Låt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanesträckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ”trendbrott” i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvågradersmålet till 2050. Studien använder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgår från ovanstående antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjälp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsområden från ett konsultbolag i samhällsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, där backcastingtekniken tillämpades. Syftet med studien är att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka år 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestämde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvågradersmålet, samt att ge exempel på hur backcasting kan användas i samhällsplaneringen. Studien utgår ifrån att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förändring mot en hållbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har även ett aktörsperspektiv och kartlägger vilka aktörer som idag är med och påverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och påverka utvecklingen. Ett omvärldsscenario för 2030 användes i syfte att få deltagarna att befria tanken och tänka bortom dagens planering. Scenariot för centrala Nacka 2030 förmedlar bilden av centrala Nacka som det skulle kunna se ut om planerare och andra aktörer använder sig av kreativitet och nya idéer för att ge sitt bidrag till uppfyllandet av tvågradersmålet och halvera sina utsläpp till 2050. Vidare visar studien hur backcasting kan användas som en ny metodik i kommunal planering i arbete med exempelvis hållbarhetsprogram för stadsdelar.   NYCKELORD: Backcasting, framtidsstudier, workshop, centrala Nacka, omvärldsscenario, aktörssamverkan, strategisk planering / SitCit - Situation of Opportunity in the Growth and Change of three Stockholm City Districts – everyday life, built environment and transport explored as Energy Usage Systems (EUS) and Governance Networks

Frihet är ett viktigt tema under nittonhundratalet, kanske särskilt decennierna omkring 1970 med allt vad den tiden innehåller av frigörelsekamp, uppror mot gamla traditioner, individualism och kollektivism. Den här avhandlingen spårar det temat genom tre genrer i den svenska litteraturen, från sextiotalet och framåt: den självbiografiska barndomsskildringen, reseskildringen och science fiction-romanen. De olika genrerna erbjuder olika möjligheter för en författare att diskutera och gestalta frihetstemat, explicit och implicit. Skilda narratologiska utgångspunkter skapar skilda förutsättningar. Genomgående frågeställningar är vilka hinder som finns för att friheten ska kunna uppnås, vilka utvägar mot friheten som ändå existerar och vilka innebörder frihetsbegreppet ges. Avslutningsvis diskuteras resultaten i förhållande till de skilda genrevillkoren men även till det som texterna har gemensamt, exempelvis utopiska drag, mötet med det obekanta och främmande, sökandet efter en subjektiv sanning eller 1968-årens tidsanda. På så sätt kan något sägas om den sköna litteraturens särart jämfört med andra slags texter. / Freedom is an important theme of the twentieth century, perhaps particularly during the decades around 1970, that time of struggle for liberation, the rebellion against the old ways, of individualism and collectivism. This thesis traces that theme through three genres of Swedish literature, from the sixties onwards: the autobiographical childhood novel, the travelogue and the science fiction novel. The different genres offer different possibilities for an author to discuss and depict the theme of freedom, explicitly and implicitly. Different narratological starting points create different conditions. Some returning issues are which restrictions on, opportunities for and meanings of freedom are visible in the texts. Finally, the results are discussed in relation to the different conventions of genre but also in relation to what the texts have in common, such as features of utopia, the encounter with the unfamiliar and strange, the search for a subjective truth or the zeitgeist of the year 1968. In that way, something can be said about the specific nature of fictive or partly fictive texts compared to other kinds of prose.

<p>Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förändringar på det religiösa området. Studiens syfte var att beskriva hur präster inom Svenska kyrkan i Gävle uppfattade sekulariseringens påverkan. Fokus låg på att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, då dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer där åtta präster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar på att kvalitativt olika uppfattningar fanns. Vidare visar studien på en rad intressanta strategier och åtgärder som behövs i det framtida kyrkliga arbetet. Det gäller bland annat organisatoriska förändringar i form av hur många kyrkor som ska finnas och hur ofta det ska firas gudstjänst, ett ökat samarbete mellan de lokala församlingarna och en utveckling av högmässan.</p>

Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förändringar på det religiösa området. Studiens syfte var att beskriva hur präster inom Svenska kyrkan i Gävle uppfattade sekulariseringens påverkan. Fokus låg på att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, då dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer där åtta präster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar på att kvalitativt olika uppfattningar fanns. Vidare visar studien på en rad intressanta strategier och åtgärder som behövs i det framtida kyrkliga arbetet. Det gäller bland annat organisatoriska förändringar i form av hur många kyrkor som ska finnas och hur ofta det ska firas gudstjänst, ett ökat samarbete mellan de lokala församlingarna och en utveckling av högmässan.

Den strategiska planeringen har kommit att få allt större fäste inom den svenska planeringen, och den nya PBL från 2011 betonar att översiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att växa och bli ett allt vanligare element i översiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt. Men i vilken utsträckning påverkar visionerna planeringen? Att en vision existerar betyder inte per se att den skapar en mer strategisk planering. Som forskare lyfter fram finns det ingen gemensam definition av begreppet. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur visioner förstås och hur de utformas inom den strategiska planeringen så som den utförs i svensk översiktsplanering. Vidare är förhoppningen att detta skall bidra till en kritisk reflexion kring visionens betydelse inom den kommunala översiktliga planeringen. Undersökningen har baserats på en forskningsöversikt som lyfter fram och redogör för centrala dimensioner i hur forskningen men även branschen ser på begreppet vision och visionsskapande. Detta har presenterats i samband med forskningens normativa bild av den strategiska planeringen. Forskningsöversikten har inletts med att ge en överblick för den kontext som visioner och visionsarbete framträder i planeringssystemet, samt hur kommunens styrning och planerarens roll har kommit att förändras och utvecklats. Den empiri som använts har samlats in genom kvalitativa intervjuer med planarkitekter samt dokumentstudier över visioner i översiktsplaner. Empirin har analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet och analysen styrker det faktum att begreppet kan ses som ett ”fuzzy concept”, dvs. ett luddigt begrepp med olika innebörder. Det som planerarna gemensamt uttrycker är att visionen ska fungera som ett styrverktyg för planerarna och politikerna att använda. Samtidigt så tyder resultaten att de studerade visionerna tycks sakna det fokus som forskningen lyfter fram som en viktig komponent för visioner och för strategisk planering. Detta, i kombination med att de olika visionerna lyfter fram i princip samma generella önskemål om framtiden, leder fram till en diskussion om visionens egentliga funktion som ett styrverktyg. Om visionen uttrycker det planerare och övriga inom kommunen redan tänker om framtiden, dvs. om den uttrycker det uppenbara, hur kan den då göra skillnad och fungera styrande?

This report presents a case study on the Water and Sewage (abbreviated as WS in the following) system of Stockholm, which is faced with several challenges over the coming decades. The purpose is to explore the current and future threats and challenges that can have an impact on the WS system, with the aim of identifying a sustainable and resilient way of handling potential issues and incorporating a wider perspective when planning for a continued water and sewage infrastructure of sufficient capacity and quality. The study asks what the current and potential future challenges for the Stockholm WS system are, what is required to enable a sustainable and resilient WS system in a long-term perspective, which actors are involved or need to be involved beyond Stockholm Water, to provide Stockholm with a resilient and sustainable WS system, and what would be required for efficient governance? A content analysis of literature was made in order to develop three possible future scenarios, each with its own set of challenges. The scenarios were discussed with several interviewees from the WS-sector. The information provided during the interviews was used in a resilience analysis, based on the framework developed by the Resilience Alliance Workbook for Practitioners. A discussion follows in relation to the connected theoretical concepts of futures studies, resilience theory, governance and sustainability. The findings in this study suggests that the main challenges facing the WS system are primarily climate change and population increase. The WS system has to expand to support a growing population, as well as be adapted to cope with the consequences of climate change. Also pulse disturbances, such as sabotage and bio-terrorist attacks, were discussed and constitute a worry to which there is less preparedness. Further, a different challenge was found in the difficulties in planning for this required expansion and development where there is a lack of support, funding, communication and division of responsibilities. In order to retain a WS system that is able to provide high quality water services of sufficient quantity, communication and coordination between actors need to improve, and someone has to take a lead in continued work to ensure that all actors and stakeholders move in the same direction. Long-term planning is required on all parts, and there is a need to make decisions that will enable a sustained water and sewage structure in the long run. It is also required that water is made a priority; that water and sewage related issues are allowed more space in the municipal planning process and are discussed at a much earlier stage. Further, all municipalities will face challenges that concerns the WS system, leading to an increasing requirement of a more extensive regional cooperation, where planning and development occurs across municipal borders, focusing on watershed- and drainage areas. This study focuses on specified resilience, which means that only a limited number of challenges and events that could affect the WS system have been studied. Further studies are encouraged to determine the general resilience of the system, and provide a more detailed and comprehensive assessment.

Money can be understood as a disembedding mechanism, detaching social relations from a spatiotemporal context. However, different infrastructural instantiations of money make visible–and invisible–different qualities of money. Through a two-month ethnographic study of El Salvador’s adoption of Bitcoin as a complimentary legal tender, I show how Bitcoin in El Salvador functions as a technology of the imagination that brings future-making and deterritorialization into the forefront of money infrastructure(s).  The thesis is divided into three main parts. First, I briefly introduce how people leverage Bitcoin as a tool for shaping subjective attitudes towards time, and consequently–to inspire hope.  Then, I show how foreigners travelling to El Salvador to use Bitcoin are not doing this out of economic considerations. Rather, this transnational group of Bitcoiners can be characterised as a recursive public that utilises Bitcoin to escape the formation of the nation-state and form a deterritorialized community around shared speculative visions of the future. Bitcoin also allows them to make general infrastructural features of money visible and to contest these. The prime example being money’s disciplinary effects on subjective attitudes towards time. In the last part, I show how deterritorialization and speculative futures also come to the forefront of Salvadoran imaginaries of Bitcoin. We can understand attitudes of fear and attitudes of hope as responses to this imaginary. The thesis concludes by arguing that Bitcoin’s materiality affords imaginaries of disembedded social landscapes, thus rendering visible preexisting infrastructural features of money. However, in the specific context of El Salvador Bitcoin also works as a tool for re-embedding, but only for the Bitcoiners.

In 2015 the 17 Sustainable Development Goals were adopted by 193 member states of the United Nations. The SDGs are highly ambitious and their underlying processes are interconnected by causal relationships. Work towards fulfilling them therefore requires considering how solutions for one goal will impacts others. In this study target-oriented backcasting is applied to examine set goals in the future, as well as to determine the current state and trends of development. This is done in an effort to determine conflicts between targets and resource limitations of future development. The findings suggest that the current paradigm of giving GDP growth highest societal priority, leads to a causal relationship where development occurs at the expense of sustainability at the global level. In order to overcome this, the fulfilment of the SDGs has to be given higher priority than the size and growth rate of the GDP. / Under 2015 antogs de 17 globala hållbarhetsmålen av 193 medlemsstater i Förenta Nationerna. Målen är väldigt ambitiösa och deras underliggande processer sammanlänkar dem via orsakssamband. Arbetet med att uppfylla målen kräver därför att hänsyn tas till hur tänkta lösningar till ett mål i sin tur påverkar de övriga. I den här studien tillämpas target-oriented backcasting för att undersöka de uppsatta framtida målen, samt hur utvecklingen i dagsläget förhåller sig till dessa. Detta görs som ett försök att identifiera konflikter mellan de uppsatta målen, samt mot den begränsade mängden naturresurser som finns tillgänglig för framtida utveckling. Resultaten tyder på att under det rådande paradigmet där BNP tillväxt ges högsta prioritet i samhället, leder detta till ett orsakssamband där samhällsutveckling sker på bekostnad av långsiktig hållbarhet på global nivå. För att kunna komma runt detta krävs att uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen prioriteras över ekonomins storlek och tillväxt avseende BNP.

Road freight transport is changing, with an uncertain future and climate change calling for adaptation. Batteries as the power source are one solution for sustainable transport, yet these are affected by degrading effects, eventually making the batteries unusable. However, previous studies have shown that stationary second-life applications are possible for the used batteries. Another possibility is to reuse batteries in trucks with lower load requirements, thus extending their useful life, which also could aid in coping with the large number of batteries that battery electric vehicles will require. Nevertheless, few scholars have focused on this, and the literature is scarce. How battery usage affects truck performance in different life cycles must then be answered. Additionally, a proper business model must be adopted since the ownership of batteries and responsibility for the degrading becomes less clear with several users. Hence, investigating how more circular business models for batteries perform compared to linear business models is enticing. However, the uncertain future makes several possible future scenarios equally likely to happen, leading to future planning struggles. This work dives into the problem by developing a simulation model that uses a future scenario framework to simulate the effect of battery usage and different business models in the future. This work has several valuable contributions. First, it shows that using batteries in several lifecycles has benefits. Second, more circular business models for batteries can be more beneficial than linear business models, depending on the future values and payment methods. Above all, this work also has implications on a greater level, showing the potential value of using simulation methods in product and business model development processes. Using such models can develop products and business models to be sustainable, robust against futu reuncertainties, and perform the best on a module, product, and company level. In short, this study has shown the value of combining future scenarios with technical and business model aspects to simulate the future and gain insights for development. / Vägtransport är under förändring, där en osäker framtid och miljöförändringar kräver anpassning. Batterier som energikälla är en lösning för hållbara transporter, dock är dessa påverkade av degraderingseffekter, som till slut gör batterierna oanvändbara. Tidigare studier har visar på att återanvändning i stationära applikationer är möjligt för använda batterier. En annan möjlighet är att återanvända batterier i lastbilar med lägre belastningskrav, och därmed förlänga dess användbara liv, vilket också kan hjälpa att hantera det stora behovet av batterier som batteri-elektriska fordon kommer kräva. Dock är litteraturen om detta otillräcklig. Därmed måste batterianvändingens påverkan på lastbilsprestanda i olika livscykler av batteriet undersökas. Utöver det måste också en lämplig affärsmodell användas eftersom ägandeskapet av batterier och ansvaret för degradingseffekter blir mindre tydlig med flera användare. Därför är det intressant hur cirkulära affärsmodeller för batterier presterar jämfört med linjära affärsmodeller. En osäker framtid med många möjliga framtida scenarier gör planering för framtiden svårt. Detta arbete hanterar problemet genom att skapa en simuleringsmodell som använda ett ramverk för framtida scenarier för att simulera effekten av batterianvändning och affärsmodeller i framtiden. Detta arbete bidrar med flera viktiga insikter. För det första, visas att användning av batterier i flera livscykler har fördelar jämfört med bara en livscykel. För det andra, visas att mer cirkulära affärsmodeller för batterier kan vara förmånligt jämfört med linjära affärsmodeller, beroende på framtida värderingar och betalningsstrukturer. Framförallt visar detta arbete implikationer på en högre nivå, genom att visa potentialen av att använda simuleringsmodeller i utvecklingsprocesser för produkt och affärsmodeller. Genom att använda denna typ av model kan produkter och affärsmodeller utvecklas till att vara hållbara, robusta mot framtida osäkerheter, och prestera bäst på en modul-, produkt-, och företagsnivå. Sammanfattat visar denna studie på värdet av kombinera framtida scenarier med tekniska- och affärsmodellsaspekter för att simulera framtiden och få insikter för utveckling.

Sammanfattning Bakgrund: Tjeders är ett anrikt företag i Malmköping som tillverkar larm och signalutrustning. I dagsläge känner Tjeders att deras varor och tjänster befinner sig i en slutfas i produktionscykeln, där vinsterna tas hem. Detta leder till att nya produkter och tjänster bör utvecklas. Metoden: Examensarbete har präglats av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metodik. Teorin grundar sig i litteraturstudier och empirin på öppenriktade intervjuer samt omvärldsanalys i form av mediascanning. Den praktiska metoden har följt TAIDA, vilket är en övergripande modell för hur scenarioplanering sker. Diskussionen: I diskussionen sammanställs teorin med empirin där behandlas resonemangen om hur Tjeders ska gå vidare med de framkomna scenariona samt förslag kring handlade utifrån dessa. Resultatet: Examensarbete har resulterat i två scenariokors som behandlar teknik och marknad, scenariokorsen konstruerades genom en kreativ process där det insamlade materialet bearbetades. Detta är också detta examensarbetes innovationsbidrag. Empirin: Empiridata är grundad på personliga intervjuer och mediascanning. Under denna del tas också upp hantering av LOU och en kortare redogörelse för denna. Syftet: Syftet med examensarbete är att skapa några olika framtidsbeskrivningar kring teknik och marknad med relevans för Tjeders AB. Examensarbetet ska utmynna i två olika scenariokors som kan fungera som redskap i Tjeders strategiska arbete.