Denna empiriska undersökning behandlar högstadieelevers upplevelser och uppfattningar om drama som metod i relation till läsförståelse. Forskning visar att högstadieelever förstår mindre av det de läser och läser mindre medan annan forskning visar att drama som metod kan öka engagemang och fördjupa läsförståelse. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur elever i årskurs 9 upplever och uppfattar drama som metod i relation till läsförståelse i svenskämnet. I dataproduktionen utförs en intervention med elever i en klass i svenskundervisning i årskurs 9 som observeras och följs upp med fokusgrupper. Undersökningens producerade data analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och den transaktionella textteorin. Resultatet visar att eleverna uppfattar både inter- och intrapersonella faktorer i relation till deras läsförståelseutveckling. Bland annat uppfattar eleverna att det kollektiva arbetet ger fler perspektiv på karaktärer i den lästa litterära texten vilket skapar nyanserade tolkningar. Eleverna upplever att dramametoden är rolig vilket gör att de blir mer engagerade och insatta i läsandet samt att det finns vissa utmaningar som gör att det kan vara svårt att komma in i roll. Slutsatser som dras är att dramametoden verkar vara en metod som kan användas för att öka engagemang för läsning samt att det verkar vara en metod som eleverna uppfattar kan hjälpa dem att fördjupa sin läsförståelse. / <p>Svenska med didaktisk inriktning</p>

The purpose of this study has been to explore how a class of year 8 students from a school in the middle region of Sweden experience peer assessment on written assignments in the Swedish subject as well as their feelings towards peer assessment and their opinion of how well it works as a tool for learning. To answer this question an observation of a peer assessment session concerning a debate article was conducted. This was followed up by a focus group interview with five students during which peer assessment was thoroughly discussed. The purpose of the observation was for the researcher to gain insight into how the class worked with peer assessment. It also served as a foundation for the interview. The study shows that the students see many benefits with peer assessment, mainly, they appreciate giving response. Receiving responce was often viewed as a difficulty, both as the receiver and giver as the students wanted to avoid hurting others. They also felt that they were unable to be completely honest to their peers and that were sometimes hard to rely on the feedback they got. The students asked for more exercises in peer assessment, mainly in the earlier years, in order to gain the positive effects described by the literature.

Bakgrund: Akuta försämringstillstånd i hemmet hos de mest sjuka äldre inträffar ofta. Det är inte ovanligt att flera olika vårdverksamheter är inblandade i vården kring denna grupp vilket ställer krav på en fungerande samverkan. Sjuksköterskor inom flera verksamheter möter de äldre vid akuta försämringstillstånd vilket skapar behov av en fungerande samverkan. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av samverkan bland sjuksköterskor verksamma inom kommun, primärvård, ambulans och akutmottagning i samband med att de mest sjuka äldre blir akut försämrad i sitt hem. Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor som hade erfarenhet av samverkan kring de mest sjuka äldre vid akuta försämringstillstånd i hemmet. Intervjuerna analyserades enligt Burnard (1996) innehållsanalys i fyra steg. Resultatet: Analysen resulterade i två huvudkategorier samt sex underkategorier. Huvudkategorin Ensam i teamet presenteras i underrubrikerna Att företräda de mest sjuka äldre, Avsaknad av bedömning på plats och Interaktion med kollegor. Huvudkategorin Jakten på information presenteras i underrubrikerna Betydelsen av information om de mest sjuka äldre, Avsaknad av gemensamt IT-stöd och Behov av att dela information. Slutsats: Sjuksköterskorna upplever samverkan som en nödvändighet vid akuta försämringstillstånd av de mest sjuka äldre i hemmet. Samverkan visar sig dock vara kantad av barriärer. För att kunna bedöma och möta behoven hos de mest sjuka äldre i dessa situationer efterfrågar sjuksköterskorna en förändrad struktur för teamsamverkan, förbättrad kommunikation och informationsdelning. Detta skulle gagna samverkan och den personcentrerade vården. / Background: Reduced general condition at home among the most frail elderly are common. Collaboration of care is necessary as many different health care providers often are involved. Since nurses often meet the most frail elderly in their home in these situations they dependent ona well-functioning collaboration between the health care providers. Aim of this study was to elucidate nurses experiences of collaboration of care around the mostfrail elderly when reduced general condition at home. Method: Qualitative focusgroupinterviews with fifteen nurses from community based care,primary care, ambulance care and emergency care with experience of caring for the most frailelderly and collaboration of care in the elderly’s home. According to the qualitative contentanalysis described by Bernard (1996) the focusgroupinterviews were analysed. Result: The result consists of the two main categories Alone in the team and The pursuit forinformation and the six subcategories To represent the most frail elderly, Absence of medicalassessment, Interaction between colleges, The importance of information, Absence of shared ITsystem and The want of sharing information. Conclusion: Nurses consider collaboration of care as necessary amongst the most frail elderlywhen reduced general condition at home. The result indicate that collaboration of care is difficultto achieve. To meet the needs of the most frail elderly in these situations nurses desires a changein structure to provide for team collaboration, approvement in communication and in sharinginformation. According to nurses, this would benefit collaboration of care and the personcentered care.

Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmässigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare än vi själva" som de menar sig ha tagit hjälp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete är ett försök att tränga djupare i denna fråga kring hur tillfrisknande missbrukare använder sig av detta begrepp. Frågeställningar: 1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gäller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i så fall ut? 2. Har olika behandlingsmodeller olika sätt att skapa ett övergångsområde där at-tributionerna genereras? Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats eftersom före-satsen är att beskriva och förstå informanternas livsvärld. I syfte att skapa empiri har tre fokusgruppstudier genomförts hos tre behandlingsorganisationer. Resultat: Studien visar på en skillnad i attributionsstilar mellan informanterna Iris, NA-Anonyma Narkomaner och Kuröns HVB. Det är också stor skillnad hur infor-manterna kan tillskapa ett övergångsområde där attributionerna genereras. Diskussion: De uppvisade skillnaderna mellan de olika informanterna i fråga om att skapa ett övergångsområde kan antas bestå i hur väl deltagarnas integration med be-handlingsorganisationens diskursiva praktik har uppnåtts. Vidare kan det antas att skapandet av ett integrerat övergångsområde kan bidra till upplevelsen av överlåtelse och bärande, vilka i föreliggande såväl som tidigare studier har visat sig ha betydelse för bibehållen nykterhet. Till yttermera visso framläggs hypotesen att en kunskap – hos behandlingsorganisation eller den enskilde psykoterapeuten – om klientens attribution-er kring gudsrepresentationen är till gagn för behandlingsresultaten.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur socialsekreterare förhåller sig till barns möjligheter att komma till tals i sociala utredningar. Vi valde att utgå från frågeställningarna: Hur definierar socialsekreterare barns möjligheter att komma till tals? Vilken betydelse tillskriver socialsekreterare barns möjligheter att komma till tals? Vad anser socialsekreterare påverkar barns möjligheter att komma till tals? Vilka arbetssätt, modeller eller verktyg använder sig socialsekreterare av för att möjliggöra att barn kommer till tals? För att besvara syftet har vi genomfört sex individuella intervjuer samt en fokusgruppsintervju med socialsekreterare som arbetar med sociala utredningar som rör barn. Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats utifrån en kunskapsöversikt bestående av tidigare forskning och annan relevant litteratur samt Shiers delaktighetsmodell. Resultatet visar att socialsekreterare upplever att det är viktigt att barn ges möjlighet att komma till tals samt att det finns en rad olika faktorer som påverkar barns möjligheter att komma till tals. En framstående faktor kan kopplas till föräldrars attityder och inställningar till socialtjänsten. Även barnets förutsättningar har betydelse i form av exempelvis inställning, ålder och förmåga att uttrycka sig. Socialtjänsten kan också påverka genom vilka riktlinjer och rutiner en arbetsplats har och vilket tidsutrymme som finns för barnsamtal. Vidare visar resultatet att socialsekreterare har ett flertal praktiska hjälpmedel att tillgå för att underlätta barnsamtal. De viktigaste slutsatserna avser att barns möjlighet att komma till tals är något som bör främjas i sociala utredningar, att det är viktigt för socialsekreterare att ha ett flexibelt arbetssätt samt att barns möjligheter att komma till tals förändras i takt med stigande ålder och ökad mognadsnivå.

Background: Mental illness is a growing problem in society, which means that pediatric nurses in neonatal departments meet parents with mental illness more and more often. The pediatric nurse should respond to all children and families in a respectful, empathetic and careful manner, as well as be able to identify the child's and family's resources and needs. Purpose: To describe the pediatric nurses' experience of responding to parents with mental illnesses in neonatal departments. Method: Qualitative design with inductive approach. Data was collected through four semi-structured focus group discussions, with 18 pediatric nurses. Data was analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis resulted in three categories; experience of inadequacy, experience of insecurity and experiences whit good structure and increased knowledge. Frustration and uncertainty were prominent in the discussions and were mainly due to lack of knowledge or lack of cooperation between instances. Anxiety and fear were felt to have a negative impact on the responding between nurses and parents. Feelings of security appeared in good structures and higher levels of knowledge. Conclusion: By raising awareness of pediatric nurses' thoughts and feelings of responding to parents with mental illness, a development and improvement can be made with regard to knowledge and working methods in the field. Education, tutorial and better interdisciplinary co-operation create security, which has a positive impact on the respond and furthermore, the role of the parents strengthens, which ultimately will be beneficial for the child and its development. Keywords: Focus group, Lack of knowledge, Mental illness, Qualitative study, Uncertainty. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället, vilket medför att barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar träffar föräldrar med psykisk sjukdom allt oftare. Barnsjuksköterskan ska bemöta alla barn och familjer på ett respektfullt, empatiskt och omsorgsfullt sätt, samt kunna identifiera barnets och familjers resurser och behov. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av att bemöta föräldrar med psykiska sjukdomar på neonatalavdelningar. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom fyra semistrukturerade fokusgruppsdiskussioner, med 18 barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; upplevelse av otillräcklighet, upplevelse av otrygghet och upplevelser vid god struktur och ökad kunskap. Frustration och osäkerhet var framträdande i diskussionerna och uppkom främst på grund av kunskapsbrist eller bristande samarbete mellan instanser. Oro och rädsla upplevdes påverkade bemötandet negativt. Trygghetskänslor infann sig vid goda strukturer och högre kunskapsnivå. Slutsats: Genom att öka medvetenheten om barnsjuksköterskors tankar och känslor av att bemöta föräldrar med psykisk sjukdom, kan en utveckling och förbättring ske avseende kunskap och arbetssätt inom området. Utbildning, handledning och bättre tvärprofessionellt samarbete skapar trygghet vilket påverkar bemötandet positivt och vidare stärker föräldrarnas roll, något som i slutändan blir gynnsamt för barnet och dess utveckling. Nyckelord: Fokusgrupp, Kvalitativ studie, Kunskapsbrist, Osäkerhet, Psykiska ohälsa.

<p>När en person söker en första kontakt med hälso- och sjukvården sker det oftast via ett telefonsamtal till vårdcentralen. Vid telefonsamtalet, som tas emot av en sjuksköterska, bedöms och åtgärdas vårdsökarens ärende. Sjukskrivningar är ett av många ärenden som hanteras. De senaste åren har hanteringen av sjukskrivningar i Svensk hälso- och sjukvård förändrats vilket har orsakat en minskning av antalet sjukskrivningar. Sjuksköterskor har i varierande grad deltagit i denna utveckling och denna studie vill synliggöra sjuksköterskans deltagande i vården av sjukskrivna på vårdcentralen.</p><p>Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentralen och speciellt hantering av sjukskrivningar. Studien är kvalitativ med induktiv ansats. Datainsamling har skett genom fokusgruppssamtal med 14 stycken sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på tre vårdcentraler. Insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Gruppsamtalen visade att sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning är att arbetet är kvalificerat och stimulerande. Hanteringen av sjukskrivningar innefattar att göra bedömning, ge patienten information och bevaka patientens rättigheter. Hindrande och möjliggörande omständigheter påverkar sjuksköterskornas arbete och deras hantering. De hindrande omständigheterna kan ibland leda till att sjuksköterskan vill frånsäga sig ansvar. Studien har identifierat ett behov av att tydliggöra omvårdnadsansvaret för verksamma sjuksköterskor i telefonrådgivning på vårdcentral så att sjuksköterskans bedömningar i telefonrådgivningssituationen i högre grad baseras på omvårdnadens mål.</p> / <p>When a person seeks contact with community health services in Sweden it’s usually via a phone call to the primary health care centre. By the phone call, received by a nurse, the health seeker’s case is assessed and addressed. Sick leave is one of many cases being managed. In recent years, management of sick leave in Swedish primary health care has changed and decreased the number of sick leaves. However, nurses have in varying degrees, participated in this change. This study will visualize the nurse's participation in the care of patients on sick leave at the primary health care centre.</p><p>The aim was to describe nurses' experiences of telephone advisory services at the primary health care centre and especially the management of sick leaves. The study is qualitative with an inductive approach. Data collection was done through focus group discussions with 14 nurses working with telephone advisory services at three primary health care centres. Collected material was analyzed by qualitative content analysis.</p><p>The group discussions demonstrated nurses' experiences of telephone advisory services as qualified and stimulating. The specific management of sick leave was described as a combination of making assessment, providing patient information and monitoring the patient's rights. Obstructing and enabling circumstances affect nurses telephone advisory services and their management of sick leaves. The obstucitive cirumstances sometimes causes nurses wanting to abdicate responsibility. The study has identified a need to clarify the caring responsibility for nurses in telephone advice services so that nurse's assessments increasingly are based on caring goales.</p>

<p>En stad är i konstant rörelse och förändring. Staden kan handla om känslor, intryck och upplevelser. Upplevelsen av en metropolis kan vara en behaglig resa, men det kan även innebära ett mentalt slag i magen på grund av dess historia som kan vara så oerhört tragiskt och otäck att den rör dig till tårar. Eventuellt kan en stads historia även få människor att se världen med nya och mer öppna ögon. I det här fallet handlar det om en av världens metropolstäder, Berlin.</p><p>Varför är Berlin så speciellt? Staden är varken känd för sin skönhet eller bevarandet av staden. Berlin är fascinerande på det sättet att den lever, andas och när sig på konst och kultur. Det är en av de yngre europeiska huvudstäderna, men det finns ingen annan stad som har lämnat lika mycket spår och ärr efter sig. Dess byggnader och ruiner vacklar under smärtsamma minnen. Berlin förkroppsligar mycket av Europas moderna historia. Den var centrum för expressionismen i slutet av 1800-talet och under 1920-talet var staden varietéernas, kabaréscenernas, dekadensens och avantgardekulturens2 lockande metropol.</p><p>Tysklands öppna sår finns fortfarande i Berlin sedan andra världskriget. Staden hade en betydande roll under andra världskriget och blev en måltavla för de allierade länderna. Efter andra världskrigets slut delades staden mellan öst och väst och muren blev en symbol för Sovjetunionens tryck på Östeuropa. När muren föll 1989 blev det startskottet för kommunismens fall och även en nystart för Berlin.</p><p>Återföreningen av Berlin och hela Tyskland (1990) har tvingat berlinarna att fatta många beslut om vad man ska bygga och vad man ska bevara i staden. Påföljderna för att bevara eller förstöra delar av staden är djupt rotade i stadens historiska identitet. Mycket pengar lades ner för att återställa det gamla Berlins paradgator och torg ochäven för att sudda ut de gamla gränserna mellan öst och väst.</p><p>Varje epok i Berlins historia har lämnat dess egna monument, synliga och ihågkomna, planerade och oavsiktliga. Var och en av dessa epoker har gett staden en tydlig identitet, som kunglig bostad, som en industristad, som huvudstad för nazismen, som det kalla krigets slagfält och som den återförenade huvudstaden.</p><p>Berlin är en stad som måste upptäckas av varje ny generation och återupptäckas av varje äldre generation. Det är en metropolis som attraherar miljoner människor från hela världen.</p>

<p>The essay is about how teenagers around 18 years of age in a small town in Sweden talk about gender, body and sexuality. The study is based on two focus group interviews with five boys and four girls. We have then thematized and analyzed the material with queer theory.The results show how young people see heterosexuality as something 'natural' and gender as biologically determined. The teenagers are critical towards anything that deviates from the traditional nuclear family consisting of mother, father and children. Norms are created in their speech as some of them acts as so called "border guards" for these norms. Our conclusion is that there are difficulties to be deviate in terms of gender, sexuality and body in a small town.</p>

The essay is about how teenagers around 18 years of age in a small town in Sweden talk about gender, body and sexuality. The study is based on two focus group interviews with five boys and four girls. We have then thematized and analyzed the material with queer theory.The results show how young people see heterosexuality as something 'natural' and gender as biologically determined. The teenagers are critical towards anything that deviates from the traditional nuclear family consisting of mother, father and children. Norms are created in their speech as some of them acts as so called "border guards" for these norms. Our conclusion is that there are difficulties to be deviate in terms of gender, sexuality and body in a small town.