This study investigates the image of a theme park by determining the relative importance of factors tourists rely on in their evaluations of a theme park and their assessments of that theme park in satisfying these motives. The analytical framework of the importance- performance technique is used in analyzing the data. The SantaPark in Rovaniemi, Finland serves as the study setting. Study results and their implications are discussed.

According to The Librarian’s axiom, the library loans and visits will increase when unemployment rates rise. In this bachelor thesis we want to investigate if the axiom was applicable in Sweden and Finland during the years 2008 until 2016. If we can find that TheLibrarian’s axiom can be confirmed, the libraries in Sweden and Finland can have stronger arguments against budget cuts and can prepare for increases in library usage. Furthermore no major studies on this topic have been executed in Scandinavia. The purpose of this study is to test a hypothesis, namely whether there is a connection between the economic situation and the library usage in Sweden and Finland. We also want to study the similarities and differences between the countries and try to explain them. We gathered our empirical data by using and analyzing official statistics from several databases. The variables we examined are physical library visits, loans of paper books, unemployment rates and Gini-coefficient. Our findings are presented in figures which are further analyzed with help of cross tabulations and correlation measures. The results of our study show that there is no strong connection between the library usage and the economic situation in neither Sweden nor Finland. There were little differences between the countries. The connections in Finland were a little bit stronger, but still not strong enough to confirm the axiom. To further explain our findings, there is a need for more research on this topic.

Research has been done on refugees in general and on Finns during the Second World War specifically. However, there is a lack of research concerning the evacuation of Finns to the Torne River Valley in Sweden in 1944, especially when it comes to experiences of the reception. Previous research on Finns mainly concerns the war children and therefore research lacks the perspective of children who were evacuated along with their families to the Torne River Valley in Sweden. This study therefore aims to map and analyze the experiences among Finns of the reception in the Torne River Valley. The theoretical framework is based on Kohli’s findings regarding the search for safety, the growth of belonging and the will to succeed for children who search for protection in a new country. By conducting eight interviews and analyzing these interviews with the theoretical framework of Kohli, the two research questions were answered. This study shows that the reception was experienced as positive among the Finns that were evacuated. Hence, with the theoretical framework with factors of safety, belonging and success by Kohli, the reception was not understood as fully successful. This study contributes to the literature with new findings and a more clarified understanding of the reception in the Torne River Valley.

Climate change is opening opportunities for further extraction of natural resources and business in the Arctic, which is why the region is more desirable to a variety of actors, including the European Union (EU). Even though the EU is not a permanent observer in the Arctic Council, the EU Member States, Sweden and Finland, are. Henceforth, this thesis is an explorative comparative case study with the aim to investigate the EU's role in Arctic affairs, and if the EU's interests overlap and/or challenge the interest of the two EU Member States. It explains this through the theoretical approaches of liberalism (cooperation) and realism (confrontation). The material under investigation is the Arctic policies of the EU, Sweden, and Finland. The Arctic policies are analyzed based on the three priorities of the EU's Arctic policy: (1) International cooperation on Arctic Issues, (2) Climate change and safeguarding the Arctic Environment, and (3) Sustainable development in and around the Arctic by conducting a frame analysis. The findings of the study show that the EU frames itself as a ‘helping hand’ in the Arctic, meanwhile Sweden and Finland do not fully agree with this picture. Concluding that the EU does not show any attempt to challenge its Member States' interests in the Arctic. It also shows all three actors on one side have a very liberal frame for international cooperation, but on the other side have visible elements of a more realistic frame in terms of sustainable development.

Transsexuella personer hör till de mest utsatta personer i världen. Deras rättigheter regleras och diskrimineras av statlig lagstiftning som strider mot de mänskliga rättigheterna och de utsätts för våld och diskriminering p.g.a. deras avvikande könsidentitet som överskrider existerande genusbarriärer eller för att de utmanar de dominerande uppfattningarna om genus roller. Uppsatsen belyser sambandet mellan transnationell aktivism och kroppspolitik, för att påvisa hur transsexuella rättigheter diskrimineras och hurkroppar ses som en statlig angelägenhet. Jag utgår ifrån ett genusperspektiv inom IR, för att hänvisa till ett genussystem som förklarar de ojämna maktrelationerna och vill därmed betona lagens roll inom beskrivningen av samhälle och i föreläggandet av förändring. Studien påvisar ett samband på individ, statlig och transnationell nivå, för att illustrera den komplexa relationen mellan den politiska och diskursiva möjligheten inom den transnationella aktivismen. Genom en jämförande fallstudie av Chile och Finland, påvisar jag likheter och olikheter som påverkar hur transnationell aktivism tas emot, och ifall den påverkatländernas interna lagstiftning för transsexuella rättigheter. Chile och Finland visade sig vara stater med mycket likheter, varav den oberoende variabel som skiljer dem åt är den religiösa aspekten. Chile påvisar den tydliga relation som finns mellan staten och den katolska kyrkan, medan Finland ses som en sekulär stat. / Transgender people belong to the most vulnerable people in the world. Their rights are regulated and discriminated by state laws that violate human rights, and are subjected to violence and discrimination because of their gender identity, which exceeds existing gender barriers or because they challenge dominant views on gender roles. The paper highlights the connection between transnational activism and body politics, to show how transsexual rights are discriminated and seen as an affair of the state. I assume a gender gender perspective within IR, referring to a gender system that explains the uneven power relations,and thus wish to emphasise the role of the law in description of society and in the description of change. The study provides an insight into a relationship at the individual, state and transnational level. Through a comparative case study of Chile and Finland, both of which are current about the issue of gender reassignment, I demonstrate how transnational activism is used and received, and if the transnational activism has effected the internal laws for transsexual rights. The countries showed to have a lot in common,whereby the independent variable that differs is the religious aspect. Chile shows the strong connection between the state and the catholic church, while Finland is seen as a secular state.

Finland and Estonia, the two peripheral states of the European Union’s north-eastern corner have steadily converged since the fall of the Soviet Union, both bilaterally and in a multilateral European context. The co-operation is significant and covers multiple sectors of society. Now the two countries have set out on a project to join their two capitals by building a fixed link under the Gulf of Finland forming the symbolic twin-capital of Talsinki. This case-study sets out to analyse what motivations there are in creation of the twin-capital, and what relevance does the fixed link have on the regionalization process.The qualitative analysis of policy and spatial-economic documentation triangulated with media sources shows that the incentives are mainly economic, and the process is mainly driven by state- and regional level politicians motivated by regional development. The study also indicates that the rising influence of China and other global actors has an effect on the regional politics of peripheral Europe.

När totalförsvarets sista delar avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2000 försvann den lagerhållning som var viktig vid kris och krig. Detta har medfört att Försvarsmakten och andra krismyndigheter är beroende av det privata näringslivet för att kunna får fram förnödenheter. Samtidigt har näringslivets koncept ändrats från att ha egen lagerhållning till att skapa kostnadseffektiva koncept så som ”Lean – Just In Time”, där eftersträvan är att binda så lite kapital som möjligt i bland annat lagerkostnader. I Försvarsberedningens rapport Värnkraft, Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025, framkommer det att Försvarsmakten och det nya totalförsvaret saknar logistiska förutsättningar. Samtidigt beskrivs det att totalförsvaret och Försvarsmakten skall kunna verka i höjd beredskap med begränsade logistiska flöden under en period på tre månader. Detta innebär att Sverige som nation behöver bygga upp en försörjningstrygghet som kan möta detta krav. Hur kan denna försörjningstrygghet skapas med hänsyn till beroendet av det privata näringslivet och dess avsaknad av egen lagerhållning? Hur skapar andra länder försörjningstrygghet inför kris och krig? Det är just detta som denna undersökning handlar om. Resultatet av undersökningen påvisar att en småstat kan skapa försörjningstrygghet genom frivilliga samarbeten och avtal med det privata näringslivet samt tvingande lagar och förordningar. I undersökningen framkommer det även att av de två undersökta länderna, är det Finlands koncept för försörjningstrygghet som skapar ett proaktivt system som bäst kan hantera begränsade logistiska flöden vid kris och krig.

Mellan åren 1990 och 2009 fördes en politik i Sverige som förändrade försvaret från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Samtidigt som invasionsförsvaret monterades ner sökte Sverige sin säkerhet solidariskt med andra stater med vilka Sverige identifierat sig. Våra nordiska grannar Norge, Danmark och Island var medlemmar i NATO, vilket för dem innebar en säkerhetspolitisk trygghet. Sverige och Finland stod utanför och kunde inte ansluta sig då det parlamentariska stödet saknades. I den säkerhetspolitiska utveckling som Rysslands ambitioner skapat i regionen, framför allt från 2009 och framåt, står länder som Sverige utan tillfredställande säkerhetslösning. Ett försvarssamarbete med Finland framstod som ett säkerhetspolitiskt alternativ bland andra. Det finsk-svenska försvarssamarbetet inleddes 2014, men varför just Finland? Vad var de bakomliggande orsakerna till valet av partner? Syftet med studien var att undersöka drivkrafterna bakom det finsk-svenska försvarssamarbetet och för att skapa förståelse för hur en småstat kan navigera mellan olika alternativa försvarsstrategier beroende på omvärldsläge och hotmiljö i närområdet. Undersökningen har genomförts mot Allisons och Zelikows tre modeller: rationella aktörsperspektivet, organisatoriska perspektivet och maktkampsperspektivet. Resultatet visar att störst förklaringskraft fanns i det rationella aktörsperspektivet men kan delvis förklaras från de övriga två.

Idag är hållbarhetsstrategier inte en konkurrenskraftig fördel, utan en nödvändighet. Trots dettatenderar studier om hållbarhet att fokusera på dess positiva effekter gällande externaintressenter och marknadsföring. Den här studien ämnar jämföra hållbarhet och effektivitet hosbörsnoterade bolag i Finland och Sverige samt utföra en jämförelse mellan länderna, vilketkommer att göras genom att besvara följande frågeställningar: Finns det ett samband mellanföretags hållbarhetsarbete och företags effektivitet i börsnoterade bolag i Finland och Sverige?Är det någon skillnad på ovan nämnda samband i börsnoterade bolag i Sverige i jämförelsemed Finland? Studien kommer fram till att hållbarhetsarbete har ett positivt samband medföretagens effektivitet och att detta samband är starkare i de svenska bolagen än i de finska.För denna slutsats finns det även empiriskt stöd. Studien innehar en kvantitativ forskningsmetod med en positivistisk vetenskapssyn och enobjektiv verklighetssyn samt ett deduktivt angreppssätt. Studien presenterar ett antal teoriermed koppling till hållbarhetsfrågor såsom hållbarhetspyramiden, intressentteorin,arbetsgivarvarumärkes-strategin samt begreppen kring interna och externahållbarhetsaktiviteter. Idag säger sig Sverige och Finland följa EU:s direktiv gällandehållbarhet men länderna har historiska skillnader i hantering och implementering av hållbarhet.I en undersökning av redovisningsbyrån KPMG (2017) framkommer det att Sverige och Finland ligger bland de tio främsta länderna i världen på att implementera ett hållbarhetsarbetei enlighet med FN:s sjutton globala mål. Då både Finland och Sverige ligger rankade ivärldstoppen gällande hållbarhetsarbete, trots markanta historiska skillnader itillvägagångssätt, anses en jämförelse mellan dessa nationer intressant. Studien är baserad på sekundärdata tillhandahållen av databasen Thomson Reuters, vilket letttill en del avgränsningar i studien där företag som Thomson Reuters inte innehar informationkring har uteslutits ur studien. De variabler som använt för att besvara studiens frågeställningarär: responsvariabeln tillgångsomsättning, förklaringsvariabeln ESG-poäng samtkontrollvariablerna; börsvärde, pris genom bokfört värde, kapitalstruktur ochindikatorvariabeln land. Studien har utfört ett korrelationstest och en multipel linjär regressionvilket gett ett resultat där det finns ett positivt samband mellan hållbarhetsarbete ochorganisationens effektivitet.

I och med vår svenska lärarutbildning i relation till att vi bor i Finland respektive på Åland har vi fått en uppfattning av att boksamtal inte är en aktivitet som används i lika stor utsträckning i Finland och på Åland jämfört med i Sverige. Detta examensarbete syftar till att ta reda på om och hur lärare i Finland och på Åland använder högläsning, tystläsning och boksamtal för att gynna elevers lärande i arbete med skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. För att besvara arbetets frågeställningar har vi utfört semistrukturerade intervjuer med tio lärare som undervisar i Finland respektive på Åland i årskurs 3.  I resultatet kan vi se att samtliga lärare aktivt använder skönlitteratur i sin undervisning. I resultatet framkommer det även att lärarna i Finland främst använder sig av tystläsning, medan de åländska lärarna föredrar att använda högläsning. Vår slutsats är att samtliga lärare anser att de inte använder boksamtal, men beskriver ändå aktiviteter som de använder regelbundet, vilka kan ses som boksamtal.