Tidigare studier har visat på att i varje missbrukares liv, finns cirka fem anhöriga som riskerar att utveckla medberoende. Riskfaktorerna associerade med medberoende påverkar därför förekomsten av psykiska ohälsa och ökar risken för att utveckla andra sjukdomar såsom depression, ångest och känslomässiga problem. Syftet med studien var att undersöka hur medberoende i nära relationer kan utveckla självdestruktivt beteende och psykisk ohälsa. Med hjälp av en kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod blev syftet med denna studie genomförd. Studien grundades på semistrukturerade intervjuer där totalt sex informanter deltog. Resultatet i studien visade på liknande resultat genom alla intervjuer, såsom förekomsten av psykiska sjukdomar, självdestruktivt beteende och vikten av introjektiv identifikation. Dessa tre kategorier kompletterar varandra i den skrivna ordningen. Resultatet tyder på att det kan vara så att den medberoende inte kan utveckla psykisk ohälsa utan fenomenet introjektiv identifikation och självdestruktivt beteende. För att det ska utvecklas någon form av psykisk ohälsa skulle den medberoende personen behöva utveckla ett självdestruktivt beteende, och resultatet tyder på att det inte är möjligt utan introjektiv identifiering i kontexten nära relationer. Dock med hjälp av anknytningsteorin och coping-strategin, visade slutsatsen att inte alla medberoende utvecklade psykisk ohälsa. Förekomsten av psykisk ohälsa påverkas av individens tidiga anknytningsmönster och copingförmåga. Studien ledde till slutsatsen att psykisk ohälsa är ett stort problem bland individer med medberoende. Medberoende är inte fastställt som en sjukdom, trots att risken för att eventuellt utveckla psykisk ohälsa finns. Trots de följdsjukdomar som medberoende medför är det ingen prioritering inom folkhälsopolitiken. / Previous studies have shown that in every drug addicted person’s life there is about five relatives which risks developing co-dependency. Therefore, the riskfactors affect the relative’s mental health and increase the risk of developing other illnesses such as depression, anxiety and emotional issues. The aim of the study was to investigate how co-dependency in close relationships can develop self-destructive behavior and mental illness. With the use of a qualitative method and interviews as a data collecting method, the aim for this study became fulfilled. The study was based on semi-structured interviews, performed by six participants. The results showed similar outcomes for all interviews, such as the prevalence for mental illness, self-destructive behaviour and the importance of introjective identification. These three categories complement each other in the order written. The results indicates that a co-dependent individual could not, without the phenomenon introjective identification and self-destructive behaviour acquire mental illness. However in order to acquire some kind of mental illness the co-dependent person would have to develop self-destructive behaviour, and the results showed that it is not possible without introjective identification in the context of a close relationship. Although, with the use of attachment theory and coping-strategy, the conclusion showed that not every co-dependent developed mental illness. The prevalence of illnesses was affected by the individuals early life attachment-pattern and coping skills. The study led to a conclusion that mental illness is a big issue among co-dependent individuals. Co-dependency is not a determined as a disease, despite the risk of possibly developing mental illness. It is still not a prioritization among public health authorities.

Background: Psychosomatic problems are increasing among adolescent girls and levels of life satisfaction, well-being and self-esteem are lower among adolescent girls compared to boys at the same age. Aim: The aim of this thesis was to explore adolescent girls’ perceptions of the concept of PMH and to identify influential factors for PMH from their own perspectives. Methods: A qualitative explorative study was designed. The data collection was through four semi-structured focus group interviews. Participation in the study was completely voluntary and 14 high school girls aged 16-17 participated in the study. An inductive content analysis was conducted to analyze the collected data. Results: Six categories and sixteen subcategories emerged from the data analysis, answered the two objectives of the study and met the purpose of this thesis. The six categories were: 1) when you feel well and things go well; 2) school-related factors, 3) factors at home and at leisure time, 4) key personal characteristics, 5) coping skills and balanced healthy lifestyle, 6) more attention to PMH. The findings showed that PMH was perceived as a two-dimension concept of feeling well and functioning well in life. The main influential factors for PMH was healthy social relations within and outside the family, key characteristics such as optimism, high self-esteem, sense of control, purpose and progress as well as coping skills and paying more attention to PMH.     Conclusion: A combination of positive factors promoting feeling well and functioning well in life should be taken into account in the development of mental health promotion approaches and programs to improve PMH among adolescent girls. / Bakgrund: Psykosomatiska besvär ökar bland flickor och livstillfredsställelse, välbefinnande och självkänsla bland flickor är lägre än pojkar.    Syfte: Syftet med studien var att studera uppfattningar av flickor på gymnasiet om begreppet positiv psykisk hälsa (PMH) och identifiera faktorer som påverkar PMH utifrån målgruppens egna perspektiv. Metod: En kvalitativ explorativ studie utformades. Datainsamlingen skedde genom fyra fokusgruppsintervjuer och 14 gymnasieflickor i åldern 16-17 deltog i studien. Deltagande i studien var helt frivilligt. En kvalitativ induktiv innehållsanalys utfördes för att analysera insamlade data. Resultat: Sex huvudkategorier och sexton subkategorier återfanns i dataanalysen som svarade på syftet och två frågeställningarna i studien. De sex huvudkategorierna var: 1) när man mår bra och allt går bra 2) skolrelaterade faktorer 3) faktorer hemma och på fritiden, 4) viktiga personliga egenskaper, 5) coping färdigheter och balanserad hälsosam livsstil, 6) mer uppmärksamhet till PMH. Resultatet visade att PMH uppfattades som ett tvådimensionskoncept, att må bra och att fungera bra i livet. De centrala faktorerna för PMH identifierades som hälsosamma relationer inom och utanför familjen, viktiga egenskaper som optimism och bra självkänsla, känsla av utveckling, kontroll och meningsfullhet, stresshanteringsförmåga, samt att uppmärksamma PMH. Slutsats: En kombination av positiva faktorer för att må bra och fungera bra i livet, bör beaktas inom utveckling av strategier för att förbättra PMH bland flickor på gymnasiet. Nyckelord: Positiv Psykisk Hälsa, Flickor På Gymnasiet, Kvalitativ Explorativ Studie, Fokusgrupp Intervjuer.

Bakgrunden till studien bygger på en önskan om att hela befolkningen ska ha en god hälsa. Även de grupper i samhället som har någon form av funktionsnedsättning. För att främja en god hälsa har djur länge visats sig ha en god påverkan på människans hälsa, framförallt hästen. I ett folkhälsovetenskapligt intresse att arbeta förebyggande och hälsofrämjande är det med ett stort intresse att undersöka hur hästen påverkar människans hälsa. I föreliggande studie har syftet varit att studera hur deltagarna med någon form av funktionsnedsättning i den dagliga verksamheten ”hälsa med hästkraft” upplever hur hästen påverkar deras hälsa. Metoden som använts för att undersöka följande syfte har varit kvalitativ metod, och genomförts med sex stycken deltagare i två fokusgruppsintervjuer.  I resultatet framkom det hur hästen främjat och bidragit till individernas hälsoupplevelser, både psykiskt och fysiskt samt dess sociala och personliga utveckling. Resultatets slutsats presenterar att hästen kan användas och benämnas som en hälsofrämjande resurs, och att ytterligare användning av hästen och forskning inom området kan göra att fler kan leva ett hälsosamt liv. / The background of the study is based on the desire of a healthy population. Even those groups in society who have some form of disability. To promote good health, animals have for a long time been proven to have a good impact on human health, especially horses. In a public health interest to preventing and promoting health, is it of great interest to investigate how the horse effect human health. The purpose of this essay has been to study how participants with forms of disability in the daily activity "Health with Horsepower" experience how horses contribute to their health. Used method in the investigated purpose has been a qualitative method and implemented with six participants in two focus group interviews. The result emerged how the horse promoted and contributed to the health experiences of the human, both psychologically and physically, as well as in social and personal development. The result concludes that the horse can be used and called a health promotion resource, and further use of horses and research in the area can allow more people the opportunity to live a healthy life.

Studiens inledning ger en övergripande bild av hur psykisk ohälsa har blivit ett allt vanligare tillstånd bland barn och unga. Därtill är barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) en särskilt utsatt grupp med högre förekomst av psykisk ohälsa. Eftersom barn och unga till stor del vistas i skolan är det av vikt att skolan är utformad med möjligheter till att främja barn och ungas hälsa. Syftet var därför att: undersöka gymnasielärares beskrivningar av möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö i relation till psykisk hälsa för gymnasieelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna besvara studiens syfte valdes en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Fokusgrupperna bestod av gymnasielärare i åldrarna 28–62 undervisande på yrkespraktiska gymnasium i Kristianstad. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av materialet. Det övergripande resultatet visade att Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö framförallt var beroende av en individanpassad lärandemiljö samt en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Resultatet bekräftade bilden av en ökande problematik gällande psykisk ohälsa bland unga med försämrade prestationer, resultat och frånvaro som följd. Resultatet belyser på så vis samspelet mellan lärande och hälsa. Konklusionen som drogs utifrån studiens resultat var att: Möjligheter till en hälsofrämjande lärandemiljö innefattade en förtroendefull relation mellan lärare och elever. Lärarens förhållningssätt gentemot eleverna bör vara präglat av inkludering, bekräftelse och lyhördhet. För att lärandemiljön enklare ska kunna bistå med dessa främjande faktorer behövs klasser med färre elever, mer stödresurser för elever med NPF samt en utökad kunskap för gymnasielärare kring NPF med fokus på praktiska redskap att tillämpa. / The introduction of the study gives an overall review of how mental ill health has become an increasingly common condition among children and young people. In addition, children and adolescents with neuropsychiatric disabilities (NPF) are a particularly vulnerable group with a higher incidence of mental ill health. Because children and young people spend a large amount of their time at school, it is important that the school is designed with opportunities to promote children and young people's health. The aim was therefore to: examine high school teachers' descriptions of opportunities for a health-promoting learning environment in relation to mental health for high school students with neuropsychiatric disabilities. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was chosen in the form of focus group interviews. The focus groups consisted of high school teachers aged 28-62 teaching at vocational high schools in Kristianstad. Qualitative content analysis was used when analyzing the material. The overall results showed that opportunities for a health-promoting learning environment were primarily dependent on an individual-oriented learning environment and a relationship built on trust between teachers and students. The result confirmed the image of an increasing problem of mental ill health among young people, with lacking performances and absence from school as a consequence. Thus, the result illustrates the interaction between learning and health. The conclusion drawn from the study result was that: Possibilities for a health-promoting learning environment included a relationship built on trust between teachers and students. Teachers’ approach towards students should be characterized by inclusion, confirmation and sensitivity. In order for the learning environment to easier assist with these promotional factors, classes with fewer students, more support resources for students with NPF, and increased knowledge for high school teachers regarding the NPF-diagnoses are needed, focusing on practical tools to apply.

Människan tillbringar ungefär en tredjedel av dygnet på sin arbetsplats, därför är en god arbetsmiljö av stor vikt. Det finns faktorer i arbetsmiljön som påverkar den enskilda individen i olika utsträckning. Friskfaktorer är en sådan faktor som kan beskrivas med orden hälsa och frisk, som tyder på en frånvaro av sjukdomssymptom, medan hälsofaktorer beskriver de delar av arbetsmiljön som är positiva och hälsofrämjande. Den aktuella studien fokuserar på American Family Association insurance´s (AFA-försäkring) friskfaktorer. Arbetsmiljön i bemanningsbranschen kan i sin tur karaktäriseras som ett triangelledarskap, vilket kännetecknar branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretag tillämpar AFA-försäkrings friskfaktorer. Metoden utfördes genom en kvalitativ intervjustudie med tolkande utformning. Det intervjuades totalt nio personer i de tre olika yrkeskategorierna, verksamhetschefer, konsultchef och konsulter på fältet. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och med en deduktiv ansats. Resultatet visade på att virtuellt ledarskap, socialt stöd och möjliga utbildningsinvesteringar var tre av sex friskfaktorer som var påverkbara på bemanningsföretaget. Ledarskapet uppehölls i sin tur genom kommunikationsteknik samt en fysisk träff i veckan. Upplevelsen av ledarskapet var bra trots förutsättningarna, men mer fysisk närvaro och kommunikation önskades. En faktor som påverkade det sociala stödet var konstruktiv feedback. Det erbjöds utbildningsmöjligheter, utnyttjandet av erbjudandet var inte så stort då en tidsbrist rådde. Slutsats, resultatet visade på att bibehålla en kontinuerlig kommunikation försvåras vid ett fysiskt frånvarande ledarskap och en god relation kan därmed vara svår att skapa. Det sociala stödet påverkades genom feedback, vid en minskad feedback reducerades känslan av det sociala stödet. Arbetsplatsen ansåg att investeringar i utbildning är väsentligt för kompetensutvecklingen hos personalen. / People spend about one third of the day at their workplace, therefore are a favourable working environment of great importance. There are factors in the working environment that affect the individual in different extents. Health factors are such a factor and can be described by the words, health and well-being, which indicates an absence of disease symptoms. While health promotion factors describe the parts of the working environment that are positive and health promoting. The current study focuses on American Family Association insurance (AFA-insurance) health factors. The work environment in the staffing company can be characterized as a triangular leadership, which characterizes the industry. The aim of the study was to investigate how a staffing company applies AFA insurance's health factors. Method, the study was performed by a qualitative interview study with a interpretive configuration. Nine people were interviewed in the three different job types, businessmanagers, consultant and consultants in the field. The collected data was then analyzed by using a qualitative content analysis and with a deductive approach. The result showed that the virtual leadership, socialsupport and possible educational investment were three of six health factors which were influential at the company. Leadership was held by communication technology as well as a physical session per week. The experience of the leadership works well given the conditions, but more physical presence and communication were desired. One factor that affected social support was constructive feedback. Education opportunities were offered, the utilization of the offer was poorly due to a shortage of time. Conclusion, the result showed that social support was influenced by feedback, reduced feedback decreased the sense of social support. The workplace considered that investment in education was essential and important for the competence development among the employees. Maintaining continuous communication was complicated when the leadership was physically absent.

Type 1 diabetes (T1D) is an autoimmune disease that destroys the bodies’ insulin producing beta-cells. The disease is understood to be triggered in genetically susceptible individuals by environmental factors. While the genetic side of the etiological model has to some degree been uncovered, there is no clear understanding of which environmental factors play a role in the disease process. Several hypotheses claim to explain the development of T1D, of which enteroviral infections show the most promise. According to this hypothesis high prevalence of enteroviral infections would also mean high incidence rates of T1D. This study focused on four Nordic countries (Denmark, Finland, Norway and Sweden) that as late as 2017 were found in the top 10 countries for incidence rate of childhood-onset T1D in the world. Incidence rates of T1D and prevalence of enteroviruses were mapped and geographically analyzed according to the principles of spatial epidemiology, after which correlation coefficients were calculated. In doing so the study tried to answer to which extent the prevalence of enteroviruses could explain the regional variations in T1D. For all countries no significant correlation was found, but increasing sample size, by grouping countries, showed considerably different outcomes with a small positive correlation in the case of Norway and Finland.

Meditation has been practiced around the world for thousands of years and has during the past decade become increasingly popular in the Western world. Meditation can be seen as a form of mental exercise and refers to a family of complex emotional and attentional regulatory practices that involves different attentional, cognitive monitoring and awareness processes. Clinical research on meditation has demonstrated that meditation seem to reduce stress, anxiety, and depression. Recent interest in how meditation affect the human brain and body have lead to an increase in research regarding the neural correlates of meditation, structural changes induced by meditation, and the potential attentional and emotional benefits mediated by meditation. This thesis investigates expert related changes in neural activity, brain structure, and attentional performance induced by focused attention meditation (FAM) and open monitoring meditation (OMM). The research on meditation and the brain is still in its infancy but despite this, there seem to be some converging evidence of meditation’s impact on the human brain and mind. The results from the included studies in this thesis indicates that expert meditators show greater activation in some meditation related brain areas, as well as less activation in other areas when compared to novice meditators. The results also suggest that long-term meditation practice induce some structural changes in the brain and that meditation seem to enhance the practitioners’ attentional control.

Bentham’s 1832 Greatest Happiness Principle states that the greatest happiness for the greatest amount of people should be the goal of public policy. When people are asked what they wish for in life, health and happiness are consistently mentioned. This thesis examines the relationship between health and happiness. However, as happiness is difficult to consistently operationalize across different studies and scientific disciplines, life satisfaction is used as a proxy for happiness. This thesis studies the relationship between health and life satisfaction with a particular focus on the directionality of the relationship and the tentative processes indicated to be involved with this process. This study is accomplished through a literary review of the scientific literature related to life satisfaction, its neural correlates and their relationship with physical health. This study is modelled on the top-down, bottom-up and bidirectional debate within the larger Subjective Well-Being (SWB) literature. The results indicate that the correlation between life satisfaction and health appears to be robust, but the exact directionality and causality is unclear and difficult to establish with a literary review, with only predictive ability of life satisfaction on later physical health or vice versa established. Furthermore, the results appear to indicate that the central process linking this relationship is resilience - the ability to adaptively respond to stressors. Enhancing resiliency through psychological interventions may be a method to promote happiness and health in individuals as well as in society as a whole.

Förekomsten av högt blodtryck, högt BMI och förhöjda blodfetter är mycket vanlig både på global nivå och i Sverige och bidrar årligen till en stor del av sjukdomsbördan. Dessa metabola riskfaktorer är orsaken till flera allvarliga sjukdomar och förtidig död. Livsstilsförändringar i form av kostomläggning och fysisk aktivitet har visats vara effektiva i att minska dessa riskfaktorer och därmed reducera risken för sjukdom. Syftet med studien var att undersöka förändringar i metabola riskfaktorer hos deltagare i en sju dagar lång livsstilsintervention i form av steps4life hälsoveckor. Data från sammanlagt 136 deltagare från nio hälsoveckor utförda mellan år 2013–2017 analyserades. Antropometriska variabler, blodprov och blodtryck insamlades vid baslinjen, efter sju dagar samt vid uppföljning efter fem månader. Resultaten visade att deltagarna i hälsoveckan efter sju dagar hade signifikant lägre nivåer av total kolesterol, LDL kolesterol och triglycerider, utan att HDL kolesterol påverkades. Störst förändring kunde ses hos dem som vid baslinjen hade nivåer av LDL kolesterol och triglycerider som låg över gällande riktvärden. I studien framkom även att en signifikant minskning både i systoliskt och diastoliskt blodtryck kunde ses hos personer som vid baslinjen hade förhöjda blodtrycksnivåer. Vid uppföljning fem månader efter hälsoveckan sågs signifikant lägre nivåer av total kolesterol och LDL kolesterol än vid baslinjen. Minskning i triglycerider vid uppföljningen sågs för dem som hade förhöjda nivåer vid baslinjen. Inga signifikanta skillnader i vikt eller BMI kunde ses mellan baslinjen och efter fem månader. Trots att inga orsakssamband kan dras så är resultaten i linje med tidigare studier där liknande förändringar har kunnat påvisas under samma tidsperiod. Programmet vid steps4life hälsoveckor kan därför vara ett bra sätt att minska flera metabola riskfaktorer och därmed förebygga sjukdom. Fler och längre studier med större studiegrupper och en starkare studiedesign behövs för att utvärdera kort och långsiktiga effekter av programmet. / The prevalence of high blood pressure, high BMI and elevated blood lipids is very common both at a global level and in Sweden. A large part of the disease burden annually can be attributed to these risk factors. Several serious diseases and premature death is caused by these metabolic risk factors. Lifestyle changes in terms of dietary change and physical activity have been shown to be effective in lowering metabolic these specific risk factors and thus reducing the risk of disease. The purpose of this study was to investigate changes in metabolic risk factors among participants in a seven-day lifestyle intervention in the form of the steps4life health program. Data from a total of 136 participants from nine health programs arranged between 2013-2017 were analyzed. Anthropometric variables, blood samples and blood pressure were collected at baseline after seven days as well as at a follow-up after five months. The results showed that after seven days, participants in the health program had significantly lower levels of total cholesterol, LDL cholesterol and triglycerides without affecting HDL cholesterol. The biggest change was seen in those who at baseline had levels of LDL cholesterol and triglycerides that were above current recommendations. The study also found that a significant reduction in both systolic and diastolic blood pressure could be seen in subjects that had elevated blood pressure levels at baseline. At follow-up five months after the health program, significantly lower mean levels of total cholesterol and LDL cholesterol were observed. Reduction in triglycerides at follow-up was observed for those who had elevated levels at baseline. No significant differences in weight or BMI could be seen between baseline and after five months. Although no causational relationships can be concluded, the results are in line with previous studies where a similar change has been demonstrated in the same timeframe. The steps4life health program can therefore be a good way to reduce multiple metabolic risk factors and thus prevent disease. More and longer studies with larger study groups and a stronger study design are needed to evaluate short and long term effects of the program.

Bakgrund; Arbetslösheten är högre för personer med funktionsnedsättningar än i befolkningen i övrigt. Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Syfte; Beskriva stödinsatser för unga vuxna med Aspergers syndrom (ASD) för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Metod; En litteraturöversikt har gjorts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet.  Resultat; Studien har delats upp i fyra olika teman (tidsaspekten, samordning av insatser, stöd som finns och stöd som saknas) vilket belyser vilka stödinsatser som finns, och vilket stöd som efterfrågas för personer med ASD Diskussion; Personer med ASD har komplexa behov av stöd och stödet är effektivast när det individualiseras. Samordning mellan olika aktörer tillsammans med individen och icke tidsbegränsat stöd efterfrågas i större omfattning för att öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden. Slutsats; Etableringen på arbetsmarknaden för unga vuxna med ASD kan förbättras genom individanpassat, samordnat och icke tidsbegränsat stöd. Nyckelord; Aspergers syndrom (ASD), arbetsmarknad, etablering, stöd, unga vuxna / Background; Unemployment is higher for people with disabilities than in the rest of the population. People with neuropsychiatric disabilities (NPF) have difficulties in establishing themselves in the labor market. Purpose; Describe support measures for young adults with Asperger's syndrome (ASD) in order to establish themselves in the labor market Method; A literature rewive was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Result; The study has been divided into four different themes (time aspect, coordination of efforts, existing support and lack of support), highlighting what support efforts are available and what support is requested for people with ASD Discussion; Individuals with ASD have complex support needs and support is most effective when individualized. Coordination between different actors together with the individuals and non-timelimited support is increasingly demanded to increase the chances of establishing in the labor market. Conclusion; The establishment of the young adults with ASD can be improved through personalized, coordinated and non-timelimited support. Keywords; Asperger syndrome (ASD), labor market, establishment, support, young adult