Denna undersökning studerar hur det svenska asyl- och flyktingmottagandet på kommunal nivå påverkar förtroendet för välfärdsstaten och förtroendet för andra människor. Den existerande forskningen på området, både internationellt och inom Sverige, ger en delvis motsägelsefull bild av hur denna påverkan kan komma att ta sig ut, något som i kombination med de historiskt höga nivåerna av flyktingmottagande i Sverige ger god anledning att intressera sig för frågan. Enkätsvar från SOM-undersökningen mellan 1996 till och med 2013 kombineras med datamaterial från Migrationsverket och SCB för att studera eventuella effekter. Genom ett strategiskt urval av kommungrupper med högt respektive lågt kommunmottagande framkommer att attityden till välfärdsstaten inte verkar påverkas av mottagandet. Däremot upptäcks en negativ effekt på den mellanmänskliga tilliten, som därefter kan bekräftas genom multipla regressionsanalyser. Införande av andra socioekonomiska faktorer som kontrollvariabler i regressionsanalyserna visar att sambandet mellan asyl- och flyktingmottagande och en lägre mellanmänsklig tillit kvarstår, även om det försvagas något. Slutligen sätts detta resultat i relation till den existerande forskningen på området, där det framkommer att resultatet ligger i linje med delar av denna existerande forskning samtidigt som det talar emot andra delar. Olika anledningar till hur denna skillnad kan tänkas uppkomma diskuteras kortfattat.

Syftet med denna studie var att studera mediemisstrons inflytande på attityder gentemot viljan att ta emot färre respektive fler flyktingar i Sverige. Den tar sitt fotfäste i att Sverige har under många år tagit ett stort ansvar och toppat statistiken bland europeiska länder som tog emot högst antal asylsökande per capita. Parallellt med det har Sverigedemokraterna växt och etablerat sig som ett parti med den mest restriktiva flyktingpolitiken bland andra riksdagspartier. Det och framväxten av ”alternativ media” med tydlig flykting- och invandringskritisk profil har väckt frågor om det finns kopplingar mellan mediemisstro, stödet för SD och flyktingmotstånd. Förespråkarna för alternativa medier menar att den svenska offentliga debatten styrs av en åsiktskorridor där avvikande åsikter kring flykting- och invandringspolitiken inte passar in och det kan leda till mediemisstro. Tidigare forskning har visat brister inom ämnet och en kvantitativ ansats har tillämpats där materialet från SOMundersökningen 2014 har analyserats statistiskt. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att mediemisstro har visat sig ha signifikant påverkan på synen till flyktingmottagandet. Men det viktigaste förklaringen blir inte misstro mot medier i sig, utan det är inställningen att svenska medier döljer sanningar förknippade med invandringen som är det centrala. Fortsatt forskning inom ämnet är av relevans för att sätta sig in i de djupgående förklaringarna bakom sambanden.

The aim of this study is to examine how daily newspapers in Sweden are reportingabout the reception of refugees. To do this we have done a qualitative textanalysis of different text articles published in Dagens Nyheter, Göteborgs-Postenand Sydsvenskan. We have created three different problem perspectives that willshow how and in what way the daily newspapers are writing about the receptionof refugees in Sweden. We used agenda-setting theory as one of our theoreticalperspectives. The theory states that those issues that media addresses morefrequent to will be those that people tends to think are the most important socialissues. Research shows that media today has gotten more power to sett the agendaand to create (new) social problems. Using agenda-setting theory gives us thelegitimacy to study our material in the way we want to.Our text analysis indicates that the articles are portraying the reception of refugeesas a threat to Sweden the Swedish welfare system and that the reception ofrefugees, are and will become, problematic for Sweden in one or another way.

Denna studie har undersökt de ukrainska flyktingarnas upplevelser av Sveriges flyktingmottagande utifrån mottagandearbetet i en kommun ett år efter Rysslands invasion i Ukraina. Studien undersöker deras nya position som flyktingar i Sverige och deras förväntningar och upplevelser av mottagandet, samt vilka upplevelser integrationssamordnarna har på hanteringen kring flyktingmottagandet av de ukrainska flyktingarna. Det utfördes fyra intervjuer med ukrainska flyktingar och två intervjuer med integrationssamordnare. Det insamlade materialet kommer analyseras utifrån Foucaults maktperspektiv. Analysen är uppdelad i två delar, första delen syftar till de ukrainska flyktingarnas upplevelser och den andra delen syftar till integrationssamordnarnas upplevelser. Slutsatsen studien påvisar är att det är staten som har makt och kontroll över upplägget av flyktingmottagandet och att båda parterna, de ukrainska flyktingarna och integrationssamordnare, upplever en viss frustration eftersom de inte kan påverka beslut.

<p>Den svenska integrationspolitiken har som mål att verka för ett samhälle där alla människor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhälle där en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den här utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utsträckning debatterats av ”experter”, medan de som drabbas av utanförskapet sällan får göra sina röster hörda. Syftet med studien är att lyfta fram röster från människor som befinner sig långt ifrån den plats i samhället där integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering. Studiens har utförts enligt ett kvalitativt arbetssätt och det empiriska underlaget har bestått av fem halvstrukturerade intervjuer. Tre intervjuer har genomförts med personer som deltar i introduktionsprogrammet för nyanlända flyktingar och två med handläggare vid myndigheten som arbetar med introduktionen. Studien har undersökt hur respondenterna upplever introduktionsprocessen samt deras syn på strukturella hinder och nödvändiga förändringar för nyanlända flyktingars integration i samhället. Resultatet visar att främlingsfientliga attityder och diskriminering utgör strukturella hinder för nyanlända flyktingars etablering i Sverige samt att det sociala arbetet kan påverka integrationsprocessen genom ett reflexivt anti-rasistiskt förändringsarbete.</p>

Den svenska integrationspolitiken har som mål att verka för ett samhälle där alla människor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhälle där en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den här utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utsträckning debatterats av ”experter”, medan de som drabbas av utanförskapet sällan får göra sina röster hörda. Syftet med studien är att lyfta fram röster från människor som befinner sig långt ifrån den plats i samhället där integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering. Studiens har utförts enligt ett kvalitativt arbetssätt och det empiriska underlaget har bestått av fem halvstrukturerade intervjuer. Tre intervjuer har genomförts med personer som deltar i introduktionsprogrammet för nyanlända flyktingar och två med handläggare vid myndigheten som arbetar med introduktionen. Studien har undersökt hur respondenterna upplever introduktionsprocessen samt deras syn på strukturella hinder och nödvändiga förändringar för nyanlända flyktingars integration i samhället. Resultatet visar att främlingsfientliga attityder och diskriminering utgör strukturella hinder för nyanlända flyktingars etablering i Sverige samt att det sociala arbetet kan påverka integrationsprocessen genom ett reflexivt anti-rasistiskt förändringsarbete.

Flyktingmottagande är en viktig och högst aktuell fråga idag. Flyktingströmmarna till Sverige ökar då oron i andra länder ökar. Detta leder till att frågor uppstår kring mottagandet och de effekter detta skapar.   I Sverige förhandlar Länsstyrelserna på uppdrag av staten med kommunerna om hur många flyktingar respektive kommun ska ta emot. I dessa förhandlingar uppstår frågor kring effekterna av mottagandet och vissa frågor är svåra, om inte omöjliga att besvara. Frågan kring vilka ekonomiska nettoeffekter flyktingmottagandet skapar kunde inte länsstyrelserna besvara. Detta visade sig svårt att reda ut då forskning på området var svår att hitta.   Denna uppsats försöker undersöka den ekonomiska nettoeffekten av flyktingmottagandet men undersöker också några särskilt intressanta faktorer som påverkar antalet flyktingar en kommun väljer att ta emot. Författarna har utgått från forskning som undersöker nationella nettoeffekter av flyktingmottagandet och försökt anpassa denna forskning till kommunala förhållanden. Den nationella forskningen har sedan använts för att försöka besvara frågan om kommuner kan förvänta sig positiva eller negativa ekonomiska nettoeffekter av mottagandet.   Statistik förs på vissa nivåer men inte i en tillfredsställande omfattning vilket ger en skev, om inte direkt missvisande bild av hur det faktiskt ser ut i kommunerna. Därför har författarna valt att inte uppskatta en totalsiffra på de nettoeffekter som uppstår. Uppsatsen tar dock hänsyn till de ersättningar kommunerna får från staten för mottagandet men också de effekter som uppstår i kommunala utjämningssystemet. För att kunna förklara effekterna som uppstår till följd av utjämningssystemet har systemet förklarats utförligt.   Uppsatsen försöker således bena ut de direkta ersättningar kommunerna erhåller från staten för mottagandet, de största utgiftsposterna en kommun väntas ha samt vilka effekter som uppstår i det kommunala utjämningssystemet till följd av mottagandet. / The reception of refugees is an important and highly current topic today. Refugee flows to Sweden increases as unrest in other countries increases. This leads to that issues arise around the refugee reception and the effects it create.   In Sweden, the county administrative boards (länsstyrelser) are negotiating on behalf of the state with municipalities on how many refugees each municipality are prepared to welcome. In these negotiations, questions arise regarding the impact of the reception and some issues are difficult, if not impossible to answer. The county administrative boards were unable to answer the question about what net economic impact arises, as an effect of the refugee reception. And, because of lack of research it proved difficult to answer the question even when doing research for this thesis.   This thesis tries to explore the net economic effects, but also some particularly interesting factors that affect the number of refugees a municipality chooses to welcome. The authors have based this thesis on research that investigates the national net impact of refugee reception, and tried to adapt the research to local conditions. National research has been used to try to answer the question whether municipalities can expect positive or negative net economic impact of the reception   Statistics are kept on some levels but not to a satisfactory extent resulting in a skewed, if not outright misleading picture, of how it actually looks in the municipalities. Therefore, the authors have chosen not to estimate a total figure on the net effects that arise. The thesis does, however, discuss the benefits municipalities receive from the state for the reception. Furthermore the thesis discusses the effects that arise in the municipal equalization system. In order to explain the effect caused by the municipal equalization system, this system has been explained fairly detailed.   This thesis thus tries to sort out the direct payments the municipalities receive from the state for the reception, as well as the largest expenditures the municipalities is expected to have. Also the effects in the municipal equalization system is sorted out.

Uppsatsen undersöker den spontana organisering genom informella nätverk som blev ett betydande inslag i Sveriges flyktingmottagande 2015. Utifrån en fallstudie av volontärer som är aktiva i organisationerna undersöker studien vilka motiv som ligger till grund för deras val att engagera sig utanför redan befintliga organisationer. Det huvudsakliga syftet med undersökningen är att studera huruvida den spontana formen av organisering bör betraktas som en ny social rörelse. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier om hur sociala rörelser uppstår samt vad som utmärker mindre formell form av organisering. Sammanlagt genomfördes sju stycken semistrukturerade intervjuer med volontärer från organisationer registrerade i Sverige och som startade under flyktingmottagandet 2015. Bland organisationerna finns de med fokus på mottagandet i Sverige samt de med primärt internationellt fokus. Resultatet visar att volontärernas engagemang i den nya formen av organisering till stor del kan betraktas som en ny social rörelse med hänvisning till uppsatsens teoretiska ramverk.

Den här avhandlingen undersöker vilken inverkan styrning som ”governance” och interorganisatorisk samverkan har på lokala integrationsprogram inom det svenska flyktingmottagandet. Fokus ligger på att studera hur organisationer på lokal nivå förhåller sig till ett institutionellt förändringstryck om att etablera ett interorganisatoriskt och arbetsmarknadsinriktat program. Syftet är också att bidra till den teoretiska förståelsen av ”governancemisslyckanden” och den mångfald av processer som styrning genom icke-tvingande mekanismer och decentraliserat beslutsfattande kan ge upphov till på lokal nivå. Den empiriska studien bygger på intervjuer med företrädare för myndigheter och andra aktörer på olika nivåer inom integrationsområdet. Fallstudier av lokalt utvecklingsarbete har genomförts i fyra kommuner. Avhandlingen visar att styrningen baserad på icke-tvingande mekanismer hade svårt att få genomslag när den stod i konflikt med etablerade arbetssätt och professionella normer. Den har också inneburit vaga och svårförenliga riktlinjer för arbetet på lokal nivå. Inom det lokala flyktingmottagandet har utvecklingsarbetet karaktäriserats av erfarenhetsutbyte, jämförelser och en vilja till gemensamt lärande inom ramen för professionella nätvek. Denna typ av samverkan har bidragit till ökad likformighet, eller isomorfism, inom de lokala insatserna, vilket står i kontrast till målet om ett mer differentierat och flexibelt program. / This thesis examines the impact and significance of governance and inter-organizational collaboration in the policy area of local refugee reception and immigrant integration in Sweden. The study focuses on how local actors respond to institutional pressures to engage in collaborative efforts in order to make service provision more differentiated and more orientated towards employment. The aim also is to contribute to the theoretical understanding of ‘governance failure’ and the multiplicity of outcomes that are possible when non-coercive mechanisms are applied rather than formal ‘command-and-control’. The empirical study is based on interviews with representatives from agencies involved at different levels. At the local level, case studies of integration programme development were carried out in four municipalities. The analysis shows that the governance strategies, based on non-coercive mechanisms, had a limited significance because they were in conflict with professional norms and practices at the local level of service provision. They also failed to provide more detailed guidance on how the differentiated services should be realized in practice. Instead, programme development at the local level was characterized by collaborative learning and imitation in professional networks, or ‘communities of practice’. This type of collaboration contributed to processes of increased homogenization, or isomorphism, which stands in contrast to the goal of a more de-standardized and flexible programme.

Denna uppsats har utformningen av ett utvecklingsarbete och presenterar en lektionsplanering för ett mindre tema som berör andra världskriget och Förintelsen. Planeringen är avsedd för elever i årskurs nio och behandlar de flyktingströmmar som nazisternas förtryck och folkfördrivningar skapade under andra världskriget. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att eleverna, med hjälp av arkivmaterial, ska få möta verkliga människors berättelser, vilket betonas i kursplanerna i form av historiska berättelser. Vi anser att genom att arbeta med arkivmaterial förmedlas historisk kunskap samtidigt som olika förmågor hos eleverna utvecklas, vilka ligger till grund för att ett historiemedvetande ska kunna utvecklas. Utifrån det insamlade arkivmaterialet har vi tagit fram olika arbetsmetoder och dessa utgår från en teoretisk diskussion om hur elevers historiemedvetande kan utvecklas. Vi drar slutsatsen att vår planering kan komma att fungera som en del i att utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet kan användas i sin helhet eller mindre delar, men även inom andra teman.