When different type of programs are developed one wants to make these adjustable to future changes and requirements. It must be done a good design of the program from the beginning to make it possible to continue development of it without having to redo big parts of it to high costs. In the area of object orientation there are design pattern, which can be used to design systems that can be adjusted to new changes in an easier way. I have in this thesis chosen to take a closer look at how to design a program that sends SMS to cell phones through a system of an operator. One requirement on the program is that it has to be possible to change what operator to send though in an easy way. I have chosen a design pattern named Bridge and investigate if a use of it makes a program operator independent. This thesis is for system developers who have basic knowledge of object orientation and have programmed in Java. The hypothesis that is tested is: "If the design pattern Bridge is used to construct a program that sends SMS, then it will be a program where an operator's API easily can be replaced by another operator's API. The investigation was done by collecting a number of API's from different companies who offer the possibility to send SMS through themselves. Code was created for the classes that are part of the design pattern Bridge and specific code for every tested API were done and compiled and run. After that the possibility to switch between API's in an easy way was investigated. The result of the investigation was that it is possible to integrate some of the API's with Bridge and that the switching between API's is working. But to find out if Bridge can be used in a real program demands further investigations.

We have developed a new approach for locating transmembrane domains in protein sequences based on hydrophobicity analysis and backpropagation neural network or k-nearest-neighbor as classifiers. Our system was able to locate over 98% of the transmembrane domains and the total accuracy including overpredictions was above 95%.

De senaste årens snabba framväxt av fristående skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlägga vår forskning där. Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvägledningens vikt för elever på fristående skolor. Vårt syfte med examensarbetet var att få en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning hos elever på fristående gymnasium. Vår intention var även att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvägledning i deras nuvarande situation. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter för att nå så många som möjligt. Vårt resultat visade bland annat att eleverna fick sin vägledning först i nionde årskursen. Eleverna själva önskade att de hade erbjudits vägledningen tidigare, i sjunde eller åttonde klass. Det framkom också att det ofta var genom enbart klassrumsinformation som eleverna fått sin studie- och yrkesvägledning. Eleverna i studien tänkte mycket på framtida studier eller arbeten. Dessutom synliggjordes elevernas behov av att ha någon att ventilera dessa tankar med. Resultatet visade att det var det personliga kontaktnätet som de främst vände sig till med sina funderingar. De undersökta skolorna uppnådde inte den förväntan vi hade på studie- och yrkesvägledning. Den kunskap och de förmågor vi får med oss från utbildningen används inte i så stor utsträckning på skolorna i denna studie.

Detta arbetes syfte är att undersöka hur betygskriterier och ämnesmål i historia utformas på lokal nivå i högstadieskolan. För att kunna göra undersökningen har jag valt att intervjua två lärare och analysera texter på lokala kriterier från två skolor. De två skolorna representerar en kommunal skola, Norrlyckeskolan i Ödåkra samt en fristående skola, Kunskapsskolan i Landskrona. I mitt arbete redovisar jag respektive skolas arbetssätt och pedagogik. Jag har i min analys gjort en jämförelse mellan dessa två skolor för att på så sätt se om kriterierna skiljer sig åt mellan skolorna. Mitt resultat visar att det finns både likheter och skillnader mellan de båda skolorna som jag har valt att undersöka. Likheterna finns framförallt i den lägsta betygsnivån, godkänd, medan olikheterna visar sig i de två övriga nivåerna, väl godkänd och mycket väl godkänd. Den fristående skolan använder svårare betygskriterier och de kräver mer av eleverna än den kommunala skolan på de två högra betygsnivåerna. Det finns även andra skillnader mellan skolorna så som sättet de undervisar på, hur lärarna informerar elever och föräldrar om vad som gäller vid betygssättning, hur lärarna samverkar med andra lärare när de skriver de lokala kriterierna samt hur många timmar de undervisas i historia och vilket material de använder i undervisningen. Mina resultat som jag har kommit fram till i denna undersökning gäller bara för den kommunala skolan i min undersökning, Norrlyckeskolan, samt den fristående skolan, Kunskapsskolan i Landskrona. Man kan inte dra några slutsatser om att detta resultat gäller för alla kommunala och fristående skolor, det är undersökningens representativitet för litet för att kunna ge några säkra resultat.

Syftet med den här uppsatsen har varit att genom kvalitativ metod undersöka vilka argumentsom förekommer i dagstidningars - Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet - debattartiklaroch insändare om konfessionella friskolor i relation till och i en diskussion om skollagen och värdegrunden i läroplanerna. Jag har utifrån detta syfte genomfört en litteraturöversikt, somintroducerat och orienterat mig i det som tidigare har skrivits inom ämnesområdet. Jag harutgått ifrån två frågeställningar som jag har sökt svar på i min undersökning: vilka argumentförekommer i debattartiklarna och insändarna och hur förhåller sig argumenten idebattartiklarna och insändarna till skollagen och värdegrunden i läroplanerna? Jag harkommit fram till att valfriheten, det vill säga föräldrarnas och barnens rätt till att välja skola,har stor betydelse som argument för konfessionella friskolor. Föräldrarnas och barnensrättigheter kan dock bli motstridiga i förhållande till internationella konventioner, nationellalagar och värdegrunden i skolan. Även granskningen av, insynen i och lagstiftningen kring dekonfessionella friskolorna friskolor förekommer som delar i debatten. Argumenten kringsegregation, integration och ett mångkulturellt samhälle inkluderar många olika aspekter föroch emot konfessionella friskolor och är betydande inslag i den aktuella värdegrunden iläroplanerna. Den sekulära staten, demokrati, mångfald och icke-konfessionell undervisningär andra argument som också illustrerar innehållet i debattartiklarna och insändarna idagstidningarna och som berör, problematiserar och klarlägger förhållandena mellan dessaargument, skollagen och värdegrunden.

I vårt examensarbete undersöker vi hur vägledare på fristående gymnasieskolor i två län i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi på hur skol- och syvkulturen kan påverka deras arbete men även hur arbetsorganisationen inom skolan påverkar deras arbetssätt. Tanken bakom vår studie bygger på det växande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhället. Tidigare forskning inom detta område är näst intill obefintlig då denna skolform är en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det är att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola. För enkelhetens skull har vi valt att benämna studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning för vägledare. Syftet med undersökningen är att skapa ett underlag till en diskussion om vägledare på fristående gymnasieskolor. Genom att få insyn i intervjupersonernas arbetssituation vill vi öka kunskaperna om den kommande yrkeskåren och dess möjligheter och hinder. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med tio vägledare och en rektor. Vår studie utgår från Karaseks och Johnson och Halls teorier om hur faktorer som krav, kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen kan påverka arbetsbelastningen. Vi har även utgått från Gunnar Bergs teori och rapport om skolkultur samt Henryssons avhandling om syvkultur.Det specifika med att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola är att vägledarna har deltidstjänster, kombinerade med andra arbetsuppgifter, till exempel marknadsföring och/eller administrativt arbete. Vägledarna trivs på sina arbetsplatser, trots upplevelser av stress och kluvenhet av kombinerad tjänst som den fristående skolformen innebär. Förklaringen är att de upplever ett högt socialt stöd och högt beslutsutrymme. Vårt resultat visar att de kombinerade tjänsterna bidrar till att vägledarna hanterar stress på olika sätt och använder sig av olika strategier för att hantera sin arbetssituation. Att fördela arbetstid och tillgänglighet för elever, att hålla låg profil, att ha öppen eller stängd dörr vid olika arbetsmoment eller att använda olika arbetsrum vid vägledning och administrativt arbete är exempel på olika strategier. Vidare visar vårt resultat att vägledarna upplever ett lågt socialt stöd inom den egna yrkeskåren. Gemensamt för vägledarna är att de skapar sin egen yrkesroll och anser sig ha hög kontroll över sin arbetssituation. Värderingar, attityder samt osynliga normer som råder kring vägledarrollen på den enskilde skolan påverkar hur stort beslutsutrymme vägledaren har.

SAMMANFATTNINGI detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående gymnasieskolor i Skåne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt påverkar deras arbete. För att få en förståelse för studie- och yrkesvägledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vår tolkning har vi utgått från begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vårt resultat är att samtliga vägledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den är finns det inget entydigt svar på. Deras beskrivning av konkurrensen hänger samman med flera olika faktorer som t.ex. geografiskt läge och utbildningsutbud. Några av de effekter som vägledarna lyfter fram är den ökade valfriheten, pedagogisk förnyelse, differentiering samt en annan hänsyn till elevernas önskemål. Studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning menar att det har blivit allt viktigare att synliggöra skolans verksamhet i olika sammanhang vilket gör att det är mer arbete med marknadsföring. Stundtals förväntas det att vägledarna ska göra reklam för sin skola. Ingen av våra respondenter anser dock att de fått en rekryterarroll. Bakgrunden till förväntningarna kring deras arbete anser vi hänger samman med att det finns en osäkerhet kring studie- och yrkesvägledarens yrkesprofession.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur sortimentsplanering arbetas fram i större och mindre modeföretag och koppla ihop detta med hur man planerar sitt sortiment, vilka beslut som tas, vilka faktorer som påverkar, hur sortimentsplanering sker i butik och hur man förbereder en sortimentsplan. Genom att undersöka och analysera arbetet kring sortimentsplanering har vi kommit fram till skillnader och likheter mellan de medverkande modeföretagen. För att uppnå syftet med studien och för att få svar på hur modeföretag arbetar med sortimentsplanering och vilka skillnader och likheter som uppstår beroende på en verksamhets storlek och företagsform, har vi utgått från fyra företagsintervjuer. Två av dessa skedde genom ett personligt möte, ett via telefonkontakt och ett via mejlkontakt. Utifrån de frågor som ställdes och respondenternas svar var det möjligt att både analysera och dra slutsatser gällande ämnet i fråga. Studien utgår från bland annat Hernant och Boströms (2010), Nordfälts (2007) och Clodfelters (2009) teorier där till exempel produkternas roller och de fem stegen vid utformandet av en sortimentsplan presenteras. Genom dessa har vi kunnat skapa en överblick av vad sortimentsplanering handlar om och hur man kan framställa en så strukturerad sortimentsplan som möjligt. Genom att analysera svaren från respondenterna har vi kommit fram till konkreta skillnader och likheter som uppstod mellan samtliga modeföretag. Alla företag arbetar med sortimentsplanering, men vikten av processen skiljer sig beroende på vilken modestil företaget vill förmedla till kunderna och vilka behov som ska tillfredsställas. Slutligen har vi kommit fram till att sortimentsplanering är ett brett begrepp som innebär olika för olika företag. Av större företag krävs det ett större engagemang och ansvar kring den planering av sortimentet som utförs. Planeringen påverkar hela företaget, från huvudkontor till butik. För mindre modeföretag är sortimentsplaneringen inte lika komplex då det endast ansvarar för den enskilda butiken. / Program: Butikschef, textil och mode

<p>Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer.</p><p>Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet.</p><p>Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.</p>

<p>Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gå tillväga om man vill starta en fristående skola. Arbetet tar också upp några olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag är ett hett debatteringsämne i både tidningar och tv finns även ett avsnitt med där lite olika inslag i debatten finns representerade. I arbetet redovisas också den enkätundersökning jag gjort med syftet att ta reda på om det möjligtvis finns några skillnader mellan friskoleelever och elever i den kommunala skolan när det gäller deras syn på lärande, kunskap och skolan. De resultat jag kan utläsa av undersökningen pekar mot att friskoleleverna i den här undersökningen är positivare och mer nöjda med sin skola och personalen där än vad eleverna från de medverkande kommunala klasserna är.</p>