and the findings are mostly consistent with previous studies. It also seems thatwomen are a little more involved in gift-giving both in Japan and Finland.

No description available.