This independent project is about child poverty from a preschool teacher perspective. The aim of the study is to examine how a team of preschool teachers converse about the concept of child poverty, and how they discuss their professional role, in relation to children who live in economic vulnerability. Questions of the study are: What image of the concept of child poverty appears in the preschool teachers’ conversations? How do the preschool teachers regard their room for manoeuvre and their social responsibility, in relation to children who live in economical vulnerability? The results of the study were gathered through the method of focus group and the results processed through a qualitative content analysis. Conclusions show that the representation of child poverty that appears in the preschool teachers’ conversation, indicates that it is an invisible phenomenon that is hard to define, and that it strongly connects to expected feelings of shame among children and parents. This representation is setting the frame of how the preschool teachers regard their room for manoeuvre and their social responsibility. Foremost they express difficulties in supporting the economically vulnerable children and their families in a way that is non demonstrative and in the same time retains a relation of confidence to the parents. / Detta examensarbete handlar om barnfattigdom ur ett förskollärarperspektiv. Syftet för studien är att undersöka hur ett arbetslag av förskollärare samtalar om begreppet barnfattigdom, och hur de diskuterar sin professionella roll, i relation till barn som lever i ekonomisk utsatthet. Studiens frågeställningar är: Vilken bild av begreppet barnfattigdom framträder i förskollärarnas samtal? Hur ser förskollärarna på sitt handlingsutrymme och sociala ansvar, i relation till barn som lever i ekonomisk utsatthet? Studiens resultat samlades in genom metoden fokusgrupp, och resultatet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatserna visar att den bild av barnfattigdom, som framträder i förskollärarnas samtal, indikerar att det är ett svårdefinierat och osynligt fenomen, som starkt kopplas till förväntade skamkänslor hos barn och föräldrar. Denna bild sätter sedan ramarna för hur förskollärarna ser på sitt handlingsutrymme och sociala ansvar. Framförallt uttrycker de en svårighet i att kunna stödja de ekonomiskt utsatta barnen och deras familjer på ett sätt, som inte är utpekande och som samtidigt bevarar en förtroendefull relation till föräldrarna.

Denna studie analyserar vad teknikinformatörerna, vars uppgift är att skriva tekniska publikationer, på Saab i Linköping tycker om sina processer, främst processen Develop Technical Publications (DTP), och sedan Saabs verksamhetsledningssystem, GMS. Studiens frågeställningar är (1) ”Hur är Saabs processer anpassade till teknikinformatörernas arbetssätt?” och (2) ”Hur kan processernas eller verksamhetsledningssystemets uppbyggnad förändras för att passa arbetssätten?”. Till studien rekryterades nio deltagare var av sex stycken deltog i en fokusgrupp och tre i intervjuer. Fokusgruppen genomfördes först för att få en djupare kunskap om området, datan som samlades in analyserades med tematisk analys och utifrån analysen skapades intervjufrågor till intervjuerna. Den insamlade datan från intervjuerna analyserades också med tematisk analys och resultaten från båda analyserna jämfördes i resultatdiskussionen för att kartlägga hur användandet av processerna ser ut och GMS. Från resultaten framkom att få använder DTP och att input och output saknas i GMS. En genomgång av GMS för samtliga teknikinformatörer behövs och uppdateringar i processerna en gång per år, samt att det behövs utbildning för nyanställda i hur de ska använda processerna och GMS. Förbättringsförslagen som anges är att ge GMS en trädstruktur samt visa tydligare input och output från processerna, tydligare inkludera de processer som skapats utifrån DTP, skapa en E-learning för GMS samt en E-learning för nyanställda för att de ska förstå sina processer.

Bakgrund: Barnhälsovårdens mål är att främja och följa barnets hälsa, utveckling, välbefinnande och livssituation. I hälsosamtal med föräldrar lägger barnhälsovårdssköterskan grunden för en god språkutveckling. Vikten av bokläsning och det språkliga samspelet inom familjen har betydelse för barnets språkutveckling. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av läsningens betydelse för barn efter besök/språkinformation inom barnhälsovården. Metod: Två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med föräldrar genomfördes. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Dataanalysen resulterade i två kategorier: kunskap och engagemang samt fem underkategorier. Resultat: Föräldrarna har kunskap om hur läsning påverkar barnet. Tidsbrist är ett bekymmer och äldre syskons bokläsning prioriteras. Barnhälsovårdssköterskans konkreta exempel på läsning av en barnbok och upplägget av besöket påverkar hur informationen mottages. Språkinformation inspirerar att läsa för sitt barn med åldersanpassade böcker. Föräldrar anser att hälsosamtalet inte ger ny information och att barnet inte är intresserad av att bli läst för. Slutsats: Information om språkutveckling och läsning inspirerar föräldrar att börja läsa med barnet. Tidsbrist, syskon och osäkerhet från förälder hur man läser åldersinriktat påverkar dock föräldrarna att behålla familjens tidigare läsvanor. / Background: The aim of child health care is to promote and follow the child’s health, development, well-being and life situation. Through health dialogue with parents, the child health nurse lays the foundation for a good language development. Reading books and the linguistic interplay within the family are significant factors in the child’s language development.Purpose: The purpose was to describe parents' experiences of reading importance to children after visiting/language information in child health care. Method: Two semi-structured interviews consisting of focus groups of parents were carried out. The interviews were analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. The data analysis resulted in two categories: knowledge and commitment, as well as five sub-categories.Results: Parents do possess knowledge on how reading affects the child. Lack of time was presented as one concern and older siblings were being prioritised for bookreading. The child health nurse´s concrete examples of reading children’s books and the setup of the visit affect how the information is received. Language information leads to inspiration for reading to your child using age group-adapted books. Parents are under the impression that the health dialogue does not provide any new information, and that the child is not interested in being read to.Conclusion: Information about language development and reading inspires parents to start reading to the child. Lack of time, siblings and insecurities from the parents’ side on how to read in an age group-adapted way affect parents in their ability to maintain previous family reading habits. / Språklust

I uppsatsen behandlas musiken i ett avsnitt av realityserien Kitchen Nightmares. Ett antal tydliga musikaliska teman i avsnittet belyses. Instrumentering, narrativa funktioner och hur ljudstudenter tolkar dessa teman är de huvudsakliga frågeställningarna. Genom egna observationer, en intervju med en professionell kompositör för TV och film samt en fokusgrupp har frågeställningarna besvarats. De musikaliska teman som behandlas i uppsatsen varierar i karaktär, intensitet och instrumentering beroende på vad de vill förmedla. Ofta är det känslolägen som interpersonella konflikter och sorg som underbyggs av musiken men den har även funktioner som syftar till att belysa saker som etnisk härkomst och förlöjligande av personer som beter sig problematiskt. Vikten av tydlighet inom musik för TV och film behandlas och hur denna tydlighet framträder. Ljudstudenternas tolkningar av musiken beskrivs och sammantaget tyder resultatet på att de intentioner upphovsmännen haft med musikläggningen framgår tydligt hos dessa.

Denna rapport syftar till att beskriva utvecklingsprocessen för skapandet av salong Laserias nya hemsida. Hemsidans design är skapad med användbarhet i fokus vilket uppnåddes genom studerande av relevant litteratur samt en fokusgruppsintervju med några av salongens kunder. Hemsidan utvecklades med hjälp av Wordpress för att uppdragsgivarna på egen hand ska kunna administrera hemsidan efter leverans.

No description available.

No description available.

Ungefär var femte vuxen person i Sverige är anhörigvårdare. Omsorg som ges av anhöriga har en samhällsbärande funktion. Huvudparten av tidigare forskning om anhörigvårdare i Sverige beskriver anhörigvårdares olika svårigheter, men även positiva aspekter har skildrats. Syftet med studien är att belysa anhörigas upplevelser av att vårda närstående i hemmet. Utifrån en kvalitativ, induktiv ansats valdes metoden fokusgruppsintervjuer, i kombination med kvalitativ innehållsanalys. Två halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med anhörigvårdare genomfördes. Analysen av datamaterialet resulterade i fyra huvudkategorier: påfrestande livssituation, hantera livssituationen, behålla eller släppa kontrollen samt acceptans av nya livsvillkor. Respektive huvudkategori styrks av underkategorier. Studiens resultat sammanfattas i temat att vilja värna, men våndas. Det handlar om en stark vilja att värna den närståendes intressen och behov, men att det samtidigt medför en vånda för anhörigvårdarna. Resultatet belyser den påfrestande livssituationen för anhörigvårdare och upplevelsen av att ständigt ha ansvar för att livet skall fungera i vardagen. För att hantera livssituationen upplevdes behov av att hämta kraft och få ny energi. Genom tveksamhet kring att behålla eller släppa kontrollen fanns oron att låta professionell omsorg ta över delar eller hela ansvaret kring de närstående. Anhörigvårdarna upplevde på individuella sätt acceptans av nya livsvillkor. De hade anpassat de dagliga rutinerna till att vardagen skulle fungera. Slutsatsen av studien är att anhörigvårdares upplevelser av att vårda närstående rymmer komplexa upplevelser av både positiv och negativ karaktär. Studien kan bidra till att uppmärksamma anhörigvårdarnas perspektiv. En ökad förståelse för anhörigvårdarna kan bidra till individanpassade insatser, vilka bör gynna både enskilda personer och samhället i stort.

Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar socionomutbildningen ger studenter att utveckla ett kritiskt perspektiv på kön och genus. Detta görs genom att undersöka socionomstudenternas upplevelser av kön och genus på utbildningen men även på socialtjänsten. För att uppnå syftet med studien har två fokusgruppsintervjuer genomförts med socionomstudenter som har eller har haft verksamhetsförlagd utbildning på socialtjänsten samt en enskild intervju med läraren med ansvar för kursutvecklingsfrågor inom socionomprogrammet. Det har även inhämtats empiri i form av kursplaner, kursutvärderingar samt en självvärdering av socionomprogrammet för Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Av studiens resultat framgår det att de intervjuade studenterna anser att genusperspektivet berörs till viss del, men att de önskar mer kunskap kring kön och genus i syfte att känna sig mer trygga inför deras framtida arbete. Samtidigt menar både de intervjuade studenterna och läraren att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Kunskapsnivån samt omfattning av genus kan däremot påverkas av studenternas egna erfarenheter och intresse av ämnet. Något som visat sig vara av betydelse är vikten av reflektion och att det är ett verktyg som skapar och utvecklar kunskaper. Detta urskiljs i både studenternas utsagor om deras kunskaper samt det faktum att socionomprogrammet ständigt arbetar med för att utveckla programmet inom områden som exempelvis genus. Det vill säga att reflektion och diskussion är ett sätt att få nya eller fördjupade kunskaper om genus, och därmed bör alla våga prata om genus.

Background: There are approximately 45 000 people in the ages over 65 years dies outside the health facilities of the hospitals in Sweden in every year. Previous research has shown lacking knowledge in taking care of the next of kin during and after a sudden death. However, conducted research has emphasized that ambulance nurses often are the next of kin’s first contact with the health care system during sudden death at home. Research has also shown that the mourning of the next of kin is affected by the ambulance nurses’ way of announcing the next of kin when someone close dies. This is also affecting the ambulance nurses’ possibilities of moving on after the event. Aim: To describe ambulance nurse’s experiences of factors that affects the care of next of kin during sudden death at home. Method: A qualitative study using one focus group with convenience sample including seven participants. Inclusion criteria were that participants should be professional nurses with specialist training in prehospital care. All study participants should also have experience in the care of next of kin during sudden death at home. A manifest content analysis was used to analyze the data. Results: A total of five categories emerged; perceived demands and expectations, having experience and knowledge, to face mourning reactions of the next of kin, to be affected emotionally and finally the support from colleagues. Data indicated that the mourning of the next of kin is complex. However, data revealed that the ambulance nurse is affected by experience, knowledge and the support from colleagues. In the beginning of the career, the ambulance nurse experiences some uncertainty concerning the expectations of the next of kin. The emotional affection was dependent on personal experiences in the past and also on the specific circumstances with the next of kin and the deceased. Conclusion: This study revealed that the care of the next of kin during sudden death at home is highly affected by the experience and knowledge of the ambulance nurse. The emotional affection is dependent on past personal experiences and on the support from colleagues. The participants agreed on the importance of a respectful manner in the care of the patient and the next of kin.