AbstraktTitle: Play and learning - a qualitative study of teaching and children's free play in the swedish preschool.Sedan begreppet undervisning infördes i förskolans läroplan 2018 har diskussioner pågått om hur begreppet ska definieras i förskolans kontext och hur undervisning kan bedrivas utan att den fria leken får stå tillbaka. Hur ska förskollärare undervisa i verksamheten? Hur ska de genomföra undervisning i barns fria lek utan att ta över den? Undervisning kan förknippas med “förmedlingspedagogik” och uppfattas passa in mer i skolans arbetssätt än med förskolans. Föreliggande studie syftar till att utveckla en förståelse om hur förskollärare förstår och använder undervisningsbegreppet i relation till den fria leken i förskolans verksamhet. Detta är relevant för förskolläraryrket eftersom uppdraget att utforma och bedriva undervisning ligger på förskollärarna. Uppdraget att undervisa riskerar sätta undervisning i motsättning till barns fria lek, som även den ska ha en central roll i verksamheten. Det är därför viktigt att utveckla ytterligare kunskap om hur förskollärare förhåller sig till undervisning och den fria leken och vilka strategier de använder för att kunna undervisa i den fria leken. Frågeställningar • Hur förhåller sig förskollärare till begreppen undervisning och fri lek? • Vilka strategier använder förskollärare för att arbeta med fri lek och undervisning i förskolan? I studien används en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare som har arbetat innan och efter att undervisningsbegreppet tillkommit i läroplanen 2018. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan för att lättare kunna fånga respondenternas ord och för att lättare kunna analysera deras svar. I resultatet presenteras olika teman som beskriver hur förskollärare förhåller sig till undervisning,fri lek och de strategier de använder för att undervisa i den. Resultatet analyseras utifrån begrepp hämtade från den utvecklingspedagogiska teoribildningen och visar hur förskollärarna förhåller sig och undervisar i barns fria lek. Studiens resultat visar att förskollärarna värnar om barnens fria lek och ser den som tillfälle för lärande, där innehållet i leken utvecklas för att barnen själva ska få syn på sitt lärande. Detta visar att förskollärarna undervisar utifrån barnens intentioner med leken, att de snarare försöker utveckla den än ta över.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdnadshavares uppfattning om barns lek i förskolan och deras uppfattningar om lekens betydelse för barnens lärande. Jag har gjort en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerad intervju som metod, för att samla in data. Material som jag samlat in för min studie har jag analyserat med hjälp av sociokulturell teori. I resultatdiskussionen diskuterar jag studiens resultat med hjälp av förskolans läroplan (Lpfö 18) och tidigare forskning.Mitt resultat visar att vårdnadshavarna har en positiv inställning till barns lek. De lägger stor vikt vid barnens lek och ser leken som ett viktigt redskap där barn lär sig och utvecklar olika betydelsefulla förmågor. Vårdnadshavarna lägger även stor vikt vid förskole pedagogernas tillsyns- och involveringsroll i barns lek. Pedagogernas tillsyns- och involveringsroll i barns lek är enligt vårdnadshavarna att vägleda, utmana samt motverka konflikter som kan uppstå mellan barnen i leken. Av resultatet framgår att vårdnadshavarna ser barns lek som en form av lärande och en social arena, där barn tränar på social kompetens med andra.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om förskollärares syn på leken i förskolan och hur lärande kan ske genom lek. En sociokulturell teori i sammankoppling med lekteori (homo ludens) som behandlas med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärarna. Resultatet visar att barn lär sig mycket och utvecklar sina kunskaper och förmågor inom olika områden som språk samt när de samspelar med varandra i både fri och planerad lek. Förskollärarnas roll är att ge barnen möjligheten att delta i miljöns utformning och att miljön ska skapas utifrån barns perspektivet. Slutsatsen av studien är att lek inträder hela tiden, och när som helst därigenom blir verklighet lärandet eftersom lärandet finns i allt barn gör. Förskollärarens närvaro har en stor betydelse i barns lek och lärande. Genom att förskolläraren ska vara närvarande och observera leken, uppfyller förskolläraren sin roll i att följa barns behov och intresse och planera verksamheten utifrån den här. Därför är det viktigt att förskolläraren, utgår från barns perspektiv i sitt yrkesmässiga förhållningssätt.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring vårdnadshavares uppfattningar om barns lek i förskolan, och mer specifikt deras uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande. I det här examensarbetet har jag valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod för att erhålla ett underlag för att uppnå syftet bakom studien. I det här fallet innebär det att jag intervjuade vårdnadshavare för att ta del av deras uppfattningar gällande barns lek. Det insamlade materialet för denna studie har jag analyserat med hjälp av den sociokulturella teorin. Resultatet visade att vårdnadshavarna ser lek som ett viktigt redskap för barns lärande. De anser att barn i leken utvecklas som individer och utvecklar social kompetens. Den sociala delen är inte det enda som vårdnadshavarna anser att deras barn lär sig genom lek. De har uppmärksammat att deras barn lär sig bland annat matematik, värdegrund, turtagning, motorik, men framförallt språket. Vidare anser vårdnadshavarna att både den fria leken och den pedagogstyrda leken är viktig för barns lärande. Pedagogers involvering i barns lek är också något som samtliga vårdnadshavarna lägger stor vikt vid. Majoriteten av vårdnadshavarna menar att det är viktigt med en balans mellan fri lek och pedagogstyrd lek i förskolans verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattade sin makt i relation till elevernas lek samt hur de uppfattade att leken kom till uttryck på fritidshemmet. Denna studie utgick från Foucaults teorier om makt som disciplinerande, nyttiggörande och normaliserande (Foucault. 2017; Bartholdsson, 2008) samt Kanes (2015a) definition av lek som något som enbart kan skapas med och av barn. Valet av metod var en kvalitativ forskningsmetod genom användning av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i fritidshem. Data analyserades genom en fenomenografisk inspirerad ansats. Resultatet visade att lek kan ses som fri av deltagarna, men enbart om en vuxen inte är närvarande eller bryter leken. Lärarnas position att påverka och bruka makt gentemot eleverna finns alltid där, i olika former. Deltagarna hade en stor respekt och en medvetenhet för sin maktposition och upplevdes vilja använda den på ett sätt som gynnar eleverna och deras lek. Lärarens blotta närvaro upplevdes påverka leken. Vuxenstyrda aktiviteter sågs som ett bra komplement till fri lek. Aktiviteterna styrdes åt ett visst håll för att hjälpa elever att utvecklas utifrån läroplanens mål, samt när lärarna uppfattade att det fanns ett behov hos eleverna av att bli styrda i lek. Makt i fritidshemmet kom till uttryck genom användningen av vuxenstyrda aktiviteter för att nå verksamhetens planerade mål.

The purpose of this study is to contribute to the knowledge about youngerchildrens exploring of building- and construction materials in free play and seewhat knowledge is constructed and shared between the children. In this study,video observations are used as a method and six children, between the ages ofone and two, were observed in their free play with building materials.The results show that the childrens previous experiences play a big role in theirchoice of materials and their ability to construct. The preschool teacher role isimportant because the children sometimes ends up in conflict with each otherand they need the support from the teacher who asks questions, encourage themand helps them physically. The children try different solutions in theirconstructions, they interact with each other and their focus lays in that thematerial is going to “be something”.The verbal aspect is noticeable when the children interact with other childrenand adults. It shows that the children who are more verbally developed getmore attention than the children that are younger, more withdrawn and lessverbally developed.The recommendation for future work is to not be afraid of wrongdoing andinstead learn from it, to video observe yourself and your colleagues for laterdiscussions and let the free play have a bigger role in the technology education / Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur 1-2 åringar utforskaroch undersöker olika bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken samtvilken kunskap som uppstår och delas mellan barnen. Videoobservationer haranvänts i studiens metod och sex barn, i åldrarna ett och två år, observeradesunder sin fria lek med olika materialiteter.Resultatet visar att barnens tidigare erfarenheter har betydelse för deras val avmaterial samt deras konstruerande. Förskollärarens roll blir viktig då de yngrebarnen ibland hamnar i konflikter med varandra och behöver stöttning genomatt förskolläraren ställer frågor, uppmuntrar och hjälper dem fysiskt. Barnenprovar olika lösningar i sina konstruktioner, de interagerar med varandra ochdelar sina upplevelser och de håller tålamodet uppe då de är fokuserade på attdet ska ”bli någonting” av materialet.Språket har en tydlig roll när barnen interagerar med andra barn och vuxna.Det visar sig tydligt att de barn som är mest verbala får mer bekräftelse än debarn som är yngre, mer tillbakadragna samt saknar det verbala.Rekommendationer för framtida arbete kan bestå av att inte vara rädd för attgöra misstag utan istället lära sig utav dem, att videoobservera sig själv ochsina kollegor för senare diskussion samt att den fria leken får en större roll iteknikundervisningen.

Syftet med denna rapport är att studera leken på fritidshemmet ur ett genusperspektiv. Utgångspunkten är forskning kring genus i leken. I studien har tre fritidspedagoger intervjuats. I intervjuerna framgår att fritidspedagogerna uppfattar att eleverna fortfarande väljer könsbundna lekar men att det håller på att förändras och att eleverna allt oftare väljer utifrån det egna intresset. Pedagogerna i studien tycker att de kan se förändring av könsmönster och könsroller och att lekarna inte är så könsbundna som de varit tidigare.

Syftet med studien var att ta reda på förskollärares syn på och uppfattningar om barns fria lek i förskolan. Detta har vi tagit reda på genom en enkät som skickats ut i sociala medier i grupper som riktar sig till förskolan och förskollärare. Vi har med hjälp av Sutton-Smiths (1997) lekretoriker analyserat insamlade data, tidigare forskning och litteratur. Dessa lekretoriker kan också benämnas som sju olika ideologier om lek. Resultatet visar hur förskollärarna anser att fri lek är en nödvändighet för barns utveckling samt att leken bidrar till att barn utvecklar många olika förmågor och färdigheter. Genom leken utvecklar barn många olika förmågor och färdigheter. Sammanfattningsvis gäller det som förskollärare att vara lyhörd och ha ett öppet förhållningssätt till barns fria lek, där förskollärarna kan läsa av leksignaler och förstå sig på barns lekramar, det vill säga kunna läsa av barns kroppsspråk och signaler samt förhålla sig inom lekens gränser. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med den här studien var att beskriva och skapa en fördjupad förståelse för förskollärares uppfattningar om vilka förutsättningar barns lärande får i relation till leken i förskolans verksamhet. Det här är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2018) använts för insamling av datamaterial. Vi har genomfört nio stycken intervjuer med utbildade förskollärare som alla arbetar inom samma kommun. Vid analysen använder vi oss av tematisk analys (Bryman, 2018). Vår undersökning har haft utvecklingspedagogisk teori (Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson, 2014) som utgångspunkt vilket även legat till inspiration för hur vi har analyserat vårt datamaterial. Resultatet visar att förskollärarna upplever att lek som pedagogiskt verktyg och barns fria lek blir två viktiga delar i förskolans verksamhet. I resultatet framkom det också olika aspekter såsom till exempel barns sociala utveckling, förskollärarens roll, yttre förhållanden samt ramfaktorer som kan ses som viktiga förutsättningar för barns lärande i relation till lek. Det visar sig även i resultatet att förskollärarnas roll blir betydelsefull i och med att de intervjuade förskollärarna poängterar olika förhållningssätt, till exempel att vara engagerad, intresserad och lyhörd vilket vi upplever handlar om att vara närvarande. Barns intressen har även uppmärksammats i vårt resultat utifrån att de är viktiga att ha i åtanke i fler olika avseenden när man planerar verksamheten. Sammanfattningsvis så har det i slutsatsen framkommit att lärande och lek är oskiljaktiga och ska kunna ses som en helhet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

I denna studie presenterar vi pedagogers uppfattningar om den fria leken samt sitt deltagande i den fria leken utifrån pedagogernas egna perspektiv. Tidigare forskning visar att det inte finns en samlad syn på den fria leken samt pedagogernas deltagandet i den. Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sin roll i barnens fria lek samt vilka uppfattningar de har om den fria leken i förskolans verksamhet. Vi har valt att utgå ifrån frågeställningarna. Vad har pedagoger för uppfattningar om den fria leken samt vad har pedagoger för uppfattningar om sin roll i den fria leken. För att ta del av pedagogernas uppfattningar har vi i denna studie använt oss av en kvalitativ metod där vi kontaktat tio verksamma pedagoger i förskolan och genomfört semistrukturerade intervjuer för att komma fram till vårt resultat. Resultatet och diskussionen har fokuserat på de uppfattningar som pedagogerna i vår studie har samt variationen i det empiriska materialet. Pedagogerna i vår studie ansåg att den fria leken är viktig men att rutinsituationer samt planerade aktiviteter blir prioriterade över den fria leken och att den får ta plats mellan dessa situationer. Det framkommer också att det finns en delad syn på hur deltagande man ska vara i den fria leken som pedagog. Bidragande faktorer till detta kan vara att det är kort om personal på grund av den rådande pandemin samt att det saknas en samsyn om hur den fria leken ska prioriteras. Det framkom i studien att pedagogerna oftast faller in i en av fyra roller i barnens fria lek dessa är frånvarande observerande deltagande och aktiv. Resultatet av studien visade att pedagogerna i vår studie ser den fria leken som högt betydande för barnens lärande och utveckling och att de ser sin roll som viktig men vilken roll de tar i barns fria fria lek är inte alltid självklart eller ett eget aktivt val Studien visade på en variation av uppfattningar som finns bland verksamma pedagoger. Dessa handlade om hur de ser på sin roll i barnens fria lek samt vad deras uppfattningar om fri lek är. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>