Begreppen coaching och empowerment har blivit mycket populära. Coaching är att hjälpa människor att lyckas. Empowerment översätts på svenska med egenmakt och maktmobilisering. Syfte med denna studie är att undersöka hur coaching kan hjälpa till att främja empowerment och därmed bidra till att öka människornas hälsa. Frågeställningar är: Vilka samband finns det mellan coaching och empowerment? Hur påverkar empowerment människornas hälsa? Kan man öka individens hälsa med coaching? Uppsatsen grundas på en litteraturstudie. I resultatet analyseras elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att empowerment och coaching har mycket gemensamt och att båda främjar människornas hälsa. Coaching kan förbättra självförtroendet (själv-efficacy), självkänslan (self-esteem), självmanagement, coping, autonomi, empowerment, smärt- och stresshanteringen, ledarkompetensen och den emotionella intelligensen. Coaching leder till en attitydförändring som underlättar livsstilsförändringar och höjer livskvalitén. Coaching främjar människans Känsla Av SAMmanhang (KASAM) som innebär mer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i livet. Studiens slutsats är att coaching är ett sätt att göra empowerment. Diskussionen behandlar skillnaderna mellan empowerment och paternalism, emotionell intelligens och dess betydelse och hur coaching påverkar hälsan. Dessutom diskuteras sambandet mellan psyke och kropp, betydelsen av coping och hur coaching främjar ledarkompetenserna. Slutligen behandlas coaching i kontexten till empowerment och Känslan Av SAMmanhang (KASAM). / The concepts of coaching and empowerment have become very popular. Coaching enables people to make positive changes in their lives. The Swedish translation for empowerment is “the mobilization of power”. The aim of this study is to explore how coaching can help to promote empowerment and thereby help to increase people's health. The research investigates the following questions: What is the link between coaching and empowerment? How does empowerment improve people's health? And finally: Is it possible to increase the individual's health with coaching? The essay is based on a literature review. It analyzes the results of eleven scientific articles. The results show that empowerment and coaching have a lot in common and that both promote people's health. Coaching can improve self-confidence, self efficacy,self-esteem, self-management, coping, autonomy, empowerment, pain management, stress management, management skills and emotional intelligence. Coaching leads to a change in attitudes that facilitate lifestyle changes and improve the quality of life. Coaching encourages people sense of Coherence (SOC), which means more manageability, comprehensibility and meaningfulness in life, which leads to the conclusion that coaching is one way to do empowerment. The discussion deals with the differences between paternalism and empowerment, emotional intelligence and its importance and how coaching affects health. It discusses the relationship between mind and body; the importance of coping and how coaching promotes leadership abilities. Finally coaching is treated in the context of empowerment and the sense of coherence (SOC).

<p>Begreppen coaching och empowerment har blivit mycket populära. Coaching är att hjälpa människor att lyckas. Empowerment översätts på svenska med egenmakt och maktmobilisering. Syfte med denna studie är att undersöka hur coaching kan hjälpa till att främja empowerment och därmed bidra till att öka människornas hälsa. Frågeställningar är: Vilka samband finns det mellan coaching och empowerment? Hur påverkar empowerment människornas hälsa? Kan man öka individens hälsa med coaching? Uppsatsen grundas på en litteraturstudie. I resultatet analyseras elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att empowerment och coaching har mycket gemensamt och att båda främjar människornas hälsa. Coaching kan förbättra självförtroendet (själv-efficacy), självkänslan (self-esteem), självmanagement, coping, autonomi, empowerment, smärt- och stresshanteringen, ledarkompetensen och den emotionella intelligensen. Coaching leder till en attitydförändring som underlättar livsstilsförändringar och höjer livskvalitén. Coaching främjar människans Känsla Av SAMmanhang (KASAM) som innebär mer hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i livet. Studiens slutsats är att coaching är ett sätt att göra empowerment. Diskussionen behandlar skillnaderna mellan empowerment och paternalism, emotionell intelligens och dess betydelse och hur coaching påverkar hälsan. Dessutom diskuteras sambandet mellan psyke och kropp, betydelsen av coping och hur coaching främjar ledarkompetenserna. Slutligen behandlas coaching i kontexten till empowerment och Känslan Av SAMmanhang (KASAM).</p> / <p>The concepts of coaching and empowerment have become very popular. Coaching enables people to make positive changes in their lives. The Swedish translation for empowerment is “the mobilization of power”. The aim of this study is to explore how coaching can help to promote empowerment and thereby help to increase people's health. The research investigates the following questions: What is the link between coaching and empowerment? How does empowerment improve people's health? And finally: Is it possible to increase the individual's health with coaching? The essay is based on a literature review. It analyzes the results of eleven scientific articles. The results show that empowerment and coaching have a lot in common and that both promote people's health. Coaching can improve self-confidence, self efficacy,self-esteem, self-management, coping, autonomy, empowerment, pain management, stress management, management skills and emotional intelligence. Coaching leads to a change in attitudes that facilitate lifestyle changes and improve the quality of life. Coaching encourages people sense of Coherence (SOC), which means more manageability, comprehensibility and meaningfulness in life, which leads to the conclusion that coaching is one way to do empowerment. The discussion deals with the differences between paternalism and empowerment, emotional intelligence and its importance and how coaching affects health. It discusses the relationship between mind and body; the importance of coping and how coaching promotes leadership abilities. Finally coaching is treated in the context of empowerment and the sense of coherence (SOC).</p>

Folkhälsoarbete är det arbete som görs i syfte att främja hälsa samt förebygga sjukdom och skada. Folkhälsoarbete sker på både internationell, nationell och lokal nivå. Sveriges kommuner är folkhälsoarbetets nyckelaktörer på lokal nivå och har möjlighet att påverka befolkningens hälsa genom de olika sektorerna. I samband med folkhälsoarbete på lokal nivå är policyer och handlingsplaner lämpliga att implementera, då policys har visat sig ha god inverkan på folkhälsan och människors beteenden. Trots detta har Skinnskatteberg kommun i dagsläget ingen folkhälsoplan, däremot finns ett intresse av att ta fram en ny folkhälsoplan hos Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Mot denna bakgrund syftar föreliggande studie till att undersöka kommunanställdas uppfattningar om vilket innehåll den tänkta folkhälsoplanen bör ha, och där resultatet kan ligga till grund för framtagandet av en ny folkhälsoplan. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer där ett målstyrt- samt ett bekvämlighetsurval har använts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en manifest innehållsanalys och resulterade i två kategorier. Studiens slutsatser visar på att en folkhälsoplan bör prioritera de olika fokusområdena fysisk aktivitet, meningsfullhet, ungdomar och Agenda 2030 samt ge förutsättningar för implementering.

: Förekomsten av övervikt och obesitas hos fyraåringar i Region Stockholm är ojämlikt och orättvist fördelat geografiskt. Hälsofrämjande och preventiva insatser behövs för att jämna ut hälsoklyftorna. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar upplevt ett riktat hälsostöd som syftar till att minska hälsoklyftor. Syftet var också att utforska vilket hälsostöd föräldrar skulle önska framöver. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och sex semistrukturerade intervjuer genomfördes under våren 2022 med föräldrar som tagit del av hälsostödet. Intervjumaterialet genomgick sedan en kvalitativ innehållsanalys med latent tolkning. Resultat: Ett huvudtema för vartdera syfte identifierades; Empowerment och Behovsanpassning. Empowerment skapades genom att föräldrarna fick kunskap som var värdefull och användbar för dem samt att deras tillit till den egna förmågan ökade. En bidragande faktor var också att hälsostödet gavs med engagemang. Hälsostödet behövde vara behovsanpassat och innehålla komponenter så som; gott om tid för besöken, flexibilitet och tillgänglighet, bildmaterial för att främja hälsosamma vanor samt möjligheter till hälsostöd på familjens första språk. Slutsatser: Hälsostöd kan skapa empowerment hos föräldrarna när det utformas med en förståelse för familjens situation och med flexibilitet i upplägg och kontakt. / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

Bakgrund: Att arbeta hälsofrämjande med levnadsvanor i hälso- och sjukvård är rekommenderat globalt, nationellt och lokalt. Hälso- och sjukvårdspersonal är positiva till att arbeta med levnadsvanor, men upplever att det saknas struktur för att upprätthålla arbetet. Det finns svårigheter med att skapa lokala policys och program. I Region Uppsala finns det samordnande uppdraget hälsokoordinator på vårdcentralerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hälsokoordinatorers upplevelser av sitt uppdrag som helhet samt utifrån ledning, struktur och samverkan. Metod: Semistrukturerade intervjuer utfördes med sex hälsokoordinatorer. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med fokus på det manifesta materialet. Ansatsen var induktiv. Resultat: Fyra huvudkategorier och elva underkategorier kunde identifieras under analysen. Huvudkategorierna var tankar och känslor kring uppdraget, ledning och stöd, struktur för hälsofrämjande arbete samt samverkan kring hälsofrämjande arbete. Uppdraget upplevdes som roligt och viktigt att utföra. Ledningen ansågs som god men också som att det saknades insyn och förståelse för vad uppdraget innebar. Det saknades struktur för arbetet och det upplevdes att det fanns för lite tid. Samverkan fungerade olika på vårdcentralerna. Slutsats: Det behövs bättre ledning och stöd i hur strukturen för det hälsofrämjande arbetet ska se ut på vårdcentralerna i Region Uppsala samt att tydliggöra vad uppdraget som hälsokoordinator innebär. / <p>Betyg i Ladok 231124.</p>

Abstract   Hansson, C. (2015). Implementation of medical yoga as part of public health work . Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden.   Introduction This paper aimed to explore and describe the implementation of medical yoga in the health promotion sector in Sweden.   Method The method was of qualitative design, and telephone interviews were conducted with people working in public health promotion that was using medical yoga in their work with patients.   Result Results indicate that the implementation of medical yoga can be described by the theory Diffusion of innovation. The informants described high observability, simplicity (low complexity) and relative advantages and few obstacles and barriers with implementation of the innovation medical yoga. The channel that promotes medical yoga and the place where the innovation are implemented are the Swedish healthcare system. The people who work there seems to be the target group of the innovation. Medical yoga is spreading through the people who are practicing medical yoga in their work.   Conclusion Conclusions are that the five stages model and the key factors of Diffusion of innovations can be part of the explanation and identifying the cause of how and why the implementation of medical yoga has been made by the informants. The innovation is appreciated by the informants and has perceived health benefits and few barriers. / Sammanfattning   Denna uppsats undersöker och beskriver implementeringen av medicinsk yoga inom hälsosektorn i Sverige.   För att möta en ökad efterfrågan har Världshälsoorganisationen (WHO) gått ut med en rapport med uppmaning och strategier för införandet och kompletterande av konventionell medicin med traditionell- och/eller komplementärmedicin. De uppmuntrar till att göra kunskaperna och behandlingarna tillgängliga för fler. Med rapporten vill organisationen att traditionell medicin ska få större utrymme i hälso- och sjukvården. De uppmuntrar även till mer forskning inom ormrådet för att öka säkerheten kring och effektiviteten runt implementeringen.   Inom hälso- och sjukvården i Sverige eftersöks nya kostnadseffektiva, verksamma och säkra behandlingar som är vetenskapligt framtagna. Medicinsk yoga är en av metoderna i traditionell och komplementär medicin som är forskad på och bevisat kostnadseffektiv. Den används inom hälso- och sjukvården på 127 enheter som sjukhus, vårdcentraler och öppenvårdsmottagningar av personer utbildade via Mediyoga institutet som tillhandahåller utbildningen antingen på plats eller via lärare runt om i landet. Medicinsk yoga är utvecklad i Sverige och är en lugn och meditativ form av yoga. Den är utformad från kundaliniyoga och har rörelser som går att anpassas och utföras av friska och väldigt sjuka individer.   Undersökningens syfte var att beskriva implementeringen av medicinsk yoga utifrån två folkhälsoteorier för implementering av hälsokampanjer eller innovationer/ produkter. Teorierna som valdes ut var Social marketing och diffusion of innovation för att beskriva produkten, promotionen, spridningen och implementering av medicinsk yoga.   Undersökningen bygger på material inhämtat via telefonintervjuer med personer som arbetar inom hälsosektorn med medicinsk yoga.   Resultatet visar att informanterna upplevt och beskrivit implementeringen av medicinsk yoga som enkel, observerbar och med flera relativa fördelar och egenskaper. Endast ett fåtal hinder och barriärer beskrivs i samband med implementering. Med utgångspunkt i Diffusion of innovations är identifieringen av dessa nyckelfaktorer en förklaring till att implementeringen av innovationen lyckats. Promotion och spridning har skett inom hälso- och sjukvården till kollegor, chefer och patienter. Spridningen av innovationen sker genom personerna som arbetar med medicinsk yoga.   Slutsatsen är att femstegsmodellen och nyckelfaktorerna som beskrivs i teorin Diffusion of innovations kan ge förklaring till hur och varför implementeringen av medicinsk yoga skett inom hälso- och sjukvården genom informanterna. Medicinsk yoga tycks vara en uppskattad innovation, med flera upplevda hälsovinster och få hinder och barriärer.

En sund livsstil är en förutsättning för att uppnå en god folkhälsa bland alla befolkningar oavsett land. Befolkningens olika levnadsvanor som t.ex. rökning-, alkohol- och fysisk aktivitet skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på inkomst, utbildning och sysselsättning. Därmed skiljer sig hälsan mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Tidigare studier har visat att en ohälsosam livsstil tenderar att finnas hos de mest utsatta socioekonomiska grupperna. Syftet med studien var att ta reda på relationen mellan östgötarnas livsstil och deras socioekonomiska status. Metoden för datainsamlingen var att använda redan insamlat material från enkätundersökningen ”Östgötens hälsa 2006”. ”Östgötens hälsa 2006” utfördes av Folkhälsovetenskapligt Centrum på Landstinget i Östergötland. Frågorna besvarades av 7 238 personer som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval från en totalbefolkning på 315 185 personer, i åldrarna 18-84 år. Svarsfrekvensen mättes till 54,3 procent. Resultatet visade att de med högre socioekonomisk status upplevde sin hälsa bättre än de med lägre socioekonomisk status samt att individer med en bättre ekonomi och högre utbildningsnivå drack alkohol oftare än de med sämre ekonomi och lägre utbildningsnivå. Respondenterna med bättre ekonomi hade bättre trivsel med t.ex. sin sysselsättning och sin sociala gemenskap. Resultatet visade även att de med bättre ekonomi ofta kände sig glada, lyckliga samt mindre oroliga och nedstämda än de med sämre ekonomi. I Konklusionen beskrivs vikten av att bedriva ett folkhälsoarbete både ur ett salutogent och patogent perspektiv. Folkhälsoarbetet bör fokusera främst på att motivera, skapa verktyg och möjligheter för individerna att kunna göra en beteendeförändring. Det hälsofrämjande arbetet bör också fokusera resurser på att främja sundare levnadsvanor redan i tidig ålder och då är skolan en bra arena. / A healthy lifestyle is a prerequisite to a good public health among populations. Lifestyle habits such as smoking, alcohol use and physical activity are different among groups in populations depending on income, education and occupation. Thus, there are disparities in health between different socioeconomic groups in communities. Previous studies have shown that groups with lower socioeconomic status tend to live unhealthy lifestyles. The purpose of this study was to examine the relation between ostgotarnas lifestyle and socioeconomic status. The method of data collection was through already existing data from the survey “Ostgotens halsa 2006”. “Ostgotens halsa 2006” was designed by the National Public Health Centre in Ostergotland County Council. A total of 7 238 individuals answered the questionnaire. The participants was selected through a stratified random sample from the total population of 315 185 people, aged 18-84 years. A total of 54, 3 percent responded. The results mainly showed that those with higher socioeconomic status were healthier than those with lower socioeconomic status, and that those with higher economy and higher education was drinking more often than those with lower economy and lower education. Respondents with higher economy experienced a higher degree of well-being in different contexts such as employment and social fellowship. The results also showed that those with higher economy more often were happy, less depressed and anxious than those with lower economy. The conclusion was to engage in health promotion from both a pathogenic and salutogenic perspective in order to achieve a healthy population. Resources should primarily focus on motivating and creating opportunities for individuals to make a behavioral change and also to promote healthy lifestyles in early ages.

Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av samverkan mellan folkhälsostrateger i Regin Dalarna och kommuner i Dalarna. Metod: Studien använde en induktiv kvalitativ design och urvalsmetoden var strategiskt urval med inklusionskriterier. Det slutliga urvalet bestod av anställda från både Region Dalarna och kommuner i Dalarna som arbetade med folkhälsa och/eller hållbar utveckling. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och intervjutexten analyserades med en manifest innehållsanalys för att få en helhetsbild och tolka det insamlade materialet. Huvudresultatets kategorier: samverka är en del av uppdraget som folkhälsostrateg, strukturen för samverkan har förändrats och vikten av samverkanskompetens, samverkan är ett verktyg och ger möjlighet till kollegialt stöd i folkhälsoarbete, och folkhälsoarbete och samverkan är långsiktigt och krävande. Slutsatsen är att folkhälsostrategernas erfarenheter av samverkan mellan varandra tyder på att samverkan är ett viktigt verktyg som ingår i folkhälsostrategernas arbetsuppdrag. Det måste finnas förståelse och respekt att samverkan är en lång process som är tidskrävande och att alla har olika arbetsuppdrag och erfarenheter. Det krävs att det finns tydliga mål och strukturer för samverkan, och att det visas intresse och ödmjukhet inför samverkan och varandra. Samverkan ger även möjlighet till kollegialt stöd vilket underlättar och möjliggör att folkhälsoarbeten kan genomföras och uppnås så att folkhälsan kan stärkas. / The purpose of the study was to investigate experiences of collaboration between public health strategists in Region Dalarna and councils in Dalarna. Method: The study used an inductive qualitative design, and a strategic selectionstrategy with inclusion criteria was used. The final sample consisted of employees who worked with public health and/or sustainable development. The data collection wasimplemented with semi-structured interviews and the interview text were analyzed withmanifest content analysis. The main result categories: collaboration is part of the task as a public health strategist, the structure for collaboration has changed and the importance of collaboration competence, collaboration is a tool and provides opportunities for collegial support in public health work, and public health work and collaboration is long term and demanding. The conclusion was that collaboration is an important tool of the public health strategists work assignments. There must be an understanding that collaboration is a long process that is time consuming, as is everyone’s different work assignments and experiences. It´s required that there must be clear goals and structures, and that interest and humility are shown. Collaboration also provides collegial support, which facilitates and enables public health work to be carried out so that public health can be strengthened.

Background: Today, most of the sex education takes place in school. Studies shows shortcomings in this education and that students experience shortage of the knowledge wanted regarding this subject. Research has also shown that young people prefer to accomplish sex education with someone who feels comfortable and has good knowledge of the subject. The main subject of midwifery is sexual and reproductive health and rights. However, there is a limited amount of studies conducted regarding midwives involvement in sex education in schools. Purpose: The aim of this study was to highlight the role of the midwife in health-promoting public health work with sex education for adolescents in school. Method: Semi-structured telephone interviews were conducted with four teachers who taught sex education at high school and five midwives with experience of sex education. The collected material was analyzed according to Malterud's systematic text condensation. Result: The result showed that the midwife's health promotion work in school was conducted in a few different ways. Partly through lectures and partly by students visiting the youth health center (ungdomsmottagning). The way in which the work was done was due partly to the school's demand and partly to the availability of the midwife. The average time that the midwife was teaching students were between 30-120 minutes, which were distributed on one and the same occasion. The midwife's role in school was described as being proficient, competent and comfortable talking about sex. The fact that the midwife was unacquainted meant that the students felt comfortable and it was easier to ask questions about sensitive subjects. Conclusion: The conclusion of the study is that there is a need for midwifery skills at school and that, in spite of this, there is no clear and obvious role of the midwife in school education. Clinical applicability: This study can be used to support the midwife's work in sexual education in school. The study can also be used as a basis for establishing cooperation between midwife and school. / Bakgrund: Idag sker den övervägande delen av sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och undersökningar visar på brister i denna undervisning samt att elever inte upplever sig få de kunskaper de önskar inom ämnet från skolan. Forskning har också visat att ungdomar föredrar att prata om sex och samlevnad med någon som känner sig bekväm och besitter goda kunskaper i ämnet. Barnmorskans huvudämne är sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det finns dock begränsat med studier gjorda på hur barnmorskan involveras i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Syfte: Syftet med den här studien var att belysa barnmorskans roll i det hälsofrämjande folkhälsoarbetet med sex och samlevnadsundervisning för ungdomar i skolan. Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med fyra lärare som undervisade i sex och samlevnad på högstadiet och fem barnmorskor med erfarenhet av sex och samlevnadsundervisning. Det insamlade materialet analyserades enligt Malteruds systematiska textkondensering. Resultat: Resultatet visade att barnmorskans hälsofrämjande arbete i skolan genomfördes på lite olika sätt. Dels genom föreläsningar och dels genom att elever kom på besök till ungdomsmottagningen. Hur arbetet var upplagt berodde dels på skolans efterfrågan och dels på hur tillgången till barnmorskan såg ut. Tiden som barnmorskan lade på att undervisa elever var i genomsnitt mellan 30-120 minuter som låg fördelat på ett och samma tillfälle. Barnmorskan beskrevs som kunnig och hade spetskompetens inom sitt område samt kände sig bekväm att prata om sex och samlevnad. Att barnmorskan var utomstående gjorde att eleverna också kände sig bekväma och hade lättare att ställa frågor angående känsliga ämnen. Slutsats: Slutsatsen av studien är att det finns ett behov av barnmorskans kompetens i skolan men att det inte finns någon tydlig och självklar roll för barnmorskan i skolans sexualundervisning. Klinisk tillämpbarhet: Denna studie kan användas som stöd för att främja barnmorskans insatser i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Studien kan också användas som underlag vid upprättande av samarbetsformer mellan barnmorska och skola.

Inledning: Den psykiska ohälsoutvecklingen bland barn och unga är idag ett allvarligt folkhälsoproblem. Evidens påvisar att den existentiella hälsan har betydelse för psykisk hälsa och välbefinnande. Snacka om livet (SOL) är ett projekt som utformats för att främja barn och ungas existentiella hälsa. Ett fortsatt arbete med projektet är beroende av att det skapas förutsättningar för områdets implementering och att politiken och beslutsfattare prioriterar området. Syfte: Att undersöka upplevelsen av den existentiella hälsan inom Skånes kommunala och regionala sektorsövergripande folkhälsoarbete i främjandet av barn och ungas psykiska hälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med tio deltagare med ledande befattning inom kommun och region. Informanterna selekterades utifrån ett strategiskt urval. Intervjuerna genomfördes med semistrukturerad metod och med ett genomgående etiskt beaktande. Empirin analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att området är nytt, viktigt och aktuellt i relation till den psykiska ohälsan bland barn och unga. Begreppet upplevdes i viss mån komplext och tabubelagt men beskrevs även ha stora vinster för individ och samhälle. Den existentiella hälsan uppfattades kunna stärka och rusta barn och unga. En förutsättning för områdets implementering menades bland annat vara att begreppet inkluderas i folkhälsoarbetet. Konklusion: Studien har kunnat bidra med ytterligare evidens och kunskap till detta relativt nya och outforskade område. Den existentiella hälsan är en resurs i såväl det förebyggande som främjande folkhälsoarbetet. Studien har identifierat att health literacy kan vara ett viktigt verktyg för områdets integrering inom folkhälsan. Begreppet behöver tydliggöras, medvetandegöras och få utrymme i det folkhälsovetenskapliga perspektivet. / Introduction: The development of mental illness among children and adolescents is a serious public health problem today. Evidence shows that spiritual health is important for mental health and well-being. Snacka om livet (SOL) is a project designed to promote the existential health of children and adolescents. Continued work on the project depends on creating the conditions for the area’s implementation and on policymakers prioritizing the area. Purpose: To investigate the experience of existential health within Skåne's municipal and regional cross-sectoral public health work in the promotion of children and young people's mental health. Methods: The study had a qualitative approach with ten participants with senior positions within the municipality and region. The informants were selected based on a strategic selection. The interviews were conducted with a semi-structured method and with thorough ethical considerations. The empirics were analyzed based on qualitative content analysis. Results: The results showed that the area is new, important and of current interest in relation to mental illness among children and adolescents. The concept was to some extent perceived as complex and taboo but was also described as having great benefits for individuals and society. Spiritual health was perceived to strengthen and equip children and adolescents. A prerequisite for the area’s implementation was meant, among other things, to include the concept in public health work. Conclusion: The study has been able to contribute additional evidence and knowledge to this relatively new and unexplored area. Spiritual health is a resource in both prevention and promotion of public health work. The study has identified that health literacy can be an important tool for the area's integration into public health. The concept needs to be clarified, made aware and given space in the public health perspective.