Syftet med pilotstudien är att pröva hur rekommenderade metoder för att uppmuntra elevers metakognitiva tänkande kan användas. Metakognition handlar om ”att lära att lära” och är relaterat till begrepp såsom återkoppling, självreglering och formativ bedömning. Forskning visar att elever som får träning i metakognition ökar sina prestationer. Ett av skolans mål enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011/2017 är att eleverna ska utveckla förmågan att bedöma sina resultat. Jag har undersökt hur elever i årskurs sju besvarar och uppfattar metakognitiva frågor i ämnena bild och svenska. Eleverna svarade på metakognitiva frågor vid tre olika tillfällen: vid planeringen, under genomförande samt vid utvärderingen av arbetsuppgiften. I samband med frågorna svarade de även på en enkät om hur de uppfattade de metakognitiva frågorna. Avsikten är att använda pilotstudiens resultat för att bereda mark för en större studie. I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Resultatet visar att det är väsentligt att lärarna tar reda på elevernas olika förförståelse för de metakognitiva frågorna. Majoriteten av elever upplever de metakognitiva frågorna som oanvändbara, men av olika skäl. Om eleverna inte förstår frågorna tycker de att frågorna blir något utöver arbetsuppgiften. Om eleverna har en hög metakognitiv förförståelse kommer de att anse att frågorna är överflödiga. De flesta eleverna upplevde att de metakognitiva frågorna tog tid från den uppgift de skulle genomföra. Några elever uttryckte stort missnöje, stor frustration och irritation över frågorna. För att metakognitivt tänkande ska kunna tränas metodiskt med avsedd effekt, måste eleverna vara motiverade. En nyckelfaktor är att eleverna förstår vad träningen ska leda till. Detta behöver läraren arbeta med på olika sätt med olika grupper av elever. / This pilot study aims to test how recommended methods to promote students’ metacognitive thinking can be used. Metacognition is about “learning how to learn” and is related to conceptions like feedback, self-regulation and formative assessment. Research shows that students that get training in metacognition increase their performances. One of the goals according to the Swedish Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011/2017 is that students shall develop the ability to assess their results. I have examined how students in grade seven answer and apprehend metacognitive questions in the compulsory subjects Art and Swedish. The students answered metacognitive questions at three different times: when planning, when carrying through and when evaluating the task. In connection to answering the questions they also answered a questionnaire about their conception of the metacognitive questions. The intention is to use the result of the pilot study to prepare for a larger study. A qualitative research method has been used in this study. The result show that it’s substantial that the teachers find out about the students different preunderstanding of the metacognitive questions. The majority of the students find the metacognitive question useless, but for different reasons. If the students don’t understand the questions they think that the questions are something in addition to the task. If the students have a high metacognitive preunderstanding they will consider the questions as redundant. Most students thought that the metacognitive questions took time from the task they were supposed to do. Some students expressed great dissatisfaction, big frustration and irritation over the questions. To be able to train metacognitive thinking methodically with desired effect the students have to be motivated. A key factor is that the students understand what the training is supposed to leading. The teacher has to work in different ways with different groups of students with this.

Följande analys är baserad på en undersökning med 14 informanter och ämnar synliggöra vad svensklärare fokuserar på i sina bedömningar av elevtexter i svenskämnet i Stockholms gymnasieskolor. Resultatet visar att texternas kommunikativa kvaliteter och språkfunktion ges störst utrymme och mindre fokus ligger på språkformella aspekter. Det framkommer också att avancerade texter får mer precis bedömning medan sämre textkompositioner får mer generell. I uppsatsens analysavsnitt belyses dessa aspekter samt bedömningen av dem, hur de preciseras och formativt fungerar för elevens skriftspråksutveckling utifrån Lev Vygotskys teorier. Därefter diskuteras hur bedömningspraktiken påverkar undervisningen och vilka eventuella konsekvenser sådana tekniker kan förväntas ge. / The following analysis is based on a survey of 14 respondents and intends to make visible what Swedish teachers in the subject of Swedish focus on in their assessments of student texts, in Stockholm's upper high schools. The result shows that the communicative qualities of the texts and language functions are emphasized while the textual form, its linguistic correctness aspects, are given less focus. It also emerges that the advanced texts get more precise assessment, while poorer text compositions may be critiqued more generally. The essay’s analytical chapter confronts how these aspects are practiced, specified and utilized according to formative assessments based on Lev Vygotsky's theories. Then follows a discussion on how assessment practices affects teaching and what consequences one may expect from such an assessment culture.

In my essay, I take as starting point stories where I experience that the school context does not take advantage of the possibilities offered by the youth leisure center in gathering information about the students’ knowledge development. In my text I am going to reflect upon my irritation, how I acted and why I acted in a certain way in different situations with students. The aim of my essay is to examine how can I, in my role as a youth leisure center educator act, so that my assessment of the students can be a complement to the school’s assessment. I am even going to investigate what possibilities and learning opportunities offer the youth leisure center in being a complement to the school’s assessment procedure of students. I my essay, I will reflect on my dilemma on the hand, and on the other hand, taking different approaches and points of view. I will discuss how I interpret my actions and experience myself, but also my colleagues in the situations with the students, linked to Dreyfus and Dreyfus’s model of skill acquisition, as well as analyze my attitude by using Aristotle’s concepts of wisdom and understanding. Further on, I will discuss how the youth leisure center can be a complement to school based on peer interaction in practice and development-pedagogical perspectives, as well as through analyzing various governing documents. I conclude my essay with a reflection on my research questions, and how I perceive my task as a youth leisure center teacher to collaborate with the school in assessing the students’ knowledge development. / I min essä utgår jag från berättelser där jag upplever att skolkontexten inte tar till vara fritidshemmens möjligheter till att kunna bidra med information vad gäller elevernas kunskapsutveckling. Jag kommer i texten reflektera över min irritation, hur jag gjorde och varför jag gjorde det jag gjorde i olika situationer tillsammans med elev. Syftet är att undersöka hur jag, i min roll som fritidslärare kan agera på fritidshemmet så min bedömning av eleven kan vara ett komplement till skolan. Jag kommer även utforska fritidshemmets möjligheter och lärmiljöer skulle kunna vara ett komplement till skolan vid bedömningar av elever. I min essä kommer jag reflektera, kritisera och perspektivera förhållningssätt och synvinklar i mitt dilemma. Jag kommer att beröra hur jag tolkar och upplever mig själv men även kollegor i situationer med elever kopplat till Dreyfus och Dreyfus utvecklingsstegen, men också reflektera i mitt görande som fritidslärare över förhållningssätt klokhet och förståelse utifrån Aristoteles filosofi. Vidare ska jag diskutera hur fritidshemmet kan vara ett komplement till skolan utifrån samlärande i praktiken och utvecklingspedagogiska perspektiv, samt analys av olika styrdokument. Jag avslutar min essä med en reflektion över mina frågeställningar, och hur jag själv ser på mitt uppdrag som fritidslärare i samverkan med skolan kopplat till elevernas kunskapsutveckling. / <p></p><p></p>

I studien undersöks användningen av digital portfolio i bildämnet och hur den digitala portfolion ingår i att synliggöra lärandeprocessen, samt hur den kan skapa en pågående dialog mellan elev och lärare. Vidare undersöks den digitala portfolions roll i elevers delaktighet i bedömningsprocessen. Metoden är kvalitativ och stödjer sig på halvstrukturerade intervjuer med pedogog och elever från högstadiet som använder sig av digital portfolio i bildämnet. Resultatet visar att både pedagog och elever ser möjligheterna med den digitala portfolion vad det gäller synliggörande av elevernas lärprocess i bild. Ett multimodalt arbetssätt är en framgångsfaktor som bidrar både till synligheteten av lärprocess och bedömningsprocess, samt främjar alternativa kommunikationsformer. Hinder i att uppnå en synlighet och delaktighet i lärandeprocessen och bedömningsprocessen kan dels bero på att den digitala portfolion kan betraktas av eleverna som för abstrakt och därmed också negligeras, eller att eleverna inte ser eller har förstått värdet i att dokumentera. Ytterligare en faktor som är nödvändig för att eleverna ska känna sig delaktiga i, bland annat bedömningsprocessen, är att pedagogens feedback måste vara kontinuerlig och effektiv. Ur ett socialkulturellt perspektiv, med fokus på design för lärande, visar sig den digitala portfolion ha stor potential för synlighet och delaktighet i både lär- och bedömningsprocessen. / The study examines the usage of digital portfolio in the art subject and how the digital portfolio is a part of making the learning process visible. It also investigates how it facilitates an ongoing dialogue between student and teacher. In addition, the study aims to investigate the digital portfolio’s roll in making students involved in the assessment proceqss. The method used in the study is qualitative and relies on half structured interviews with a teacher and students from a Swedish högstadie (8th and 9th grade) who use digital portfolio in the art subject. The result indicate that both the teacher and students alike see the possibilities with the digital portfolio concerning visibility of the students’ learning process in the art subject. A factor for success is a multimodal working practice which contributes both to the visibility of the learning process and assessment process, while also encouraging alternative communication channels. Obstacles in accomplishing visibility in the learning and assessment process can be attributed to the students’ perceiving the digital portfolio as too abstract, consequently neglecting it, or that the students do not see the value in documenting. Yet another factor necessary for students to feel involved, especially in the assessment process, is that the teacher’s feedback needs to be continuous and effective. From a sociocultural perspective, with a focus on design for learning, the digital portfolio has proved to have great potential for visibility and participation in both the learning and assessment process.

I denna uppsats görs en ansats till att beskriva de åländska grundskollärarnas tolkning och praktiserande av formativt lärande, detta med ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Studien görs i ljuset av aktuella pedagogiska mediala inlägg och den trend kring formativa metoder som just nu råder. Resultatet baseras på aktuella nationella (Sverige och Finland) och internationella studier och forskningsöversikter samt aktuella teorier om formativt lärande. Empirin utgörs av en enkätundersökning riktad till samtliga grundskollärare på Åland. Resultat och syntes presenteras utgående från de två frågeställningarna: Vad inbegriper de åländska lärarna i begreppet formativt lärande, samt hur praktiserar de åländska lärarna formativt lärande och vilka samband kan utläsas på basen av förutsättningarna på Åland? De insamlade enkätsvaren består av kvalitativt material vilket sedan kvantifierats inför analyserna. Analyserna utgörs av deskriptiv kvalitativ sammanställning i form av tabeller och katalogisering av utsagor samt genomförande av kvantitativa sambandsanalyser bland annat med hjälp av index. Några allmängiltiga slutsatser låter sig inte formuleras på grund av ett stort externt bortfall men en del tendenser och antydningar träder fram i resultatet. Kring förståelsen av begreppet formativt lärande verkar de flesta åländska lärarna koppla ihop det med de tre metodfaserna: elevens nuläge, mål och vad nästa steg är. Få lärare drar paralleller till att formativt lärande också består av lärarperspektivet där denna skall (om)forma sin egen undervisning. Att feedbacken har en viktig roll inom formativt lärande framträder också i resultatet. Forskningsbaserade utvecklingsarbeten inom pedagogiska områden verkar inte vara utbrett på Åland. Vad gäller de sambandsanalyser som genomförs med bakgrundsvariabler - exempelvis lärarnas examinationsland och arbetserfarenhet - och index är det svårt att dra några slutsatser. Starkast samband går dock att finna mellan index Feedback och index Elevdelaktighet samt mellan index Feedback och index Kollegialt lärande. Resultatet antyder också att lärare med finländsk examen jämfört med de med svensk kan vara mer frekventa användare av formativa metoder. / In this thesis, an effort is made to describe the interpretation and practice of formative learning by the Åland elementary school teachers from a social science perspective. The study is conducted in the light of current pedagogical medial posts and the trend currently surrounding formative methods. The result is based on current national (Sweden and Finland) and international research studies and reviews as well as current theories of formative learning. The empirical data consist of a survey conducted for all primary school teachers in Åland. Results and ideas are presented on the basis of the two questions: What do the Åland teachers include in the concept of formative learning, and how do the Åland teachers practice formative learning and which correlations are possible to derive from the conditions in Åland? The collected survey data consist of qualitative material which then was quantified before the analysis. The analysis consists of a descriptive qualitative synthesis in the form of tables and cataloging of statements as well as the implementation of quantitative correlation analyzes using indexes. Although some general conclusions are difficult to formulate due to a large external drop-out, some trends and suggestions appear in the result. Regarding the concept of formative learning, most Åland teachers seem to make a link with the three methodological stages: the student's current situation, goals and what the next step is. Few teachers draw parallels to the fact that formative learning also consists of the teacher's perspective where the teacher should reshape his/hers own teaching. The fact that feedback has an important role in formative learning is also reflected in the results. Research-based developmental work in educational areas does not appear to be widespread in Åland. With regards to the correlation analysis carried out with background variables, such as the teachers' country of degree and work experience, and indexes, it is difficult to draw any conclusions. However, the strongest correlation can be found between feedback index and student-participation index as well as between feedback index and collegial-learning index. The result also suggests that teachers with Finnish degrees may be more frequent users of formative methods compared to teachers with Swedish degrees.

Academics encounter problems with the selection, evaluation, testing and implementation of e-assessment software tools. The researcher experienced these problems while adopting e-assessment at the university where she is employed. Hence she undertook this study, which is situated in schools and departments in Computing-related disciplines, namely Computer Science, Information Systems and Information Technology at South African Higher Education Institutions. The literature suggests that further research is required in this domain. Furthermore, preliminary empirical studies indicated similar disabling factors at other South African tertiary institutions, which were barriers to long-term implementation of e-assessment. Despite this, academics who are adopters of e-assessment indicate satisfaction, particularly when conducting assessments with large classes. Questions of the multiple choice genre can be assessed automatically, leading to increased productivity and more frequent assessments. The purpose of this research is to develop an evaluation framework to assist academics in determining which e-assessment tool to adopt, enabling them to make more informed decisions. Such a framework would also support evaluation of existing e-assessment systems. The underlying research design is action research, which supported an iterative series of studies for developing, evaluating, applying, refining, and validating the SEAT (Selecting and Evaluating an e-Assessment Tool) Evaluation Framework and subsequently an interactive electronic version, e-SEAT. Phase 1 of the action research comprised Studies 1 to 3, which established the nature, context and extent of adoption of e-assessment. This set the foundation for development of SEAT in Phase 2. During Studies 4 to 6 in Phase 2, a rigorous sequence of evaluation and application facilitated the transition from the manual SEAT Framework to the electronic evaluation instrument, e-SEAT, and its further evolution. This research resulted in both a theoretical contribution (SEAT) and a practical contribution (e-SEAT). The findings of the action research contributed, along with the literature, to the categories and criteria in the framework, which in turn, contributed to the bodies of knowledge on MCQs and e-assessment. The final e-SEAT version, the ultimate product of this action research, is presented in Appendix J1. For easier reference, the Appendices are included on a CD, attached to the back cover of this Thesis.. / Computing / PhD. (Information Systems)

<p>Internationalization of higher education is a collaborative responsibility academic and non-academic programs share to facilitate the integration of various student populations within the broader culture of the university. My dissertation project links First Year Writing (FYW) classes of domestic and international students to promote and evaluate their intercultural competence development. My research questions explore the use of reflective writing as a genre for formative assessment in the writing classroom and investigate the data it provides about students’ continuous learning. My research methodology combines qualitative analysis of reflective writing and quantitative analysis of intercultural competence development. Participants come from four sections of FYW courses spanning two semesters – Spring 2016 and Fall 2017. I collected reflective writing data from four embedded reflective journals and a final reflective essay assigned to students in each section. Using a grounded scheme, I applied thematic coding analysis of reflective writing and traced frequencies of codes. I also mapped students’ reflections onto the Developmental Model of Intercultural Sensitivity (DMIS; Bennett, 1993). Results from both coding methods contextualize and interpret students’ development in both intercultural competence and writing skills. I also share pedagogical, assessment, and administrative implications for more effective teaching of reflective writing and better continuous assessment of intercultural competence skills within the context of the linked course model curriculum. </p> <p> </p>

The dissertation thesis is focused on feedback on writing in English lessons, and describes its character and pupil's perception of its comprehensibility. The theoretical part defines feedback as a tool of pedagogical communication, which informs the pupil about the possibilities of improvement and progress and thus shapes pupil's development within the learning process as well as pupil's personality development. The topic of feedback is presented in the context of school assessment and teaching of writing, the issue of error is mentioned as the basis for corrective feedback and an incentive for learning. Also, writing and the specifics of its assessment are discussed. The empirical part, using the qualitative design of the multi-case study, builds on the data obtained by the interviews and the content analysis of the documents. The four case studies of teachers and their pupils illustrate how teachers and pupils perceive (corrective) feedback as a tool of pedagogical communication providing information on the possibilities of improvement and progress. The feedback on writing takes the form of grading (analytical rubrics), corrective feedback in the form of marking mistakes and problematic places in the work, written comments and oral comments when teachers hand the papers over. Pupils see feedback...

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur formativ bedömning kommer till uttryck i lågstadielärares yrkesutövning i skrivundervisning samt de utmaningar och svårigheter som det kan innebära. Undersökningen bygger på data som samlades in genom semistrukturerade intervjuer om formativ bedömning i skrivundervisningen. Metoden som användes för att analysera datan var innehållsanalys. Analysen genomfördes på det transkriberade intervjumaterialet. Resultaten visar att lärare har till viss del en samstämmig syn på vissa aspekter av formativ bedömning men resultaten avslöjar också vissa skillnader i lärarnas syn på formativ bedömning. Undersökningen visar att lågstadielärare lägger stor vikt vid elevernas self-efficacy och väljer därför att inte vara alltför kritiska till formen i elevernas texter. De fokuserar istället på de innehållsliga aspekterna i bedömningen av elevtexter som producerats av elever som befinner sig i den tidiga skriftspråksutvecklingen. Fokus skiftas successivt till formen i texterna i takt med att elevernas skriftspråk utvecklas. Lågstadielärare uttrycker även att deras formativa bedömning kan förmedlas både muntligt och skriftligt, men att båda kräver stor tidsåtgång. Just tid är något som lärare upplever som en bristvara och något som utgör ett hinder för den formativa bedömningen. Kamratbedömning, att vara närvarande i klassrummet, checklistor och att stötta eleverna under tiden som deras texter växer fram ses som särskilt effektiva formativa metoder.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra vilka former av arbets- och bedömningsmetoder som lärare väljer att använda sig av för att bedöma elevernas kunskaper och genom detta studera hur dessa kan betraktas som likvärdiga i ämnet samhällskunskap, årskurs 1-3. Syftet är även att synliggöra hur lärare som undervisar i ämnet, årskurs 1-3 uppfattar ramfaktorer, och ställa detta mot tidigare forskning huruvida faktorer kan påverka lärares förutsättningar att bedöma eleverna likvärdigt. I en enkätundersökning har lärare som undervisar i samhällskunskap, årskurs 1-3, svarat på frågor om bedömningsmetoder och vilka ramfaktorer de anser påverkar förutsättningar för bedömning. Lärare i undersökningen använder framförallt muntliga och skriftliga bedömningsmetoder, vilket indikerar på hög validitet och reliabilitet. Ramfaktorer som lärarna anser ha störst påverkan på deras möjlighet till att genomföra bedömningar är de pedagogiska- samt de administrativa ramarna. En likvärdig bedömning är svår att uppnå på grund av avsaknad av bedömningsstöd för årskurs 1-3. Lärarnas svar i undersökningen, gällande ursprungskälla av bedömningsmaterial samt användandet av bedömningsmatriser skiljer sig åt, vilket kan peka på skillnader av lärarnas tolkningar av styrdokumenten. / The purpose of this study is to highlight the forms of work- and assessment methods, that teachers choose to use to assess pupil’s knowledge and thereby study how these can be considered equivalent in the subject of social studies, grades 1-3. The purpose is also to make visible how teachers who teach the subject perceive framework factors, and set this against previous research on which factors affect teachers' ability to assess students equally. In a survey, teachers who teach in the grades 1-3 answered questions about assessment methods and which framework factors they consider to affect the conditions for assessment. The teachers mainly used oral- and written assessment methods, which indicates high validity and reliability. Framework factors that teachers consider to have the greatest impact on their ability to assess pupil’s are the pedagogical- and administrative frameworks. Equivalent assessment is difficult to achieve due to the lack of assessment support for grades 1-3. The teachers answers in the survey, that their source of assessment material and the use of assessment matrix differ, which may indicate differences in the teachers' interpretations of the governing documents.