Utrikes föddas möjlighet till ett etablerat karriärliv i Sverige är ett återkommande ämne i olika kartläggande rapporter, statistiska analyser och forskningsartiklar. Forskning visar att tidigare kunskaper som individen tillägnat sig i ett annat land kan möjligen erkännas i Sverige om individen investerar i nya former av kapital. Dessa studier lyfter mest positiva berättelser och betonar betydelse av att tolka karriärutveckling inte bara i termer av etnicitet,migration och kulturella skillnader utan som en del av individernas större narrativ om deras framgång i det nya svenska sammanhanget. Syftet med denna studie är att se hur utrikesfödda som kommer från samma land och således från samma kulturella kontext och som flyttar till Sverige som vuxna ser på sin karriärutveckling i det nya landet. Metoden som valts för denna studie är semistrukturerade intervjuer som också har inslag av livsberättelser. Intervjuerna analyserades med hjälp av Hodkinson och Sparkes Careership-teori och olika teoretiska begrepp kring kapitalets betydelse som tidigare forskning har funnit stöd i. Tematisk analys valdes för att redogöra och analysera studiens resultat. Resultaten visade att intervjupersonernas resa i Sverige möts både av hinder och möjligheter. Analysen tyder påatt det som däremot leder till hållbara karriärer och som egentligen kan omvandla möjliga hinder till möjligheter är människornas investering i nya kunskaper. För att gå igenom de olika brytpunkterna och hantera dem på bästa möjliga sätt intar individen ett pragmatiskt rationellt förhållningssätt. Undersökningen belyser betydelsen av att se utrikes föddaskarriärutveckling inte i termer av enstaka faktorer utan som ett kontinuerligt samspel mellan individens ständiga försök och det nya landets samhälleliga kontext. / The opportunity for foreign born people to have an established career in Sweden is a recurring topic in various survey reports, statistical analyses and research articles. Research shows that knowledge previously acquired in another country can be valued in Sweden if the individual invests in social and cultural capital. These studies also highlight mostly positive stories and emphasize on the importance of interpreting career development not only interms of ethnicity, migration and cultural differences but as part of the individuals' broader narratives of their success in the new swedish context. The purpose of this study is to see how foreign born people coming from the same country, and thus from the same cultural context, and who moved to Sweden as adults regard their career development in the new country. The method chosen for this study is one of semi-structured interviews that also have elements of life stories. The interviews were analyzed with the help of Hodkinson and Sparkes Careership theory and various concepts around capital theories that previous research has been based on. Thematic analysis was used in order to present and analyze the results of the study. The results showed that the interviewees' journey in Sweden came with both obstacles and opportunities. Analysis suggests that what leads to sustainable careers and can finally turn possible obstacles into opportunity is people's investment in new knowledge. Moreover, it finds that in order to go through the various turning points and deal with them in the best possible way, individuals adopt a pragmatically rational approach. The study highlights the importance of seeing career development not in terms of individual factors but as a continuous interplay between the individual's efforts and the new country's social context.

Syftet med denna c-uppsats är att belysa den diskurs som finns kring ekonomiskt bistånd och individer som erhåller försörjningsstöd i Svenska tidningar. Vidare är det av intresse att undersöka vad diskursen kan få för konsekvenser för individerna i fråga. Metoden som användes för att besvara syftet är kritisk diskursanalys. Efter genomläsning av artiklarna kunde tre teman identifieras och analysen delades därmed upp enligt dessa teman; att Malmö är en generös stad som betalar ut höga bistånd, kopplingar till arbetslöshet och arbetsmarknadsprogram samt slutligen kopplingar till utrikesfödda. Temana analyserades enligt Faircloughs tredimensionella modell. Det som arbetet resulterade i är att bidragstagare stigmatiseras. Diskussionen kring vilka begränsningar och möjligheter bidragstagare har är bristande i svenska nyhetstidningar. Detta eftersom artiklarna använder statistik och rapporter för att snarare rikta kritik mot lokalpolitiken, biståndshandläggare eller individerna som erhåller försörjningsstöd. / The purpose of this paper is to examine the discourse in Swedish newspapers  around financial aid and financial aid recipients. Furthermore it is of interest to examine what consequences this discourse could mean for the individuals in question. The method used to answer the purpose of this paper is critical discourse analysis. After reading the newspaper articles three themes were identified. The analysis was split up into three themes which were that Malmö is a generous city, referencing the amount they pay out in financial aid, that the discourse revolved around unemployment and unemployment programs and mentions of foreign-born individuals. Each theme was analyzed with Fairclough’s three dimensional model. The results show that financial aid recipients are stigmatized. There is limited discussion in Swedish newspapers about the limitations and opportunities that financial aid seekers face. This is because the articles in the newspaper are using statistics and official reports to criticize politicians, socialworkes as well as the financial aid recipients.

Bakgrund: En stor del av Sveriges befolkning är utrikesfödda, en faktor som innebär en ökad risk för sämre hälsa för individen. Många av barnen inskrivna i barnhälsovården har minst en utrikesfödd förälder. Detta ställer höga krav på BHV-sjuksköterskors kompetens. Forskning visar att BHV-sjuksköterskor upplever svårigheter med kommunikation med utrikesfödda föräldrar, vilket ger en oro för barnens hälsa. De utrikesfödda föräldrarna å sin sida upplever brister i bemötandet med sjukvården. För att säkerställa en jämlik vård är det av stort värde att få en bild av kunskapsläget kring utrikesfödda föräldrars upplevelser av barnhälsovården.  Syfte: Att beskriva utrikesfödda föräldrars upplevelser av primärvården med fokus på barnhälsovården.   Metod: Litteraturöversikt med 16 kvalitativa intervjustudier från olika länder. Deduktiv ansats med fem teman utifrån Madeleine Leiningers konsensusbegrepp miljö, hälsa, omsorg, människa och begreppet livsvärld.  Resultat: Huvudfynden utgjordes av rädsla för myndigheter, upplevelser av diskriminering och fördomar, upplevelser av dåligt bemötande kopplat till ursprung och svårigheter att navigera i sjukvårdssystemet, språkbarriärer och svårigheter med tolkanvändning. Särskilt rädslan för att barnet skall omhändertas av myndigheterna var stark och spridd över länderna i översikten. Dåligt bemötande kopplade ofta föräldrarna till sitt ursprung. Negativa upplevelser ledde ibland till att föräldrarna undvek hälso- och sjukvården om de kunde.   Slutsats: Gott bemötande är grundläggande för tilliten till vårdpersonal inom BHV. Detta belyser vikten av att lagar och policys som understryker likabehandling och gott bemötande efterlevs. Resultatet av denna litteraturöversikt kan användas som reflektions- och diskussionsunderlag inom de verksamheter som möter denna patientgrupp. / Background: A large part of the population in Sweden is foreign-born, a factor increases the risk of poorer health for the individual. Many children enrolled in child health care (CHC) have foreign-born parents. This places high demands on the competence of CHC-nurses. Research shows that CHC-nurses experience communication difficulties with foreign-born parents, which causes concerns for the childrens' health. The foreign-born parents experience shortcomings in treatment from healthcare staff. To ensure equality in care, it is important to explore the state of knowledge regarding foreign-born parents' experiences of CHC.  Aim: To describe foreign-born parents' experiences of primary care with focus on CHC.  Method: Literature review with 16 qualitative interview studies from different countries. Deductive approach with five themes based on Madeleine Leininger's concept of environment, health, care, human and the construct of worldview.  Results: The main findings consisted of fear of authorities, experiences of discrimination and prejudice, experiences of poor treatment and difficulties in navigating the healthcare system, with language barriers and interpreters. Fear that the child will be taken into care by the authorities was strong and widespread. Parents often linked poor treatment to their ethnicity. Negative experiences sometimes led parents to avoid health care.  Conclusion: Kind treatment is fundamental for trust in healthcare personnel within CHC. This highlights the importance of complying with laws and policies that emphasize equal and kind treatment. The results of this literature review can be used as a basis for reflection and discussion within the units attending to this group.

This study has examined the main causes of high unemployment among foreign-born individuals by interviewing professionals within the field of practical social work. We have interviewed six supervisors within the labor market initiative Rusta & Matcha, an intervention for unemployed individuals carried out by private companies on behalf of the Swedish Public Employment Service. The results point to two main categories of causes for the high unemployment among foreign-born individuals: individual and structural/external factors. Individual factors include lack of language skills, low level of education, and limited work experience. Structural reasons include issues with validation and recognition of foreign qualifications, ethnic discrimination in the labor market, limited social networks, and cultural differences. Additionally, the results highlight how these causes affect different groups of foreign-born individuals. / Denna studie har undersökt de huvudsakliga orsakerna till den höga arbetslösheten bland utrikesfödda genom att intervjua professionella inom det praktiska sociala arbetet. Vi har intervjuat sex handledare inom arbetsmarknadspolitiska insatsen Rusta & Matcha, en åtgärd för arbetslösa utförd av privata företag på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Resultaten pekar på två huvudkategorier av orsaker till den höga arbetslösheten bland utrikesfödda: individuella och strukturella/externa faktorer. Individuella faktorer inkluderar bristande språkkunskaper, låg utbildningsnivå och begränsad arbetslivserfarenhet. Strukturella orsaker omfattar problem med validering och värdering av utländska utbildningar, etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, begränsade sociala nätverk och kulturella skillnader. Dessutom visar resultaten på hur dessa orsaker påverkar olika grupper av utrikesfödda

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på de språkliga hinder somutrikesfödda kvinnor som är analfabeter möter när de försöker integrera sig idet svenska samhället. Genom litteraturgenomgång och empirisk forskningmed kvalitativa intervjuer med sex illitterata invandrare kvinnor, identifieras flera viktiga aspekter som påverkar dessa kvinnors förmåga att lära sig svenska.Studien identifierar dess hinder som inkluderar kulturella skillnader, brist påtidigare utbildningserfarenheter, och det sociala trycket från att anpassa sig tillett nytt språk och en ny kultur. Forskningen undersöker olika strategier för attövervinna dessa hinder. Resultaten pekar på att språket spelar en avgöranderoll för att kommunicera och delta i samhället.För att överkomma dessa hinder föreslår studien strategier som inkluderarsvensk undervisning via modersmålet, digital undervisning och att använda digitala verktyg som kan ökad tillgång till delaktighet i samhället. Slutsatsen betonar vikten av att utforma integrationsåtgärder som tar hänsyn till despecifika behov hos analfabeter och tar sikte på att främja språkkunskaper ochkulturell förståelse för en mer framgångsrik integration i det svenska samhället, vilket i sin tur kan öka deras möjligheter till sysselsättning och social delaktighet. / The qualitative study focuses on the linguistic obstacles that foreign-bornwomen who are illiterate face when they try to integrate into Swedish society.Through a literature review and empirical research with qualitative interviewswith six illiterate immigrant women, several important aspects are identifiedthat affect these women's ability to learn Swedish.The research also examines different strategies to overcome these barriers.The results indicate that language plays a decisive role for integration andparticipation in society. The study identifies these barriers that includecultural differences, lack of previous educational experiences, and the socialpressure of adapting to a new language and culture. To overcome theseobstacles, the study suggests strategies that include Swedish teaching via themother tongue, digital teaching to use digital tools that can increase access toparticipation in society. The results emphasize the importance of designingintegration measures that consider the specific needs of illiterate people andaim to promote language skills and cultural understanding for a moresuccessful integration into Swedish society, which in turn can increase theiropportunities for employment and social participation.

Denna uppsats har undersökt kommunal arbetslöshet i 22 kommuner, vilka är geografiskt anslutande till Sveriges tre storstadsområden – Stockholm, Göteborg och Malmö. Uppsatsen har ämnat undersöka huruvida det föreligger signifikanta orsakssamband som påverkar kommunal arbetslöshet. Uppsatsen har även avsett undersöka om det finns tydliga skillnader i faktorer som påverkar arbetslöshetsnivån i de undersökta regionerna, samt förorts- och storstadskommuner emellan. För att besvara syftet har det i studien genomförts en regressionsanalys med paneldata för de undersökta kommunerna mellan åren 1996-2014. Förklaringsvariablerna, vilka ämnar förklara kommunal arbetslöshetsnivå, har varit kommunal inkomstskattenivå, medelårsinkomst, andel med minst tre års eftergymnasial utbildning, befolkningstäthet och andel utrikesfödda. Resultaten påvisar positiva samband för variablerna kommunal inkomstskattenivå, medelårsinkomst, befolkningstäthet och utrikesfödda, vilket innebär att när dessa faktorer förändras påverkas även kommunal arbetslöshetsnivå i motsvarande riktning. Den enskilda förklaringsvariabel som har ett negativt samband med arbetslöshet är andel med eftergymnasial utbildning, vilket innebär att när denna faktor förändras påverkas kommunal arbetslöshet i motsatt riktning. Resultaten visar skillnader i kommunal inkomstskattenivås påverkan på arbetslöshet storstads- och förortskommuner emellan, då storstadskommuner visar ett starkare sådant samband. Inga övriga skillnader i variablernas påverkan på arbetslöshet kan tydligt urskiljas ur resultaten. Den tydligaste skillnaden regionerna emellan är sambandet mellan utrikesfödda och arbetslöshet, vilket är positivt för Stockholmsregionen, men negativt för Malmö- och Göteborgsregionerna. Resultaten påvisar också skillnader i hur starkt variablerna kommunal inkomstskattenivå och andel med eftergymnasial utbildning påverkar arbetslösheten. Sambandet mellan kommunal inkomstskattenivå och arbetslöshet är starkast i Göteborgsområdet, i förhållande till övriga undersökta områden, och variabeln eftergymnasial utbildning har starkast påverkan på arbetslöshetsnivån i Malmöområdet, i relation till övriga två områden. / This thesis has examined the unemployment rate in 22 municipalities that are geographically connected to the metropolitan areas of Stockholm, Gothenburg and Malmö. The aim has been to examine whether there are distinct differences in factors that effect the municipal unemployment rate. The thesis has also aimed to investigate distinct differences in municipal unemployment rate in suburban and metropolitan municipalities. A regression analysis of panel data between the years 1996-2014 has been estimated and the explanatory variables are level of municipal income tax, average annual income, proportion of individuals with a higher educational level of three years or more, population density and proportion of foreign born.   The results indicate positive relationships between the variables municipal income tax, average annual income, population density and foreign born, which means that whenever these factors alter – the municipal unemployment rate does so as well. The sole explanatory variable with a negative relationship to municipal unemployment rate is education, which means that if the level of education changes, the unemployment rate alters in the opposit direction. The results also indicate differences in how strongly the municipal income tax effect the unemployment rate in suburban and metropolitan municipalities, since metropolitan municipalities indicate a stronger relationship between this variable and the unemployment rate. Moreover, there are no clear differences in the variables’ effect on the municipal unemployment rate. The most distinct disparity between the three regions is the relationship between the proportion of foreign born and municipal unemployment rate, which solely is positive for the region of Stockholm and negative for the regions of Malmö and Gothenburg. The results also indicate differences in how strongly the variables of municipal income tax and level of education affect the unemployment rate. The relationship between municipal income tax and unemployment rate is most powerful in the region of Gothenburg, in comparison to the other two regions, and the variable of level of education effect the region of Malmö the most.

Elderly people with a different cultural background than swedish is now a targeted group that is becoming more relevant in elderly care. The swedish elderly care has also focused much of the work to be carried out according to a salutogenic approach and several development projects in this perspective has been practiced in many parts of the country's municipalities. The purpose of this study was to create a greater understanding of the care managers work with foreign-born elderly people from a salutogenic approach. For us to be able to answer the purpose of the study we collected empirical material through semi-structured interviews from five care managers from two different municipalities in central Sweden. The results are presented and analyzed based on the collected empirical data that we then tied together with the key concepts and previous research. The results showed that the challenges that the care managers encounter in their salutogenic approach is the language deficiencies and demands for action because they differ from the Swedish culture. In the discussion we write our thought about the future development concidering the care managers work with foreign-born elderly. / Äldre med en annan kulturell bakgrund än svenskt är idag en målgrupp som blir allt mer aktuell inom äldreomsorgen. Den svenska äldreomsorgen har även på senare år fokuserat mycket på att arbetet ska utföras genom ett salutogent förhållningssätt och flera utvecklingsprojekt inom perspektivet har utövats i flera delar av landets kommuner. Syftet med föreliggande studie var att skapa en ökad förståelse för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre utifrån ett salutogent förhållningssätt. För att besvara studiens syfte inhämtas studiens empiri genom semistrukturerade intervjuer från fem biståndshandläggare från två olika kommuner i Mellansverige. Resultatet presenteras och analyseras utifrån insamlad empiri som binds ihop med centrala begrepp och tidigare forskning. Resultatet visar till att de utmaningar som biståndshandläggare stöter på utifrån sitt salutogena förhållningssätt är språkbrister och krav på insatser som skiljer sig från den svenska kulturen. Slutligen lyfts en diskussion om framtidens utveckling för biståndshandläggarens arbete med utrikesfödda äldre.

Recently, there is an increasing interest and awareness on sustainability and sustainable development. Sustainability is comprised of the three E’s: environment, economy and equity. Of these three, the equity or the social sustainability component is often overlooked. As cities become more global and demographically diverse due to immigration, diversity’s impact to the city should be addressed through policies and plans. The content analysis and evaluation of city plans, policies and urban design examines their response to accommodating and including inter-cultural diversity using identified indicators of social sustainability and equity. This study finds that the length of time a city has been a foreign-born population hub does not statistically impact its integration of social sustainability measures in its comprehensive and sustainability plans. It concludes with best practices of sample cities and discussion on how city and other jurisdictions’ plans can incorporate, address and measure immigrant and inter-cultural responsiveness through social sustainability and equity concerns.

Bakgrund: Telefonrådgivning på vårdcentral utgör en stor del av distriktssköterskors arbete. När distriktssköterskor saknar visuell kontakt med vårdsökare i telefonen ställs andra krav på kommunikationen mellan distriktssköterskor och vårdsökande. I takt med den ökade invandringen i Sverige träffar distriktssköterskor på utlandsfödda vårdsökande med språkförbistring i allt större utsträckning. Det behövs därför mer forskning inom detta område. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral till vårdsökande som inte har svenska som modersmål. Metod: Designen på studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet utgjordes av tio intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentral. Analys gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträder fyra kategorier Att främja samspel i kommunikationen, Att träffa på svårigheter/ hinder i samtalet, Att använda organisatoriska strategier, Att använda sin kompetens. Slutsats: Att nå överensstämmelse i kommunikationen ansågs som något av det viktigaste i arbetet med telefonrådgivning.  Kulturella skillnader och språkförbistring gjorde telefonrådgivningen utmanande. Andrahandsinformation gjorde det svårt att veta att korrekt information gavs samt att sekretessen upprätthölls. Distriktssköterskorna beskrev oro för felbedömning vid samtal med uppringare med språkförbistring. Att förmedla trygghet ansågs viktigt vid telefonrådgivning till utlandsfödda vårdsökare. Distriktssköterskorna i studien eftersökte organisatoriskt stöd och utbildning för att lättare kunna arbeta med telefonrådgivning. / Background: Telephone advice and triage at health care centers constitutes a big part of the daily tasks a district nurse perform. As the tele nurses lacks visual contact with their patients, there are greater demands in the communication as opposed to face-to-face encounters. As the immigration increases in Sweden, the district nurse encounters an increasing amount of foreign born callers with language barriers. Therefore, more research in this area is necessary. Aim: The aim of this study is to describe distric nurses experiences of telephone nursing to healthcare seekers with other native language than Swedish. Method: The study design is a qualitative descriptive interview study with an inductive approach. Data was collected through ten individual interviews with district nurses in health center and the data was analyzed by content analysis. Results: Four categories emerged from the analysis: To encourage synergetic communication, To encounter obstacles in the conversation, To practice organizational strategies, To utilize one's competence. Conclusion: To pursue mutuality in communication and to conclude a common decision was seen among the most important aspects of the telephone nursing advisory. Cultural differences and language barriers caused the telephone nursing to become a challenging task for the nurses. Secondary information received through friends and relatives introduced an uncertainty to determine information correctness and whether the secrecy remained upheld. The district nurses expressed concern of misjudgment during conversations with callers who showed language inabilities. To bring security was noted as crucial in telephone nursing for foreign born callers. Furthermore, the district nurse needs to be confident in oneself. The district nurses in this study sought for organizational support and education.

The purpose of the study is to investigate foreign-born outside Europe with a foreign academic degree, their experience of meetings and entry into the Swedish labor market. The method we used to achieve the purpose is a qualitative method in the form of semi structured interviews. The analysis method for the study is thematic analysis where common themes were found and discussed based on the theories and previous research results. The purpose of the study has been answered in the result section according to the following theme: Education- obstacles and opportunities, ethnic discrimination and integration in the labor market. In conclusion, the study results clearly show how important it is to highlight the obstacles and opportunities that characterize this academic group in the labor market. The key factors behind an effective establishment according to our result section are better acceptance of foreign academic degree from employers, less waiting time for validation of education, more experience from Swedish labor market and various contacts and networks. / Studiens syfte är att undersöka utrikesfödda utanför Europa med utländsk akademisk examen, deras upplevelser och erfarenheter av möten med och inträden på den svenska arbetsmarknaden. Metoden som vi använt för att uppnå syftet är en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden för studien är tematisk analys där gemensamma teman hittades och diskuterades utifrån teorier och tidigare forskningsresultat som utgångspunkter. I resultatdelen har studiens syfte besvarats enligt följande teman: Utbildning -hinder och möjligheter, etnisk diskriminering och integration på arbetsmarknaden. Sammanfattningsvis så visar studiens resultat klart och tydligt hur viktigt det är att belysa de hinder respektive möjligheter som kännetecknar denna akademiska grupp på arbetsmarknaden. De viktigaste faktorerna bakom en effektiv etablering enligt vad vår resultatdel visar på är: bättre acceptans av examen från hemlandet från arbetsgivarnas sida, mindre väntetid för validering av utbildning, mer erfarenhet från svenskt arbetsliv samt olika kontakter och nätverk.