Forskningen kring hantering av osäkerhet är ett brett område som spänner över flera fält. Innovation, anpassning, användandet av doktrin och metoder för ledning utgör några exempel. Genom en bred teoribildning under det övergripande temat flexibilitet har den israeliske forskaren Meir Finkel presenterat ett nytt sätt att möta osäkerhet och överraskning. Denna enfallstudie söker genom en teorikonsumerande ansats belysa de övergripande förutsättningarna för flexibilitet inom den svenska försvarsmakten med två övergripande syften. Det första och huvudsakliga syftet är att identifiera styrkor och svagheter kopplat till flexibilitetsforskningen samt dra slutsatser om den utomvetenskapliga relevansen av dessa. Det andra syftet är att pröva Finkels teori mot en annan strategisk kontext och därigenom påvisa en möjlig utveckling av teorin. Med stöd av ett brett empiriskt underlag analyseras huvuddelen av de i teorin beskrivna aspekterna mot det valda fallet. Det erhållna resultatet innehåller såväl positiva som negativa delar vilkas betydelse diskuteras mot bakgrund av såväl förbättrad svensk försvarsförmåga som möjlig utveckling av teorin.

Forskning visar att det ofta krävs en extern chock i form av krig för att påkalla förändring i en militär organisation. Hur kan då en militär organisation som inte deltagit kollektivt i krig förändras? Studiens syfte är att undersöka hur svenska arméofficerare förstår sin militära kultur och militär flexibilitet och hur detta i sin tur påverkar förändring. Studien visar att svensk armékultur uppfattas som starkt förankrad med centrala värden som uppgiftsfokus och pliktkänsla. En stark kultur tenderar att påverka den militära flexibiliteten negativt om denna inte i sig utgör en tydlig del av kulturen. Så verkar inte vara fallet med svenska armékultur. Studien visar att partiell avsaknad av flexibilitet inverkar negativt på svenska arméns förmåga att åstadkomma varaktig förändring. Interna faktorer som kognitiv förmåga, erfarenhet och systematisk erfarenhetsspridning anses inte tillräckliga för att påkalla förändring. Studien visar också på en tendens att återfalla till gamla mönster. Vidare återfinns starka subkulturella värden inom den övergripande kulturen vilka formar normer och värderingar som anses hämma nytänkande och flexibilitet. Tidigare forskning visar att detta inverkar negativt på svenska arméns förmåga till anpassning gentemot kontemporära föränderliga hot. Svenska arméns långa erfarenhet av kostnadsrationell och effektiv förbandsproduktion anses stå i kontrast till dynamisk förändring och flexibilitet. Studien visar att fredstida krav måste balanseras av skarp erfarenhet för att skapa flexibilitet och förändringsbenägenhet. Interna faktorer och förändringar i form av organisationsförändringar eller nedskärningar räcker inte för att utmana starka kulturella värden och därigenom stimulera förändringsbenägenhet.

Tidigare forskning om tillämpning av flexibilitet vid krigföring beskriver adaptivitet till motståndaren och operationsmiljön som en framgångsfaktor. Genom flexibel anpassning till aktuell kontext kan motståndaren vilseledas och exploateras för att uppnå synergieffekter. I relation till specialförband och specialoperationer tillskrivs flexibilitet avgörande betydelse för att hantera strategiska beroendeförhållanden och krav på dold rörelse i högriskmiljöer. Likafullt är tidigare forskning i huvudsak beskrivande snarare än förklarande avseende betydelsen av specialförbandens förmågor som framgångsfaktorer för tillämpning av flexibilitet. Studien bidrar till ökad förståelse genom att skapa och pröva ett teoretiskt ramverk över förekomsten av framgångsfaktorer för specialförbandens tillämpning av flexibilitet samt dess påverkan på framgång vid fysisk access. Ökad förståelse kompletterar befintlig teori om specialförband och specialoperationer med kunskap om två centrala teman, tillämpning av flexibilitet samt fysisk access. Genom deduktiv-hypotetiskmetod skapas ett analysverktyg som appliceras på fyra fall av specialoperationer. Studien bidrar till teori om flexibilitet, fysisk access och specialoperationer genom att identifiera och förklara framgångsfaktorerna adaptivitet, innovation, underrättelser och vilselednings betydelse för specialförbandens tillämpning av flexibilitet för framgångsrik fysisk access. Resultatet av studien förklarar hur underrättelser kan förstås som dimensionerande för specialförbandens förmåga att proaktivt tillämpa flexibilitet.

Employers work in different ways to promote a good work situation and for employees to experience a balance between working life and private life. Flexible work-conditions are an expression of this ambition. The research on flexible work-conditions is comprehensive. However, what characterizes this is that flexibility tends to be described in terms of a dichotomy, as something either "pro" or "against". The purpose of this study is to contribute a more nuanced picture of flexible work-conditions. Based on qualitative semi-structured interviews of seven employees at a profit-driven corporation, which works with non-regulated working hours and reduced working hours. The individual's experience of demand and control in the work situation and the balance between work and leisure is focused. The theoretical basis is Karasek and Theorell's demand-control-support model and the concept of work-life balance. The results of this study, shows that employees' perceptions of demand and control in their work situation vary as both challenges and opportunities appear in the empirical data. However, the employees agree on the positive impact of non-regulated working hours and reduced working hours for their work-life balance. This indicates that flexible work-conditions cannot be understood as something divided into categories "pro" or "against” but need to be reviewed from different perspectives.

COVID-19 pandemin har varit med och medfört stora utmaningar för organisationer och dess anställda. Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka om huruvida arbete hemifrån har gett upphov till en upplevelse av stress bland arbetstagarna. Även ifall arbetstagarnas Work life balance har påverkats till följd av ett påtvingat hemarbete. Begrepp som tas upp i den teoretiska referensramen är olika definitioner av hemarbete, flexibilitet och stress. Modeller som belyses är Work life balance, Krav-kontroll & stödmodellen och KASAM. Utifrån den kvantitativa metoden utformades en webbenkät som delades ut genom ett bekvämlighetsurval och ett snöbollsurval. Respondenterna som uppmanades att delta var personer 18 år och uppåt, som varit med om påtvingat hemarbete i minst sex månader till följd av pandemin. Från resultatet framkommer det att det påtvingade hemarbetet har satt sina spår och påverkat människors arbetsprocesser. Mestadels har en positiv inställning till förändringen, genom att de känner sig mer avkopplade samt att de har en större frihet till att kunna anpassa sina arbetsdagar. Det är få som upplever att det har bidragit till något negativt. När det kommer till hemarbetets påverkan på individens stressnivå, så går det att se flera faktorer som kan ha minskat stressen. Dessa är att arbetstagarna har fått en ökad kontroll samt att de även sparartid i sin vardag genom att slippa pendlingen från och till arbetet. Däremot har bristen på det sociala stödet ökat i samband med hemarbetet, vilket är en faktor som i stället kan resultera i en ökad stressnivå. De flexibla arbetsförhållandena har även satt sina spår i det övriga livet. Genom att kunna arbeta hemma någon eller några dagar i veckan skapas det fördelar till att kunna skapa en bättre balans mellan arbetslivet och det övriga livet. Flexibiliteten skapar en anpassningsbarhet hos arbetstagaren till hinna med vardagssysslor som skapar en bättre balans i vardagen. I den avslutande delen av uppsatsen sammanfattas och diskuteras resultatet av studien. Till sist diskuteras förbättringar som kunde ha gjorts i studien samt förslag till vidare forskningsområden inom ämnet.

Flexibilitet utgör en delgrund för svensk operationskonst. Tidigare empirisk forskning om flexibilitet efterfrågar en samlad teori för flexibilitet. Den israeliske teoretikern Meir Finkel presenterar en flexibilitetsteori som hävdas bidra till att återta initiativ efter teknologisk eller doktrinär överraskning. Teorin utgår från ett arméperspektiv. Denna teoriprövande fallstudie undersöker flexibilitetsteorins förklaringskraft gällande luftstridskrafterna under Falklandskriget 1982. Syftet är dels att förstå flexibilitetsteorins användbarhet ur ett luftmaktsperspektiv och hur den kan bidra till problemlösning. Både brittiska och argentinska förehavanden studerades. Studien visar att flexibilitetsteorins skikt ett, tre och fyra har god förklaringskraft i det studerade fallet. Det andra skiktet har svag förklaringskraft vilket härleds till teorins koppling till markstrid och arméperspektiv. Analysen betonar att ledare bidrog till flexibilitet genom egna beslut men också genom att uppmuntra öppenhet för nytänkande och lärande. Även inhemsk försvarsindustri bidrog till flexibilitet genom snabb anpassning och integrering av tekniska vapensystem. Studien visar även att flexibilitetsteorin kan ses beskriva förutsättningar som bidrog till kreativ problemlösning underkriget.

Standarden på skolbyggnader behöver höjas samtidigt som de behöver bli flexibla för att kunna möta framtida förändringar. I lokalresursplaneringen brottas kommuner med oförutsägbara framtida elevantal, bland annat till följd av oberäknelighet i demografifrågan. Skollokaler riskerar att periodvis stå tomma eller vara för få och därför måste fastighetsbeståndet klara av förändring. Det är nödvändigt att restaurera och nyttja befintliga byggnader. Genom att anpassa en befintlig struktur av en byggnad efter de behov som råder ökar byggnadens totala livslängd och materialåtgång, transporter och föroreningar reduceras. Att lokalanpassa en byggnad till en befintlig stomme som samtidigt ska vara flexibel, funktionsduglig och regelrätt kommer dock med utmaningar. I denna studie är huvudsyftet därför att undersöka om det är möjligt att skapa trivsamma, funktionsdugliga, flexibla, hållbara och regelrätta skolbyggnader av en befintlig stomme för att möta morgondagens behov. Olika hinder och möjligheter för lokalanpassningen ska belysas. Genom att utföra litteratur- och intervjustudie har slutsatser kunnat dras. Litteraturen användes för att skapa ett ramverk inför intervjuer och för att till viss del svara på studiens forskningsfrågor. Kvalitativa intervjuer utfördes för att få en djupare förståelse för hur skolarkitektur upplevs av personer som vistas dagligen i skolmiljöer. Sedan testades resultatet från litteratur- och intervjustudien i ett fallstudieobjekt, en byggnad i Luleå kommun som eventuellt skulle kunna utgöra skollokaler. Ett gestaltningsförslag togs sedan fram i form av planlösningar för fallstudiens våningsplan. Från litteraturen identifierades planering, incitament och materialval som viktiga delar för ett cirkulärt flöde. De initiala skedena är avgörande för det cirkulära byggandet, bland annat är en återbruksinventering nödvändig och framtida demontering och återbruk bör beaktas redan i designfasen. Material är med fördel homogena för att underlätta för återbruk och bör hanteras varsamt vid demontering. Högre ekonomiska incitament för återbruk behövs samtidigt som kunden behöver känna en säkerhet över kapacitet och garanti. När det kommer till flexibiliteten identifierades stommens struktur och regelverk som faktorer som påverkar möjligheterna till flexibilitet vid lokalanpassning. Fönstrens placering, byggnadskroppens form och de bärande delarna är begränsande när det kommer till valmöjligheter. Krav vid ändring på exempelvis tillgänglighet, takhöjd och antal toaletter är också begränsande. Från intervjustudien framkom att klassrummen bör vara utformade för att ge goda förutsättningar för digitala verktyg. Stora klassrum efterfrågas för att kunna möta elevantalet och variera undervisningsform. Skolans fysiska miljö kan bli bättre på att arbeta med elevers olika behov samt tillgänglighet. Vidare tycker elever att det är viktigt med hållbarhet och återvinningsstationer eftersöks. Placering av funktioner är viktigt för att undvika spring, minska ljudnivå och skapa en lagom avskildhet mellan personal och elever.

Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp anställda inomen statlig myndighet har upplevt sin arbetsmiljö vid hemarbete underpandemin. För att svara på syftet har vi utgått från tre frågeställningar 1) Hur har de upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, 2) Hur har de upplevt sin fysiskaarbetsmiljö, 3) Hur har de upplevt sin organisatoriska arbetsmiljö. Vi har valt att arbeta utifrån kvalitativ metod och intervjuat respondenter utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet av intervjuerna har analyseratsmed hjälp kvalitativ innehållsanalys. Material till bakgrunden har inhämtats från tidigare forskning, rapporter och kartläggningar. Resultatet visar på att växla från kontor till hemarbete har inneburit en stor omställning för alla arbetstagarna, erfarenheter innehåller både negativa och positiva aspekter av övergången till hemarbete. Negativa erfarenheterna har beskrivits i form av försämrat kollegialt och chefsstöd, avsaknaden av ergonomiska och tekniska förutsättningar, fysiska besvär samt känslan av ensamhet. Positiva erfarenheter har varit ökad fokus och därmed förbättrad produktion och ökad balans mellan arbetsliv och privatliv.

Operationsmiljön präglas av oförutsägbarhet och osäkerhet. Dessa faktorer kan leda till överraskning, antingen aktörsdriven eller som ett resultat av den komplexa dynamiken i operationsmiljön. Svensk operationskonst lyfter fram flexibilitet för att hantera effekterna av överraskning. Hur den förstås i operationsplanering blir avgörande för hur effekterna av överraskning hanteras. Denna teorikonsumerande enfallstudie söker svar på frågorna hur flexibilitet förstås av officerare i funktioner vid insatsstaben. Uppsatsen söker svar på hur flexibilitet och förutsättningar för den förstås på operativ nivå i relation till Meir Finkels teori om flexibilitet. Undersökningen visar att officerare i operationsplanering på operativ nivå förstår flexibilitet i linje med Finkels flexibilitetsteori. Undersökningen påvisar att öppenhet, kognitiv flexibilitet och systemförståelse är särskilt framträdande teman som skapar förutsättningar för flexibilitet.

“A culture center should be visually welcoming as well as attract a diverse range of visitors with different backgrounds.” This was the client’s request for a new cultural center in Nairobi. The location is in the heart of Nairobi’s industrial area, near several existing buildings that are already in use by the culture organization known as Go Down. I have chosen to keep most of the existing buildings and to use my new building as a complement for the desired program. I believe that it will pay off in the end to renovate the area in installments.  My purpose in this project has been to design a building with natural environments and flexibility. I have been trying to think from a sustainable perspective, using almost all recycled materials and taking advantage of the location’s natural benefits. Thanks to the climate I have been able to place a lot of the facilities “semi outside” as well as create a lot of areas in the shade. / "Ett kulturhus ska vara inbjudande rent visuelltsamt dra till sig en bred publik med olikabakgrund." Det är beställarens önskan för ettsäte för kultur i Nairobi. Tomten för det nyakulturhuset ligger i Nairobis industriområdeoch har redan befintliga lokaler där kulturaktiviteterbedrivs. Jag har valt att behållastörre delar av de befintliga byggnaderna dåjag anser att det i längden lönar sig attuppgradera tomtens byggnader i omgångar. I mitt projekt har jag försökt skapa en byggnadmed flexibilitet och naturliga miljöer. Jag harockså försökt tänka från ett hållbart perspektivdå jag använder mig av återvunna materialoch utnyttjar mig av platsens fördelar. Tackvare det behagliga klimatet har jag förlagt såmycket som möjligt av programmet ”utomhus” ochförsökt skapa platser med skugga.