Genom tiderna har måltiden förändrats och kommer förmodligen fortsätta göra så även framledes. Framtidsstudier är ett sätt att undersöka vad som kan tänkas ske i framtiden och då även hur måltiderna kan förändras. Syftet är att undersöka framtidens måltider med hjälp av en scenariometodik. Måltiden har tidigare studerats utifrån olika perspektiv och det har också funnits olika uppfattningar om måltiden som dels främjande av social gemenskap, dels som en företeelse som blivit betydligt mer individualistisk. Five Aspect Meal Model används som en teoretisk modell i den här studien för att undersöka olika aspekter av framtidens måltid. Scenariometodik är ett verktyg för att designa olika, lika rimliga, framtider. Fokusgrupperna var av tvärvetenskaplig karaktär för att skapa en bredd. Urvalet baserades på studenter med en pågående utbildning vid något av Sveriges lärosäten. Studien resulterade i en ny metod för att undersöka framtidens måltider samt fyra olika scenarion kring dessa. Den tekniska måltiden, den effektiva måltiden, den individuella måltiden samt den traditionella måltiden. Dessa scenarion skiljer sig på olika sätt i hur måltiden är utformad och vad som anses vara viktiga aspekter av måltiden. De fyra scenariona är alla möjliga framtider och det mest troliga är att flera av dem kommer att samexistera i framtiden. Människor kommer att önska olika måltider och kanske till och med röra sig mellan olika scenarion beroende på tillfällen och omständigheter. / Over time, the meal has changed and will probably continue to do so in the future. Studies regarding the future are a way of examining what might happen and also how the meals may change henceforth. The purpose is to investigate the meals of the future using a scenario methodology. The meal has previously been studied from different perspectives and there have also been different views on the meal, on one hand as the promotion of social community and on the other hand as a phenomenon that has become significantly more individualistic. The Five Aspect Meal Model is used as a theoretical model in this study to investigate different aspects of the future meal. Scenario methodology is a tool for designing various, equally reasonable, futures. The focus groups were interdisciplinary in order to create a diversity. The selection was based on students with an ongoing education at a Swedish educational institution. This study resulted in a new method to study the meals of the future and four different scenarios regarding this. The technical meal, the efficient meal, the individual meal and the traditional meal. These scenarios differentiate in various ways regarding how the meal is designed and what is considered important aspects of the meal. The different scenarios are all possible futures and the most likely is that several of them will coexist. People will desire different meals and may even alter between different scenarios depending on occasions and circumstances.

Bakgrund: Forskning om missförhållanden visar att äldre som bor på särskilda boenden utsätts för olika former av missförhållanden. De olika formerna av missförhållanden som sker inom äldreomsorgen kommer till uttryck på olika sätt, såsom psykisk och fysisk vanvård samt försummelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal uppfattar eventuella missförhållanden inom äldreomsorgen och varför de tror att missförhållanden uppstår på särskilda boenden. Syftet var även att utifrån Theory of Reasoned Action tolka omvårdnadspersonalens potentiella agerande i situationer då det uppstår missförhållanden. Metod: Studien nyttjade en kvalitativ forskningsmetod i form av en vinjettstudie medfokusgrupper. Materialet analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att omvårdnadspersonalen hade olika uppfattningar kring missförhållanden. Brist i arbetsmiljö såsom tidsbrist, personalbrist och stress var troliga orsaker till missförhållanden. Genom Theory of Reasoned Action indikerades att kollegors påverkan, så kallade ”subjektiva normer” och egna attityder kan bidra till en förståelse om varför missförhållanden uppstår på särskilda boenden. / Background: Research on elder abuse shows that elderly people living in nursing homes are exposed to various forms of abuse. The various forms of abuse that occur in elderly care are expressed in different ways, such as mental and physical abuse, and neglect. Aim: The aim of the study was to investigate how nursing staff perceive possible elder abuse in elderly care and why they believe that elder abuse occurs in nursing homes. The aim was also to interpret the nursing staff's potential actions in situations where elder abuse occurs based on the Theory of Reasoned Action. Method: The study used a vignette methodology with four focus group interviews. The material was analysed through thematic analysis. Results: The results showed that nursing staff had different perceptions of elder abuse. The respondents believed that, among other things, deficiencies in the work environment such as lack of time, staff shortages and stress were likely reasons for elder abuse. The Theory of Reasoned Action indicated that colleagues' influence, also known as "subjective norms" and their own attitudes can contribute to an understanding of why elder abuse occurs in nursing home.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utifrån ett normkritiskt perspektiv granska ochutveckla en del av verksamheten på en förskola, i syfte att synliggöra och vidga normer. Utvecklingsarbetet skedde tillsammans med delar av ett arbetslag från en förskola i en större stad i Sverige och materialet som granskades är de sånger som vanligtvis sjungs av pedagogerna i projektet.Frågeställningarna som ställs är: hur ser pedagogerna på normer och likabehandling, vilka normer som kan identifieras i materialet samt vilka lärdomar och möjliga effekter som kan dras av projektet. Teorier om normer, kulturell dominans och normkritiskt pedagogik har varit centrala för studien samt begreppen barnkultur och barns kultur. Metoder för utvecklingsarbetet har varit deltagarorienterad ansats med semistrukturerade fokusgrupper som främsta metod. Resultaten visar att pedagogerna har en medvetenhet och till viss del har en kritisk ingång till normer och önskar en utveckling med en kollektiv, gemensam process. Sångrepertoaren förstärker svenska språket och aktivitet som norm och har en snäv representation av upphovsskapare. Pedagogerna kan ses som den dominerande gruppen som har makten att välja vad som ska ingå i sångrepertoaren. Alla barn blir inte representerade och exempelvis blir barn som pratar fler språk än svenska osynliggjorda i sångrepertoaren. En effekt av projektet var de samtal som pedagogerna höll med barn från barngruppen kring vad de skulle vilja sjunga om. Barnens intressen visade sig vara nutida barnkultur och populärkultur. Pedagogernas bakgrund skulle då inte vara avgörande för att kunna inkludera barnens intresse i sångrepertoaren. Genom att samtala med barnen kan deras intressen synliggöras vilket kan leda till att sångrepertoaren blir bredare och barnen blir mer delaktiga i verksamheten.

Det finns ett genusmönster i ungdomars psykiska hälsa där unga tjejers situation är sämre än unga killars. Bakgrunden till denna studie är att det saknas kunskap om hur detta mönster är relaterat till ungdomars livsvillkor. Uppsatsens syfte är att, ur ett genusperspektiv, synliggöra och öka kunskapen om livsvillkorens betydelse för gymnasieungdomars psykiska hälsa. Genus utgör uppsatsens centrala analytiska begrepp. Studien bygger på fokusgruppsintervjuer med gymnasieungdomar om vilka faktorer som de anser vara betydelsefulla för psykisk hälsa. Materialet är analyserat enligt metoden för innehållsanalys. Resultatet visar att för ungdomarna betydelsefulla livsvillkor är: Krav i form av prestationer, utseende, ansvar, relationer och bemötande samt utsatthet för sexuella trakasserier och våld. Det finns könsskillnader i erfarenheterna av dessa livsvillkor. Den genusteoretiska analysen synliggör hur såväl materiella/reella levnadsförhållanden som diskursiva aspekter av genusordningen bidrar till genusmönstren i psykisk hälsa. Uppsatsens huvudsakliga slutsatser är: a) ungdomarna anser att livsvillkor som krav, relationer, sexuella trakasserier och våld har betydelse för psykisk hälsa; b) innebörden och erfarenheterna av dessa är genusrelaterade; samt c) framtida folkhälsovetenskapliga forskning inom fältet bör uppmärksamma de livsvillkor ungdomarna har betonat, anlägga ett genusperspektiv i studier av dem samt utveckla sina metoder. Detta i syfte att skapa kunskap utifrån vilken hälsofrämjande och förebyggande arbete kan utformas. / Title: ”The most important thing is how the environment surrounding me is, and how I am treated” – A gender perspective based interview study on the importance of the living conditions for the mental health of adolescentsThere is a consistent gender pattern in the mental health among adolescents, where young women report more of mental ill-health than young men do. The background to this study is the lack of knowledge about the relation between this pattern and the living conditions of adolescents. From a gender perspective, this study aims to shed light on, and increase the knowledge about, the relevance of living conditions for the mental health among adolescents. Gender is the main analytical concept. The study is based on focus group interviews with senior high school adolescents, discussing what factors determine mental health. The main factors are, according to the interviews: demands concerning achievements, physical appearance and responsibility, relations, social contact and exposure of sexual harassment and violence. The experiences of these living conditions among female and male adolescents differ. The gender-theoretical analysis shows how both factual and discursive aspects of the gender structure contribute to gender patterns in mental health. The main conclusions are: a) Adolescents believe that living conditions like demands, relations, sexual harassment and violence influence mental health; b) the meaning and experience from these conditions are gendered; and c) future public health research in this field should consider these living conditions, use a gender perspective when analysing them and refine the methods. The purpose for this should be an increase in knowledge, from where health-promoting and preventive measures could be taken.

Regionerna står inför ett stort problem med brist av specialistsjuksköterskor och svårighet att behålla kompetens för att klara framtidens utmaningar. Bristen på specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård kan bli kostsamt och ett stort problem då många planerade operationer ställs in och patienter drabbas. Det tycks finnas ett gap mellan den högre styrningen inom regionerna och den verksamhetsnära styrningen i hur kompetensförsörjningen ska lösas i det korta och långa perspektivet. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskor att välja att stanna kvar inom anestesi och operationssjukvården. Därigenom öka kunskapen om vad som behöver göras för att förbättra förutsättningarna att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer med induktiv ansats. Resultatet visade på ett antal olika faktorer som delades in i fem kategorier ledarskap, medarbetarskap, hållbarhet, stämning och organisation. Resultaten pekade på att den närvarande chefen är viktig och att denne också får förutsättningar till att möta medarbetarna där de är och ge utrymme för utveckling utifrån individens behov och önskemål har en stor påverkan. Författarnas slutsats var att det inte är en faktor som påverkar utan det finns många faktorer som påverkar och samverkar varför specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård väljer att stanna kvar i sitt yrke. / The regions are facing a major problem with the risk of a shortage of specialist nurses and need to be able to maintain competence to meet future challenges. The lack of specialist nurses in anesthesia and surgical care can be costly and a major problem as many planned operations are canceled and patients suffer. There seems to be a gap between the higher management within the regions and the operational management in how the supply of skills should be solved in the short and long term. The purpose of the study was to investigate which factors can influence specialist nurses to choose to remain in anesthesia and surgical care and thereby increase knowledge about what needs to be done to improve the conditions to cope with the supply of skills in the future. Based on the purpose and questions, a qualitative focus group interview was conducted with an inductive approach. The result showed several factors which were divided into leadership, employees, sustainability, atmosphere and organization. The results indicated that the present manager is important and that the manager also gets room to meet the employees where they are and give room for development based on the individual's conditions and wishes has a big impact. The authors' conclusion was that it is not one factor that influences, but there are many factors that influence and work together why specialist nurses in anesthesia and surgical care choose to remain in their profession.

Bakgrund: Sjukvården står inför utmaningar då andelen äldre personer i befolkningen ökar och det är därför av största vikt att främja hälsosamt åldrande. Distriktssköterskan spelar en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet då många sjukdomar kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Riktade hälsosamtal är en metod för att främja hälsa och friskt åldrande. Motiverande samtal användes som teoretisk förankring i arbetet.    Syfte: Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av hälsosamtal med 70-åringar i primärvården. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 14 deltagare. Manifest innehållsanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundman med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskorna erfor att hälsosamtalet underlättades av specifika verktyg då hälsokurvan gav ökad medvetenhet om hälsorisker och förutbestämd samtalsteknik var fördelaktigt för samtalet. Det framkom utmaningar med hälsosamtalets genomförande på grund av motstånd, språk och åldersrelaterade faktorer. Organisatoriska förutsättningar i form av tillräckligt med tid, stöd och samverkan var nödvändiga för hälsosamtalets genomförande. Slutsats: Hälsosamtal med 70-åringar har god potential för upptäckt och förebyggande av hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2. Metoden behöver anpassas för åldersgruppen och organisatoriska förutsättningar är betydande för att hälsosamtalet ska ge ändamålsenlig effekt. Hälsosamtal med 70-åringar är ett sätt att använda resurser effektivt för att säkerställa hållbar hälso- och sjukvård. / Background: Healthcare faces challenges with the growing elderly population, necessitating a focus on promoting healthy aging. District nurses play a significant role in health promotion and disease prevention. Targeted health dialogues are a method for promoting health and healthy aging. Motivational interviewing was used as the theoretical framework in the study.   Aim: The aim of the study was to investigate district nurses' experiences of health dialogues with 70-year-olds in primary care. Method: A qualitative method with semi-structured interviews was utilized. Three focus group interviews were conducted involving a total of 14 participants. Content analysis was performed according to Graneheim and Lundman with an inductive approach. Results: District nurses experienced that the health dialogues were facilitated by specific tools, the health curve increased awareness of health risks and a predetermined conversational technique was beneficial for the conversation. Challenges arose due to resistance, language and age-related factors. Organizational conditions such as sufficient time, support and cooperation were necessary for the implementation of health dialogues. Conclusion: Health dialogues with 70-year-olds have potential for detection and prevention of cardiovascular disease and type 2 diabetes. The method needs to be adapted for the age group, and organizational conditions are necessary. Health dialogues with 70-year-olds are a way to use resources efficiently to ensure sustainable healthcare.

Två av tio barn och ungdomar når rekommendationen för fysisk aktivitet och den fysiskaaktiviteten minskar med ökande ålder. Då barn och ungdomar spenderar mycket tid i skolanfinns det möjlighet att genom tidiga insatser redan under skolgången lägga grunden förelevernas aktiva vanor. En skolmiljö som främjar fysisk aktivitet kombinerat med aktiv lek ochfritid ger förutsättningar för en hälsosam utveckling och uppväxt för barn och ungdomar. Syftetmed studien var att undersöka lärarstudenters tankar kring att jobba med rörelse i skolan.Frågeställningarna var därför; vad ser de för utmaningar med att jobba med rörelse i skolan, vadhar de för idéer och strategier för att öka rörelse i skolan och vad får de lära sig om rörelse undersin utbildning till lärare. Datainsamlingen omfattade tre semistrukturerade intervjuer med tvåfokusgrupper och en enskild intervju. Totalt intervjuades elva lärarstudenter. Materialetanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre kategorier: Informationkring rörelsens roll i skolan efterfrågas, Rörelse i skolan ger olika effekter och Strategier för attöka rörelse kräver flexibilitet. Slutsatsen var att lärarstudenterna ser positivt på att jobba medrörelse i skolan men de efterfrågar kunskap om hur och när rörelse ska appliceras för att det skagagna eleverna på bästa möjliga sätt.

”You can scroll but you can’t hide - a qualitive study of three age groups critique and resistance against sponsored posts on Instagram” Author: Sofia PetterssonCourse: Applied strategic communications The aim of this study is to investigate and try to make sense of the critical thinking and following resistance by three age groups against sponsored posts on Instagram. The theoretical background of the study includes Stuart Halls model of encoding/decoding, and Michel Foucaults abstract theories of power/knowledge. The investigative method through which the empirical materials have been gathered is three focus group interviews with three different age groups — 12-16 years old, 19-29 years old and 30-55 years old. To analyze the statements gathered in the focus group interviews, the method of discourse psychology have been applied to the material. The aim of this was to bring forth the repertoars which the groups use to construct reality according to them, and to try and understand how they construct their own identities, both within the group but also the individual.The results were somewhat inconclusive. The study shows that though the older the more consequential the groups think, the method for resistance varied a lot. The youngest group showed some critical thinking and shows tendencies to avoid the advertisements by leaving Instagram. The problem with this group is that they don’t really know why they do this. And they don’t display any deeper understanding as to why they think the way they do. The group 19-29 years showed a more complex understanding of consequences and their critical thinking is more well rounded. In spite of this, this group doesn't show much resisting behavior. The oldest group was the most critical, and talked about more consequential subjects and problems with this kind of advertising. Furthermore, the oldest group had the most knowledge about the technical structures that the sponsored posts are made of and therefore has the best position for resisting the marketing techniques in place. The study is 42 pages long.

The industry that shows the strongest growth and development online is the foodindusty. The prognosis shows that this development will only continue to increase. One problem with the online grocery shopping lies in the fact that consumers find it difficult to differentiate the product packaging. Consumers also find it more difficult to evaluate the product traits online versus in physical stores. Companies must therefore start thinking about designing packaging that should also fit digitally. Companies who do not adapt to the new digital landscape run the risk of losing customers, see the margins fall and being out- competed by other companies who have come further in this work. This study therefore aims to analyze which communicative elements on the digital packaging that consumers consider ease their purchasing decisions when shopping for groceries online. This is to be able to create direct communication on the digital packaging which in turn can lead to purchases. In order to examine this, theories in visual communication and consumer purchasing behavior have been analyzed as secondary data together with primary data in the form of three focus groups and fifteen semi-structured interviews. The interview answers have then been analyzed and set against previous theories. This led to the following conclusions: The communicative elements on the digital packaging that consumers consider eases their purchasing decisions when shopping for groceries online are: Consumers want to be able to easily see the brand's logotype and quantity/volume must be clearly stated. It is also important to have an image presenting the packaging's content, clearly state what the product is and labels, especially in the form of eco-labels and origin. / Den bransch som visar på den starkaste tillväxten och utvecklingen online är livsmedelshandeln. Prognosen visar att denna utveckling bara kommer fortsätta öka. En problematik med handeln av livsmedel online ligger i att konsumenter nästan inte ser någon skillnad på förpackningarna. Konsumenter har även svårare att utvärdera produktegenskaper online kontra fysisk butik. Företag måste därmed börja tänka på att designa förpackningar som även ska passa digitalt. Företag som inte anpassar sig till det nya digitala landskapet riskerar förlora kunder, se marginalerna falla och bli utkonkurrerade av andra aktörer som kommit längre i detta arbete. Denna studie syftar därmed till att undersöka vilka kommunikativa element på digitala förpackningar som konsumenter anser underlättar deras köpbeslut när de handlar livsmedel online. Detta för att kunna skapa en tydlig kommunikation på digitala förpackningar som i sin tur ska kunna leda till köp. För att undersöka detta har författarna analyserat teorier inom visuell kommunikation och konsumentköpbeteende som sekundärdata tillsammans med primärdata i form av tre fokusgrupper samt femton semistrukturerade intervjuer. Intervjusvaren har sedan analyserats och ställts mot tidigare teorier. Våra slutsatser är följande: De kommunikativa element på digitala förpackningar som konsumenter anser underlättar deras köpbeslut när de handlar livsmedel online är: Att lätt kunna se varumärkets logotyp och att mängd/volym tydligt framgår. Det är också viktigt med en bild som förmedlar förpackningens innehåll, vad det är för produkt och märkningar, framförallt i form av miljömärkningar och ursprung.

Previous research studies have shown that in their address and behaviour towards girls and boys, pre-school staff apply stereotyped gender concepts, thus reinforcing rather than challenging stereotypes. The present thesis therefore focuses on which of children’s positions that are accepted or that face resistance from the staff. In this way, children’s gender-based "identity-formation" can be critically analyzed based on different possible descriptions of how it is to be a girl or a boy, and what unaware assumptions about gender representations that in this way may be made in different ways by both children and adults. The theoretical point of departure is feminist poststructuralism; and the analysis focuses on variations found between the groups of girls and boys, as well as within these groups, and within individuals. The empirical data consists of video-taped sessions from two teams working with children aged 3-5, and focus groups interviews with the adult. Then different "readings" of the empirical material have been conducted based on different assumptions (discourses); i.e. assuming that girls and boys "really" are different or equal, different behaviours will appear as more or less obvious and natural. By showing that several different discourses are present at the same time, gender-based "identity-formation" is described as a very complex process. The analyzed situations show that girls and boys in pre-school are defined and treated in stereotyped ways, however, there is a large hidden variation of how different girls and different boys positions themselves in different contexts. Pre-school teachers thus work actively to distinguish between girls and boys based on how they are being perceived as either girls or boys. Teachers’ expectations then become decisive of how different children are addressed and treated in different situations. To conclude, the pedagogical consequences of this are discussed with regard to gender equality work in which also alternative discourses are formulated. / Studier har visat att förskolans personal bemöter flickor och pojkar utifrån stereotypa föreställningar om kön och snarare förstärker än utmanar dessa. Därför är fokus i denna avhandling att se vilka positioner hos flickor och pojkar som accepteras och vilka som möter motstånd i förskolan. På så sätt analyseras barns könsmässiga "identitetsskapande" kritiskt utifrån på vilka olika sätt det är möjligt att vara flicka och pojke och vilka omedvetna antaganden om kön och genus som görs av barn och vuxna. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och i analysen är variationen mellan grupperna flickor och pojkar, variationen inom grupperna samt variationen inom individer i fokus. Utifrån empirin, som består av videoinspelade sekvenser från två arbetslag med barn i åldrarna 3-5 år och fokusgruppssamtal med de vuxna, görs olika "läsningar" utifrån olika antaganden (diskurser): Beroende på om antagandet är att flickor och pojkar "egentligen" är olika eller lika, kommer olika bemötanden att framstå som mer eller mindre självklara. Genom att visa att flera olika diskurser är verksamma samtidigt beskrivs det könsmässiga "identitetsskapandet" som mycket komplext. De analyserade situationerna visar att flickor och pojkar i förskolan definieras och bemöts stereotypt men att detta döljer en stor variation av hur olika flickor och olika pojkar positionerar sig i olika sammanhang. Förskollärarna arbetar på detta sätt aktivt med att skilja på flickor och pojkar utifrån att de betraktas som antingen flickor eller pojkar. Förväntningarna blir sedan avgörande för hur olika barn bemöts i olika situationer. En diskussion förs avslutningsvis kring vad detta kan ge för pedagogiska konsekvenser för ett jämställdhetsarbete, där även alternativa diskurser och handlingsmönster skrivs fram.