Denna kvalitativa studie undersöker hur förskollärares förhållningssätt under barns fria lek inom de två pedagogiska inriktningarna Reggio Emilia och Montessori kan tolkas utifrån Foucaults maktperspektiv. Hur fri är egentligen den fria leken? Forskning kring den fria leken utgår i huvudsak från två områden. Den fria lekens betydelse för barns lärande och utveckling samt pedagogens roll i barns fria lek. Genomgång av forskningsfältet kring detta ämne visar att den makt som utövas under den fria leken är ett mindre utforskat område. Observationerna i studien har genomförts på sex förskollärare på fem kommunala förskolor, i två kommuner i Sverige. Resultatet visar att förskollärarna inom Reggio Emilia och Montessori ofta intar ett passivt övervakande förhållningssätt. När förskollärarna inte förhåller sig som passiva övervakare så intar de istället ett styrande förhållningssätt. De korrigerar då barnens beteende och normaliserar dem, det vill säga fogar in dem inom ramen för rådande normer. Detta för att barnen ska bli bättre och nyttigare människor. / <p>2019-12-20</p>

Den här uppsatsen behandlar de diskurser som finns i förskolans utomhusverksamhet samt de subjektspositioner förskolepedagoger intar vid utevistelse. I vårt resultat framkom diskurser som påverkar vilken subjektsposition har valt. De diskurser som har urskilts och behandlas är den motoriska utmaningen, fri lek och undervisning utomhus. Subjektspositioner är i den här undersökningen den roll som tilldelas, intas och erbjuds av pedagoger och det som möjliggör och begränsa hur de agerar i olika diskurser. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap för forskningsfältet. Den kunskap vi har önskat att bidra med innefattar hur komplexa subjektspositioner motiverar pedagogers agerande under barns utomhuslek i förskolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex verksamma pedagoger, en förskolerektor samt observationer från två förskolor.  Genom en intervju och observationsstudie har vi undersökt hur pedagoger agerar under tiden när de vistas utomhus samt hur de själva anser att de agerar. Som stöd för observationerna användes även kartor för att visualisera resultatet. Empirin har analyserats med diskursanalys för att kunna urskilja och belysa de hur en diskurs möjliggör och begränsar olika subjektspositioner. Resultatet visade att den fria leken och barns motoriska utveckling är det som pedagoger upplever som syftet med utomhusvistelse. De subjektspositioner som konstruerades är “övervakaren”, “igångsättaren”, “omvårdaren” och “medlekaren/medforskaren”. Dessa fyra subjektspositioner har presenterats i resultatet. I diskussionen kopplas resultatet ihop med tidigare forskning och litteratur som framkommer i bakgrunden. Slutsatsen av arbetet är att pedagogerna tilldelas, intar eller erbjuds en subjektsposition som oftast innefattar att de inte är så aktiv med barnen som de hade velat men att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om denna kultur. / <p>2019-12-20</p>

Syftet med uppsatsen är att utifrån aktör-nätverksteorin undersöka de aktörer och nätverket som uppstår under den fria leken i förskolan. Studien gäller det samspel och interaktioner som uppträder mellan olika aktörer i den specifika situationen av fri lek, samt de översättningar som uppkommer i relation till barnens lek. Genom observationer och med Aktör-nätverksteorin som metodologi nedtecknas en rik och detaljerad beskrivning av undersökningsområdet för att analysera de olika aktörerna i den dagliga verksamheten samt aktörernas agerande. Resultaten visar de olika mänskliga och icke-mänskliga aktörer som uppstår i barnens lek och som skapar nätverk som förändras i tid och rum. Slutsatsen av denna studie är att i fri lek sker interaktioner mellan aktörer där barnen lär sig mycket av varandra samt att de utvecklar sina kognitiva, sociala och emotionella förmågor i samspel med andra aktörer och tillsammans med stöd av pedagogen.

Syftet med studien är att få kunskap om förskollärares tankar kring sitt eget deltagande i barns fria lek, samt hur barn ser på pedagogens deltagande i lek. Syftet konkretiseras i två frågeställningar: ”Hur uppfattar förskollärare sitt deltagande i barns fria lek?” samt “Hur uppfattar barn pedagogers deltagande i sin lek?”. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer som genomförs med tre förskollärare och tre barn från en förskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. I resultatet framkom det att barnen tycker det är roligt när vuxna är med i leken, men de vill även leka själva med sina kompisar. Förskollärarna kan välja att delta i fri lek på olika sätt samt med olika målsättningar, bland annat för att inspirera, undervisa eller ge barnen stöd. Barnen ger uttryck för att vuxna håller koll eller pratar med varandra när barnen leker själva. Förskollärarna väljer ibland att avvakta sitt deltagande i fri lek på grund av en vilja att inte störa eller förstöra leken. Utifrån studiens empiri synliggörs det att förskollärarna är medvetna om att sitt deltagande i leken både kan främja och hindra barns lek. Alla förskollärarna upplever att de någon gång har stört barns lek när de ta klivet in i den. Avslutningsvis diskuteras det att pedagogen behöver delta i barns lek på barnens villkor samt att pedagogens deltagande i leken är betydelsefull.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av barns fria lek och deras egen roll i leken. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och har en fenomenografisk ansats. En kvalitativ forskningsmetod har använts med intervjuer av sex förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar barns fria lek som viktig och att den bör ha en central roll i förskolan, men på grund av exempelvis tidsbrist kan den ibland bortprioriteras. Resultatet visar också att förskollärarnas uppfattningar är att de intar olika roller i den fria leken. En annan uppfattning är att samspelet i den fria leken mellan barn/barn och barn/förskollärare främjar barnets proximala utvecklingszon. Förskollärarna lyfter betydelsen av att ha en liknande syn på den fria leken för att skapa uppmuntrande och tillåtande miljö.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur barnen ur ett genusperspektiv ser på de leksaker och lekar som de leker i den fria leken på förskolan. Empirin har samlats in från två olika förskolor, en som ligger i en tätort och en som ligger ute på landsbygden där sammanlagt 10 barn har medverkat. Eftersom arbetet fokuserar på barns perspektiv, valdes intervju samt observation som metod för att samla in empirin. Intervjun valdes för att visa barnens perspektiv medan observationerna skulle belysa barnens val i den fria leken. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och kategoriseras. Resultatet av den insamlade empirin visade på att barnen både gjorde val som gick inom de normer som finns i samhället, samtidigt som dem även hade gränsöverskridandet synssätt. Resultatet visade även att man kunde se de vuxnas synsätt i en del av barnens val. / The purpose of this study was to gain an insight into how children from a gender perspective look at the toys and games they play in the free play in preschool. Empirin has been collected from two different preschools, one located in an urban area and one located in the countryside where a total of 10 children have participated. Since the work focuses on children's perspectives, interview and observation were chosen as the method for collecting the empirical data. The interview was chosen to show the children's perspective, while the observations would shed light on the children's choices in free play. The interviews were recorded and then transcribed and categorized. The results of the collected empirical evidence showed that the children both made choices that went within the norms that exist in society, while at the same time they also had cross-border views. The results also showed that one could see the adults' views in some of the children's choices.

Barns rätt till delaktighet och inflytande lyfts fram i både barnkonventionen, FNs konvention om barnets rättigheter (2009) och i Läroplan för förskolan Lpfö18 (2018) och är samtidigt ett ämne som intresserar oss mycket. Under våra verksamma år inom förskolans värld har vi blivit bekanta med begreppens komplexitet och ställt oss frågan om hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck men även hur detta kan förstås. Det finns en mängd studier inom ämnet men hittills har ingen påträffats som undersöker barns delaktighet och inflytande i den fria leken utomhus. Därmed är vårt syfte att undersöka möjligheter och hinder i den fria utomhusleken för att skapa kunskap om hur barns delaktighet och inflytande kommer till uttryck i den aktivitet som anses vara barnens ”egna”, nämligen leken, och då specifikt den lek som sker utomhus. Studiens syfte besvaras utifrån tre frågeställningar gällande barnens sociala initiativ i leken, pedagogernas roll samt vilka förutsättningar som finns för barnens delaktighet och inflytande och hur detta kommer till uttryck.  Studien genomförs med en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barnen. Resultatet analyseras utifrån Foucaults maktteori, Corsaros teori om barndomssociologi samt de centrala begreppen delaktighet och inflytande.  Resultatet av studien visar att barnen är aktiva aktörer som både anpassar sig efter och förhandlar om utomhuslekens möjligheter. De använder sig av olika metoder för att få vara med i leken likväl som för att exkludera och inkludera andra barn. Därmed både skapar och begränsar barnen förutsättningarna för delaktighet och inflytande. Maktutövande och styrning blir på så vis synligt barnen sinsemellan men även mellan pedagoger och barn. Pedagogernas förhållningssätt har visat sig utgöra en betydelsefull faktor för utomhuslekens möjligheter. Deras sätt att agera i de situationer som uppstår skapar på olika sätt både möjligheter och hinder för leken likväl som de skapar eller begränsar förutsättningarna för barnens delaktighet och inflytande i utomhusleken.

Denna uppsats fokuserar på den fria leken i förskolans miljö utifrån det sociokulturella perspektivet som grundar sig i tidigare forskning. Vårt syfte har varit att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med förskolans miljö för att främja barns fria lek. Vi vill då få en bättre förståelse om hur viktig miljön och förskolläraren är för en god lekutveckling hos barnen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med förskollärare som metod i vårt arbete där vi intervjuade fem olika förskollärare från olika områden för att få en bredare mångfald. Resultatet i vår studie visar på konkreta exempel kring hur man kan skapa en stimulerande miljö som stöttar både förskollärare, barn och läroplan. Det ger exempel på hur man kan med hjälp av miljön och material skapa en balans mellan det styrda och fria innehållet i förskolan, där läroplanens mål och barns fria lek kan få lika stor plats.

Studien belyste att den fria leken är oerhört betydelsefull för att kunna utveckla sociala förmågor. Syftet var att undersöka specialpedagogers beskrivningar om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med den fria leken för att barn i behov av stöd ska ges möjlighet att utveckla sina sociala förmågor. Det teoretiska perspektivet är skrivet utifrån ett relationellt och ett sociokulturellt perspektiv där miljö och sociala faktorer framhålls. Metoden hade en kvalitativ ansats och innefattade tio intervjuer med specialpedagoger. Studiens insamlade data analyserades sedan med tematisk analys utifrån en induktiv ansats. Studien genomfördes för att få en större inblick i hur specialpedagoger kan handleda förskolans pedagoger och hur leken kan användas som ett verktyg för barn som har behov av stöd i den fria leken. Studiens resultat visade att många pedagoger inte har tillräckligt med kunskap för att använda leken som ett verktyg i förskolans verksamhet. Resultatet visade även på vikten av inställning, förhållningssätt i hur man ser på barnet samt sammanhanget som barnet befinner sig i och som påverkar leken. Dessutom visade resultatet hur man kan använda förebyggande anpassningar för att stötta barns deltagande i lek, samt stöd och insatser för att träna på grundläggande lekförmågor. Ett par slutsatser från diskussionsavsnittet var att det är nödvändigt med närvarande pedagoger i leken för att kunna ge barnen rätt stöd samt att ett samarbete mellan förskolans pedagoger och specialpedagoger är viktigt för att båda professionerna på bästa sätt ska kunna arbeta förebyggande och sätta in rätt åtgärder.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver barns fria lek i förskolan, och de maktstrukturer som kan uppstå mellan vuxna och barn ur ett postmodernt perspektiv. Studiens metodansats är kvalitativ och undersöker ämnet med hjälp av intervjuer som metod. Studiens resultat bygger på nio semistrukturerade intervjuer, och visar att förskollärares subjektiva beskrivningar av barns fria lek kan förstås utifrån vad som kännetecknar en bra lek. En lek som främjar barns utveckling och lärande. Dessutom visar resultatet en beskrivning av hur maktobalansen mellan vuxna och barn tar sig uttryck i förskolans fria lek, vilket ter sig genom vuxnas regler och ramar, samt barns strategier att tänja på dessa. Vidare visar resultatet att förskollärares förhållningssätt till barns strategier att bryta maktkonstruktioner mellan vuxna och barn, kan påverka deras utrymme till subjektskapande och aktörskap i den fria leken. Studiens slutsats visar att den fria leken inte är fri, utan förhåller sig till vuxnas regler och ramar som i sin tur styrs av förskolans styrdokument. / The aim of this study is to investigate how preschool teacher’s describe children's free play in preschool, and powerstructures that can arise between adults and children through a postmodern lens. The studys method approach is qualitative and examines the subject by interviews. The study's result is based on nine semi- structured interviews and reveals the subjective descriptions of children's free play, that can be understood by the discourse regarding free play as developmental and learning. The result also reveals that there appears to be a power imbalance between adults and children in the preschool. Furthermore, the study’s result shows that preschool teachers' approach to the strategies which children use to break power structures between adults and children, can affect their subject creation and agency in their free play. The study's conclusion is that children´s free play isn´t free, but relates to the rules and frameworks of adults which in turn is governed by the preschool’s governing document.