Seniorer är en utsatt grupp under covid-19-pandemin då de riskerar att drabbas av allvarlig sjukdom eller död till följd av covid-19. Samtidigt innebär de restriktioner som har införts för att skydda mot covid-19 stora förändringar i människors vardag och riskerar att påverka den psykiska likväl som den fysiska hälsan negativt. Naturen påverkar däremot hälsan positivt på en rad olika sätt och människan tenderar att återhämta sig mer gynnsamt i kontakt med naturen. Naturen kan även utgöra en resurs för att hantera stress under en kris på ett bättre sätt. Den salutogena teorin känsla av sammanhang (KASAM) med delarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, Attention Restoration Theory samt Supportive Environment Theory har använts som teoretiska ramverk i studien. Träffpunkten flyttar ut var en intervention med syfte att öka förekomsten av enkla friluftsaktiviteter i närnatur bland seniorer med mål att främja hälsan. I studien har tolv seniorer som deltog i träffpunkter förlagda utomhus deltagit i en semistrukturerad intervju. Materialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultatet visar att seniorerna påverkades positivt socialt, fysiskt och psykiskt på ett holistiskt sätt genom interventionen, att naturen hade en gynnsam effekt för välmående och slutligen att seniorerna hade olika förhållningssätt i pandemin. Förhållningssätten utgjordes av inre och yttre strategier där samhörighet och sysselsättning framkom som yttre strategier där träffpunkten hade en betydande roll. Implikationen är att interventioner som använder naturen som arena kan utgöra en preventiv och hälsofrämjande åtgärd för seniorer som är betydelsefull för att främja folkhälsan i en kris såsom covid-19-pandemin. / Seniors are a vulnerable group during the COVID-19 pandemic as they are at risk of suffering from serious illness or death from COVID-19. At the same time, the restrictions that have been introduced to protect against COVID-19 have implied major changes in people's everyday lives and risk affecting the mental as well as the physical health negatively. Nature has a positive effect on health in various ways and humans tend to recover more favorably in contact with nature. Nature can also be a resource for dealing with stress during a crisis. The salutogenic theory Sense of Coherence (SOC) including the aspects of comprehensibility, manageability, and meaningfulness, has been used as a theoretical framework in the study. Twelve semi-structured interviews have been carried out with seniors who participated in meeting places outdoors. The material has been analyzed with a qualitative content analysis with an inductive approach. The results show that the seniors were influenced positively socially, physically, and mentally in a holistic way through the intervention. Furthermore, it emerged that nature has a beneficial effect for well-being and that different attitudes emerged in the pandemic among the seniors. The attitudes consisted of internal and external strategies where cohesion and carrying out activities emerged as external strategies where the meeting point had a significant role. The implication is that interventions using nature as an arena can constitute a preventive and health-promoting measure for seniors that is important for improving public health in a crisis such as COVID-19 pandemic.

Background: Previous research has recently focused on the relationship between teachers and students in the classroom and what significance it has for students' well-being and schooling. Research shows that the relationship is important for students, not least to facilitate schooling and achieve the knowledge goals. Overall, it is important for students' well-being and success. However, many studies focus on what happens in the classroom, this study instead highlights the importance of the relationship between teacher and student in a broader perspective.Aim: The purpose was to study how teachers and students view their relationship outside the classroom and what significance it has from a health-promoting perspective. Method: A qualitative study was conducted in the spring of 2020, with a structured sample consisting of three 15-year-old students and three teachers, who were interviewed from a semistructured interview guide. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Result: The study resulted in two categories of social support and communication as well as the physical environment that is important for creating a good relationship between teachers and students outside the classroom to increase a health-promoting school climate. The analysis revealed two categories and eight subcategories that are important for students and teachers from a health-promoting perspective. Conclusion: A good relationship between students and teachers is important for both parties, by giving and receiving social support, where social interaction is a central factor and having a personal commitment to create and maintain the relationship. The physical environment in the corridors is also important in order to be able to promote health, for example teachers are more often in the corridor to build and maintain relationships. / Bakgrund: Tidigare forskning har senaste tiden fokuserat på relationen mellan lärare och elever i klassrummet och vilken betydelse det har för elevers välmående och skolgång. Forskningen visar på att relationen är viktig för elever, inte minst för att underlätta skolgången och klara kunskapsmålen. Sammantaget är det av vikt för elevers välbefinnande och framgång. Många studier fokuserar dock på det som sker i klassrummet, den här studien lyfter istället betydelsen av relationen mellan lärare och elev i ett vidare perspektiv. Syfte: Syftet var att studera hur lärare och elever ser på deras relation utanför klassrummet och vilken betydelse det har ur ett hälsofrämjande perspektiv. Metod: En kvalitativ studie har genomförts våren 2020, med ett strukturerat urval som utgjordes av tre elever och tre lärare, vilka intervjuades från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i två kategorier socialt stöd och kommunikation samt den fysiska miljön som är viktig för att skapa en bra relation mellan lärare och elever utanför klassrummet för att öka ett hälsofrämjande skolklimat. Av analysen framkom två kategorier och åtta subkategorier som är betydelsefulla för elever och lärare ur ett hälsofrämjande perspektiv. Slutsats: En god relation mellan elever och lärare är viktig för båda parter, detta genom att ge och få socialt stöd, där det sociala samspelet är en central faktor och att ha ett personligt engagemang för att skapa och bibehålla relationen. Även den fysiska miljön i korridorerna är viktigt för att kunna främja hälsan, att exempelvis lärare befinner sig oftare i korridoren för att bygga och bibehålla relationer.

Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning har i förhållande till övrig befolkning en lägre grad av delaktighet. De individer sin får stöd inom ramen för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) hamnar i en beroendeställning till den personal som utför insatserna. I syfte att öka brukares delaktighet används Delaktighetsmodellen, vilken bygger på professionellt ledda dialogmöten mellan brukare och habiliterare. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskaper från rollen som vägledare inom Delaktighetsmodellen har kommit till användning i habiliterares ordinarie arbete. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex habiliterare, en man och fem kvinnor, deltog i semistrukturerade intervjuer. Utöver spridning i kön fanns också en spridning i ålder, utbildning och specifik yrkeserfarenhet. Resultat: Respondenterna upplevde att de erfarenheter och kunskaper de fått i och med sin vägledarroll har lett till reflektioner kring hur ens egna värderingar och attityder påverkar delaktigheten hos brukare samt vilken betydelse dessa insikter har för den professionella utvecklingen. Vidare visade resultatet att vägledarrollen har uppmärksammat respondenterna på maktförhållanden som råder mellan deras habiliterare och brukare samt vilken roll vägledaren kan fylla när det kommer till att skapa förutsättningar för en ökad delaktighet hos brukare. Slutsats: Vägledarutbildningen har lett till att habiliterarna reflekterat kring yrkesrollen samt fått insikt i hur värderingar och attityder påverkar brukares delaktighet. Habiliterarna har även fått en ökad känsla av meningsfullhet och förståelse för uppdraget och därmed en större trygghet i yrkesrollen. Studien belyser även komplexiteten i habiliteraruppdraget och vikten av kompetensutveckling och kontinuerlig reflektion kring uppdraget. / Background: People with disability report a lower level of social participation than others. Getting support through the Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) lead to a dependency towards the support-staff. The Involvement Model is meant to increase the level of involvement among people with disabilities, with the guidance from trained facilitators. Aim: The aim of the study was to describe how the experience from being a facilitator in The Involvement Model have come into use in the support- staff’s ordinary occupation in-group homes. Methods: A qualitative interview with an inductive approach was used. There were six participants in the study, one male and five female. All of them where support-staff in-group homes. Apart from the variation in gender, there was also a difference in age, level of education and professional experience among the participants. Results: The participants reported that their role as a facilitator had led to awareness about how values and attitudes effect the involvement among people with disabilities. The participants describe their experience as professional development. They also report that they see their occupation from a new perspective and have realized their role in facilitating involvement for people with disabilities. Conclusions: This study has showed that the experience the support-staff gained, through the facilitator-education, led to an awareness about their role in empowering involvement. They also reported an increased meaning and understanding in their professional role. This study can also contribute to show the complexity of the support-staffs role.

Det förekommer stora brister och utmaningar gällande utbildad vård- och omsorgspersonal, ekonomi, besparingar och dålig kommunikation inom vård- och omsorgssektorn i Sverige. Denna problematik skapar problem för det förebyggande arbetet inom smittskydd och vårdhygien. Genom att lyssna och lära av vård- och omsorgspersonalens berättelser och på detta sätt arbeta fram en mer hållbar plan för framtida pandemier och förhindra smittspridning av virus på särskilda boenden. Syfte-Syftet med studien är att granska om vård- och omsorgspersonal på särskilda boenden i en kommun i Västra Götaland upplevde att de hade tillgång tillkorrekt skyddsutrustning, grundläggande kunskap samt aktuell information inom smittskydd och vårdhygien för att stoppa smittspridning under covid-19 pandemin. Metod-Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie med vård- och omsorgspersonal i en liten kommun i Västra Götaland. Datainsamlingen har genomförts genom en online enkätundersökning med totalt 21 deltagare. Vård- och omsorgspersonalen arbetade på fyra särskilda boenden och ett korttidsboende i kommunen. Resultat- Av vård- och omsorgspersonalen upplevde 9,5 av 10 att de innan covid-19 pandemins start hade förkunskaper inom smittskydd och vårdhygien. Resultatet påvisar att majoriteten av studiepopulationen upplevde att tillfällena för utbildning inom smittskydd och vårdhygien ökade efter covid-19 pandemins början i kommunens verksamheter. Slutsats-Majoriteten av vård- och omsorgspersonalen upplevde att de hade till gång till grundläggande kunskap samt aktuell information inom smittskydd och vårdhygien. Det är viktigt att vård- och omsorgspersonalen förstår vikten i deras roll att arbeta smittförebyggande och främja ett hälsosamt åldrande i Sveriges äldrevård. / There appears to be big flaws and challenges regarding educated care staff, economy, savings and bad communication within health and care sector in Sweden, and this creates a problem in prevention work within infection control and care hygiene. By listening and learning of care staffs report and, on this way, working towards a more durable plan for future pandemics and prevent spread of virus in retirement homes. Aim- The purpose of the study is to examine whether care and nursing staff in retirement homes in a county in Västra Götaland felt that they had access to correct protective equipment, basic knowledge and current information within infection control and care hygiene in order to stop the spread of the infection during ongoing covid-19 pandemic.Methods- The study is a quantitative cross- sectional study with care staff from a county in Västra Götaland. The data collection has conducted through an online survey with a total of 21 participants. The care staff worked in four different retirement homes and one short-term accommodation. Results- By the care staff experienced 9,5 out of 10 that they before covid-19 pandemic start had previous knowledge within infection control and care hygiene. The result demonstrates that most of the study population experienced that the occasions for education within infection control and care hygiene increased after covid-19 pandemics start in the county operations. Conclusion- The majority of the health and care workes in the county in Västra Götaland felt that they had access to basic knowledge and information in infection controll and care hygiene, to stop the spread during the beginning and during the pandemic of covid-19.

Syftet med studien var att undersöka om regelbunden fysisk aktivitet respektive kognitiv aktivitet hade samband med kognitiva funktioner i åldersgruppen 65+. Mer specifikt har sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet i termer av total träningsmängd, träningsintensitet (mycket/måttligt ansträngande och promenader) samt total tid stillasittande och de kognitiva funktionerna; exekutiva funktioner, bearbetningshastighet och analytiskt tänkande studerats. 28 individer i åldrarna 65–85 (M = 75.52, SD = 5.15) deltog i studien, varav 14 var kvinnor och 14 var män. Deltagarna rekryterades på lokala gym samt öppna mötesplatser och besvarade ett frågeformulär med bakgrundsfrågor (kön, ålder, utbildningsnivå), deras fysiska aktivitetsvanor (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) samt kognitionsvanor (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). Efter att ha besvarat frågorna genomförde deltagarna kognitiva test som mäter tre olika kognitiva funktioner; exekutiv funktion (via Trail Making Test B, TMT B), bearbetningshastighet (via Trail Making Test A, TMT A, samt Symbol Digit Modalities Test, SDMT) och analytiskt tänkande (via Cognitive Reflection Test, CRT). Modell 2 med prediktorerna total fysisk aktivitet och kognitiv aktivitet var signifikant och förklarade 36% av variansen i TMT A. Modell 3 med prediktorn mycket ansträngande fysisk aktivitet var signifikant och förklarade 11% av variansen i CRT rätt. Modell 7 med prediktorerna mycket ansträngande fysisk aktivitet, måttligt ansträngande fysisk aktivitet och promenader var signifikant och förklarade 25% av variansen i CRT rätt. Positivt signifikanta samband hittades för kognitiv aktivitet och bearbetningshastighet, samt för promenader och analytiskt tänkande. Negativt signifikant samband hittades mellan mycket ansträngande fysisk aktivitet och analytiskt tänkande. Inga signifikanta resultat hittades för de exekutiva funktionerna. Resultaten från föreliggande studie tyder på att en högre grad av kognitiv aktivitet är relaterat till bättre bearbetningshastighet, mer promenader är relaterat till bättre förmåga till analytiskt tänkande, samt att en högre grad av mycket ansträngande fysisk aktivitet är relaterat till sämre förmåga till analytiskt tänkande. / The purpose of the study was to examine the association between regular physical and cognitive activity and cognitive functioning in an older population. More specifically the association between regular physical activity in terms of total amount of exercise, exercise intensity (vigorous / moderate strenuous and walks), plus total amount of time spent sitting during a day and the cognitive functions; executive function, processing speed and analytical thinking. Twenty-eight participants between 65-85 years of age (MD = 75.52, SD = 5.15) partook in the present study, of which 14 were women and 14 were men. The participants were recruited at local gyms and public meeting places and answered a questionnaire including background questions (gender, age, educational level), their physical activity habits (International Physical Activities Questionnaire, IPAQ) and cognitive activity habits (Florida Cognitive Activities Scale, FCAS). After answering the questions, the participants performed cognitive tests to measure the three cognitive functions; executive function (through Trail Making Test B, TMT B), processing speed (through Trail Making Test A, TMT A, and Symbol Digit Modalities Test, SDMT) and analytical thinking (through Cognitive Reflection Test, CRT). Model 2 with the predictors' total physical activity and cognitive activity was significant and explained 36% of the variance in TMT A. Model 3 with the predictor vigorous strenuous physical activity was significant and explained 11% of the variance in CRT Correct. Model 7 with the predictors' vigorous strenuous physical activity, moderate strenuous physical activity and walks was significant and explained 25% of the variance in CRT Correct. Positive significant associations were found between cognitive activity and processing speed, as well as between walks and analytical thinking. Finally negative significant associations between vigorous strenuous activity and analytical thinking was found. No significant results were found for executive functions in the present study. The results from the current study suggests that higher degrees of cognitive activity is related to better processing speed, more walks are related to better analytical thinking, and that a higher degree of vigorous physical activity is related to poorer ability of analytical thinking.

Abstrakt Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom är en endokrin sjukdom som drabbar 5-10% av kvinnor i fertil ålder. Orsaken till diagnosen är ännu inte fastställd men kan ha en viss anknytning till ärftlighet. I samband med diagnosen förekommer ett flertal symtom som medför lidande. Syftet: Var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Polycystiskt ovarialsyndrom. Metod: Fjorton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest induktiv ansats. Resultat: Fem slutliga kategorier framkom i resultatet: Att leva med bristande förmåga att bli gravid, Att känna skam och dölja sitt utseende, Att påverkas av diagnosen inifrån och utifrån, Att leva med en diagnos som förändrar relationer och Att känna sig missnöjd i mötet med sjukvårdspersonal. Slutsats: Att leva med kronisk sjukdom innebär förändringar i vardagen. En djupare förståelse av kvinnors upplevelser av PCOS kan bidra till förbättrad omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv.

Bland undersköterskor inom äldreomsorgen kan arbete utifrån ett hälsofrämjande perspektiv vara att föredra för att kunna minska risken för en dålig psykosocial arbetsmiljö. Tidigare studier visade att motivationen ökade när både trivsel och arbetsglädje fanns på arbetsplatsen.  Syftet med denna studie var att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv undersöka hur undersköterskor inom äldreomsorgen upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgrupper som metod. Sammanlagt utfördes tre fokusgruppsintervjuer på två olika äldreboenden. Totalt deltog 19 undersköterskor i studien. I analysen framkom tre teman som belyste viktiga aspekter av den psykosociala arbetsmiljön. Dessa kategorier var motivation till arbetet, ett engagerat ledarskap och arbetsglädje. Resultatet visade att studiens deltagare överlag ansåg sig vara nöjda med sin arbetsmiljö. De upplevde en bra gemenskap på arbetet och balans mellan de krav som ställdes på dem och de resurser som fanns att tillgå. Resultatet visade också att ledningen i en arbetsgrupp fick stor betydelse för personalens välbefinnande. Flertalet undersköterskor uppgav även att omvårdnadsarbetet med vårdtagarna var meningsfullt och att motivation fanns för att hjälpa andra människor. Då vården är en arbetsplats som ständigt möts av sparkrav genom hårt pressade budgetar och organisationsförändringar, så behövs mer fokus på undersköterskornas arbetsmiljö. Inför framtida hälsofrämjande interventioner inom äldreomsorgen är det viktigt att öka välbefinnandet hos personalen samt fortsättningsvis finna lösningar för en hållbar vårdkvalité. / Among assistant nurses in the elderly care setting, the health-promoting perspective may be preferable to reduce the risk of a poor psychosocial work environment. Previous studies showed that work motivation increase if both well-being and job satisfaction exist. The aim of this study was to investigate how assistant nurses experience their psychosocial work environment from a health promoting perspective. The study had a qualitative approach with focus group interviews as a method. In total, three focus group interviews were performed with assistant nurses at two different elderly homes. There were 19 participants in the study. The analysis showed three themes that illustrated important aspects of the psychosocial environment. The categories were work motivation, a committed leadership and job satisfaction. The assistants nurses were generally satisfied with their working environment. They described a good fellowship at work and experienced a balance between the demands placed on them and the available resources. The results also showed that the workplace leadership was of great importance for the well-being of the staff. Most assistant nurses considered the nursing work with caretakers meaningful and that it felt motivating to help others. Since their workplaces are constantly being met by saving demands through hard-pressed budgets and organizational changes, a focus on the work environment of assistent nurses is recommended. Prior to future health promotion interventions in the elderly care, it is important to increase the well-being of the staff and to continue to find solutions for a sustainable quality of care.

Ethiopia has one of the largest populations in the world, an estimate of 114 million inhabitants. With more than 40% of the population below the age of 15 the country has to make further progress in meeting its family planning needs. The fertility rate has slowly declined, but the population continues to grow. Efforts to reduce gender disparities and empower women have fallen short in many parts of the world. Evidence suggesting a link between women’s empowerment, health outcomes and health care service utilization. A secondary analysis of the 2016 Ethiopian Demographic and Health Survey was conducted. The aim of this study was to determine the association between women’s empowerment, sociodemographic and reproductive factors and contraceptive use among married women and women living with partner aged 15-49 in Ethiopia. Logistic regression, bivariate, and descriptive analysis was conducted. Decision-making role in regard to husband’s money was a strong predictor for contraceptive use. Women who alone or jointly made decision were more likely to use contraceptives. The state of wealth of women was a significant determinant for contraceptive use. Those with lower education were more likely to use contraceptives compared to those with higher education. Women who did not intend to have more children were more likely to use contraceptives. This study showed that contraceptive use is associated with women’s economic decision-making age, and several sociodemographic and reproductive factors. Improving women’s empowerment, through decision making power can improve contraceptive use and therefore achieve better maternal health.

Introduktion: Föräldrar spelar en viktig roll när det handlar om utvecklingen av barns fysiska och psykiska hälsa, deras sociala kompetens, hur de klarar sin skolgång och vilka levnadsvanor de själva får i vuxenlivet. För att stötta föräldrar i att bli trygga i sitt föräldraskap så erbjuds föräldrastöd. Studier visar att asylsökande och nyanlända föräldrar i Sverige deltar i mycket lägre grad än vad svenskfödda föräldrar gör. Många rapporterar psykisk ohälsa och upplever svårigheter i sitt föräldraskap efter ankomsten till Sverige. Det finns en ideell förening som lyckats inkludera denna målgrupp och det är därför av intresse att undersöka hur de upplever det arbetet.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka kursledares erfarenheter av att arbeta med föräldrastöd till nyanlända och asylsökande föräldrar. Metod: I studien genomfördes individuella intervjuer med sex ledare från en ideell förening i Västra Mellansverige. Resultat: Resultatet visar att föreningen har anpassat verksamheten på en kulturell nivå för att kunna inkludera denna målgrupp. Många av ledarna har exempelvis liknande bakgrund som föräldrarna och kurserna erbjuds på föräldrarnas modersmål. Ledarna har vidare kunnat identifiera vissa behov och utmaningar som nyanlända och asylsökande uttryckt. Det handlar framför allt om hur det upplevs att komma till Sverige som förälder och hur man kan hantera föräldrarollen i det nya landet. Bland annat uttrycks ett behov att få veta mer om normer kring föräldraskap och barnuppfostran i Sverige eftersom det skiljer sig från hur det sett ut i deras hemländer. Slutsats: Föräldrastöd kan vara betydelsefullt för målgruppen nyanlända och asylsökande föräldrar. Genom att de får prata sitt eget modersmål kan de uttrycka sig på ett annorlunda sätt än vad de hade kunnat göra i en svensk kurs. Det är en trygghet för föräldrarna att möta en ledare som har förståelse för deras kulturella bakgrund och det gör det möjligt att diskutera känsliga frågor som exempelvis barnuppfostran och antiagalagen. Ledarna upplever att många föräldrar blivit tryggare i sitt föräldraskap och tänker att föräldrarna kan vara en enorm resurs för det framtida svenska samhället om de bara får rätt förutsättningar. / Introduction: Parents play an important role when it comes to the development of children's physical and mental health, their social skills, how they manage school and what living conditions they get as adults. To support parents in their parenting, parental support is offered. Studies show that asylum seeking and newly arrived parents in Sweden participate to a much lesser extent than Swedish-born parents do. Many people report mental illness and experience difficulties in their parenting after arriving in Sweden. There is a non-profit association that has managed to include this target group and it is therefore of interest to investigate how they experience this work. Aim: The aim of the study is to investigate the course leader's experience of working with parental support for newly arrived and asylum seeking parents. Method: Six individual interviews were conducted with leaders from a non-profit association located in the middle west of Sweden. Result: The result shows that the association has adapted the support on a cultural level to be able to include this target group. For example, many of the leaders have similar backgrounds to the parents and the courses are offered in the parents' native language. The leaders have also been able to identify certain needs and challenges expressed by newly arrived and asylum seekers. It is primarily about how it feels to come to Sweden as a parent and how to handle the parent role in a new country. More information is required about norms regarding parenting in Sweden as it differs from their home countries. Conclusion: Parental support can be important for newly arrived and asylum seeking parents in Sweden. By being able to speak their native language, they can express themselves in a different way than they could in a Swedish course. It feels safe for parents to meet a leader who understands their cultural background. It makes it possible to discuss sensitive issues such as parenting and the law of corporal punishment. The leaders mean that many parents have become more secure in their parenting and think that parents can be a huge resource for the future Swedish society if they only get the right conditions.

Inledning: Målområdet “Arbete, arbetsförhållande och arbetsmiljö” är ett av Sveriges folkhälsopolitiska målområden som Sverige ska arbeta mot för att uppnå en god och jämlik hälsa. Arbetsplatsen är en arena där vuxna tillbringar mycket tid, vilket gör det viktigt för hälsoskapande insatser. Restaurangbranschen har många riskfaktorer och det kan därför vara bra att istället fundera över vilka resurser som upprätthåller hälsa på arbetsplatsen. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av arbetsrelaterade resurser som bidrog till hälsa hos restaurangmedarbetare på ett företag i södra Sverige. Metod: Sex intervjuer genomfördes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Kollegorna var den starkaste resursen som bidrog till hälsa som framkom i resultatet där gemenskapen och kommunikationen med kollegorna påtalades. Andra starka resurser som kom upp var det stödjande ledarskapet och kunder som motiverade. Det framkom även förebyggande faktorer. Slutsats: Det fanns många resurser som främjar hälsa men även faktorer som förebygger sjukdom och i relation till dessa kunde två teorier appliceras och skapa en förståelse för det empiriska materialet. Genom att veta vilka resurser som fanns på arbetsplatsen så blir det lättare att sats / Introduction: “Work, working relationship and working environment” is one of the Swedish public health policy goal areas that Sweden must work towards to achieve good and equal health. The workplace is an arena where adults spend a lot of time which makes it important for health promoting efforts. The restaurant industry has many risk factors and therefore it may be good to consider which resources maintain the health. Purpose: To investigate experiences of work-related resources that contribute to health among restaurant employees within a business in southern Sweden. Method: Six interviews were performed with a qualitative approach in form of semi-structured interviews. The empirical material has been analyzed with a content analysis. Results: The colleagues were the strongest resource that contributed to health where the community and communication with colleagues were mentioned. Other strong resources that were brought up included a supporting leadership and customers that motivated them. There were also preventing factors. Conclusion: There were many resources that promote health but also factors that prevent illness. Two theories could be applied to create an understanding of the empirical material. By knowing which resources that exist in the workplace, it can be easier to invest in strengthening them. Good health in the workplace can lead to a sustainable working life and contribute to equal health.