I ämnet samhällskunskap förekommer visuella representationer, till exempel flödesscheman, som innehåller information som elever i olika grad inte verkar uppfatta. Hur återvinning fungerar är ett ämne som utmanar elever och som kan förekomma visualiserat i flödesscheman i lågstadiet. Ett sätt för lärare att möjliggöra uppfattning av fenomen som utmanar elever är att synliggöra dess kritiska aspekter. Kritiska aspekter av ett flödesschema om samhälleliga fenomen identifierades i ett större forskningsprojekt med äldre elever. Genom att studera hur elever i årskurs 1 och lärare i undervisningssituationer samtalar om ett flödesschema om återvinning resulterade den här studien i ett antal implikationer för hur undervisning kan utformas för att synliggöra dessa kritiska aspekter av flödesscheman, och om aspekternas överförbarhet mellan olika åldrar och ämnesinnehåll.

För en verksamhet som går efter ett Lean koncept är ständiga förbättringar alltid i fokus (Sörqvist 2014). En av anledningar till att följa konceptet är att reducera slöseri för att skapa mer värde till kund. Genom att identifiera de slöserier som förekommer i en verksamhet kan man förebygga ett icke- värdeskapande arbete. För att effektivisera en icke- värdeskapande aktivitet i produktion, behöver personal i produktion i första hand ta upp problemet. Därefter undersöker verksamheten problemet för att tillsammans med de andra ansvariga parter hitta en lösning. Studien baserar på de tester som utförts på Sveriges största bilindustri, Volvo Cars Torslanda (VCT). Verksamheten strävar alltid efter ständiga förbättringar inom produktion, att reducera olika typer av slöseri är en prioritering för företaget. Syftet med studien är att studera verksamhetens icke- värdeskapande aktiviteter inom produktion, och vad det har för effekter för logistik. Genom att studera verksamhetens situation i dagsläget kan en förståelse skapas. Målet för studien är att komma med förslag om hur Volvo Cars / industriföretag kan gå tillväga. Förbättringarna skall i sin tur leda till att kunna reducera de olika slöserier. Studien grundar sig främst på en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer, där även en kvalitativ metod har kombinerats. Utifrån denna metod, teori och analys kan ett resultat presenteras. / For a business that follows a Lean concept, continuous improvements are always in focus (Sörqvist 2014). One of the reasons for following the concept is to reduce waste to create more value for the customer. By identifying the waste that occurs in a business, it is possible to prevent non-value-creating work. In order to streamline a non-value-adding activity in production, staff in production need to address the problem in the first place. The company then investigates the problem to find a solution together with the other responsible parties.The study is based on the tests carried out on Sweden's largest car industry, Volvo Cars Torslanda (VCT). VCT always strives for continuous improvements in production, reducing various types of waste is a priority for the company. The purpose of the study is to examine the company's non-value-creating activities in production, and what effects this has for logistics. By examining the business situation at a present stage, an understanding can be created. The aim of the study is to come up with suggestions on how Volvo Cars / industrial companies can proceed. The improvements will in turn lead to the ability to reduce the various wastes. The study is based primarily on a qualitative method in the form of interviews and observations, where a qualitative method has also been combined. Based on this method, theory and analysis, a result can be presented.

Syfte – Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar som finns i orderprocessen för företag, som tillverkar kundanpassade produkter med höga kundkrav och därefter kunna hantera dessa. Syftet bröts ner i tre stycken frågeställningar, som alla krävde svar innan syftet kunde uppnås. 1. Hur är orderprocessen utformad, för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? 2. Vilka problem finns i orderprocessen, för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? 3. Hur kan dessa problem hanteras och därmed effektivisera orderprocessen för företag som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer? Metod – Studiens empiriska data har samlats in genom en fallstudie på fallföretaget Mastec Components AB. Det utfördes genom intervjuer, observationer och dokumentstudier. Utifrån den empirin valdes sedan lämplig teori ifrån litteraturen ut för att göra det möjligt att jämföra de båda i en analys. Resultatet av studien kunde sedan hämtas ifrån analysen. Resultat – Varje företags orderprocess är unik, men det går för den skull att illustrera en generell bild över hur en orderprocess för företag, som tillverkar kundanpassade produkter ser ut. Tack vare att varje orderprocess är unik är också dess problem unika, men det går att sortera in dessa problem i de mer generella kategorierna: variationer, ej värdehöjande aktiviteter och bristande informationsutbyte. Är problemen unika, så är också hanteringen av dem det, men det visade sig vara möjligt att sortera in även lösningsförslagen i mer generella kategorier. Nämligen: eliminera slöserier, standardisera och att effektivisera informationsutbytet. Implikationer – Studiens implikation ligger i att det inte med säkerhet går att peka på några specifika problem eller lösningar till problemen, som går att överföra till orderprocesser i företag, som tillverkar kundanpassade produkter med höga kravspecifikationer. Studien visar istället på att det finns mer generella problem- och problemlösningsmetoder, som går att använda. Begränsningar – Studien begränsas i att lösningsförslagen just bara är förslag. Även om det troligen är förslag, som skulle ta bort många av problemen, så har de inte testats och därmed inte visat sig vara fungerande lösningar. Nyckelord – Orderprocess, processkartläggning, variationer, ej värdehöjande aktiviteter, standardisering, eliminera slöseri, informationsutbyte. / Purpose – The purpose of this thesis is to highlight the challenges that exist within an order fulfillment process, in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications and how to manage these challenges. The purpose was decomposed into three questions, that all demanded an answer before the thesis could be considered as finished. 1. How is an order fulfillment process designed in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? 2. Which problems can be found in the order fulfillment process for companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? 3. How can these problems be managed and thereby achieve a more efficient order fulfillment process in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications? Method – The thesis empirical data was collected from a case study on the company Mastec Components AB. The data came through interviews, observations and document studies. From that data the best fitted theories were decided, so it became possible to analyze the empiric data with the theories, by comparing them to each other. The thesis result was then able to get from that analyze. Findings – Each company’s order fulfillment process is unique, but it is possible to illustrate a general picture of order fulfillment process in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications. Because of that every order fulfillment process is unique; its problems also are unique, but you can sort these problems into the general categories: variety, not value added activities and lacking exchange of information. If the problem unique, so is there solutions, but the thesis shows that the solution propositions also can be sorted into more general categories: eliminate waste, standardize and to streamline the exchange of information. Implications – This thesis implication is that you can´t, with 100 % certainty, point out any specific problem or solutions to the problems that could be transferred into other order fulfillment processes in companies that produce customer adapted products with high requirement specifications. What this thesis shows instead is that there are more general problems and solutions that can be used. Limitations – This thesis is limited because of its propositions of solutions just is propositions. Even if the propositions probably solves most of the problems, they are not tested and therefore you can´t say that they are really working. Keywords – Order fulfillment process, process mapping, variety, not value adding activities, standardization, eliminate waste, exchange of information

Syftet med studien är att få en förståelse för hur utrustningseffektiviteten kan mätas i ett producerande företag. Vår studie utförs på ett företag i Alvesta som heter Gnutti Powertrain AB som bland annat tillverkar precisionskomponenter till motorer. Genom att vi skapar en analysmodell utifrån studerade teorier beskrivs ett systematiskt tillvägagångssätt som slutligen ska leda till att syftet uppnås. Utifrån analysmodellen studeras och beskrivs först Gnutti Powertrain AB´s nuvarande tillvägagångssätt för att sedan jämföras och analyseras gentemot de studerade teorierna. Med hjälp av analysmodellen struktureras också vår studie på företaget och vårt utförande och resultat utifrån detta kommer sedan att presenteras. Analysmodellen nämner att en processkartläggning först ska göras. I processkartläggningen väljs först en specifik process ut, vilken i vårt fall blev produktionsprocessen för en rulle av stål. Därefter lokaliserar, dokumenterar och beskriver vi alla de aktiviteter som bygger upp processen. Enligt nästa steg i analysmodellen görs en värdeflödeskarta som behandlar alla de aktiviteter som tillför värde till produkten och nämner data som är viktig att samla in för att kunna göra beräkningar och utvärderingar. Denna data samlades in och presenterades i värdeflödeskartan. Värdeflödeskartan kan också underlätta identifieringen av de mest kritiska aktiviteterna. I vår studie var de kritiska aktiviteterna redan utvalda på förhand som fyra olika maskiner i flödet då de vid senare tillfälle eventuellt ska byggas samman till en linje. Som sista steg i analysmodellen görs beräkningar på utrustningseffektiviteten med hjälp av TAK. En del av datan från värdeflödeskartan kunde användas för att göra TAKberäkningarna. Resten av den data som krävdes vid beräkningarna samlades in genom intervjuer och möten med personal eller genom egna mätningar i produktionen. TAK-värdet varierar på de fyra maskinerna och även fyra olika beräkningar görs på varje maskin där olika data från störningar används. De olika värdena varierar mellan cirka 61% till 91%. Utifrån beräkningarna görs jämförelser om hur olika störningar påverkar TAK-värdet där även varje störning beskrivs. Vid utförandet och beräkningarna uppkom flera olika tankar och funderingar på nuläget hos Gnutti Powertrain AB. Något som tydligt framkom var att de rapporteringar som varje operatör gör i affärssystemet inte alltid är korrekta. Då TAK III beräkningarna helt bygger på rapporterna medför detta att både vårt och Gnutti Powertrain AB´s TAK-värden kan bli felaktiga. Resultatet och diskussionen kring resultatet ledde till att vi kunde dra vissa slutsatser för att kunna komma med rekommendationer till företaget. Det konstateras att Gnutti Powertrain AB bör använda nuvarande mätmetod för TAK men fokusera på att förbättra deras rapporteringar i affärssystemet.

I denna fallstudie kommer ett tjänsteföretags huvudprocess att undersökas. Processtyrning är identifierat som en viktig faktor för många organisationer och det finns flertal företag som har brister inom processerna. I tjänsteföretag är det viktigt att skapa en bild av huvudprocessen då det oftast existerar dolda brister som är tydligare i ett tillverkningsföretag i form av mer mätbara resultat. Syftet med rapporten är att kartlägga huvudprocessen hos ett tjänsteföretag med en unik kvalitétsgaranti samt identifiera brister och följaktligen formulera eventuella förbättringsförslag. Radonkonsult AB är ett av Sveriges ledande företag inom radonsanering med en av den högsta kundnöjdheten inom området. Bakgrunden i rapporten redogör företagets höga kundnöjdhet och beskriver fallföretagets slutprodukt, som alltid uppnår kundernas krav. Trots företagets höga kundnöjdhet uppstår det en del brister som påverkar hela organisationen och dess processer negativt. Bristerna har identifierats främst i organisationens huvudprocess och påverkar inte bara slutprodukten och dess kvalité utan även de anställda. Studien är en fallstudie där datainsamlingen bygger på intervjuer och observationer. Fallstudien kommer att redogöra vilka brister företaget besitter och varför de uppstår. De identifierade bristerna som analysen av fallstudien kommer att beröra är främst planering, kommunikation, stress och kvalitét. Med hjälp av litteratur från ett flertal författare så visade de att somliga verktyg har varit mer anpassade än andra jämfört med vilka förutsättningar organisationen besitter. Resultatet av fallstudien visar att företagets främsta brister är planering, kommunikation, materialhantering, felprioriteringar och stress. Verktyg som en processkarta, träddiagram och PDCA presenteras vidare i analysen som lösningsförslag för att se hur dessa brister bör motverkas och varför de bör motverkas. Följaktligen har potentiella förbättringsförslag framställts genom en prototyp av en alternativ kartläggningsbild av huvudprocessen. Kartläggningen lyfter de huvudsakliga bristerna och de påföljder som uppstår i huvudprocessens olika faser. Rapporten redovisar att fallföretaget bör ändra sitt planeringsarbete inför varje projekt samt att de bör använda sig av PDCA för att öka kvalitén och ständigt utveckla sin slutprodukt. Genom att fallföretaget utvecklar sin slutprodukt med hjälp av planeringsarbete och PDCA så uppnår de sin kvalitetsgaranti enklare och billigare. Kvalitetsgarantin är nödvändig för fallföretagets marknadsposition.

Projektet är utfört på uppdrag av Kraftringen AB för deras nybyggda värmekraftverk i Örtofta med anledning av att den befintliga dokumentationen över de olika systemen saknar en tydlig steg-för-steg process med avseende på drift, start och stopp av anläggningen. Fokuset för denna uppsats är avgränsad till uppstart genom HMI för ångturbin. Genom observationer på plats i värmekraftverket samt tagit del av driftpersonalens egna instruktioner, har en checklista och flödesschema tagits fram av uppsatstagarna. Resultatet har fått en högre tillförlitlighet tack vare att uppsatstagarna även har haft tillgång till dokumentation från leverantörer i form av papper och digitala kopior i Kraftringens interna nätverk. Detta projekt har lett fram till en tydlig och enhetlig steg-för-steg process som kommer att underlätta driftpersonalens arbete på Örtoftaverket och skapa en ytterligare effektivitet vid uppstart av ångturbin.

Denna studies syfte är att utveckla en fördjupad förståelse för hur undervisning kan utformas då man med hjälp av en visuell modell vill skapa förutsättningar för elever att föra kvalificerade resonemang om relationer mellan olika aktörer i det parlamentariska systemet. För att ta reda på detta undersöktes vilka möjliggörande element som tycks leda till att elever urskiljer kritiska aspekter av ett flödesschema av det parlamentariska systemet, samt vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i samband med ett undervisningsupplägg baserat på en visuell modell, i detta fall i form av ett cirkulärt flödesschema av det parlamentariska systemet. Med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats och variationsteori designades det lektionsupplägg som ligger till grund för det insamlade materialet, bestående av två lektioner med en klass med 24 elever i årskurs 8 som har filmats respektive ljudinspelats. I analysen har särskild hänsyn tagits till ifall elever har urskilt kritiska aspekterna reciprocitet och helhet. Reciprocitet handlar om att urskilja att relationen mellan aktörer i det parlamentariska systemet är ömsesidig. Möjliggörande element för denna kritiska aspekt fanns vara elevers förkunskaper, att den visuella modellen användes som hjälpmedel samt diskussioner kring ifall en aktör är subjekt eller objekt i ett sammanhang. Helhet handlar om att urskilja att modellen visar en sammanhängande process/ordning. Möjliggörande element för den kritiska aspekten helhet fanns vara modellen som just visualiserade helhet, begreppsdiskussioner samt resonemang kring kausalitet. Som slutsats betonas bland annat lärarens stöttning vid gruppdiskussioner samt vikten av öppna frågeställningar ifall syftet är att få elever att föra resonemang snarare än att lista ut det rätta svaret.

Uppgiften som låg till grund för denna uppsats, var att ge förslag på produktivitetshöjande åtgärder på Electrolux Distriparts godsmottagning. Vår avsikt var att tillämpa delar av Toyotas produktionssystem på den befintliga processen. Detta resulterade i en serie förslag som, om de tillämpas, drastiskt kommer höja produktiviteten i den aktuella processen. / The task, which is the basis of this report, was to suggest some productivity-raising actions for the incoming goods departments at Electrolux Distriparts. The project set out to utilise parts of the Toyota production model in the existing process. This resulted in a series of suggestions, which if implemented, would drastically increase the productivity of the relevant process.

<p>Uppgiften som låg till grund för denna uppsats, var att ge förslag på produktivitetshöjande åtgärder på Electrolux Distriparts godsmottagning. Vår avsikt var att tillämpa delar av Toyotas produktionssystem på den befintliga processen. Detta resulterade i en serie förslag som, om de tillämpas, drastiskt kommer höja produktiviteten i den aktuella processen.</p> / <p>The task, which is the basis of this report, was to suggest some productivity-raising actions for the incoming goods departments at Electrolux Distriparts. The project set out to utilise parts of the Toyota production model in the existing process. This resulted in a series of suggestions, which if implemented, would drastically increase the productivity of the relevant process.</p>

Studien handlar om att undersöka ett förbättringsområde i den valda avdelningen i organisationens produktionsprocess. Förbättringsarbetet är baserat på problem som uppstår hos medarbetarna vid produktionen. Studien är kvalitativ vilket innebär att informationen samlas genom intervjuer och observationer. I studien visualiseras tillverkningsprocessen i företaget. Först skapas en grovprocesskartläggning för den mest efterfrågade tjänsten i avdelningen, sedan hittas aktiviteter som inte skapar värde för verksamheten samt kunderna. Aktiviteterna som inte skapar värde ska elimineras bort och en plan om åtgärder skall presenteras. Den anskaffade informationen om processen skall användas av medarbetarna i avdelningen för att skapa en bättre intern kommunikation. Studien ger förslag på arbetssätt om hur avdelningen kan följa upp den nya processen samt hur avdelningen kan arbeta systematiskt med de ritade processerna. Processen som presenteras består av två delar. Den första delen är delprocessen som presenterar alla steg som sker innan medarbetarna börjar med tillverkningen av tjänsten. Det består av dagliga aktiviteter som inte har dokumenterats tidigare. Vid del två av processen som är huvudprocessen, då presenteras alla steg som medarbetarna går genom för att skapa en tjänst. Den delen av processen ser olika beroende på vilken tjänst som skall undersökas. Studien har i syfte att förbättra kvalitén på tillverkningsprocessen genom att använda olika verktyg och arbetssätt. Processkartläggningen ritas för att visualisera produktionsprocessen, förbättringsområde identifieras med hjälp av FMEA för att arbeta ständigt med förbättringar. Uppföljning av processkartläggningen presenteras i en kanban-tavla för att verksamheten ska kunna följa upp produktionsprocessen på tavlan. / The study is about examining an area for improvement in the selected department in the organization's production process. The improvement work is based on problems that arise with the employees during production. The study is qualitative, which means that the information is collected through interviews and observations. The study visualizes the manufacturing process in the company. First, a rough process mapping is created for the most requested service in the department, then activities are found that do not create value for the business and the customers. The activities that do not create value must be eliminated and a plan of measures must be presented. The information obtained about the process will be used by the employees in the department to create a better internal communication. The study provides suggestions for working methods on how the department can follow up the new process and how the department can work systematically with the drawn processes. The process presented consists of two parts. The first part is the sub-process that presents all the steps that take place before the employees start manufacturing the service. It consists daily activities that have not been documented before. In part two of the process, which is the main process, its about presenting all the steps that employees go through to create a service. That part of the process looks different depending on which service is to be analyzed. The study aims to improve the quality of the manufacturing process by using different tools and working methods. The process mapping is designed to visualize the production process, areas for improvement are identified with the help of FMEA to work constantly with improvements. Follow-up of the process mapping is presented in a kanban board so that the business can follow up the production process on the board.