Korta interventioner kopplade till psykologiska processer har visats kunna öka idrottares prestation under pressade situationer. Syftet med denna studie var att undersöka effekten av en 90 minuter lång ACT-baserad intervention på golfares faktiska och upplevda prestation under en golfsimulatortävling. Interventionen bestod av en workshop med syfte att introducera fenomenet psykologisk flexibilitet. Urvalet inkluderade elever från ett svenskt elitidrottsgymnasium. Med den icke-parametriska motsvarigheten till parat t-test, Wilcoxon signed-rank test, jämfördes data från en tävling innan interventionen med en tävling efter. För att undersöka tillförlitliga individuella skillnader utfördes Reliable change index (RCI). Information som användes i analyserna var deskriptiv information om deltagarna som exempelvis ålder, kön och erfarenhet, deltagarnas prestation samt självskattad data i form av emotioner, psykologisk flexibilitet och stresshantering. Resultaten av Wilcoxon signed-rank test påvisade inga skillnader i prestation eller psykologisk flexibilitet, däremot uppmättes skillnader i ilska och nervositet. Ilskan hos deltagarna ökade och nervositeten minskade. Resultaten av RCI påvisade tillförlitliga individuella förändringar för samtliga utfallsmått förutom förmåga att hantera problematiska situationer under stress (stresshantering 2). Resultatet och möjliga förklaringar diskuteras i relation till tidigare forskning inom ämnet.

This study adds to doctrine research by providing knowledge of how doctrines in the same hierarchy interrelate. Based on a theory of hierarchical disharmony due to different ontologies of war at the different levels, a hypothesis is constructed that the descriptions of flexibility differ between the doctrines of the different levels. Finkel’s model of flexibility is used to investigate whether the Swedish military strategic, operational and naval doctrines understand flexibility alike. The result shows that the three doctrines in a few respects indeed are in dissonance. Thus, the hypothesis cannot be falsified. This strengthens the theory of the differing ontologies of war.

Idrottares prestation påverkas av upplevda emotioner och hög stress under matcher. Ett område där detta samband utforskats i mindre utsträckning är inom elektronisk sport (e-sport). I denna studie undersöktes om en korttidsintervention kunde påverka prestation, emotioner och psykologisk flexibilitet hos e-sportare. Interventionen genomfördes digitalt och baserades på Acceptance och Commitment terapi (ACT). Emotionerna som undersöktes var ilska, stress, glädje, skam, nedstämdhet och ängslan. Data samlades in genom ett webbaserat formulär av deltagarna (N = 14) före och efter interventionen. Resultaten visade på sänkt nedstämdhet vid matcher efter intervention, däremot syntes ingen skillnad gällande andra emotioner. Resterande variabler hade ingen skillnad, däremot syntes en förändring i variationen mellan första och andra mättillfället gällande psykologisk flexibilitet och emotionerna glädje samt rädsla/ängslan. Studien är att betrakta som en pilotstudie som ett initiativ till kommande studier.

The purpose of this study is to see through six qualitative interviews that’s been done of Telge Energi and its employees and see what changes they have experienced in their work life due to the pandemic that occurred in 2020. This study is also intended to examine what challenges employees face in relation to increased flexibility and what motivation which has been the basis for choosing between continuing to work in the office or from home. Allvins (2006) theory of boundless work and parts of Goffman's theory (2009) of the dramaturgical perspective will be applied in the study to create an understanding of how boundless work works and its consequences. Goffman's theory of the dramaturgical perspective will be applied in the study to see if employees and employers use idealization, impression control and role performance when the work takes place at a distance and the employers cannot see them in the normal work environment. Previous research has created an understanding of the subject of the study and supported our theoretical framework. The benefits that have been highlighted in the study's analysis are mainly about an increased balance between work and private life, a digital platform that has developed rapidly within the organization and that employees save time by not having to be in the office. The critical parts of working from home are described as difficulties to communicate between the employees, more difficult to get away from work and routines that no longer have the same structure. The study's conclusion shows that flexibility is a desirable job opportunity that opens up a great deal of freedom for the individual, but that it also comes with several negative consequences that make the individual face to draw their own conclusion, to consider the positive aspects against the negative aspects.   Keywords: Flexibility, boundless work, distance, organizational change, work situation, digital tools.

Det flexibla arbetet ses som ett familjevänligt upplägg som kan underlätta för föräldrar att få ihop vardagen. Men relationen mellan flexibelt arbete och balansen mellan arbete och privatliv är tvetydig likaväl vilka konsekvenser det har för föräldrar som ska få ihop en vardag med arbete och barn. Trots att forskning indikerar att flexibelt arbete är alltmer vanligt förekommande och att det möjliggör för anställda att integrera arbete och familjeliv i allt större utsträckning, inte minst genom möjligheten att vobba, saknas idag forskning om fenomenet vobb. Vobb, som är vanligast bland kvinnor, kan vara en möjlighet för att få ihop vardagen, men det kan också tänkas bidra till otillräcklighet där ansvaret för familjen kombineras med ett alltmer gränslöst arbete. Att skapa goda förutsättningar för att balansera arbete och privatliv är inte bara viktigt för individen utan även för arbetsgivaren, för att undvika att individer lämnar arbetslivet i förtid. Därför är syftet med denna studie att undersöka och beskriva hur kvinnor med flexibla arbeten upplever situationen vobb. Fem kvinnor har deltagit i denna studie där en kvalitativ metod har använts. Studien har utgått från en induktiv ansats och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide. Materialet analyserades enligt Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Denna studie visar att vobb upplevs som en möjlighet i arbetslivet för att kunna hantera krav från båda domänerna och att hålla sig konkurrenskraftig. Däremot indikerar studien att vobb kan ha negativa konsekvenser på vår hälsa i form av ökad stress. Det upplevs även ha en negativ inverkan på barnen som påverkas av föräldrarnas frånvaro. Detta visar att det behövs en dialog mellan arbetsgivare och medarbetare i vad som förväntas och vilka förutsättningar och gränser som bör finnas på plats innan flexibilitet och vobb kan nyttjas i arbetet. / Flexible work is perceived as a family-friendly approach that can facilitate parents' daily life. However, the relationship between flexible work and the balance between work and private life is ambiguous. Flexible working enables us to integrate work and family life, particularly through the possibility of working while caring for sick children (vobb), there is currently a lack of research on the phenomenon. Vobb is most common among women and could be a means of managing life, but it could also contribute to feelings of inadequacy. Therefore, the purpose of this study is to investigate how women with flexible jobs experience vobb. Five women participated in this study, for which a qualitative method was used. The data collection was conducted through semi-structured interviews and the material was analyzed according to qualitative content analysis.  This study shows that vobb is experienced as an opportunity in work, to be able to handle demands and to remain competitive. However, the study indicates that vobb can have negative health consequences in the form of stress and have a negative impact on children. This suggests a dialogue between employers and employees regarding expectations, conditions and boundaries before vobb can be utilized in work.

I dagsläget präglas många yrken av att man kan arbeta flexibelt. Att man kan styra sitt arbete själv, att planera, att kontrollera sitt arbete och att kunna arbeta oberoende av tid och plats. Denna studie avser att ta reda på hur människor som arbetar på sådant sätt, balanserar sitt arbetsliv och fritid. Denna studie avser också att ta reda på hur individer upplever det gränslösa arbetet, vilket är ett intressant sociologiskt forskningsområde då dem nya arbetsförhållandena förändrar vår kännedom om hur sociala interaktioner och relationer ser ut samt hur människor förhåller sig till andra individer och till samhället. Studien grundar sig i Erving Goffmans dramaturgiska teori och tidigare forskning som visar exempelvis att gränslösa arbeten uppmanar till negativa upplevelser och att arbetslivet och det privata livet tenderar att gå in i varandra. Denna studie använder sig av intervjuer som metod för att fördjupa förståelsen kring individers förhållanden kring arbete och fritid samt deras upplevelser. Fyra personer (två kvinnor och två män, 45–55 år) med gränslösa yrken intervjuades. Resultat indikerar på att deltagarna tenderar att tänka och arbeta mycket under fritiden och att därmed tenderar fritid och arbete att gå in i varandra. Balansen mellan arbete och fritid är därmed otydlig och arbetet väger tyngre än fritid och enligt Goffman kan detta betraktas som att två framträdanden kolliderar med varandra. Intervjudeltagarna finner besvärligheter med det gränslösa arbetet, vilket föreslår att intervjupersonerna befinner sig i vad Goffman kallar för en rollkonflikt och denna rollkonflikt förklarar deltagarnas negativa upplevelser. Trots detta, upplever ändå deltagarna att fördelarna med deras arbete överväger de negativa aspekterna och de är i stort sett nöjda med sina arbetsupplägg. Resultatet går i linje med vad tidigare forskning har funnit. Resultatet visar att det finns skillnader i hur män och kvinnor uttrycker sig. Studien avslutas med förslag på framtida forskning kring ämnet om gränslösa arbeten.

Resilience har över tid fått ökad uppmärksamhet då det i dagens samhälle är avgörande attkunna hantera tillfälliga störningar till följd av oväntade världshändelser. Studien syftar till attundersöka hur företag i praktiken definierar resilience samt vilka förutsättningar de har för attskapa resilience i sin verksamhet. Genom att göra en jämförelse av två företag som driverolika verksamheter, ett handelsföretag och ett industriföretag, ämnar studien att ökaförståelsen för hur företagets förutsättningar att hantera störningar skiljer sig åt. För attbesvara studiens frågeställning jämförs H&M:s och Volvos definition och förhållningssätt tillresilience samt hur de förberett sig och hanterat de störningar som haft påverkan på derasverksamheter under 2022. Studiens teoretiska referensram tar avstamp i forskningpresenterad av Buyl et al., (2022), Denyer (2017), Duchek (2019) samt Madani & Parast(2021) som betraktar resilience som en process. Därtill kompletteras den teoretiskareferensramen av forskning om organisatoriska egenskaper som påverkar resilience sompresenteras av Burnard et al. (2018). Det empiriska underlaget har samlats in via en kvalitativmetod (en dokumentstudie) och består av årsredovisningar och kvartalsrapporter somkompletteras av artiklar publicerade i Dagens industri. Studiens slutsats är att det undersöktaindustriföretaget har större utmaningar att skapa organisatorisk resilience än det undersöktahandelsföretaget. Detta då Volvo varit mer begränsat av störningar som inträffat och tvingatsanpassa sin verksamhet därefter medan H&M har kunnat agera med en större handlingsfrihetoch därtill infört åtgärder som på lång sikt kan förväntas bidra till företagets framgång.

Syfte och frågeställningar: Syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheten att påverka flexibiliteten i en maskinverkstad genom produktionsupplägg och produktionsplanering, samt undersöka förbättringsmöjligheterna inom produktionsupplägg och produktionsplanering med hjälp av verktyg inom lean. Utifrån studiens syfte formades och besvarades tre frågeställningar:  (1) Hur kan produktionsupplägg påverka flexibiliteten i en maskinverkstad? (2) Hur kan flexibilitet i en maskinverkstad ökas med hjälp av produktionsplanering? (3) Hur kan verktyg inom lean skapa förbättringsmöjligheter inom produktionsupplägg och produktionsplanering? Metod och genomförande: en fallstudie genomfördes på ett fallföretag inom el- och mekanikbranschen för att samla in empiriskt material. Intervjuer och observationer genomfördes under studiens gång. Vidare genomfördes en litteraturstudie för att kunna skapa ett teoretiskt ramverk. Teorin jämfördes sedan med empirin. Resultat: Efter analys av fallföretagets befintliga produktionsupplägg kunde faktorer som påverkar flexibiliteten identifieras. Dessa faktorer kan härledas till hur väl produkten och dess tillverkningsprocess är applicerbar inom produktionsupplägget. En produkt identifierades på fallföretaget vilken skulle kunna produceras med ett annat produktionsupplägg för att bidra till ökad flexibilitet. Vidare identifierades en flaskhals vilken bör elimineras för att öka flexibiliteten genom produktionsplanering. Utöver detta krävs även standardiserade dokument inom produktionsplaneringen för att flexibiliteten ska kunna öka. Gällande lean kunde tre av King´s (2013) slöserier identifieras, samt ett sätt att applicera Just-In-Time inom produktionsplaneringen. Slutsatser och rekommendationer: De slutsatser som kan dras av denna studie är att produktionsupplägg och produktionsplanering kan påverka flexibiliteten, samt att verktyg inom lean ger utrymme för förbättringsmöjligheter. Rekommendationerna blir därav att införa ett nytt produktionsupplägg för en av produkterna, samt att genomföra en omorganisering för att minska flaskhalsen. Ytterligare en rekommendation är att se över avvägningen om verktygen inom lean kommer att ge rätt typ av förbättring.

Creating websites today is not easy as it seems, therefore it is important to know the essential principle when developing new product for users. Knowing the essential principles is not enough, you will also need to know about what users think and feel is important on a website such as Stack Overflow. It is a question-and-answer website where it offers users the ability to post questions and receive answers from other users that uses the same website. This study will identify what is important for young adult developers on the website Stack Overflow and what they think, and feel is required in terms of usability on the website. In this study there will be a theoretical framework and it includes different aspects of usability: learnability, comprehensibility, navigation, flexibility, and discoverability. This theoretical framework has been created to be able to identify what is important for young adult developers on the website Stack Overflow. By using this theoretical framework, we can setup the data collection method which is interview and think-aloud-test. As for analysis of the data, content analysis has been used to analyze the results and the study reached its conclusion. The conclusion is that on a website like Stack Overflow, navigation, flexibility, and comprehensibility are the important aspects for young adult developers.

In this study, I designed a didactic tool for teachers’ analysis of second language speakers’ repertoire exchange strategies. The purpose of the study was to design, investigate and evaluate a didactic tool to identify second language speakers' motivation for changing repertoire and offer teachers an opportunity for analysis. Since all teaching in Swedish schools must be permeated by individualization and inclusion, teachers need tools that help to characterize and identify the students' needs. The motive for developing such a tool was the possibility of being able to identify second language speakers' motivation for changing repertoire, which may give the second language teacher guidance in the didactic choices on which the teaching is based. The intention was also that the didactic tool would be able to make linguistic varieties and the ability to repertoire change visible to the second language speakers themselves. Thus, creating an understanding for expanding repertoire change strategies and developing both repertoire and identity flexibility, provides second language speakers with an opportunity to actively choose linguistic variety, and correlating with this, the type of identity they want to interact with in various contexts. Two separate motivational theories about possible L2 [second language] selves (Dörnyei) and rationales for learning (Mellin-Olsen) were used for construction and analysis. The result shows that it is possible to create a didactic tool through theoretical construction, testing on students, modification and verification on students. The didactic tool makes it possible for second language teachers to identify the students "individual L2 selves, as well as identify which type of motivation motivates each second language speaker and whether repertoire alternates between standard Swedish and multiethnic language varieties. This characterization of linguistic behaviours makes it possible for teachers to make didactic choices that strengthen the individual's ability to choose between repertoires as well as identities, and to make students aware of how usage of repertoire strategies may include them in different groups and societies.