The Swedish government has decided to add programming to the Swedish curriculum to strengthen students’ digital skills. The teachers who will teach programming do not always know programming themselves. Because of that, KTH Royal Institute of Technology researchers are planning to start an initiative of creating a Massive Open Online Course (MOOC) in fundamental programming in Swedish for those teachers. Interpreting error messages given by the compiler is one problem with learning programming. An aim of this study is to lower that threshold. The study seeks to identify common misconceptions about programming among novice programmers in order to design a static analyser that investigates code written by students and provides formative feedback to help students in their own learning process. The study combines the constructivist theory of learning with views about formative assessment in order to automate the process that is usually done by a teacher or teaching assistant when assessing code. A phenomenographic study is done in order to identify teachers’ perceptions of common misconceptions about programming by interviewing five active teachers at KTH. The results of that study are used to construct code examples that correspond to these misconceptions. Those results lead to the design and implementation of a software that detects these problems in code. That software is evaluated using a larger set of test data, consisting of 77 errors divided into five larger programs, inserted by independent individuals. From the initial study, five categories of misconceptions are given. Of the 77 errors, the majority are correctly positioned and almost all are given a good hint about the position. About a quarter of the errors are parse errors, which never reach the analysing part of the software that demands the program to be parsable. The study shows that we have succeeded both in designing and implementing a software that detects the identified misconceptions with good results. In the context of a MOOC, the software might require an extension with a more advanced parser and also dynamic analysis to be able to test the correctness of the students’ programs. The software is limited to handle the language Javascriptish, which is a subset of JavaScript. / För att stärka den digitala kompetensen bland svenska grundskole och gymnasieelever har programmering lagts in i läroplanen. De lärare som är tänkta att hålla i denna programmeringsundervisning har själva inte alltid tillräckliga kunskaper i programmering, varpå ett initiativ för att hålla en storskalig, öppen och internetbaserad kurs (MOOC) på svenska har startats av forskare på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). En av svårigheterna med att lära sig programmering är att förstå meddelandena som kompilatorn ger. Ett mål med denna studie är att sänka denna tröskel för studenten. Denna studie ämnar identifiera vanliga missuppfattningar om programmering hos nybörjare, för att designa en programvara som utför statisk analys av kod skriven av studenter och därefter ge återkoppling kring dessa missuppfattningar. Studien kombinerar den konstruktivistiska teorin om lärande med tankar om formativ bedömning för att automatisera den process som vanligtvis görs av en lärare eller lärarassistent vid bedömning av kod. En fenomenografisk studie görs för att identifiera lärares uppfattningar om vanliga missuppfattningar kring programmering genom att intervjua fem verksamma lärare på KTH. Resultatet från den studien används sedan för att konstruera kodexempel som belyser de identifierade missuppfattningarna. Därefter designas och implementeras en mjukvara som sedan evalueras genom att analysera totalt 77 fel, konstruerade av oberoende individer, uppdelade på fem större program. Den initiala studien resulterar i fem olika kategorier av missuppfattningar. Av de 77 evaluerade felen ger majoriteten en korrekt positionsangivelse och nästan alla ger en god indikation över var felet ligger. Omkring en fjärdedel av felen är parsningsfel, vilka aldrig når huvudmjukvaran som kräver att programmet är parsningsbart. Studien visar att vi lyckas designa och implementera en programvara som med goda resultat upptäcker vanliga missuppfattningar kring programmering hos nybörjare, baserat på det teoretiska ramverket. I kontexten av en kurs på internet kan programvaran behöva utvecklas med en mer avancerad syntaxanalys (eng. parser) samt lägga till dynamisk analys av program för att även kunna testa programmens korrekthet. Programvaran är begränsad till att analysera kod skriven i språket Javascriptish, vilken är en delmängd till JavaScript.

Frühe literale Kompetenzen gelten als wichtige Lernvoraussetzungen, auf denen der schulische Schriftspracherwerb aufbaut. Mithilfe einer frühzeitigen Diagnostik kann Schwierigkeiten im Erwerbsprozess vorgebeugt werden. In diesem Beitrag werden die Gütekriterien eines neu entwickelten, digitalen Instruments zur Erfassung früher literaler Kompetenzen für das erste Schuljahr vorgestellt. Das Verfahren umfasst Aufgaben zu basalen Kompetenzen, phonologischer Bewusstheit, Buchstabenkenntnis und erstem Lesen. Es liegt für den Beginn und die Mitte des Schuljahres in Parallelformen vor und wurde an zwei großen Stichproben (N = 1.042 bzw. 809) im Land Brandenburg normiert. In Teilstichproben wurde die Konstruktvalidität anhand des IEL-1 und des CFT 1-R ermittelt. Die Itemkennwerte ebenso wie die Befunde zu den Hauptgütekriterien weisen darauf hin, dass sich das Verfahren zur Routinediagnostik von Schulbereitschaft bzgl. früher literaler Kompetenzen in der Jahrgangsstufe 1 eignet. Damit liegt ein Verfahren vor, welches aus psychometrischer Sicht einen Zugewinn für die pädagogische Praxis liefert und in der schulischen Anwendung eine hohe Akzeptanz erfährt. / Early literacy skills are crucial for later reading achievements. Therefore, classroom assessment is essential for promoting reading success. Low-threshold assessment by educational staff is presently not very common in German primary schools. This study examined the validity and reliability of a digital assessment tool designed to measure early literacy skills in grade 1 of German primary school (ILeA plus Deutsch A). Two cohorts of children (N = 1,042/809) completed the assessment for phonological awareness, alphabet, and reading skills using a PC / laptop. The tool exhibited satisfying item properties (item-total correlation range = .87 to .98) and good internal consistency (all > .90). Correlations between scores for the tool and paper-pencil control tests were high (IEL-1, r = .58 / .67). The psychometric properties suggest that digital assessment of early literacy skills has the potential to improve assessment practices for classroom use. In addition, the easy application and automated calculations of the children's results were well received by the teachers.

Formative assessment is an educational approach that challenges the traditional summative ways of teaching. Although formative assessment has been found to stimulate learning development, it also involves difficulties for teachers to implement. Moreover, a tendency of blending summative and formative assessment has caused complications among both teachers and students. Furthermore, students require support, clear instruction, and training of self-regulation in order for formative assessment to be efficient. The present study aims to explore what research say about the challenges and needs of teachers and students concerning formative assessment as well as find connection points between the perspectives of teachers and students. The study is a research overview conducted through a thematic analysis of ten empirical studies. The data is collected by database research using specific delimitations with means to analyze studies significant to the aim and target demography of research, which is secondary education English as a foreign language (EFL) teachers and students. The findings suggest four themes: Teachers’ lack of time, support, or knowledge; Students’ need for clear instruction and thorough guidance; Difficulties in interactions and expectations; and Clashes with summative habits and a grade-oriented mindset. The discussion aligns these themes with theory on formative assessment and examines its alignment with policy documents as well as a Swedish secondary education EFL context. The present study offers an insight into problematic areas regarding challenges and needs of formative assessment.

Syftet med arbetet är att undersöka eventuella vinster med att använda anonyma digitala enkäter i filosofiundervisningen i gymnasieskolan. Utgångspunkten är vissa elever kan vara mindre benägna att delta muntligt under filosofilektioner jämfört med lektioner i andra ämnen, vilket delvis kan kopplas till att eleverna upplever att de riskerar att utsättas för epistemisk orättvisa i form av vittnesorättvisa. Undersökningen har genomförts i samband med en lektionsserie i epistemologi som genomfördes på en VFU-skola. Tre olika datainsamlingsmetoder har använts: semistrukturerade gruppintervjuer med syfte att undersöka vilka hinder elever upplever i filosofiundervisningen och huruvida anonyma digitala enkäter kan hjälpa dem att övervinna dessa, två kvantitativa flervalstest med syfte att testa elevernas epistemologikunskaper före och efter lektionsseriens genomförande samt en deltagande klassrumsobservation med fokus på metodens hjälp i den formativa bedömningen. Resultatet visar att anonyma digitala enkäter har god potential att fungera som ett stöd i filosofiundervisningen i förhållande till de olika utmaningar som diskuteras i arbetet. / The purpose of this study is to investigate potential benefits of using anonymous digital surveys in Swedish upper secondary school philosophy education. The study assumes that some students may be less inclined to participate orally during philosophy lessons compared to lessons in other subjects, which can partially be linked to students perceiving a risk of being subjected to epistemic injustice in the form of testimonial injustice. The study was conducted in conjunction with a series of lessons on epistemology, which were taught at a placement school. Three different data collection methods were used: semi-structured group interviews aimed at exploring the obstacles students experience in philosophy education and whether anonymous digital surveys can help them overcome these obstacles, two quantitative multiple-choice tests aimed at assessing students' knowledge of epistemology before and after the lesson series, and a participatory classroom observation focusing on the method's benefits for formative assessment. The results indicate that anonymous digital surveys have good potential as a benefit within philosophy education in relation to the various challenges discussed in the study.

No description available.

No description available.

No description available.

Undervisning och lärande är grundbultar i ett modernt demokratiskt samhälle. Dessa aktiviteter sker i stor utsträckning av lärare vilka bär ansvaret för att utbilda framtidens generationer. Inom utbildningsväsendet existerar en rad olika läromedel såsom böcker och datorer vilka ofta tenderar att vara statiska i sitt förhållande till eleven. Enligt internationella kunskapsmätningar har svenska elevers matematiska kunskap stagnerat de senaste två decennierna, även om en vändning har skett de senaste åren. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett för stort fokus hos bl.a. lärare och matematikböcker ägnats åt procedurella färdigheter snarare än begreppslig förståelse. Detta i kombination med lärares upplevda svårigheter kring att tillämpa ett formativt arbetssätt kan innebära hinder för elevers matematiska kunskapsutveckling. Flera digitala verktyg har utvecklats för att stötta lärare och elever i deras lärandeprocess. Ett sådant digitalt verktyg är Mentimeter som utvecklats för att öka interaktionen mellan en presentatör (t.ex. en lärare) och dess publik. Mentimeterär inte avsett specifikt för en lärandekontext och det finns idag ingen etablerad utgivning av läromedel som använder Mentimeter för skolans värld. Det här examensarbetet har med bakgrund av detta haft som mål att designa och konstruera ett matematiskt läromedel med hjälp av Mentimeter, ämnat för att utveckla elevers förståelse för ett matematiskt begrepp (funktioner). Detta har gjorts med en designbaserad forskningsmetodik vilket är en metod som lämpar sig väl för att utveckla tekniska artefakter inom en skolkontext samt undersöka hur den utvecklade artefakten fungerar i en specifik kontext. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelse av att använda det utvecklade läromedlet och med den kunskapen, genom en iterativ process utveckla och samtidigt öka förståelse för hur ett digitalt utbildningsverktyg kan möjliggöra ett formativt arbetssätt. Ett grundantagande inom ramen för detta examensarbete är att ett formativt arbetssätt kan bidra till ett ökat lärande och därmed ökad förståelse för funktionsbegreppet, men att det behövs mer kunskap för att förstå sambandet mellan didaktisk teori och hur den kan användas inom en skolkontext. Detta examensarbete utgår både från en konstruktivistisk och en sociokulturell syn på lärande. Motiveringen av denna breda syn på lärande är att det möjliggör en mer induktiv ansats i förhållande till tolkningen av studiens resultat. Studiens resultat är en“Mentimeter-modul” som designats för att möjliggöra ökad förståelse för matematiska begrepp, samt en teoretisk förståelse för hur modulen upplevts av lärare i en skolkontext. Vidare visar studiens resultat på vikten av att lärare använder Mentimeter-modulen som ett komplement till den ordinarie undervisningen istället för att låta verktyget agera som en egen aktör. Slutsatsen är att den utvecklade Mentimeter-modulen upplevs möjliggöra ett formativt arbetssätt om syftet med modulen tydliggörs och lärarna ser på modulen som ett komplement till sin ordinarie undervisning. / Teaching and learning could be considered as cornerstones of a modern democratic society. These activities are largely being practiced by teachers who are in part responsible for educating future generations. In the education system, there are a number of different teaching materials such as books and computers, which often tend to be static with no or little interaction with the student. According to international surveys the mathematical knowledge among Swedish student’s has stagnated over the past two decades, although a turnaround has taken place in recent years. A possible explanation for this may be that too much focus has been devoted to procedural skills rather than conceptual understanding. This, combined with teachers' perceived difficulties in applying a formative approach, can slow down the development of students' mathematical knowledge. Several digital educational tools have been developed to support teachers and students in their learning process. One such tool is Mentimeter, which was developed to increase the interaction between a presenter (e.g. a teacher) and its audience (e.g. a student). Mentimeter is not intended specifically for a learning context and there is currently no mathematical educational materials developed with the software and that is accessible for everyone with a Menitemeter account. This master thesis has aimed to design and construct a mathematical teaching aid with the help of Mentimeter, intended to develop students' understanding of a mathematical concept (functions). This has been done with a design-based research methodology which is suited for exploring learning environments and gaining deeper theoretical understanding by introducing a designed technical artifact in the context that is being observed. The purpose of this Master Thesis has been to investigate teachers' experience of using the developed teaching aid and with that knowledge, through an iterative process develop understanding on how a digital educational tool can enable a formative approach. A basic assumption made by the authors of this study is that a formative approach can contribute to increased learning andthus increased understanding of the concept of a function. But more knowledge is needed to understand the connection between the didactic theory and how it can be applied in a school context. This study is based partly on a constructivist view of learning but also on a socio-cultural perspective. The motivation for this broad view of learning enables a more inductive approach in relation to the interpretation of the study results. The results of this thesis are a “Mentimeter module” designed to enable an increased understanding of mathematical concepts, as well as a theoretical understanding of how the module is experienced by teachers in a school context. Furthermore, the study shows the importance of teachers using the Mentimeter module as a complement to their regular teaching activities instead of letting the digital education tool act on its own. The conclusion is that the developed Mentimeter module is perceived to enable a formative approach if the purpose of the module is clarified and the teachers see the module as a complement to their established experience andprevious knowledge.

In this study, we examine how teachers in compulsory school for pupils with ID describes their knowledge assessment process and knowledge assessment practices. The purpose of the study is to contribute knowledge about knowledge assessment as an ideological practice in compulsory school for pupils with ID. Schiro´s (2013) teaching ideologies serve as the theoretical perspective in the analysis of the data. The study is a qualitative interview study conducted through ten semi-structured interviews with teachers working in compulsory school for pupils with ID. The study is based on the following research questions: • How do teachers describe the assessment practice in compulsory school for pupils with ID focusing on syllabus in subjects? • How do teachers describe the assessment process? • What traces of teaching ideologies are visible in the teachers' descriptions of knowledge assessment? From the study´s three research questions, the results shows that knowledge assessment is a cyclical process where several aspects interact and influence how the assessment is conducted and understood by the teachers. It is a complex and significant task for teachers to carry out, contributing to both students´ knowledge progression and the development of teaching. For the special education profession, knowledge assessment and grading are key areas highlighted in the degree ordinance. The special education teacher is also expected to serve as a qualified dialogue partner on matters related to learning and knowledge development for students with intellectual disabilities. / I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskola beskriver sin kunskapsbedömningsprocess och kunskapsbedömningspraktik. Syftet med studien är att bidra med kunskap om kunskapsbedömning som ideologisk praktik i anpassad grundskola. Som teoretiskt perspektiv i studien används Schiros (2013) undervisningsideologier i analysen av empirin. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i anpassad grundskola. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: • Hur beskriver lärare bedömningspraktiken i anpassad grundskolas inriktning ämne? • Hur beskriver lärare bedömningsprocessen? • Vilka spår av undervisningsideologierna synliggörs i lärarnas beskrivningar av kunskapsbedömning? Utifrån studiens tre frågeställningar visar resultatet att kunskapsbedömning är en cyklisk process där flera aspekter samverkar och påverkar hur kunskapsbedömningen bedrivs och förstås av lärarna. Det är en komplex och betydelsefull arbetsuppgift för lärare att genomföra,som bidrar till både elevernas kunskapsprogression och undervisningens utveckling. För speciallärarprofessionen är kunskapsbedömning och betygsättning en av de punkter som återfinns i examensförordningen. Specialläraren ska även agera som en kvalificerad samtalspartner när det handlar om lärande och kunskapsutveckling för elever med en intellektuell funktionsnedsättning.

Cette recherche documente les façons de faire l’évaluation formative d’enseignants de français du Lycée exerçant en contexte de classes pléthoriques au Sénégal. Le choix récent dans ce pays de l’approche par compétences invite à privilégier cette fonction de l’évaluation, au regard de son potentiel pour la progression des apprentissages des élèves (Allal & Mottier Lopez, 2005; Black & Wiliam, 2009; Morrissette, 2010). Cependant, les orientations ministérielles concernant sa mise en œuvre sont très générales, et jusqu’ici, la recherche a laissé dans l’ombre son application en contexte de classes pléthoriques. Puisant au domaine des savoirs pratiques (Schön, 1983) et à une vision interactive et située de l’évaluation formative (Mottier Lopez, 2007; Morrissette, 2010), j’ai conduit une démarche de recherche collaborative auprès de 14 enseignants de français exerçant dans le même Lycée, ponctuée par 6 entretiens de groupe. Un premier registre d’analyse a décrit des façons de faire rattachées à trois dimensions de la pratique de l’évaluation formative: l’analyse du contexte de la pratique, la construction négociée du savoir et la gestion de l’effectif. Un second registre d’analyse de leurs façons de faire en contexte d’«étrangeté culturelle» (Douville, 2002) a permis de conceptualiser leur savoir-évaluer en relation avec leur façon d’interpréter les problèmes qui se posent aux élèves, leur conception de l’erreur et leurs manières de réinventer les modes d’accomplissement traditionnels de l’évaluation ancrés dans la culture scolaire. / This research documents the ways formative assessment is operationalized by French teachers working in the context of overcrowded classrooms in a Senegalese High School. The recent choice for implementing the competency-based approach in this country invites teachers to promote the use of formative assessment which is geared towards the provision of high quality learning (Allal & Mottier Lopez, 2005, Black & Wiliam, 2009 Morrissette, 2010). However, Ministerial guidelines for its implementation are very general, and so far, research has not been carried out as regards its application in overcrowded classes. Building on the field of reflective practice (Schön, 1983) and an interactive situated vision of formative assessment (Mottier Lopez, 2007; Morrissette, 2010), I led a collaborative research with 14 French teachers working in the same High School. Six focus groups discussions were carried out which shed light on three dimensions related to formative assessment practices: contextual analysis of teacher practices, the negotiated construction of knowledge and the management of the overcrowded classrooms. Analysis of formative assessment practices in the context of « cultural strangeness » (free translation) (Douville, 2002) helped to conceptualize their know-how on evaluation in light of how they interpret the problems faced by students, their conception of what error constitutes and the ways they reinvent the traditional performance evaluation methods rooted in the school culture.