The working life has changed through a new way of working that is more flexible in both spatially and temporally. This flexibility can bring both opportunities and challenges for employees. The essay examines flexible work from a gender perspective with the aim of describing how men and women experience opportunities and challenges within flexible work and analyze if and how these experiences differ between men and women from a work-life-balance perspective, and then analyze whether the flexible work reinforces or challenges traditional gender norms. The following research questions form the basis for fulfilling the purpose of the essay: How do men and women experience opportunities and challenges within flexible work? How does the experience of flexible work differ between men and women from a work-life balance perspective? How does flexible work reinforce/challenge traditional gender norms? The empirical material has been collected through a qualitative research method, where ten semi-structured interviews were conducted with five men and five women from the same organization. The results showed that both women and men generally had a positive attitude towards spatial and temporal flexibility. Women express to a greater extent than men that flexible work enables a satisfactory balance between work and private life. Respondents did not experience that traditional gender norms were reinforced by flexible work in their own organization, rather that flexible work can challenge expectations placed on women and men in various ways. However, most agree that traditional gender norms still exist in society and that they could have been reinforced by flexible work. The result in the essay shows an ambiguity that shows that flexible work in relation to traditional gender norms can be more complex than previously thought. / Arbetslivet har förändrats genom ett nytt arbetssätt som är mer flexibelt i både tid och rum. Denna flexibilitet kan medföra både möjligheter och utmaningar för medarbetarna. Uppsatsen undersöker flexibelt arbete utifrån ett genusperspektiv där syftet är att beskriva hur män och kvinnor upplever möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet och analysera om och hur dessa upplevelser skiljer sig mellan män och kvinnor utifrån ett work-life-balance perspektiv, för att sedan analyseras om det flexibla arbetet förstärker eller utmanar traditionella könsnormer. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla uppsatsens syfte: Hur upplever män och kvinnor möjligheter respektive utmaningar inom det flexibla arbetet? Hur skiljer sig män och kvinnors erfarenhet av flexibelt arbete utifrån ett work-life-balance perspektiv? Hur förstärker/utmanar det flexibla arbetet traditionella könsnormer?  Det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ forskningsmetod där tio semistrukturerade intervjuer utförts med fem män och fem kvinnor från samma organisation. Resultatet visade att både kvinnor och män generellt sett har en positiv inställning till den rumsliga och tidsliga flexibiliteten. Kvinnorna uttrycker i högre utsträckning än männen att det flexibla arbetet möjliggör en tillfredsställande balans mellan arbete och privatliv. Respondenterna upplevde inte att de traditionella könsnormerna förstärks av det flexibla arbetet i den egna organisationen, utan snarare att det flexibla arbetet på flera sätt kan utmana de förväntningar som finns på kvinnor och män. Däremot är de flesta överens om att de traditionella könsnormerna fortfarande existerar i samhället och de tror även att dessa hade kunnat förstärkas av det flexibla arbetet. Resultatet i uppsatsen visar på en tvetydighet vilket betyder att flexibelt arbete i relation till traditionella könsnormer kan vara mer komplext än vad man tidigare trott.

Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.

No description available.

Forskningsfråga: Hur hanterar chefer utmaningarna de möter i hybridbaserade arbetskontexter, och hur påverkas chefers arbetsuppgifter? Syfte: Syftet är att utifrån chefers erfarenheter, utforska hur chefsarbete och chefsrollen påverkas av hybrida arbetskontexter i en postpandemisk tidskontext. Genom att tillämpa en kvalitativ metodologi inspirerad av grundad teori, avser studien att belysa de utmaningar som chefer ställs inför i en hybrid arbetskontext i Sverige. Ambitionen är att studiens resultat ska vara relevanta och tillämpbara i både praktiska och akademiska sammanhang. Metod: Kvalitativ metod, grundad teori, intervjuundersökning & tematisk analys. Slutsatser: Hybridarbete förändrar chefers arbetsuppgifter och gör chefsrollen mer komplex. Chefsarbetet förändras främst av att chefen i en hybridarbetskontext behöver kompromissa mellan komplexa och ibland motstridiga intressen för att finna en sund balans mellan kontorsarbete och distansarbete. Genom att hantera utmaningar i en hybrid arbetskontext förändras chefens arbete avseende ytterligare tre aspekter, nämligen; arbetsuppgifter relaterade till styrning och vägledning, sociala och kommunikativa uppgifter samt arbetsmiljöoriterade arbetsuppgifter. Genom användning av grundad teori har det varit möjligt att identifiera chefsuppgifter som är unika för hybridarbetssammanghang. / Research question: How do managers handle the challenges they face in hybrid work contexts, and how is managerial work affected in hybrid work settings? Purpose: The purpose of this study is to investigate managers experience of distance- and hybrid work settings and understand how it affects managers and their work in a post-pandemic context. The ambition is to highlight challenges that arise in these work contexts from a managerial perspective, as well as contributing with practical insights to optimize the construct of hybrid work settings. Method: Qualitative method, grounded theory, interview survey, thematic analysis. Conclusions: Hybrid work changes managers’ work and makes the role more complex. Managerial work changes primarily as a result of the manager in a hybrid work context needs to compromise between complex and conflicting interests in order to find balance between office work and remote work. By dealing with challenges in a hybrid work setting, the managers work changes in three additional aspects, tasks related to management and supervision, social and communicative tasks and tasks related to work environment.

This is the story of how four people invented a whole new world and way of life - and how they attempted to establish it across the globe. Copass, a Parisian startup consisting of four cofounders, aimed to connect hundreds of the world's shared workspaces under their new global federation. But the main objective of this startup, in contrast to most, was not to build capital. It was to build a universe: a future where white-collar workers would be liberated from the shackles of office life to work anywhere in the world, to meet exciting people and to have amazing experiences. Here, workdays were permanently mixed with holidays. Work was fun, workplaces were play-places and workers were adventurers. The ambition of these four cofounders was to turn the way they wanted things to be for them into the way things ought to be for everyone else. To turn their desired lifestyle into a global social movement that enrolled, as they saw it, hundreds of cities and thousands, tens of thousands, even millions of people. In short, they created a company to fulfil a dream. This is an ethnography of that one startup's dream, analysed at length to demonstrate innovative ways of worldmaking employed by an ambitious tech company seeking success. A company dissatisfied with the world that, instead of changing it, decided to create a new one.

A cross-sectional survey was undertaken to examine the impact of organizational support on work-family conflict experienced by Taiwanese working women. A stress model of work and family interference was applied in the Taiwanese context; the current study examined whether the results of western studies of work-family conflict can be generalised to the Taiwanese population. The enactment of the Gender Equality of Employment Law in Taiwan in 2002 was a further impetus for the research. The study examined the effects of organizational family-friendly policies and cultural support of family responsibilities on work-family conflict and well-being. Women (aged between 15 and 64 years) in paid employment working in three public universities in northern Taiwan formed the sample population for this research. Stratified random sampling by occupation was used to enhance representativeness. The total sample consisted of 441 participants, made up of 288 general staff and 153 academic staff. The data was collected with several tested and widely used instruments (including the Family-Friendly Policies Usage and Satisfaction Questionnaires, Work-Family Culture Questionnaire, Work-Family Conflict Scale, Job Satisfaction Questionnaire, Family Satisfaction Questionnaire, Perceived Stress Scale, and Physical Symptoms Inventory). Descriptive analysis was used to examine demographic variables and all the measures; correlation analysis was used to examine the relationships between selected research variables; T-test, chi-square test and one-way ANOVA were used to characterize the differences between groups. Hierarchical multiple regression was performed to test the research hypotheses. The findings showed that work-family conflict was strongly linked with lower job and family satisfaction, greater stress and more severe physical ailments. Implementing family-friendly policies and creating a supportive work environment can help working women to manage their work-family conflict and improve their health outcomes. A supportive organizational culture has been confirmed by this research as important in preventing the negative consequences of work-family conflict. However, such conflict did not predict the levels of physical symptoms. Employer-supported dependant care policies were not associated with the level of work-family conflict. In addition, organizational cultural support did not predict the usage of family-friendly policies. This study has provided evidence that some relationships could be generalised, across western and Chinese societies, between organizational support and work-family conflict, and between work-family conflict and an individual's well-being, although specificities within each cultural remain and require different methods of assessment. In conclusion, a western theoretical model of work-family conflict was found to be acceptable and feasible to implement within the Taiwanese population, since the majority of the hypotheses were supported. This research provided valuable information for healthcare professionals, policy makers and organizations, presenting ways to help working women to manage the conflicting demands of work and family roles better.

Thesis (M.A.)--University of Alabama at Birmingham, 2008. / Title from PDF of title page (viewed July 10, 2009). Includes bibliographical references (p. 76-81).

denna studie undersöks vilka upplevda effekter avtalsformen förtroendearbetstid har på den enskilda individens välmående och dess balans mellan privat- och arbetsliv. Studien granskar även om personalansvar har betydelse för individens upplevelse av avtalsformen. En kvalitativ ansats har tillämpats för att ha möjlighet att skapa en djupare förståelse gällande individers upplevelse kring avtalsformen. I studien intervjuades sex stycken individer med avtalsformen förtroendearbetstid, varav tre av dessa innehar personalansvar. Resultatet visar att samtliga respondenter idag ställer sig positiva till förtroendearbetstid då avtalsformen skapar flexibilitet och således gynnar deras balans mellan privat- och arbetsliv. Däremot visar studien att gränsdragning mellan dessa sfärer inte alltid varit enkel vilket under tidigare perioder resulterat i stress och minskad återhämtning. Resultatet påvisar ingen större skillnad mellan de två urvalsgrupperna förutom att individerna som innehar personalansvar har större möjlighet att styra sin arbetstid. Teorier som används för att analysera materialet är bland annat krav, kontroll- och stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) samt Work life balance (Greenhaus, Collins & Shaw, 2003). Socialt stöd och vilka förväntningar organisation och kollegor har på individen är något som framkommit som betydande för individens upplevelse av förtroendearbetstid. Även individens personlighet samt erfarenhet av förtroendearbetstid har visat sig ha stor betydelse för hur personen hanterar och påverkas av avtalsformen. / This study investigates the effects of the Swedish contract form “förtroendearbetstid” on the individual's well-being and balance between private and working life. The study also examines if managers experience the contract form different from other employees. A qualitative approach has been applied to provide a deeper understanding of the individual's experience of the contract form. Six individuals were interviewed with the contract form “förtroendearbetstid” in this study, three of them were managers. The result shows that all respondents today are positive about the contract form and think it creates flexibility and benefits their balance between private and working life. On the other hand, the study shows that boundaries between the private and working life has not always been simple, which in earlier periods resulted in stress and reduced recovery. The result shows no bigger difference between the two selection groups, except that the managers has major opportunity to control their working hours. An analysis was made based on different theories, for instance the job demands, control and support model (Karasek & Theorell, 1990) and work Life Balance theory (Greenhaus, Collins & Shaw, 2003). Something that has emerged as important to the individual with the contract form is social support and also which expectations the organization and colleagues have on the individual. The person's characteristics, personality and experience of the contract form has prove to be of great relevance to how the person manages and is affected by the contract form.

Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem. / Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.

Detta examensarbete undersöker vilka konsekvenser som genereras av det flexibla arbetslivet. Det handlar framför allt om ett medarbetarperspektiv men inkluderar även ett chefsperspektiv. Studien utgörs av en fallstudie av en kommunal organisation isödra Sverige med ett fokus på yrkesrollen Human Resources (HR). Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer ligger som grund för studiens resultatavsnitt. Valen av teoretiska ramverk bestod av en teoribildning om gränslöst arbete samt balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar att distansarbete och flexibla arbetstider resulterar i såväl negativa som positiva effekter på HRmedarbetaren. Studien synliggör att medarbetaren huvudsakligen upplever de flexibla arbetslivet som positivt. Detta delvis på grund av ökat handlingsutrymme i arbetet, mindre stress och att balansen mellan arbete och privatliv främjas. De negativa konsekvenserna visar sig emellertid i form av exempelvis risk för övertid, bristande arbetsmiljö vid hemarbete samt avsaknad av fysiska interaktioner med kollegor och chef.