När Covid-19 pandemin drabbade samhället skedde det en omställning såväl nationellt som internationellt. Vardagen som alla varit vana vid var inte längre densamma, men, även världshandeln blev påverkad. Oförutsedda händelser som detta sker när man minst anar det och man kan inte förutse vad konsekvenserna av dem kommer bli. Detta märktes tydligt under bland annat Covid-19 pandemin. Något som påverkades mycket under 2020–2022 var transporterna, speciellt för sjöfrakten. Studiens syfte är att undersöka de delar i processen av inleveranser som är mest känsliga för störningar samt hur företag kan bli bättre förberedda i framtiden så att de sparar in på såväl tid som kostnader. För att upprätta rapporten genomfördes en fallstudie med hjälp av kvalitativa intervjuer tillsammans med en anställd på klädföretaget X samt en anställd på tredjepartsföretaget Y under våren 2022. Studien visade på att den rådande containerbristen varit en stor faktor till leveransförseningar. För att kunna vara mer flexibel drogs därför slutsatsen, genom bland annat en riskanalys och ett designtänkande, att användningen av fler leverantörer, hybrid sourcing, och en fördelning av produktionen i olika delar av världen, skulle göra att företag kan hantera oförutsedda händelser bättre. Designtänkandets analys genomfördes med en trestegsprocess för att på så sätt utveckla processen och göra den mindre känslig för störningar. Dessa störningar definierades, utvecklades och till slut transformerades, för att företaget inte ska bli lika sårbara i framtiden. Användandet av hybrid sourcing gör att man utnyttjar de goda egenskaper från single och multiple sourcing, vilket leder till att företaget minimerar antal risker i leveransprocessen. Genom att ha en definition för artikelgrupper kan man därför tillämpa multiple sourcing på den nivån samt att man tillämpar single sourcing på artikelnivåerna. Fokuset på Företag X:s basplagg är även något som anses vara relevant för att minimera störningarna vid oförutsedda händelser, då man köper in dem i större kvantiteter från Asien. Trendplaggen bör istället tillverkas i mindre kvantiteter i Europa. / When the Covid-19 pandemic hit the global community, there was a readjustment both national as well as international. The everyday life that we were all used to was no longer the same, but the global trade market was also affected. Contingencies that happen in situations like this occur when you least expect it, and you cannot anticipate the consequences of them. This was clearly noticed during, among other things, the Covid-19 pandemic. Somethings that were affected a lot in 2020-2022 were the deliveries, especially the sea freight. The purpose of this study is to investigate the activities of the delivery process that are most sensitive to disturbances in a company. And thereby how companies can be more prepared for the impact of contingencies, so it is possible to save in on both time and costs. To establish the report, a case study was made with qualitative interviews with the help of an employee at the clothing company X and with an employee at the third part logistics company Y, during the spring of 2022. The study showed that the container shortages that occurred during the Covid-19 pandemic have been a large factor in the shipment delays. To open for the possibility to be more flexible, though, among other things, through a risk analysis and a design thinking, the conclusions that were made was to use more suppliers, hybrid sourcing, and to divide the production to different parts of the world. This would make the companies better at handling contingencies. The design thinking analysis was made through a three-step process that brings up the disturbance that you later define and develop and, in the end, transform so the company will not be as vulnerable to disturbances in the future. The use of hybrid sourcing makes you exploit the good property of single and multiple sourcing, which makes the company minimize the number of risks in the supply chain. By having a definition for the article group, you can apply multiple sourcing on that level, and you can apply single sourcing on a level per article. The focus on Company X basic garments is also something that is considered relevant to minimize the disturbance of the contingencies. This is because you can buy them in larger quantities from Asia. The trend garments should instead be manufactured in smaller quantities in Europe.

Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH, SFS 2006:544) är den lag som är till förfogande för kommunal och regional verksamhet vid krishantering. Syftet med studien är att undersöka vilka för- och nackdelar som kommunerna i Västmanlands län ser med LEH med utgångspunkt i Covid-19. Målet är att besvara huruvida det nya lagförslaget som ersätter LEH kan hjälpa till att möta de utvecklingsbehov som kommunerna ser för förbättrad krishantering. I bakgrunden till studien finns en sammanfattad förklaring över kommuner, regioner, länsstyrelser och myndigheters övergripande ansvar, samt en överblick över gemensamma grunder för samverkan vid samhällsstörning. Överskådligt presenteras också LEH och det nya lagförslaget. Teorierna som används är kommunalt självstyre, resiliens, stabilitet, flexibilitet ochflexibilitet under krishantering. Studien använder det insamlade empiriska materialet med stöd av teorierna och är därför inte en teoriprövande studie. Teorin om resiliens diskuteras och knyts an till de fyra riktlinjerna: robusthet, redundans, resursfullhet och rapiditet. Stabilitet, flexibilitet och flexibilitet under krishantering används i anknytning till kommunernas arbetssätt, där vissa kommuner valt att frångå lagen under Covid-19pandemin. Kommunalt självstyre används för att diskutera en eventuell problematisering av inskränkning på kommunalt självstyre vid tillämpning av det nya lagförslaget. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer där strategiskt urval i kombination med snöbollsurval applicerats som metod. Ur resultatet framkommer att respondenterna inte anser att lagförslaget tillgodoser de utvecklingsbehov som finns. En del ändringar som tillkommer med förslaget upplevdes dock som positiva av majoriteten av berörda kommuner.Dessutom framkommer en argumentation om att Västmanlands län anser sig ha en stark grundkapacitet och organisatorisk förmåga till följd av skogsbranden 2014

Today's technological and unstable society places greater demands on military organizations to deal with military surprises and uncertainties. One method of dealing with these problems is by incorporating flexibility. Researcher Meir Finkel presents a theoretical framework that advances flexibility as a governing principle that enables military organizations to handle surprises and uncertainties. However, for military organisations there are two main problems with applying new methods on how they should act, firstly to translate it into concepts and operations, secondly to infuse the range of doctrines and regulations to influence the entire organization. Therefore, the purpose of this study is to increase the knowledge of how flexibility is applied in central military governing documents. And, to discuss any correlation between the documents and what effect the implementation may have on the organization’s flexibility. Since the Swedish Armed forces explicitly strive for flexibility, Finkel's theoretical framework aims to illustrate how flexibility has been applied. This was achieved by examining Sweden’s operational and naval doctrine through a qualitative text analysis. The result shows that flexibility plays a significant role in both Sweden's operational and naval doctrine as it has successfully been applied. Nonetheless, both doctrines present elements that may affect flexibility negatively and could therefore, limit the efficiency to deal with military surprises and uncertainties.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån deltagarnas tidigare erfarenheter av individuell coachning undersöka vilka faktorer som kan vara viktiga för en fungerande individuell digital hälsovägledning. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod utifrån fokusgrupper med totalt tio deltagare, fördelat i tre grupper, där de diskuterade frågor utifrån en intervjuguide. Resultat: Genom en manifest innehållsanalys framkom en huvudkategori och tre underkategorier. Huvudkategorin var “Skapa personlig relation” och underkategorierna var “Bygga förtroende genom videosamtal & uppföljning”, “Tillgodose behov genom individanpassning” och “Skapa större frihet genom flexibilitet & tillgänglighet”. Resultatet visade att en personlig relation mellan kund och hälsovägledare var det viktigaste för en fungerande digital vägledning. Denna relation kunde enligt deltagarna skapas genom videosamtal och regelbunden uppföljning. Deltagarna menade att tillgodose behov genom individanpassad vägledning var en viktig faktor, och för att kunna göra det var den personliga relationen viktig. Slutligen ansågs den frihet som skapas till följd av flexibiliteten och tillgängligheten vara både en fördel, men också en viktig faktor för en fungerande digital hälsovägledning. Slutsats: Resultatet visar konkreta faktorer som hälsovägledare och andra yrken inom hälsopromotion kan ha användning av vid digitalt arbete.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt individers work-life balance har påverkatsunder covid-19 pandemin. Syftet med studien är också att få en fördjupad bild på vilket sättindividerna upplever en avsaknad av fysisk kontakt på arbetet. Det empiriska materialet ärinförskaffat genom att vi har utfört åtta intervjuer utifrån en högstrukturerad intervjuguidemed anställda på ett tjänstemannaföretag som finns runt om i Sverige. Urvalet iundersökningen består av ett bekvämlighets och strategiskt urval. De teoretiskareferensramarna som tas upp ligger till grund för hur materialet från intervjuerna skallanalyseras. Resultatet visar att balansen mellan arbetet och det övriga livet har förändratsunder Covid-19 pandemin. Detta i form av att respondenterna som har eller fortfarandearbetar hemifrån inte har får ett lika självklart avslut på arbetsdagen som de fått när de arbetarpå plats på kontoret. De upplever också att arbetet tar mer tid från det övriga livet men äventvärtom, det övriga livet tar tid från arbetslivet. Denna studie visar också hur viktigt det ärmed den sociala och fysiska närvaron av kollegor. Detta för att respondenterna anser ochupplever att det är lättare att kunna samarbeta med kollegor när man är fysiskt närvarande.

Överraskning utgör enligt gängse sjökrigsteori ett existentiellt hot mot sjöstridsförband. Det ligger i överraskningens natur att fenomenet inte kan förutses och således inte förhindras. Förmågan till återhämtning från överraskning blir därför avgörande för att inte förlora i sjökrigföringen. Trots problemets implikationer föreligger ett bristande forskningsläge. Hur kan en återhämtningsförmåga uppnås?  Studiens syftar till att skapa förståelse för hur återhämtningen i en sjökrigskontext kan åstadkommas. Problemet angrips genom att undersöka om en vedertagen markfokuserad återhämtningsteori finner förklaringskraft i ett fall där sjöstridsförband utsatts för överraskning och uppnått återhämtning. Den teori som prövas är skapad av Meir Finkel och benämns ”Flexibilitet”. Fallet utgörs av U.S. Navy’s kampanj runt Salomonöarna 1942-1943. En teoriprövande processpårning nyttjas som analysmetod för att på djupet undersöka om och hur organisatoriska mekanismer associerade med teorin närvarat i fallet.  Resultat påvisar att flertalet av de eftersökta mekanismerna närvarat i studerad återhämtningsprocess. Däremot skiljer sig empirin från det teoretiska ramverket rörande vilken form av organisatoriska mekanismer som bedöms ha störst påverkan på återhämtningsförmågan. Diskrepans återfinns rörande värdet av balanserad doktrin, decentraliserad ledning och uppdragstaktik för att uppnå återhämtning.  Studien bidrar till ökad förståelse för vilka organisatoriska mekanismer som bör existera i ett sjöstridsförband för att återhämtning från överraskning ska kunna uppnås. Studien åskådliggör också flexibilitetsteorins förtjänster och tillkortakommanden i en marin kontext samt problematiserar den svenska doktrinära inställningen rörande flexibilitet vilken postulerar att ” […] flexibilitet är svaret på överraskning”

Samhällsrestriktionerna till följd av Covid-19-pandemin har tvingat många kontorsarbetare att arbeta hemifrån i större utsträckning än någonsin tidigare. “Det nya normala” (DNN) som begrepp har länge diskuterats inom forskningen och handlar till stor del om att många kontorsmedarbetare får möjlighet att arbeta hemifrån. Arbetstiderna blir mer flexibla och många organisationer anpassar sig till teknologisk utveckling som möjliggör nya arbetssätt. Vi har valt att undersöka vad DNN innebär för svenska kontorsmedarbetare under och efter Covid-19-pandemin. För att utföra en undersökning har vi genomfört intervjuer på tre organisationer där vi undersökt hur kontorsmedarbetare har upplevt hemarbete. Vi har undersökt hur problematik kring samverkan, prestation, utformning av hemmakontor och gränsdragningsproblematik påverkar upplevelsen av hemarbete och hur det påverkar den arbetsrelaterade stressen. Beteendena och upplevelserna analyseras genom att beskriva hur medarbetare rör sig mellan fälten i Karasek och Theorells (1990) kontroll, krav och stödmodell (KKS-modellen). Resultaten som framkom i undersökningen visar att risken att hamna i ett spänt fält vid en omställning är hög, men att medarbetare därefter kan röra sig mot ett avspänt och passivt till ett aktivt fält med hjälp av olika former av stöd och råd, vilket ger hög kontroll. Nya arbetssätt har utformats i hemarbetet och medarbetarna uttrycker en önskan om ett flexibelt arbetssätt även efter Covid-19-pandemin. Vidareuppstår spekulationer om att ett valfritt hemarbete fortsättningsvis kan komma att vara DNN. / The societal restrictions posed by the Covid-19 pandemic have forced many office workers to work from home to a greater extent than ever before. “The new normal” as a concept has long been discussed in research and is largely about many office employees being given the opportunity to work from home. Working hours are becoming more flexible and many organizations are adapting to technological developments that enable new ways of working. We have chosen to investigate what the new normal means for Swedish officeworkers during and after the Covid-19 pandemic. We have conducted a study by interviewing office workers in three different organizations. We investigated how office workers have experienced working from home and investigated how problems - around collaboration, performance, home office design and border issues - affect the experience of working from home and how it affects work-related stress. The behaviors and experiences are analyzed by describing how employees move between the fields in Karasek and Theorell (1990) control, requirements, and support model (KKS model). The results that emerged in the survey show that the risk of ending up in a tense field during a change is high, but that employees can then move towards a relaxed and passive to an active field with the help of various forms of support and advice, which provides high control. New ways of working have formed during the past year and the employees express a desire for flexible ways of working even after the Covid-19 pandemic. Furthermore, there is speculation that working from home could be optional in the future as the new normal progresses.

This study has explored the potential for lowering the subscripted power of 25 MW for one of the connection points between the local power grid and its overhead power grid for a local grid owner. The potential for doing so through hard, direct load control of electrical domestic heating and domestic water heating for detached houses with a fuse size of 16-25 A is evaluated for 12 different scenarios. The scenarios are found by combining a customer participation of 25, 50, 75 and 100 percent with a maximum allowed duration for load control of two, three and four hours respectively. A function describing the need for electrical power for domestic heating as dependent of the outdoor temperature is developed and combined with a model that is used for simulating hot water usage and a model that describes the power demand of a domestic water heater. Furthermore, a control function is incorporated to ensure that households are not subjected to load control for a longer period than allowed and that all households bear the same burden in this respect.  The results show that a power of 1,0-4,1 MWh/h can be redistributed, but that the potential is heavily limited by the returning load that occurs. Due to the long duration of the critical peaks that are being redistributed, up to 5-10 hours, returning load occurs even though load control has not yet been finalized. The returning load leads to a bigger amount of power having to be redistributed and therefore limits the potential for the new subscripted power that can be achieved. Furthermore, the maximum aggregated power for the investigated year amounts to 25,9 MW. Still, a new subscripted power of 21,8–24,9 MW is theoretically deemed to be achievable. The most likely outcome however is thought to be a lowering of the subscripted power to at least 23,4–24,4 MW, having taken the composition of type of heating systems as well as the most likely customer participation into account.

Since the pandemic of Covid-19 began in the spring of 2020 the Swedish Health Agency has recommended companies and organizations to let their employees work from home as much as possible. The rapid transition has developed many companies working methods and a new digital era in working life has begun. The development will probably result in many employees still working from home even after the pandemic, which requires access to a sustainable workplace.  Dwellings today are often not planned to accommodate a sustainable workplace where the surrounding factors in the home have been adapted. Therefore, the purpose of this essay was to develop a theoretical tool with qualities that defines a good home with a workplace integrated in a flexible way. The theoretical tool was then applied into a practical architectural design with focus on developing flexible floor plans where the office workplace can be integrated in a smart and flexible way. The study examines how a home can be designed with the opportunity to accommodate an office workplace with a good working environment while maintaining or enhancing housing qualities and follow the Swedish standards.  The study shows that the integration of an office workplace in dwellings is a complex issue where several aspects need to be addressed. To create a sustainable office workplace the right conditions are required for example regarding light, sound, impressions and privacy. It is not only technical aspects that have played a major role in the design, but also psychosocial aspects such as health benefits from nature and plants.

Dagens moderna konflikter tenderar att utmana den traditionella synen på krig och föranleder att militära organisationer behöver utveckla ett flexibelt förhållningssätt för att hantera den osäkerhet som genomsyrar den moderna operationsmiljön. I syfte att kunna hantera den osäkerhet som det framtida slagfältet därmed medför har Försvarsmakten inkorporerat militärteoretikern Meir Finkels flexibilitetsteori i den doktrin som utgör grunden för planering och genomförande av operationer. Det är emellertid en teori som är utarbetad för att besvara frågan hur arméstridskrafter ska hantera osäkerhetsproblematiken på slagfältet. Huruvida teorin även är applicerbar i den kontext som de svenska sjöstridskrafterna verkar i är därför inte en given utgångspunkt. Med utgångspunkt i det beskrivna problemet och Finkels flexibilitetsteori redogör denna teorikonsumerande och delvis teoriutvecklande enfallsstudie för hur flexibilitet förstås vid ledning av de svenska sjöstridskrafterna. Uppsatsen har i det avseendet haft som ambition att utveckla den teoretiska utgångspunkten för hur en specifik stridskraft med dess karakteristiska förutsättningar förstår det krigsvetenskapliga begreppet flexibilitet. Resultatet av undersökningen påvisar att Finkels flexibilitetsteori till stor del kan anses vara tillämplig i den marina kontexten, men att det även finns centrala element i teorin som inte till fullo är förenliga med sjöstridskrafternas verklighet. Dessa aspekter bildar därigenom en grundplatta för en kontextuellt betingad modell som dels adderar en dimension till Finkels flexibilitetsteori och dels påvisar hur flexibilitet förstås utifrån sjöstridskrafternas perspektiv. Modellen visar även att flexibilitetsbegreppet utifrån sjöstridskrafternas synsätt ska förstås som en dynamisk process med flera ingående element. Sålunda måste vissa förutsättningar vara uppfyllda för att de eftersträvansvärda konsekvenserna av ett flexibelt förhållningssätt ska kunna realiseras.