Flexibilitet har varit ett återkommande begrepp inom Försvarsmakten och har haft olika betydelser beroende på i vilken kontext begreppet använts. I den nyligen utgivna doktrinen för gemensamma operationer 2020 utgör flexibilitet en del av svensk operationskonst. I doktrinen uttrycks att flexibilitet löser Försvarsmaktens problematik avseende osäkerhet och överraskning. Teorin bakom flexibilitet är tydligt inspirerad av den israeliska brigadgeneralen Meir Finkels teori som presenterar ett koncept för att hantera denna problematik.   Denna studie undersöker om – och i så fall hur – Svensk planerings- och ledningsmetod 2017 skapar förutsättningar för Försvarsmakten att konceptuellt tillämpa flexibilitet som en del av svensk operationskonst. Studien tar en teorikonsumerande ansats där den teoretiska spännvidden av Finkels teori utökas genom att applicera teorier om militär planering. Med hjälp av dessa teorier utvecklas en teoretisk modell kring militär flexibilitet i syfte att utveckla den konceptuella förståelsen för begreppet flexibilitet. Vidare utgör modellen en grund för att undersöka i vilken utsträckning Försvarsmaktens planerings- och ledningsmetod kan operationalisera flexibilitet på operativ nivå. Resultatet visar att Svensk planerings- och ledningsmetod 2017 i varierande grad stödjer Försvarsmaktens ambition att konceptuellt tillämpa flexibilitet. Tillämpningsgraden av flexibilitet varierar i planeringsprocessens olika faser och styr till del planeringsgruppen i valet av operationsdesign, centraliserad och decentraliserad ledning, linjärt och icke-linjärt tänkande samt synen på komplexa och komplicerade militära problem.

Operationskonst är av central betydelse för att nå strategisk målsättning. Trots det har operationskonstens roll i fredstid och ur ett småstatsperspektiv överlag kommit i skymundan i rådande forskning. Syftet är att undersöka operationskonstens betydelse för småstatens planering och förberedelse för att möta överraskande väpnat angrepp.   Studien besvarar frågeställningen om hur svenska Försvarsmaktens planering och förberedelser för att möta överraskande väpnat angrepp präglas av operationskonst.  Studien presenterar forskningsöversikt över begreppet avskräckning och operationskonst för att därefter redogöra för teoretiskt ramverk omfattande manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet. Studien är baserat på en teorikonsumerande intervjustudie med explorativ och beskrivande ansats. Intervjuer genomförs med respondenter ur Insatsstab, Arméstab och Regionala Staber som genomför planering och som i olika grad påverkar förberedelser.   Studien menar att småstaten strävar efter att identifiera militärt problem och sedan genom defensivt manövertänkande påverka motståndarens planering och genomförande. Tillsammans med gemensam nationell ansträngning avskräcks eller möts överraskande angrepp. Genom att tillämpa operationskonst med defensivt manövertänkande och genom att visa att försvaret är en gemensam nationell angelägenhet kommunicerar småstaten såväl vilja som förmåga och är därmed avskräckande. Sammantaget präglar operationskonst planering och förberedelser genom strävan att utifrån förståelse för sammanhang identifiera det militära problemet och därigenom förekomma motståndaren.

Flexibilitet är ett begrepp som i Doktrin för Gemensamma operationer (DGO20) lyfts fram som en avgörande förutsättning och ett förhållningssätt för Försvarsmakten att anpassa sig efter rådande omständigheter och en allt osäkrare omvärld. Detta är något som enligt tidigare forskning om militär flexibilitet ställer krav på såväl organisation som individer att tillåta och uppmuntra såväl nytänkande som kreativitet. Officerares förståelse för och uppfattningar om begreppet påverkar organisationens samlade förmåga till anpassning. Vilka förutsättningar har Försvarsmakten att hantera de osäkerheter vi ser idag såväl som i framtiden om flexibilitet är en avgörande förmåga? Studien syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv och med en tolkande ansats bidra till vetenskaplig kunskap om officerares förståelse för begreppet flexibilitet, ställt i kontrast mot vad som står i gällande doktriner. Studien är en induktivt driven, kvalitativ undersökning med tematisk analysmetod. Studiens resultat visar hur officerare på taktisk nivå i Flygvapnet och Marinen förstår begreppet flexibilitet, genom temana individ, organisation och kontext, där innebörden utgörs av såväl förutsättningsskapande faktorer som inneboende begränsningar hos enskilda individer och organisationen som helhet. Resultatet visar också på vissa kontraster mellan officerares förståelse och det som anges i doktrinerna, där respondenterna utifrån respektive kontexter har en bredare syn på vad flexibilitet innebär, präglad inte bara av insats- och konfliktsituationer utan främst av friktioner inom den vardagliga produktionsverksamheten för såväl individer som organisation. Här kan aspekter med utvecklingspotential inom flexibilitetsområdet identifieras, vilka påverkar Försvarsmaktens förmåga till flexibilitet positivt om de omhändertas.

Coronapandemins (covid-19) framfart har tvingat många organisationer att med kort tidsintervall strukturera samt ställa om deras arbetsform som en del för att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer för att minska smittspridningen av covid-19. Arbetsformen distansarbete har blivit allt vanligare och en hög andel individer behöver som ett resultat av pandemin använda hemmet som sin arbetsplats, istället för exempelvis organisationens kontor som tidigare använts. Studiens syfte har varit att undersöka hur arbetstagare upplever att deras krav, kontroll och stöd har påverkats när de tvingats ställa om från att tidigare ha en fast arbetsplats, till att delvis arbeta på distans hemifrån. Vi har även studerat hur föräldrar med hemmavarande barn upplever balansen mellan arbetslivet och det övriga livet påverkats under denna pågående pandemi. Studien är baserad på åtta kvalitativa intervjuer inom två olika organisationer, från två olika städer. Gemensamt för dessa organisationer är att de både har en produktion- och en administrativ avdelning. Samtliga åtta intervjuer har skett med individer som arbetar på en administrativ avdelning och hälften av de intervjuade i studien har varit män och hälften kvinnor. I resultatet lyfter vi fram både för- och nackdelar med arbetsformen distansarbete samt en generell upplevd upplevelse av hur det är för dem att arbeta på distans. Vår studie har visat på att respondenterna upplevt att kraven, kontrollen samt det sociala stödet i arbetet har påverkats sedan de började arbeta på distans samt att upplevelsen av en förändrad balans mellan arbetslivet och övrigt liv skiljer sig åt.

Med teknikens utveckling kommer det en ny form av digital arbetsmarknad, även kallad för gig-ekonomi eller plattformsekonomi. Denna kvalitativa studie undersöker nio personers egna upplevelser om hur det är att besitta ett jobb inom gig-ekonomin som förare i serviceyrkena Foodora, Uber och Bolt. Studien inriktar sig på arbetsvillkor och välbefinnandet hos dessa taxiförare och matbud. Resultatet i undersökningen visar att dessa arbeten bidrar med en stor flexibilitet för utföraren där man är sin egen chef och har frihet att bestämma mycket själv. Däremot utmärker sig jobben med låg lön och därmed långa arbetsdagar som resulterar i olika former av otrygghet vilket leder till ohälsa.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av effekter av oregelbundna arbetstider på balansen mellan arbete och privatliv hos anställda på en akutvårdsavdelning. Studien var av kvalitativ karaktär och delvis strukturerade intervjuer användes för att samla in data. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval vilket resulterade i 10 kvinnliga deltagare i åldrarna 22–58 år. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att oregelbundna arbetstider påverkade balansen mellan arbete och privatliv negativt och ledde till bortprioritering av fritidsaktiviteter, tid med familj och vänner samt brist på sömn och återhämtning. Samtidigt visade resultatet att respondenterna upplevde flertalet fördelar med att arbeta oregelbundna arbetstider men där nackdelarna var övervägande.

Kunskapsöversikten redogör för hur autismspektrumtillståndets (AST) egenskaper kan uttrycka sig i skolan samt hur i sin profession idrottslärare kan arbeta kompenserande för dessa. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket kräver en förståelse och ibland en pedagogisk planering utifrån individens egenskaper. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa och problematisera arbetssättet som lärare inom ämnet idrott och hälsa tillämpar när det gäller anpassningar till elever med svårigheter. Vi har utgått ifrån följande frågeställning: Hur och på vilka sätt kan man som idrottslärare arbeta för att kompensera för de olika behov elever inom AST kan inneha? För att sammanställa vårt resultat har vi använt oss av litteratursökning på databaser som Sportdiscus, Libris och Google. Litteraturen består av rapporter, artiklar, studier och doktorsavhandling. Resultatet visar att den generella lektionen i idrott och hälsa ställer krav som kan bli övermäktiga ifall du har en elev med AST. Att då genom uppdaterade scheman och förberedelse innan lektionen kan skapa en förutsägbarhet, vilket är en strategi att arbeta efter med elever inom AST. En annan strategi belyser att läraren ska anpassa aktiviteterna efter individers behov i klassen. Hjälpmedel som bildstöd och videostöd har också visat sig vara effektiva vid aktiviteter. Vårt resultat visar även hur lärarens roll påverkar klassrumsklimatet och hur man kan arbeta med detta genom att låta elever visa upp sina starka sidor.

Tidigare forskning belyser bemanningsbranschens framväxt inom olika organisationer och branscher, det finns dock inom forskningen en kunskapslucka gällande bemanningsbranschen inom sjukvården. Bemanningsbranschen är idag ett växande och aktuellt fenomen inom sjukvården. Syftet med vår studie är att studera hur ordinarie sjuksköterskor upplever hur tillfällig bemanningspersonal, i form av sjuksköterskor påverkar deras dagliga arbete samt arbetssituationen. Studien är kvalitativ och baseras på fem semistrukturerade intervjuer samt tre verksamhetsberättelser utifrån CIT. Studien är utförd på ordinarie sjuksköterskor anställda på en kommunal rehab-avdelning i södra Sverige. Resultatet visade på en genomgående förståelse, stress, flexibilitet samt brist på kontinuitet utifrån de ordinarie sjuksköterskornas perspektiv. De ordinarie sjuksköterskorna anpassade sig efter bemanningssjuksköterskan, för att försöka uppnå en stabilitet inom organisationen. Slutsatser som kunde dras var att om bemanningssituationen fortskrider, riskerar den ordinarie personalen att bli utbrända. Studiens andra slutsats var att den ordinarie sjuksköterskan behövde vara flexibel för att organisationen skulle kunna framstå som flexibel. / Previous research sheds light on the leasing industry´s growth in various organizations and industries, but there is within research, a knowledge gap regarding the leasing industry in the healthcare sector. The leasing industry is today a growing and current phenomenon in the healthcare sector. The purpose of our study is to show how permanent nurses experience how temporary leasing personal, in the form of nurses, influence their daily work and the work situation. The study is qualitative and is based on five semi-structured interviews and three activity reports based on CIT. The study is performed on permanent nurses, employed at a civic rehab department in southern Sweden. The results showed a consistent understanding, stress, flexibility and lack of continuity, from the perspective of the permanent nurses. The permanent nurses adapted to the leased nurses, in an attempt to achieve a stability within the organization. Conclusions that could be drawn were that if the staffing situation continues, the permanent staff risks being burned out. The study concluded that the permanent nurse needed to be flexible in order for the organization to appear flexible.

I Försvarsmakten återfinns ett motsatsförhållande mellan organisationens vilja och yrkesofficerens uppfattning. I officiella publikationer förmedlas en acceptans för misslyckande medan det finns en benägenhet hos yrkesofficeren att undvika misslyckanden till varje pris. Erfarenheter kan gå förlorade då organisationen har en vilja att lära både genom bra och mindre bra genomförande. Studien avser att undersöka hur organisationskultur kan påverka en yrkesofficers syn på misslyckanden. En stark organisationskultur som hämmar en yrkesofficers benägenhet att ta initiativ eller att ta risker av rädsla för att misslyckas, kan negativt inverka på flexibilitet eller kreativitet inom organisationen. Resultatet påvisar att antaganden såsom viljan att lyckas och social acceptans påverkar synen på misslyckanden. Det finns en kultur som efter hand blir accepterad som det rätta sättet att lära eller lösa ett problem vilket inte alltid överensstämmer med den officiella viljan. Denna kultur överförs inom organisationen och blir svår att förändra. Yrkesofficeren ställs inför ett val, försöka förändra eller acceptera situationen.

Hälsoscheman är ett relativt nytt fenomen, som hade sitt startskott 2016 i form av ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner och Kommunal kallat Heltidsresan. Syftet med projektet var att stärka välfärdens kompetens och instifta heltid som norm. En betydande del av Heltidsresans utformning utgörs av forskning från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Heltidsresan har i sin tur lett till att flera kommuner valt att ta efter riktlinjerna och rekommendationerna som projektet utmynnat i, vilket har banat vägen för konflikter och motstånd från arbetstagarhåll. Studien syftar därför till att undersöka vilka motiv från arbetsgivarhåll som har legat till grund för införandet av hälsoscheman i Sveriges kommuner. Även hur hälsoschemats reformering av arbetsvillkor har påverkat enskilda arbetstagare är i fokus, samt hur schemaläggning kan användas som ett organisatoriskt verktyg från arbetsgivarhåll. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med arbetstagare och personer som har varit med och implementerat hälsoscheman inom vård och omsorg. En fenomenologisk metodansats används för att undersöka fenomenet genom arbetstagare och arbetsgivares uppfattningar, samt erfarenheter kring förändringsprocessen som hälsoschemat har bidragit till. Resultatet analyseras med teorier från Michel Foucault med fokus på detaljstyrning och bio-politik, men även institutionellt och nyinstitutionellt perspektiv appliceras. Studien belyser att det finns fler bakomliggande faktorer som kan förstås som motiv till att implementera hälsoscheman och de förändringarna det innebär. Det tydliggörs även hur arbetstagarna som intervjuats upplever hur schemaförändringarna har påverkat dem i ett negativt avseende, både i arbetslivet och privatlivet / Health Schedules are a relatively new phenomenon, which had its onset during 2016 as a collaboration between Sveriges Kommuner & Regioner and Kommunal called ’’The Full Time Journey’’. The main purpose of the project was intended to reinforce the welfare sectors proficiency, as well as stating full time work as a norm. The Full Time Journey has eventually led to several municipalities following the examples based on the guidelines and recommendations stated by the project. This has eventually given rise to disagreement and conflicts, and resistance from employees. The study aims to investigate which potential motives and intentions from the employer side might have contributed to the introduction of health scheduling in the various municipalities of Sweden. This also includes how the transformation of working conditions has affected individual employees, but also targeting how scheduling might be used as an organizational tool by employers. The study was conducted using interviews with employees and individuals who have been involved throughout the implementation of Health Schedules within the Healthcare Industry. A phenomenological methodological viewpoint is used to investigate the phenomenon through the perceptions of employees and employers, in addition to experiences attributed regarding the transformation process, induced by the Health Schedule. The results are analyzed using theories from Michel Foucault with a particular focus relating to management and biopolitics, but also institutional and neo-institutional perspectives are applied. The study highlights that there are several underlying factors that can be understood as motives for implementing health schemes and the changes it entails. It is also clarified how the employees interviewed experience how the schedule changes have affected them in a negative respect, both in working life and private life.