Background Coronavirus Disease-2019 (COVID-19) affected elderly individuals disproportionately in terms of hospitalization and adverse outcome. Objective This cross-sectional study examined the associations of COVID-19 diagnosis (COVID-negative versus COVID-positive) with levels of four clinical markers – cardiac troponin T (cTnT), high-sensitive C-reactive protein (hsCRP), D-dimer and b-type natriuretic peptide (NT-proBNP) – along with potential differences in associations by sex in a hospital-based sample of elderly individuals. Methods The sample comprised individuals aged ≥80 years visiting the Emergency at Karolinska universitetssjukhuset (Huddinge) between January 2020 and December 2021 for whom data on polymerase chain reaction-based COVID-19 testing were available (n=2668). Plasma levels of the markers were measured using standard methods. Right skewed outcome variables were natural-log (Ln) transformed. Multivariable linear regression models were fitted. Results Participants’ median age was 87 years (interquartile range: 85–90) and 58.4% were female. Approximately 13% of the participants were COVID-19 positive. There was no statistically significant association between COVID-positive diagnosis and any of the markers after controlling for age and sex. On sex stratification, COVID-19 positive males had 55.3% (95% confidence interval (CI): 1.1%–138.4%; P=0.044) higher hsCRP levels than COVID-negative males. Additionally, age was positively associated with cTnT (Ln cTnT βadjusted: 0.041; 95% CI: 0.033–0.050; P<0.001) and NT-proBNP (Ln NTproBNP βadjusted: 0.059; 95% CI: 0.015–0.102; P=0.008). Conclusion COVID-positive diagnosis was not related with the markers apart from a sex-specific, positive association with hsCRP observed among males. Future studies should explore the relationship of these markers with mortality to determine their prognostic utility among elderly individuals.

Introduktion: Skolrelaterad stress är ett växande folkhälsoproblem som verkar som riskfaktor för unga personers psykiska ohälsa. Prestationer, relationer, krav samt tankar om framtiden beskrivs orsaka skolrelaterad stress. Socialt stöd är en resurs för hälsa och välbefinnande. Stressrelaterade sjukdomar kan leda till ökade samhällskostnader till följd av sjukskrivningar samt utebliven sysselsättning. Syfte: Syftet med studien är att studera det sociala stödets inverkan på skolrelaterad stress hos gymnasieelever i årskurs tre inom Västra Götalandsregionen samt om det skiljer sig åt mellan gymnasieprogram och kön. Metod: I en kvantitativ tvärsnittsstudie rekryterades 168 elever (>18 år) genom ett bekvämlighetsurval. Data samlades in via ett webbaserad enkätformulär och analyserades genom T-test och Chi-Square test samt korstabeller och deskriptiv statistik. Resultat:Den genomsnittliga stressnivån i studiepopulationen är 1.83 på en skala 0–3. Störst andel elever upplever medel stressnivå (48.8%) och det urskiljs skillnader mellan könen ochgymnasieprogrammen. Ledande orsak till skolrelaterad stress anges vara egnaprestationskrav (58%) och det finns en korrelation mellan prestationskrav och stressnivå. Vidare uppger 23.2% vara omedvetna om stöd i skolan och det finns skillnader mellan gymnasieprogrammen. Slutsats: Studien ger indikatorer på att skolrelaterad stress är ett växande problem och framtida forskning bör undersöka bakomliggande orsaker till elevers egna höga prestationskrav, detta i syfte att förebygga stress samt främja elevers hälsa och välbefinnande. / Introduction: School-related stress is a growing public health problem that acts a risk factor for mental illness in young people. Achievements, relationships, demands and thoughts about the future have been described as causes of school-related stress. Social support is a resource for health and wellbeing. Stress-related illness can increase the social costs because of sick leave and unemployment. Aim: The aim of the study is to investigate the impact of social support on school-related stress in third-year secondary school students in Västra Götalandsregionen and whether it differs between secondary school programs and gender. Methods: In a quantitative cross-sectional study, 168 students (>18 years) where recruited through a convenience sample. Data were collected through a web-based questionnaire and analyzed using T-test and Chi-Square tests as well as crosstabulations and descriptive statistics. Results: The average stress level in the study population is 1.83 on a scale 0-3. The largest percentage of students (48.8%) experience a medium level of stress and there are differences between the sexes and the secondaryschool programs. The leading cause of school-related stress is reported to be individual performance expectations (58%) and there is a correlation between performance expectations and stress level. Furthermore, 23.2% state that they are unaware of support at school and there are differences between the secondary school programs. Conclusion: The study provides indicators that school-related stress is a growing problem and future research should investigate underlaying reasons for the students’ individual highperformance expectations with the aim of preventing stress and promoting health and wellbeing.

Introduktion: Studien undersöker en arbetsplats i Försvarsmakten och hur arbetsplatsens utformning påverkar den psykosociala arbetsmiljön genom trivsel och arbetstillfredsställelse. Kontorsmiljön kan delas in i områden som fysisk utformning av ytor, belysning och rumsindelning samt psykosocial indelning som arbetsbelastning och störningar. Tidigare forskning visar att kontor som är små till medelstora öppna kontorslandskap, med fyra till nio respektive tio till 24 personer, har lägst upplevd hälsa och arbetstillfredsställelse medan arbetstagare med eget kontor av celltyp upplevde högst upplevd hälsa och arbets­tillfredsställelse. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av trivsel och arbetstillfredsställelse på en arbetsplats med öppet kontorslandskap. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fyra respondenter. Resultat: Arbetstillfredsställelsen kan minska genom avbrott i arbetet orsakat av störningar. Trivsel och välbefinnande kan gynnas av en positiv arbetskultur som kan finnas på de arbetsplatser där medarbetare känner en stark samhörighet och kamratskap. Respondenterna trivs på arbetsplatsen tack vare att man uppskattar kollegorna och har goda relationer till dem. Diskussion/Slutsats: Omgivande ljud, rörelser och sociala interaktioner kan innebära avbrott i arbetet och avsaknaden av möjligheten att ha ostörd tid för arbete skapar frustration och minskad arbetstillfredsställelse. Motivationen är uttalat hög hos respondenterna vilket kan tyda på god trivsel. Genom att främja relationer och positiv arbetskultur och genom att skapa meningsfulla arbetsuppgifter kan motivation främjas på arbetsplatsen.Sammanhållningen inom det närmaste arbetslaget lyfts särskilt fram att vara den faktor som uppväger mycket av arbetsplatsens utmaningar. / Introduction: The study examines a workplace in the Swedish Armed Forces and how the design of the workplace affects the psychosocial environment through well-being and job satisfaction. The office environment is divided into the physical design of surfaces, lighting and room division, and psychosocial division such as workload and disturbances. Previous research shows that offices that are small to medium-sized open office landscapes, with four to nine people and ten to 24 people, respectively, have the lowest perceived health and job satisfaction, while workers with their own cell-type offices experienced the highest perceived health and job satisfaction. Aim: The aim was to investigate the experience of well-being and job satisfaction in a workplace with an open office landscape. Method: Qualitative semi-structured interview study with four respondents. Result: Job satisfaction can decrease through interruptions in work caused by disturbances. Well-being can benefit from a positive work culture that can exist in workplaces where employees feel a strong sense of belonging and camaraderie. The respondents enjoy the workplace thanks to valuing colleagues and having good relationships with them. Discussion/Conclusions: Ambient sounds, movements and social interactions can mean interruptions in work and the lack of the possibility of having undisturbed time for work creates frustration and reduced job satisfaction. The motivation is noticeably high among the respondents, which may indicate good well-being. By fostering relationships and positive work culture by creating meaningful tasks, motivation can be enhanced in the workplace. The cohesion within the immediate work team is particularly highlighted as the factor that outweighs many of the workplace's challenges.

Syftet med studien var att skapa insikt och förståelse kring hur chefer arbetar hälsofrämjandeför att öka medarbetarnas välmående då ohälsa på arbetsplatsen har negativa konsekvenserför både organisationer och samhället (ISM, 2022a). Metoden som användes var en kvalitativstudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Åtta intervjuergenomfördes där kriteriet för deltagande var en chefsposition. Det transkriberade materialetbearbetades med hjälp av en tematisk analys där en kombination av en induktiv samt deduktivansats skapade tre huvudkategorier: beskrivning av hälsofrämjande arbete, hälsofrämjandestrategier samt chefers förutsättningar. Slutsatsen var att chefer är nyckelpersoner iorganisationernas hälsofrämjande arbete där cheferna visade sig stå bakom vad och hurmycket hälsofrämjande arbete som genomfördes utöver det systematiska arbetsmiljöarbetet,där många chefer implementerade egna strategier för att främja medarbetarnas hälsa. Dechefer som använde tillgängliga resurser visade på ett högre eget välmående med bättreförutsättningar att driva organisationens hälsofrämjande arbete än de chefer som inteutnyttjade tillgängliga resurser. Denna studie visar även på att chefers kunskap om hälsa ochvälmående, eget intresse samt engagemang är faktorer som har en positiv påverkan påimplementering och hållbarheten av hälsofrämjande initiativ.

Bakgrund: Icke-heterosexuella ungdomar har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. Forskning om icke-heterosexuella ungdomars psykiska hälsa i svensk kontext är dock begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sexuell läggning och psykisk ohälsa respektive psykiskt välbefinnande bland ungdomar på Gotland.  Metod: Tvärsnittsstudiedesign med befolkningsenkäten Liv och Hälsa Ung i Region Gotland användes. Psykisk ohälsa mättes med Strenghts and Difficulties Questionnaire (SDQ). Psykiskt välbefinnande mättes med Mental Health Continuum Short Form (MHC-SF). Chi2-tester, t-tester och logistiska regressioner användes för att analysera data.  Resultat: Jämfört med heterosexuella ungdomar hade icke-heterosexuella ungdomar signifikant högre odds för både psykisk ohälsa och nedsatt psykiskt välbefinnande i ojusterade regressioner. Dessa samband var dock inte signifikanta i justerade regressioner. Däremot påvisades högre odds för psykisk ohälsa respektive nedsatt psykiskt välbefinnande bland tjejer, ungdomar med hög stressnivå, ungdomar som kände sig ensamma eller som inte hade någon att prata med. Risken för nedsatt psykiskt välbefinnande minskade även med bättre upplevd familjeekonomi och ökad social status i skolan.  Slutsats: De justerade resultaten påvisade inga signifikanta samband mellan sexuell läggning och psykisk ohälsa respektive psykiskt välbefinnande bland ungdomar på Gotland. Sexuell läggning kunde därmed inte direkt associeras med en ökad risk för psykisk ohälsa respektive nedsatt psykiskt välbefinnande. Signifikanta samband påvisades mellan stress, ensamhet och att inte ha någon att prata med och psykisk ohälsa samt nedsatt psykiskt välbefinnande. Inkluderingsinsatser och riktade stödjande insatser kan möjligen minska upplevelsen av stress, ensamhet och utanförskap. Studien visade också hög förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande i hela studiepopulationen. Breda åtgärder för att stärka ungdomars psykiska välbefinnande, såsom insatser i skolan, skulle kunna förbättra hälsan för många ungdomar, inklusive de med icke-heterosexuell läggning. / Background: Non-heterosexual adolescents are at higher risk of mental health problems than heterosexual adolescents. Research on the mental health among non-heterosexual adolescents in the Swedish context is limited. The purpose of this study was to investigate the relationship between sexual orientation and mental health problems and mental well-being in adolescents on Gotland.  Method: A cross-sectional design including the population survey Life and Health Youth in Region Gotland was utilized. The survey included the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) for assessing mental health problems, and the Mental Health Continuum Short Form (MHC-SF) for assessing mental well-being. Chi2 tests, t-tests and logistic regressions were used to analyze the data.  Results: In unadjusted regressions, non-heterosexual adolescents had significantly higher odds for both mental health problems and decreased mental well-being compared to heterosexual adolescents. These associations were no longer significant in adjusted regressions. Significantly higher odds for mental health problems and decreased mental well-being was demonstrated in girls, adolescents with high levels of stress, and adolescents who felt lonely or who had no one to talk to. The risk of decreased mental well-being was also reduced with better perceived family finances and increased social status at school.  Conclusion: Adjusted regressions showed no significant associations between sexual orientation and mental health problems or mental well-being among adolescents on Gotland. Therefore, sexual orientation could not be directly associated with an increased risk of mental health problems or decreased mental well-being. The results showed significant associations between stress, loneliness and not having anyone to talk to and mental health problems and decreased mental well-being. Inclusive interventions and targeted support efforts could possibly reduce the experience of stress, loneliness and exclusion. The study also showed a high prevalence of decreased mental well-being in the entire study population. Interventions to strengthen adolescents’ well-being, e.g. school-based interventions, could improve the health of adolescents, including those with a non-heterosexual orientation.

Introduktion: Individer som lever med bipolär sjukdom löper högre risk för psykisk ohälsa som orsakar för tidig död och medför lidande för människor globalt. Det framhäver behovet av förebyggande insatser för bipolär sjukdom, vilket gör det till en viktig folkhälsofråga. Syfte: Syftet med studien var att ge en översikt om hur digitala verktyg främjar självständigheten för individer med bipolär sjukdom. Metod: Den här systematiska litteraturstudien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar som samlades in från databaserna Pubmed, Cinahl och Web of Science. I analysprocessen av de inkluderade artiklarna användes en tematisk analys. Resultat: Det framkom tre teman utifrån den tematiska analysprocessen, vilka utgör resultatet av studien; Övervakning med stöd av digitala verktyg, användarvänlighet, samt engagemang. Slutsats: Resultatet av studien visar att användningen av digitala applikationer kan användas för att öka självständigheten hos individer som lever med bipolär sjukdom. / Introduction: Individuals living with bipolar disorder are at higher risk of mental illness that causes premature death and human suffering globally. It highlights the need for preventive interventions for bipolar disorder, making it an important public health issue. Aim: The purpose of the study was to provide an overview of how digital tools promote independence for individuals with bipolar disorder. Method: This systematic literature review included 15 scientific articles collected from Pubmed, Cinahl and Web of Science databases. In the analysis process of the included articles, a thematic analysis was used. Results: Three themes emerged from the thematic analysis process, which constitute the result of the study; Monitoring with the support of digital tools, ease of use and commitment. Conclusion: The results of the study show that the use of digital applications can be used to increase the independence of individuals living with bipolar disorder.

Introduktion; Metabolt syndrom är ett tillstånd som påverkas av livsstilen och ökar i samtliga befolkningar då stillasittande, felaktiga matvanor och stress ökar över hela världen. Den har även en genetisk komponent och påverkas också starkt av metabolismen och de tre har ett komplext samband. En växtbaserad kost har en potential att förbättra många livsstilssjukdomar och förbättra både människors och den planetära hälsan.      Syfte; med detta arbete är att undersöka växtbaserad kost och dess association med metabolt syndrom. Metod; genom en strukturerad litteraturöversikt granskades tio vetenskapliga artiklar inom området för att skapa en översikt över existerande vetenskap. Efter noggrann granskning av varje artikel togs två relevanta teman upp som sedan presenterades diskuterades. Resultat; de teman som framkom utifrån analysen var ”Växtbaserad kost är associerad med förändringar i vissa metabola riskfaktorer, jämfört med animalisk kost” och ”olika typer av växtbaserade kostmönster påverkar metabola riskfaktorer på olika sätt”. Slutsats; en tydlig association mellan växtbaserad kost och metabolt syndrom visade sig där nio av tio artiklar såg en positiv hälsoeffekt i de metabola riskfaktorerna vid konsumtion av växtbaserad kost, jämfört med animalisk kost. Om den växtbaserade kosten var näringsrik eller ej visade sig vara en nyckelfaktor till hur den påverkade de metabola riskfaktorerna. Det var svårare att urskilja de olika vegetariska kostmönstrens påverkan på metabolt syndrom då tillräcklig information saknades för att dra slutsatser. / Introduction: metabolic syndrome is a condition which is affected by lifestyle and is increasing in all populations because of a growing, global sedentary lifestyles, poor diet, and stress. It also has a genetic component and is strongly affected by metabolism and the tree has a complex connection. A plant-based diet has the potential to improve many lifestyle diseases and the health for people and the planet. Aim of this study is to investigate plantbased diet and its association with metabolic syndrome. Methods: through a structured literature review ten scientific articles were reviewed within the subject area to find an overview of existing science. Through careful examination of each article, two relevant themes were found which were presented and discussed. Results: The themes emerging from the analysis were “a plant-based diet is associated with changes in some metabolic risk factors” and “different types of plant-based diets affect metabolic syndrome in different ways”. Conclusion: a clear association between a plant-based diet and metabolic risk factors showed, where nine out of ten articles showed a positive health effect in the metabolic risk factors when consuming a plant-based diet, compared with a meat-based diet. A key factor to how the plant-based diet affected the metabolic risk factors seem to be whether it was nutritious or not. It was more difficult to distinguish the different vegetarian diet patterns effect on metabolic syndrome because enough information was lacking to draw conclusions.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingår ofta komplexa arbetsuppgifter. I sjukhusmiljö är sjuksköterskan omvårdnadsansvarig och samordnar vården inom de olika yrkesprofessionerna. För sjuksköterskan finns det en utsatthet och exponering av olika typer av stress då de ofta arbetar i ett högt tempo och med flera arbetsuppgifter samtidigt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och hur den inverkar på omvårdnadsarbetet.Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie. Tio kvalitativa studier valdes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL och utgör grunden för litteraturstudiens resultat. Datamaterialet som samlas in handlar om grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och har analyserats genom en allmän litteraturöversikt.  Resultat: Resultatet visar att det finns flera faktorer som gör att sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress ökar. Efter analys av data framkom tre huvudteman och sju subteman. Resultatets tre huvudteman är hög arbetsbelastning, teamwork och coping strategier. Resultatets sju subteman är brist på personal, arbetstider/övertidsarbete, ökade krav på dokumentation, kroppsliga och mentala effekter, arbetsmiljö, otillgängliga läkare och bristande ledning. Den starkaste faktor till arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning.  Slutsatser: Långvarig arbetsrelaterad stress utan tillräcklig återhämtning medför negativa skadliga effekter för sjuksköterskans hälsa. Kvalitén på omvårdnaden riskerar att minska.

Several organizations actively work for children's rights to a safe and secure upbringing (WHO, 2022b; UNICEF, 2021). Despite this, over 1 billion children were exposed to physical, sexual, or psychological/emotional harm in 2021 (WHO, 2022c). Children exposed to maltreatment, abuse, and neglect during childhood are affected in their attachment, self-esteem, and trust. They are also at risk for higher vulnerability to physical illness, mental illness, eating disorders, alcohol- or drug abuse, and developing criminal behavior. The current systematic literature review aims to provide further knowledge about how professionals identify child maltreatment and which influencing factors affect the professionals’ actions to the suspicions. The study reviews nine articles together with a literature background to identify patterns and shortcomings. The current study highlights that indications of maltreatment are recognizable, despite if the definition of maltreatment is occasionally viewed as non-specific. Recognized indications are, among other things, visible changes, damage to the body, and changes in behavior and actions. The study also shows that professionals often lack knowledge and awareness of child maltreatment. Factors that inhibit action include culture, values, fear of misjudging the situation, or negative impact on the relationship with the child's network. It could also be due to organizational deficiencies such as time and resources. / Barns rättigheter till en trygg och säker uppväxt, arbetar flera organisationer aktivt för (WHO, 2022b; UNICEF, 2021). Trots detta utsattes över 1000 miljarder barn för fysisk-, sexuellt-, eller psykiskt/känslomässigt skada, under 2021 (WHO, 2022c). Barn som exponeras för misshandel och försummelse under dess uppväxt, påverkas såväl i deras anknytning, självkänsla och tillit. De löper även högre risk för fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa, ätstörning, alkohol- och drogmissbruk samt utveckla kriminellt beteende. Aktuell systematiska litteraturöversikt syftar till att tillgodose ytterligare kunskap om hur yrkesverksamma identifierar barnmisshandel samt vilka faktorer som påverkar dess agerande på misstankarna. Studien granskar nio forskningsartiklar, tillsammans med bakgrunds litteratur för att identifiera mönster och brister. Aktuell studie påvisar att indikationer på misshandel är igenkännbara, trots att definitionen utav misshandel ibland ses som ospecifik. Indikationerna är bland annat synliga förändringar och skador på kroppen samt förändringar i beteende och agerande. Studien påvisar också att yrkesverksamma saknar kunskap och medvetenhet om barnmisshandel. Faktorer som hämmar agerande var bland annat kultur, värderingar, rädsla att missbedöma situationen eller negativ påverkan på relation till barnets nätverk. Det kunde även vara utifrån organisatoriska brister så som tid och resurser.

Tidigare forskning om socioekonomiskt utsatta områden visar att det krävs förenade krafttag från inte bara myndigheter utan även civilsamhällets aktörer. Sådana krafttag medverkar till ett långsiktigt och förebyggande arbete mot minskad utsatthet och ökad hälsa för medborgarna. Därför undersöker denna studie en strategisk samverkansgrupp för pappor som idag verkar i ett av Göteborgs socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med studien var att undersöka pappors upplevelser av en strategisk samverkansgrupp i ett utsatt område, ur ett hälsopedagogiskt perspektiv. I studien används en kvalitativ metod där tio pappor intervjuas om sina upplevelser. Resultatet visar bland annat att samverkan bidrar till pappors ökade delaktighet i beslutsfattandeprocesser, samt utökade sociala nätverk. Samtidigt indikerar resultatet att samverkansgruppen är en community of practice (CoP) som gör det möjligt att skapa ett större socialt kapital som byggs upp av förtroendebaserade relationer. Det ger förutsättningar till att lärande kan äga rum och utvecklar både kollektivt och individuellt empowerment. Likaså förstås gruppens sociala kapital i samband med utökat empowerment som hälsofrämjande- och lärandeprocesser. Pappornas empowerment ses genom deras upplevelser av utökat självförtroende via kollektiva och individuella handlingar. Det i sin tur genererar ny kunskap som upplevs positivt vad gäller identiteten som pappa och medborgare i området.