Syfte med denna studie är att undersöka hur arbetsmarknadsinstitutioner som arbetsmarknadsregleringar och fackföreningar påverkar prekariatets storlek i 25 europeiska länder. Min teoretiska utgångspunkt är den nystrukturalistiska ansatsen som utgår från att makrostrukturella processer omformar arbetsmarknaden genom att skapa ekonomiska och politiska villkor som i sin tur utgör en grund för prekära anställningsformer. Jag har valt att undersöka arbetsmarknadsregleringar och fackföreningars roll för framväxten av de prekära jobben. I uppsatsen används data från European Working Conditions Survey (EWCS) 2010 genomförd av European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (EFILWC). Jag har genomfört linjära regressionsanalyser på både individ- och landsnivå. Mina resultat visar att det varken finns samband mellan anställningsskyddets strikthet mätt med OECD:s EPL-index, eller mellan kollektivavtalstäckning och storleken på prekariatet i olika länder. Samtidigt har det påvisats ett starkt negativt samband mellan organisationsgraden i fackföreningar och procent prekära bland de anställda. Ett negativt samband mellan organisationsgrad och den relativa storleken på prekariatet gäller även för flera demografiska grupper som är särskilt utsatta för prekära anställningar såsom kvinnor, äldre och lågutbildade. Mina resultat ger stöd åt teoretiska antaganden om att starka fackföreningar kan motverka prekära jobb. Samtidigt visar resultaten på behovet av vidare studier med tidsseriedata för att utesluta risken för omvänd kausalitet. Dessutom finns det ett stort område för studier av andra makrofaktorer som bidrar till framväxten av prekära jobb.

Konkurrensen idag är en stor anledning till att företag tvingas effektivisera och ett företags överlevnad bygger på att man rör sig snabbare än sina konkurrenter. Därför är det viktigt att man arbetar med ständiga förbättringar och ha fokus på tillverkningsprocessen med det sämsta flödet och störst inverkan på produktionens effektivitet, nämligen företagets flaskhals. Syftet med arbetet var att öka kapacitet och flexibilitet i en flaskhalsprocess som kallas IMAprocessen. Flaskhalsprocessen studerades på ett fallföretag för att ge en nulägesbeskrivning som sedan analyserades med teorin. Genom analysen kunde två stora faktorer till att det är en flaskhalsprocess konstateras, och dessa var långa omställningar och brist på material in till processen. Då ställtiderna ansågs som det största problemet gjordes ett experiment som bestod av två tester för att se om ställtiderna kunde reduceras. Resultatet av experimentet blev att ställtiderna kunde reduceras i båda testerna, där test ett innebar den största reduceringen. För att uppnå detta krävs det att operatörernas arbetsuppgifter fördelas vad gäller programmering och förberedelse av material.

För att vara produktiv på sin arbetsplats bör rum för återhämtning finnas där arbete och fritid finner en balans. Denna balans kan vara komplex att finna då krav ställs på individen både på och utanför arbetet och det kan upplevas som ett pussel att få vardagsbitarna att gå ihop. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser hos individer i varierande arbetssituationer, hur de uppfattade sin egen balans mellan arbetsliv och fritid samt om det fanns något stöd från arbetsgivare till anställdas fritidsintressen och återhämtning och hur det vidare samverkade med de anställdas prestationer och hälsosituation enligt dem själva. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare och innehållet analyserades med tematisk induktiv analys. Resultatet visade på att återhämtning, motivation och stöd spelade en betydande roll för balans mellan arbete och fritid samt att arbete och fritid hade en samverkan på varandra där förståelse, tillit, respekt, identitet och motivation ansågs ha en inverkan på produktiviteten i arbetet och återhämtning på fritiden. Det diskuterades om arbetstagares vilja att uppfattas som en individ, stressen om att vara tidsflexibel och vikten av stöd på och utanför arbetet i strävan efter en hälsosam situation. Diskussionen berörde även huruvida arbetslivsbalans uppfattades som individuellt och berodde av situation och person. / In order to be productive in the workplace, room for recovery should be made where work and leisure find a balance. This balance can be complex to find when the demands on the individual, both on and off the job are required and it can be experienced as a stressful puzzle to get everyday pieces to go together. The purpose of this study was to examine experiences of  individuals in varying work situations, how they perceived their own balance between work and leisure, and furthermore if it existed support from the employer, related to the employees' leisure activities and recovery and how that in its turn co-existed with employee performance and health status according to themselves. Semi-structured interviews were conducted with five participants and the content was analysed through thematic inductive analysis. The result indicated that recovery, motivation and support played a significant role in the balance between work and leisure. It also indicated that work and leisure had an effect on each other where understanding, trust, respect, identity and motivation was considered to have an impact on productivity at work and likewise recovery during leisure hours. The discussion touched the employee's desire to be perceived as an individual, the stress of being time-flexible and the importance of support on and off the job in the pursuit of a healthy situation. The discussion included whether work-life balance was perceived as individual and highlighted that it depended on the unique situation and person.

Lärare inom högre utbildning är av tradition en fri profession med hög autonomi vars arbetsmiljö präglas av ett gränslöst arbete. Denna studie undersöker universitetslärares psykosociala arbetsmiljö inom högre utbildning. Vårt fokus ligger på arbetsmiljöfaktorer som gränslöst arbete, egenkontroll, arbetsbelastning och flexibla arbetsvillkor. Studien har genomförts med hjälp av åtta stycken lärare inom högre utbildning med titlarna universitetsadjunkt och universitetslektor. En kvalitativ ansats har använts i denna studie och intervjuerna har varit av semisturkturerad karaktär. Teorier som utgår ifrån krav-kontroll-stöd, gränsdragningsstrategier och ett professionsperspektiv har tillsammans med tidigare forskning använts för att förklara respondenternas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö inom valda områden som berör arbetsmiljöfaktorer. Studien visar att det gränslösa arbetet och de flexibla arbetsvillkoren underlättar respondenternas vardag i form av att kunna styra över när, var och hur arbetet ska genomföras. Dessa flexibla arbetsvillkor och det gränslösa arbetet medför dock en svårdefinierad gränsdragning mellan arbete och fritid. Universitetslärarnas arbetssituation präglas av en låg grad av återhämtning, hårt tidsstyrda ramar att förhålla sig till, en hög arbetsbelastning och höga krav. En annan aspekt som utmärker resultatet är att respondenterna även på sin fritid tenderar att vara tillgängliga när kollegor och studenter söker dem. Samtliga av dessa faktorer bidrar till att respondenterna inte upplever att tiden som finns till förfogande räcker till utan att det finns ett behov av att arbeta mer än den tid som formellt sett är avsatt för arbetet. Det vilar därför ett stort ansvar på individens egen förmåga att hantera deras arbetssituation och kunna dra en gräns mellan arbete och fritid. Det går därför utifrån resultatet att utläsa brister från arbetsgivarens sida i förhållande till arbetsmiljöverkets organisatoriska och sociala föreskrifter. Det framkommer även att graden av egenkontroll över arbetet har minskat på grund av nya styrformer inspirerade av New public management. Det har inneburit att universiteten är konkurrensutsatta och det finns ett behov av att anpassa sig efter studenternas efterfrågan. Även ett flertal reformer som bland annat autonomireformen har inneburit en avprofessionalisering för professionen i stort där linjestyrning får en allt mer utmärkande roll. Det innebär att lärare inom högre utbildning får allt mindre att säga till om i de frågor som rör kärnverksamheten.

Arbetsbelastningen är idag en betydande stressfaktor inom revisionsyrket som resulterar i att många anställda avslutar sin anställning i tidigt skede. Detta på grund av det tids- och prestationskrävande yrket som innebär långa arbetsdagar och stort ansvarstagande för revisorerna. Tidigare forskning har visat på olika faktorer till att många revisorer inte stannar kvar inom yrket eftersom den påtagliga stressen i många fall har lett till utbrändhet. Det har enbart studerats vad som påverkar revisorernas val att avsluta sin anställning. Denna studie visar på vilka motivationsfaktorer som överväger nackdelarna med yrkesvalet och därmed varför revisorer väljer att stanna kvar inom branschen trots den höga arbetsbelastningen. Studien lyfter fram orsaker som gör att revisorer kan känna sig stressade, men även faktorer som gör att de känner sig motiverade. Detta undersöks i nio kvalitativa intervjuer med revisorer födda under 80- och 90-talet, för att få explorativa svar om hur de uppfattar branschens arbetsbelastning och vad de anser motiverar dem att stanna kvar i yrket. Det som framkom ur den empiriska undersökningen var att de tillfrågade revisorerna har liknande egenskaper såsom att de är drivna, sociala, ansvarstagande och anpassningsbara. Det som motiverar dem mest är att yrket är flexibelt, men även kollegorna, ledarskapet och kunderna har en stor betydelse för revisorerna. / Today, workload is a significant stress-factor in the auditing profession which results in that many employees quit their employment at an early stage. This depends on the time- and performance consuming work which means long days at work and high responsibility for the auditors. Previous research has presented different factors that explain why many auditors do not stay in the profession because they cannot handle the stress which might lead to burnout. It has only been researched about what affects auditors to quit their employment. Therefore, this study aims to show which motivational factors that overweigh the disadvantages with the profession and why auditors choose to remain within the profession despite the high workload. This study highlights the reasons why auditors feel stressed but also factors that make them feel motivated. This is examined by conducting nine qualitative interviews with auditors born during the 80s and 90s to get exploratory answers on how they perceive the workload in the profession and what motivates them to remain in the profession. What emerged from this empirical study was that the auditors in the study have similar characteristics such as that they are driven, social, accountable and adaptable. What mostly motivates them is that the profession is flexible, but the colleagues, leadership and clients are also important factors for the auditors.

Utvecklingen och användandet av modulbaserade system ökar konstant idag. Industrin efterfrågar dessa system för att kunna använda en produktionslina till många olika detaljer. Samtidigt vill tillverkarna av system gärna att deras system är så lika varandra som möjligt för att kunna minska tillverkningskostnaderna och lagerhålla större volymer och minska ledtiderna. Tubfyllningsmaskiner idag måste kunna hantera en variation av tubformat. Kunderna gör en stor investering när de köper in denna maskin och vill då kunna köra samtliga av sina produkter genom denna. Detta leder till att tubfyllaren måste kunna ställas om snabbt och enkelt mellan de olika formaten. För tillverkaren innebär detta att många olika formatbitar måste tas fram, en idag kostsam och tidsödande procedur. För att minska ledtiderna för verktygen kommer dessa att 3D-printas, tillsammans med att verktyget kommer kunna hantera en mängd tubformat kommer detta minska kostnaderna.

Denna uppsats syftar till att undersöka uppluckrade anställningsformer utifrån ett arbetsgivarperspektiv. I Lag (1982:80) om anställningsskydd är tillsvidareanställningen huvudregel och anställningsformen är en stark norm i det svenska samhället. Lagen ger utrymme för olika former av tidsbegränsade anställningar vilka organisationer kan använda sig av för att uppnå flexibilitet och för att kunna anpassa sig efter marknadens krav. Debatten om den tidsbegränsade anställningen är splittrad i två läger och tar främst ett arbetstagarperspektiv. Studiens valda arbetsgivarperspektiv och syfte grundar sig i en vilja att komplettera debatten och ge en vidare förståelse för tidsbegränsade anställningar utifrån ett annat perspektiv än det som vanligen gjorts. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer med chefer och HR-ansvariga på fyra svenska företag genomförts. Den svenska arbetslagstiftningen och dess institutionella påverkan skapar tillsammans med relevanta flexibilitetsbegrepp studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att det finns en vilja från arbetsgivarens sida att uppnå flexibilitet. Resultatet visar även att arbetslagstiftningens utformning är en stor påverkansfaktor som dels innebär en utmaning i och med dess reglerande ramverk och dels öppnar upp för möjligheter att anställa under begränsad tid, vilket kan skapa större flexibilitet. En slutsats som dras är att om den tidsbegränsade anställningen används på rätt sätt så kan den gynna alla inblandade intressenter.

<p>Bakgrund: Vi anser att en framtida utmaning är att bygga in en flexibilitet i den fysiska distributionen. Detta innebär att ett detaljhandelsföretag skall ha möjlighet att växla mellan att stundtals distribuera en och samma produkt via centrallager och stundtals direkt från producent till varuhus i förädlingskedjan, en flexibel fysisk distribution. </p><p>Syfte: Syftet är att utröna förutsättningar för och konsekvenser av en flexibel fysisk distribution för de olika aktörerna i en förädlingskedja, i vilken detaljhandelsföretaget besitter en påtaglig maktposition. </p><p>Genomförande: Empirisk data har samlats in genom en fallstudie i IKEA:s förädlingskedja. </p><p>Resultat: En integrerad förädlingskedja med ett tydligt supply chain synsätt, i vilken samtliga aktörer samarbetar och har incitament till medverkan, utgör en förutsättning för en flexibel fysisk distribution. Vi vill även framhålla vikten av att de produkter i ett detaljhandelsföretags sortiment som säljer bäst och endast de varuhus med störst kapacitet, bör ingå. Om den fysiska distributionen skall kunna växla i en förädlingskedja måste berörda aktörer vidare erhålla en planeringshorisont. Detta implicerar att skiften avseende fysisk distribution måste ske säsongsvis och då företrädesvis med direktleveranser i högsäsong. Den flexibla fysiska distributionen kommer att få konsekvenser gällande lager och därmed kostnader för aktörerna.</p>

<p>Den svenska arbetsmarknaden är under förändring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anställningsskydd blir mer ifrågasatt och det finns diskussioner om att förändra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier Handelsanställdas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats är att med utgångspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill säga förändringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nämnda förändringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande påverkas av förändringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom Handelsanställdas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet är uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt. Strategier som Handels använder sig av för att möta individualisering, går ut på att träffa ungdomar tidigt.Om ungdomar är mer individualiserade i dagens samhälle än gårdagens samhälle innebär det att Handels på sikt kan få problem. Med problemet menas att de ungdomar som väljer bort ett medlemskap utifrån ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och därmed deras förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden.</p> / <p>The Swedish labour market is changing and becoming more individualized and flexible. The law on employment protection will be further challenged and there are discussions about changing this law. This essay deals with which strategies Handelsanställdas förbund Avd 3 has to accommodate individualization and flexibility.The purpose of this essay is based on current theories of individualization and flexibility, meaning, changing processes in work life and examine how a trade union (Handels) experience changes, and whether the union's behavior is affected by processes of change.The theories and previous research underlying this essay deals with theories of individualization, flexibility and labour law.We have made four semi-structured interviews with trade union officials in Halmstad.The result is divided into four themes: trade union activities, individualization, flexibility, and labour law. Handels is working on issues such as work environment, salary and work hours. Strategies Handels are using to accommodate individualization, is to communicate with young people in an early stage.If young people are more individualized in today's society than yesterday's society, Handels may in the long term have a problem. With the problem, it means that if young people will not be members on the basis of an individual choice, this may lead to Handels losing members and thus their negotiation strength in the labor market.</p>

<p>A qualitative survey has been carried out in a manning company whose business concept was to employ pensioners. Six pensioners have been interviewed regarding their views on resumed employment. The results of these interviews have been analysed supported by analytic induc-tion. Areas investigated cover: promotion of better health through work, motivation factors, groupings and control, experience and learning, work and spare time and finally strategies that appeal to an older workforce.The purpose of the survey was to investigate whether the manning company utilizes pension-ers’ experience and work skills from their former working life. We also wanted to examine if and whether continued employment contributed to an increased quality of life.The result showed that few employees were employed in positions that had any connection with their former working lives. The majority of tasks given were similar to ordinary house-work. To be needed, to perform purposeful work, to have social contacts and be appreciated were important. Few pensioners commented that the reason for their continued employment was financial. Time for recreation and own activities were expressed as important in the pen-sioners’ way of life. None of the pensioners wished to own their own business, they were sat-isfied with being employed despite a lower remuneration.</p> / <p>En kvalitativ undersökning har gjorts på ett bemanningsföretag som riktat in sig på att anställa pensionärer. Sex pensionärer har intervjuats om sin syn på fortsatt anställning efter ett långt yrkesverksamt liv. Resultatet har analyserats med stöd av analytisk induktion. Följande områ-den har behandlats: hälsofrämjande perspektiv på arbete, behovs- och motivationsfaktorer, grupperingar och kontroll, erfarenhet och lärande, arbete och fritid samt slutligen strategier som tilltalar äldre arbetskraft.Syftet var att kartlägga huruvida bemanningsföretaget tog tillvara den erfarenhet och yrkes-kompetens som pensionärerna tillgodogjort sig i sitt yrkesverksamma liv. Vi ville också un-dersöka på vilka sätt en anställning bidrog till en ökad livskvalitet.Resultatet visade att få anställda utförde arbeten med koppling till sitt tidigare yrkesliv. Flerta-let arbeten liknade hushållsnära tjänster. Att vara behövd, utföra ett meningsfullt arbete, social kontakt och uppskattning var viktigt. Få pensionärer påtalade att de var anställda av ekono-misk anledning. Tid för återhämtning och egna aktiviteter fördes fram som viktiga delar i pen-sionärernas liv. Ingen pensionär kunde tänka sig att arbeta i egen regi utan trivdes som an-ställd, trots en sämre ersättning.</p>