Background: Working life has an impact on the health of many individuals during a larger part of life, therefore a big significance for public health. Work environment is important for the well-being of the employees and the development of the business and unhealthy lifestyles can increase absence for example. Being physically active can contribute to comprehensive benefits, such as a better focus and performance at the workplace. Even research has shown increased awareness and interest in health promotion and its effects, the workplace becomes a central arena for these efforts. Aim: The aim was to study what impact a healthcare project has had on a working group on physical activity with a focus on salutogenic perspective Method: A qualitative study was conducted with focus groups as a method. A non-random selection was conducted by the study’s gatekeeper. A content analysis was conducted when the result was analyzed. Result: The study found that employee well-being and community had increased and strengthened. They had become more aware of the benefits of physical activity. They felt secure when they felt support from the employer. There was also some negative experience to the healthcare project linked to its activities performed on work related time or was prevented to be a part because of physical difficulties. Conclusion: The workplace is an important place for the health of the individual and the importance of working with health promotion has been shown more. Both for the individual and for the group, but also from a social perspective, as it has a value for public health. Where physical activity is an initiative that not only prevents people's diseases but also promotes social interaction and interaction between individuals. Therefor, physical activity is a good way to work with health promotion. / Bakgrund: Arbetslivet har en inverkan på många individers hälsa under en större del av livet, därav en stor betydelse för folkhälsan. Arbetsmiljön är viktig för medarbetarnas välbefinnande och verksamhetens utveckling, dels kan ohälsosamma livsstilar öka frånvaro exempelvis. Genom att vara fysiskt aktiv kan det bidra till omfattande fördelar som ett bättre fokus och prestationer på arbetsplatsen. Även då forskning har visat på en ökad medvetenhet samt intresse för det hälsofrämjande arbetet och dess effekter, så blir arbetsplatsen en central arena för dessa insatser. Syfte: Syftet var att studera vilken inverkan ett friskvårdsprojekt har haft på en arbetsgrupp avseende fysisk aktivitet med ett fokus på salutogent perspektiv. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med fokusgrupper som metodval. Urvalet genomfördes av studiens gatekeeper. En innehållsanalys genomfördes när resultatet analyserades. Resultat: Studien kom fram till att arbetsgruppens välbefinnande och gemenskap hade ökat och förstärkts. Samt att de hade fått en större medvetenhet kring nyttan av fysisk aktivitet. De upplevde en trygghet då de kände ett stöd från arbetsgivaren. Det fanns även en negativ upplevd känsla av friskvårdsprojektet kopplat till aktiviteter som genomfördes på arbetstid eller hindrades av fysiska svårigheter. Konklusion: Arbetsplatsen är viktig för individens hälsa och betydelsen av att jobba hälsofrämjande har synliggjorts mer. Både för individen och för gruppen men även utifrån ett samhällsperspektiv, då det har ett värde för folkhälsan. Där fysisk aktivitet är en insats som inte enbart förebygger folksjukdomar utan främjar även det sociala samspelet och interaktion mellan individer. Därav är fysisk aktivitet ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande.

Bakgrund: På grund av psykiatriska diagnoser ökar den arbetsrelaterade ohälsan. Genom att arbeta förebyggande och främjande på arbetsplatsen, kan den arbetsrelaterade hälsan stärkas och utvecklas. Med tanke på att ett hälsofrämjande fokus har stark koppling till arbetseffektivitet, behöver detta hälsoarbete framhävas. Av bakgrund till att flyktingströmmen 2015 resulterade i en hög arbetsbelastning för integrationsarbetare, fann denna studie ett intresse av att studera hälsofrämjande inslag på en kommunal mottagningsenhet för nyanlända. Syfte: Att studera om de anställda på en mottagningsenhet för nyanlända upplevde hälsofrämjande faktorer på sin arbetsplats. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Intervjuer på nio heltidsanställda fick representera resultatet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Arbetsuppgifter, social gemenskap, möjlighet till delaktighet, kompetensutveckling, ledarskap samt dagliga hälsofrämjande aktiviteter på arbetstid visade sig vara betydande hälsofrämjande faktorer på arbetsplatsen. Konklusion: Faktorerna genomsyrade en hälsofrämjande karaktär eftersom de kunde kopplas till känsla av sammanhang, savoring och empowerment. Det konkluderades att upprätthållandet av faktorerna är viktigt, med tanke på att de kan påverka de anställdas hälsa positivt. Fortsättningsvis är det av stor vikt att de här faktorerna stärks och upprätthålls för att möjliggöra ett gott integrationsarbete. / Background: Work related illness is based on the growth of psychiatric diagnosis. By working preventive and promotive in the workplace, the work related health can be strengthened and developed. Given that workplace health promotion has a strong link to work effectiveness, this health work needs to be emphasized. Due to the fact that the 2015 refugee flow resulted in a high workload for integration workers, this study found an interest in studying health promotion features at a municipal receiving unit for new arrivals. Purpose: To study whether employees on a receiving unit for new arrivals experienced health promotive factors at their workplace. Method: The study was implemented by using a qualitative method. Interviews of nine fulltime employees represented the results. The interviews were transcribed and analyzed with a content analysis. Results: Work task, social community, opportunity for participation, capacity building, leadership and daily health promotion activities at work time was proven to be substantial health promoting factors at the workplace. Conclusion: Because of the linkage to sence of coherence, savoring and empowerment, the activities were related as health promotive factors. The factors are important given that they can positively improve employee health. Henceforth it is vital that these factors can be strengthened and maintained to promote integration work.

Hälsan och folkhälsan påverkas av allt vi har omkring oss och beror på vilka förutsättningar och möjligheter vi har att ta hand om oss själva och vår omvärld. Jordens resurser är ansträngda, mänsklighetens konsumtionsvanor bidrar till detta och det finns ett allt större behov av att arbeta med hållbarhet. Folkhälsoarbete kan ske på flera plan, i Sverige finns en lång tradition av ideella föreningar och organisationer och dessa har varit speciellt framgångsrika i att engagera människor men även att nå marginaliserade eller utsatta grupper. Food2change är en ideell organisation som arbetar med hållbarhet genom att ta hand om matsvinn från matvarubutiker med hjälp av sina medlemmar och volontärer. Syftet med studien är att undersöka upplevelser av ideellt engagemang i föreningen food2change.  En kvalitativ undersökning har genomförts för att undersöka upplevelser av att vara ideellt engagerad i food2change kopplat till KASAM, socialt stöd och social kognitiv teori. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och en manifest innehållsanalys genomfördes. Resultaten visar att det finns olika drivkrafter till att vara engagerad i föreningen samt att effekter som upplevs av ideellt engagemang i föreningen är känsla av meningsfullhet, tillgång till rutin och struktur, möjlighet till utökade sociala relationer och känsla av delaktighet men även viss risk för stress vid hög arbetsbelastning vilka alla kan ha påverkan på hälsan.

Sociala medier är idag en integrerad del av människors vardagsliv och kan ses som en ny typ av hälsorelaterad levnadsvana som kan innebära både positiva och negativa hälsoeffekter för individen. Självskattad hälsa används för att mäta hälsostatus i en befolkning och lite forskning finns på hur användning av sociala medier påverkar människors hälsa generellt. Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen av sociala medier påverkar ungdomars självskattade hälsa samt vilka könsskillnader som finns. Målgruppen för studien är gymnasieelever och studien är baserad på kvantitativ data. En tvärsnittsstudie med en enkätundersökning som datainsamlingsmetod har använts. Frekvenstabeller har gjorts för att beskriva ungdomars användning av sociala medier och deras självskattade hälsa och chitvå test har använts för att påvisa eventuella samband. Resultaten visade på signifikanta värden mellan kön och självskattad hälsa samt mellan användning av sociala medier och självskattad hälsa. Resultatet har diskuterats utifrån teorin om övervägda handlingar.

Denna uppsats avser att utreda om och i så fall varför folkhälsan i de postkommunistiska staterna Ryssland, Polen, Tjeckien och Estland har utvecklats olika sedan Sovjetunionens sammanbrott. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka och förklara skillnaden i hälsoläget efter den så kallade rubelkrisen 1998. Skillnader i hälsoutveckling ställs mot å ena sidan ekonomiska - och å andra sidan sociala faktorer. Tänkbara samband mellan bland annat förväntad livslängd och bruttonationalprodukten (BNP) per capita samt inkomstfördelning prövas. Dödlighet och förväntad livslängd undersöks i respektive land för perioden 1989-2002. Mortalitetens eventuella samband med sjukdomen levercirros samt alkoholkonsumtion över samma tidsperiod analyseras. Datamaterialet är sekundärdata och en kvantitativ komparativ metod används för analysen. Data är konstruerad främst som medelvärden för ett specifikt årtal för respektive land. Materialet består således av ett populationsurval. Två olika teoretiska utgångspunkter gör anspråk på att försöka förklara problematiken med transformationen från kommunism till demokrati. Det är den nyliberala - samt den mer socialorienterade ekonomiska teorin. Dessa ställs mot varandra i början av denna uppsats. Tidigare forskningsresultat tyder på en kraftig försämring av folkhälsan efter 1989 i främst Ryssland och Estland medan Tjeckien och Polen uppvisat en positiv hälsoutveckling. Våra resultat visar att det troligtvis är sociala och psykosociala faktorer, såsom hur en familje- och arbetssituation exempelvis kan påverka en persons hälsotillstånd, som verkar vara avgörande för förståelsen av ökad ohälsa. Analysen visar vidare att en ojämn ekonomisk fördelningspolitik tillsammans med en svag institutionell infrastruktur har en stark inverkan på ovannämnda faktorer. Ryssland presenterar ett avvikande resultat i jämförelse med de tre övriga länderna för flertalet av undersökta variabler. Vi har funnit att Tjeckien och Polen står för den mest hoppingivande förändringen beträffande dödlighet och förväntad livslängd. Estland har dragits med svårigheter att komma tillrätta med landets hälsoproblematik, men har under senare år uppvisat mer positiva siffror. Ryssland representerar däremot fortsatt negativ hälsoutveckling trots en liknande ekonomisk tillväxt. Att landet så sent som år 2002 redovisar en mycket hög dödlighetsfrekvens och låg förväntad livslängd ser vi som anmärkningsvärt. Skillnader i dödlighet och förväntad livslängd mellan könen och mellan de olika länderna visade sig vara mycket stora. Det bör noteras att denna uppsats endast är inriktad på att belysa den skillnad i förväntad livslängd och dödlighet som uppkommit sedan sammanbrottet 1989 fram till 2002.

Livsstilsvanor och personliga egenskaper som till exempel grit grundas under barndomen och påverkar hälsan i vuxenlivet. I en värld där ohälsan bland barn ökar är det viktigt att undersöka individers beteenden för att sedan kunna använda dessa kunskaper i ett hälsopromotivt arbete. Syftet med studien var att beskriva och utveckla kunskap av barns medvetenhet och erfarenheter av grit i ett hälsofrämjande perspektiv. Datainsamlingen gjordes via Grit-S enkäten och fokusgrupper där totalt 19 barn i åldrarna 9-11 deltog. Det insamlade materialet analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett huvudtema; Att ha kul, meningsfullhet och inställning främjar grit. Analysen resulterade även i fyra underteman; “Att ha kul leder till långvarigt intresse”, “meningsfullhet och målsättning styr ansträngning”, “det finns alltid en väg förbi motgångar om man försöker” och “grit är inte hugget i sten förutsatt att du kan se framåt”. Resultatet visar på att ha kul är den viktigaste förutsättningen för att barn skall utveckla ett långvarigt intresse. När intresset finns sätter barnen upp mer tydliga och långsiktiga mål. De måste kunna föreställa sig framtiden och förstå vart deras handlingar och insatser kan leda för att de skall se en mening till att utföra dem. I skolan ser barnen inte vart deras insatser leder. De flesta barn anser att hantering av motgångar kan ske på flera sätt samt att förmågan att hantera dem kan utvecklas med åldern. Slutsatsen tyder på att skolan och fritidsaktiviteter är bra arenor för att utveckla egenskapen grit genom hälsofrämjande interventioner. / Lifestyle habits and personal characteristics such as grit are founded during childhood and affect health in adulthood. In a world where children's health is decreasing it is important to investigate the behavior of individuals to be able to use this knowledge in work with health promotion. The aim was to describe and develop an understanding of children's awareness and experiences of grit in a health promotion perspective. Data was collected using the Grit-S survey and focus groups where a total of 19 children between ages 9-11 participated. The collected data was analyzed with latent qualitative content analysis. One main theme was identified; Having fun, meaningfulness and attitude promote grit. The following four subthemes also emerged: “Having fun leads to long-term interest”, “meaningfulness and goal setting regulate effort”, “there is always a way beyond setbacks if you try” and “grit is not set in stone as long as you can look forward”. The result shows that having fun is the most important factor for children to develop a long-term interest. When there is interest, the children set clearer and more long-term goals. They must be able to imagine the future and understand what their actions and efforts can lead to so they can see a purpose to fulfill them. At school, the children do not see clearly where their efforts lead. Most children believe that dealing with setbacks can be handled in several different ways, and that the ability to handle them can develop with age. The conclusion suggests that school and leisure activities are good venues to develop grit through health promotion interventions.

The work environment constitutes a key social determinant of health, yet previous research is relatively limited vis-à-vis the contribution of both physical and psychosocial work-related stressors on occupational class differences in health among Swedish employees. This study used cross-sectional data from the Swedish Level of Living Survey 2010 to assess the mediating effect of physical and psychosocial work-related stressors to occupational class differences in physical and mental ill health in Sweden. Disparities between gender were also considered. A sub-sample of 2,624 full- and part-time employed individuals aged 18-65 was analysed using logistic regression. Employees who belonged to higher occupational classes had a lower risk of physical ill health compared to employees from lower occupational classes when age, gender and part-time work is accounted for – but there was no evidence of an occupational class gradient in mental ill health. Similar results were observed among men and women. In line with previous research, differential exposure to physical work-related stressors explained most of the occupational class gradient in physical ill health, yet certain psychosocial work-related stressors were also influential. Future research should further examine what other work-related factors – or social determinants of health – can help explain the association between occupational class and mental health.

This paper reports experiences of health and well-being common to actors in community gardens in Berlin and Paris. Community gardening has become an ever growing phenomenon since the 1990s, and to a larger extend since 2000 in western European cities. Despite the promising research from the US that has shown that community gardens have a potential for health promotion, there is a dearth of evidence from Europe. This study tries to fill this gap and maps the potential of community gardens for health and well-being as explained and experienced by the gardeners. The effect of community garden projects on human health and well-being cannot be reduced to the effect of nature on health alone. This study shows that there are at least two other major mechanisms at play, if we want to understand the phenomenon or evaluate its effects, namely the effects of community and 'free and open spaces'. Gardeners report health-related experiences with green space, such as stress relief and feeling of calm and vitality and increased well-being through sensual experiences and observing nature. Furthermore the garden projects open up a social space, which for many gardeners creates experiences of health through regular social contact, experiences of joy of sharing and having activities together. Furthermore, the community garden project was proposed to create a context and opportunities for flow, creativity and self-efficacy if it is a free and open space. However, not all experiences on well-being in CGPs are postive, and to all these spaces and their effects there are also certain limitations and conditions. Moreover, this study makes a theoretical contribution to the concept of health and well-being on the basis of the fuzziness around the concept of health encountered in the field. I propose that a holistic concept of health might be most suitable to describe health related to bottom-up community action like community gardens. To assess the effects of such projects in terms of well-being, this concepts should be dissentagled into the concept of health and happiness, whereas happiness in turn relates not only to life satisfaction but also to eudaimonian happiness related to meaning and doing good. Although this research project could not be comprehensive enough to provide all necessary evidence to evaluate health effects of community gardens, we believe that it provides viable paths for investigations into community driven health promotion and emerging healthy settings.

Introduction Nigeria has the highest malaria burden worldwide. The 2010 and 2015 Nigeria Malaria Indicator Surveys (NMIS) suggest an improvement in malaria indicators, with the North West zone lagging behind. This study aimed to identify the individual and household-level malaria determinants in north-west and southern Nigeria, using Rapid Diagnostic Testing (RDT) and microscopy for malaria diagnosis. Methods Data on 3,358 children aged 6-59 months from north-west and southern Nigeria from the 2015 NMIS was used. The two populations were compared using chi-square tests, and logistic regression analysis was done for determinants of malaria infection, based on RDT and microscopic malaria test results. Results Malaria prevalence by RDT in the north-west and south was 55.8% and 29.2%, respectively (37.0% and 14.9%, respectively by microscopy). In both populations, a higher age, positive RDT in an additional household member and rural residence increased the odds of malaria infection; while higher education of the head of household and greater household wealth lowered the odds of malaria infection. Household clustering of RDT-positive cases appeared to be stronger in the south compared to the north-west. There were no statistically significant differences between the results using RDT or microscopy. Conclusion Irrespective of the diagnostic tool used, malaria determinants were similar in north-west and southern Nigeria. However, poorer social circumstances were observed in the north-west, and may account for the delayed progress in malaria control in the region. There may be a need to intensify malaria control efforts, particularly in the north-west, while awaiting socio-economic development.

Background: Approximately 48 000 meals are distributed to home-dwelling older adults every day in Sweden. The ability to influence the meals is of great importance for the quality of life and therefore it is important to include the views, needs and wishes of older adults when structuring the food distribution service. Objective: The purpose is to explore the perceptions and acceptability of home delivered meals among home-dwelling older adults and professional caregivers. Methods: The present study was the first qualitative phase of a mixed method study with an exploratory sequential design. Qualitative data was collected from five older adults >65 in five municipalities and two caregivers through interviews. Results: Most of the participants were able to choose from two alternative dishes every day and they were pleased with the selection of dishes most of the time. Overall the menus were considered variated and seasonal and holiday themes were highly valued. The Swedish cuisine was their favorite, however many ethnic dishes were appreciated as well. The meals were considered delicious, however the texture of the vegetables, potatoes and meat was not optimal. Conclusions: Sometimes two alternative dishes were not considered enough. More and a broader selection of dishes might increase older adults feeling of independence but also help meeting expectations of older adults with different cultural backgrounds. Familiar dishes, a conscious choice of condiments, enhanced flavors and improved textures and appearance might compensate for deteriorating senses. Descriptive information about the meals on the menus might also help meeting older adults’ expectations. / Bakgrund: Det levereras cirka 48 000 måltider till äldre i ordinärt boende varje dag i Sverige. Möjligheten att påverka måltiderna är en viktig förutsättning för äldres livskvalitet, därför är det viktigt att inkludera äldres uppfattningar, önskemål och behov vid strukturering av måltidsdistributionen. Syfte: Syftet var att utforska äldres uppfattningar och acceptans av hemlevererade måltider bland äldre och vårdgivare. Metod: Studien var den första kvalitativa fasen av en mixed method studie med en exploratory sequential design. Kvalitativ data samlades in genom intervjuer med fem äldre i fem kommuner samt två undersköterskor. Resultat: De flesta av deltagarna kunde välja mellan två måltidsalternativ varje dag och de var nöjda med måltidsutbudet för det mesta. Överlag ansågs menyerna vara varierande och säsongs-och högtids anpassade rätter var uppskattade. Även om det svenska köket var en favorit, uppskattades etniska rätter också. Måltiderna ansågs goda, men texturen på grönsaker, potatis och kött var inte optimal. Slutsatser: Ibland uppfattades inte två måltidsalternativ som tillräckligt. Fler rätter och ett bredare utbud av rätter skulle kunna öka äldres känsla av självständighet men också möta förväntningar hos äldre från olika kulturer. Välbekanta rätter, medvetna val av tillbehör, förstärkta smaker och optimerade texturer och utseende kan möjligtvis kompensera för nedsatta sinnen. Detaljerad information om maträtterna på menyerna skulle kanske också kunna hjälp till att möta äldres förväntningar.