Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan förskolans ägandeform: fristående eller kommunal, och personalens förhållningssätt till anmälningsskyldigheten, samt deras tendenser att göra orosanmälningar. Metoden som tillämpas i denna studie är en flermetodsforskningsstudie där huvudparten är en kvantitativ del. För insamling av empiri har en enkätundersökning gjorts via socialmedieplattformen Facebook. Totalt genererades 123 enkätsvar. Sambandsanalys tillämpades med Chi-två test, Fishers exakta test och Kendals Tau-c via programmet IBM SPSS Statistics. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att det föreligger skillnader i förskolepersonalens upplevelse av stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet på fristående och kommunala förskolor. Respondenterna från fristående förskolor upplever att de har mindre stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet. Det finns ett signifikant samband mellan typ av huvudman och utsträckningen personalen kan tänka sig göra en orosanmälan trots bristande stöd från ledning. Utifrån resultatet är det högre sannolikhet att gå emot ledningen och göra en orosanmälan när man jobbar kommunalt. Det är lika vanligt att ha avstått från att göra orosanmälningar vid misstanke om missförhållanden i förhållande till om arbetsplatsen just då är en fristående eller kommunal förskola. Vidare har faktorerna: Erfarenhet av branschen, tidigare negativa erfarenheter från orosanmälningar, förskollärarutbildning, och kunskap avseende när en anmälan bör göras inget samband till tendens att göra en orosanmälan. Slutligen finns ett signifikant samband mellan förskolepersonalens typ av huvudman: fristående eller kommunal, och vad de anser avseende hur förskolans anseende påverkas av orosanmälningar, samt om risken ökar att vårdnadshavare byter förskola efter en orosanmälan.

The purpose of this study is to examine how the values at an independent school with a religious profile influence teaching, classroom climate, and work culture from the teachers' perspectives. Using a qualitative research approach with semi-structured interviews, data was collected from teachers at the school. The analysis was conducted using thematic analysis, resulting in three main themes: the impact on teaching and classroom climate, the influence of values on the environment and interaction in the classroom, and reflection in collaboration and work culture. The results show that the values play a central role in creating an inclusive and respectful learning environment. Teachers use the school's religious profile to reinforce value principles, contributing to a cohesive and supportive school environment.  The study also identifies challenges in integrating values within a multicultural context. Limitations of the study include a gender imbalance among interviewees and the unique context of the specific school, which may affect generalizability. Future research should focus on exploring how different types of schools can work with their values to promote an inclusive and supportive learning environment. / Syftet med denna studie är att undersöka hur värdegrunden på en fristående skola med religiös profil påverkar undervisningen, klassrumsklimatet och arbetskulturen ur lärarnas perspektiv. Genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer har data samlats in från lärare på skolan. Analysen genomfördes med hjälp av tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman: påverkan på undervisning och klassrumsklimat, värdegrundens påverkan på miljön och interaktionen i klassrummet samt reflektion i samarbete och arbetskultur. Resultaten visar att värdegrunden spelar en central roll i att skapa en inkluderande och respektfull lärandemiljö. Lärarna använder skolans religiösa profil för att förstärka värdegrundsprinciperna, vilket bidrar till en sammanhängande och stödjande skolmiljö.  Studien identifierar även utmaningar med att integrera värdegrunden i en mångkulturell kontext. Begränsningarna i studien inkluderar en snedfördelning av kön bland intervjupersonerna och den specifika skolans unika kontext, vilket kan påverka generaliserbarheten. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka hur olika typer av skolor kan arbeta med sina värdegrunder för att främja en inkluderande och stödjande lärandemiljö.

Syfte: Syftet med vår forskning är att söka förståelse för hur fristående mikroföretag överlever påen konkurrensutsatt och snabbt växande bostadsmarknad. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt samlades 95 enkäterin, vars svar analyserades med hjälp av SPSS i form av faktor- och klusteranalys. Resultat & slutsats: Undersökningens resultat visar att den främsta drivkraften hosmikroföretagarna är friheten och möjligheten att sätta egna villkor/bestämma själv. Den störstakonkurrenten visade sig vara Sveriges marknadsledande företag, Fastighetsbyrån, och mikroföretagens främsta konkurrensmedel ansåg de själva vara en mer personlig service samt derasmöjlighet att till större del kunna anpassa sig efter kunden. Gällande strategier har vi hittatstatistiska samband mellan strategisk planering och framgång. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar vidare att framtida forskare undersökermikroföretag genom en kvalitativ metod, för att förstå deras situation mer på djupet. Vidareforskning skulle även kunna beakta andra branscher än fastighetsmäklarbranschen. Uppsatsens bidrag: Till ämnet företagsekonomi bidrar detta examensarbete till att förstå varföregenföretagare driver mikroföretag, samt en förståelse hos dessa för olika konkurrensmedel ochöverlevnadsstrategier på en konkurrensutsatt marknad. / Aim: The purpose of our research is to seek an understanding of how self-contained microenterprisessurvive in a competitive and fast growing housing market. Method: This study is based on a quantitative method in the form of questionnaires. A total of 95questionnaires were collected into whose response was analyzed using SPSS as factor and clusteranalysis. Result & conclusions: The survey results show that the main driver of the micro-entrepreneurs isthe freedom and ability to set your own terms/decide for yourself. The largest competitor turned outto be Sweden's leading company, Fastighetsbyrån, and micro-businesses' main competitiveadvantage, they considered themselves to be a more personal service as well as their potential for alarger share to adapt to the customer. We found statistical relationships between strategic planningand success. Suggestions for future research: We further recommend that future researchers investigatingmicro-enterprises through a qualitative approach, to understand their situation more in depth.Further research could also consider other sectors than real estate brokerage. Contribution of the thesis: On the subject of business contributing this essay to understand whyself-employed managers of micro, as well as an understanding of these different means ofcompetition and strategies for survival in a competitive market.

<p>I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor. Länder som USA och England har kommit längre inom denna forskning. I den forskning som finns i Sverige finns det därmed ett tomrum att fylla därför är det denna studies syfte att jämföra hur två olika personer med ansvar för marknadsföring på två olika skolor, (kommunal icke-fristående skola samt fristående icke-kommunal skola) resonerar kring följderna av föräldrars och elevers rätt till fritt val av skola. Ett vidare syfte är att få en bild av hur medvetna dessa skolor är om behovet av konkurrens och marknadsföring.</p><p>Studien bygger på primärdata bestående utav intervjuer med två olika personer som representerar två olika skolor baserade i Stockholm och Botkyrka kommun. Dessa personers tankar och idéer om det fria valet av skola, konkurrens och marknadsföring har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram respektive skillnader och likheter dem emellan. Resultaten har sedan diskuterats i ljuset av Christian Grönroos relationsmarknadsföringsteori samt tidigare forskning på området.</p><p>Genomgången av empirin gav vid handen att båda skolorna uppfattar konkurrens och det fria valet av skola som något positivt men att båda skolor drabbas av det olika. Storvretsskolan har svårare att konkurrera med andra skolor då de ej vill stöta sig med andra kommunala skolor i samma kommun. Detta problem har inte Sverigefinska skolan.</p><p>Undersökningen visade också att ett samband mellan valfrihet, konkurrens och marknadsföring föreligger, ett samband som mycket påverkas av skolans rykte. De båda skolorna uppfattar rykte som något man bör ha kontroll över. Hur de eftersträvar detta skiljer sig men båda informanterna anser att en god kommunikation med föräldrar är det viktigaste verktyget i kampen mot ett dåligt rykte som i sin tur påverkar skolans förutsättningar att marknadsföra sig, då båda menar att ett gott rykte är den bästa marknadsföringen.</p> / <p>IN THE END of the 1980th and the early beginning of -90th, revolutionary changes in Swedish school politic took place which influenced the local school agenda all over the country.</p><p>The school was to be governed by local authorities and independent schools became new actors. A new era in Swedish schools were to begin, an era of competition.</p><p>In Sweden very little research in competition between schools has been done comparing to USA and England. Research made in Sweden, has only been about whether competition between schools are positive or negative thing. Consequently the very reason for this study and the purpose is: To compare two different persons in charge of marketing on two different schools, (public non-independent school along with independent non-public school) how these two people discuss and reason about the consequences of parents’ legal right of choice of school. Moreover, to get these schools awareness of the need of competition and marketing.</p><p>This essay is based on primary data such as interviews with two persons representing two different types of schools in Stockholm and Botkyrka. Each interview has been analysed and compared with each other in the light of Christian Grönroos theories of relation-marketing to reach eventually similarities and divergence, in these two representatives way of discussing and reason about marketing as consequence of being exposed to competition.</p><p>The results of the study shows that both representatives of the schools think positive about competition and parents’ legal right of choice of school, even though both schools are differently affected.</p><p>In the case of Storvretsskolan, competing is harder because it doesn’t want to get on the wrong side of other public schools. This problem doesn’t affect Sverigefinska skolan. The study also showed a link between free choice, competition and marketing, a link that is highly influenced by the word of mouth of each school.</p><p>Both schools regard word of mouth as something that one has to get in control with. The achievement in this matter differ, but both schools consider a good communication with parents, the best way of controlling negative word of mouth, which in turn has an influence in both schools prerequisite of marketing. Further more, both schools think that a positive word of mouth is the best way of marketing. Sverigefinska skolan is the one of the two that has spent most resources in marketing and also the one that has been doing it longest time.</p>

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor. Länder som USA och England har kommit längre inom denna forskning. I den forskning som finns i Sverige finns det därmed ett tomrum att fylla därför är det denna studies syfte att jämföra hur två olika personer med ansvar för marknadsföring på två olika skolor, (kommunal icke-fristående skola samt fristående icke-kommunal skola) resonerar kring följderna av föräldrars och elevers rätt till fritt val av skola. Ett vidare syfte är att få en bild av hur medvetna dessa skolor är om behovet av konkurrens och marknadsföring. Studien bygger på primärdata bestående utav intervjuer med två olika personer som representerar två olika skolor baserade i Stockholm och Botkyrka kommun. Dessa personers tankar och idéer om det fria valet av skola, konkurrens och marknadsföring har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram respektive skillnader och likheter dem emellan. Resultaten har sedan diskuterats i ljuset av Christian Grönroos relationsmarknadsföringsteori samt tidigare forskning på området. Genomgången av empirin gav vid handen att båda skolorna uppfattar konkurrens och det fria valet av skola som något positivt men att båda skolor drabbas av det olika. Storvretsskolan har svårare att konkurrera med andra skolor då de ej vill stöta sig med andra kommunala skolor i samma kommun. Detta problem har inte Sverigefinska skolan. Undersökningen visade också att ett samband mellan valfrihet, konkurrens och marknadsföring föreligger, ett samband som mycket påverkas av skolans rykte. De båda skolorna uppfattar rykte som något man bör ha kontroll över. Hur de eftersträvar detta skiljer sig men båda informanterna anser att en god kommunikation med föräldrar är det viktigaste verktyget i kampen mot ett dåligt rykte som i sin tur påverkar skolans förutsättningar att marknadsföra sig, då båda menar att ett gott rykte är den bästa marknadsföringen. / IN THE END of the 1980th and the early beginning of -90th, revolutionary changes in Swedish school politic took place which influenced the local school agenda all over the country. The school was to be governed by local authorities and independent schools became new actors. A new era in Swedish schools were to begin, an era of competition. In Sweden very little research in competition between schools has been done comparing to USA and England. Research made in Sweden, has only been about whether competition between schools are positive or negative thing. Consequently the very reason for this study and the purpose is: To compare two different persons in charge of marketing on two different schools, (public non-independent school along with independent non-public school) how these two people discuss and reason about the consequences of parents’ legal right of choice of school. Moreover, to get these schools awareness of the need of competition and marketing. This essay is based on primary data such as interviews with two persons representing two different types of schools in Stockholm and Botkyrka. Each interview has been analysed and compared with each other in the light of Christian Grönroos theories of relation-marketing to reach eventually similarities and divergence, in these two representatives way of discussing and reason about marketing as consequence of being exposed to competition. The results of the study shows that both representatives of the schools think positive about competition and parents’ legal right of choice of school, even though both schools are differently affected. In the case of Storvretsskolan, competing is harder because it doesn’t want to get on the wrong side of other public schools. This problem doesn’t affect Sverigefinska skolan. The study also showed a link between free choice, competition and marketing, a link that is highly influenced by the word of mouth of each school. Both schools regard word of mouth as something that one has to get in control with. The achievement in this matter differ, but both schools consider a good communication with parents, the best way of controlling negative word of mouth, which in turn has an influence in both schools prerequisite of marketing. Further more, both schools think that a positive word of mouth is the best way of marketing. Sverigefinska skolan is the one of the two that has spent most resources in marketing and also the one that has been doing it longest time.

Huvudprincipen i svensk skattelagstiftning är att juridiska personer är obegränsat skattskyldiga, d.v.s. skattskyldig för alla sina inkomster. Undantagsregler har dock införts i lagstiftningen för att begränsa inkomstskattskyldigheten och för detta krävs att man lever upp till vissa förutbestämda kriterier som innebär att man genomför verksamhet av allmännyttig karaktär. De skattesubjekt som i första hand kommer ifråga för skattebefrielse är stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. Skattebefrielse kan medges utifrån lite olika grunder och vid sidan om de generella bestämmelserna som gäller för stiftelser, ideella föreningar m.fl. som bedriver allmännyttig verksamhet kan skattebefrielse också beviljas med tillämpning av olika undantagsregler som införts i skattelagstiftningen. Dessa bestämmelser kan medföra att även andra juridiska personer har rätt till skattebefrielse när man verkar för ett allmännyttigt ändamål. Bestämmelserna är tillämpliga för en heterogen grupp av olika juridiska personer såsom olika sjukvårdsinrättningar, allmänna undervisningsverk m.fl. och även olika namngivna subjekt ingår. Uppräkningen benämns den s.k. katalogen. Ett av de områden som kan anses som allmännyttigt är när man bedriver något slag av utbildning och vanligtvis sker detta inom ramen för det offentliga utbildningsväsendet. När utbildningen bedrivs i offentlig regi är denna från början skattebefriad. Utbildning genomförs också av andra institutioner och vanligt är att t.ex. ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller någon annan juridisk person driver skola, en s.k. fristående skola. Ur ett neutralitets- och likabehandlingsperspektiv är det intressant att fråga sig på vilka grunder skattebefrielse kan medges när man bedriver undervisning eller utbildning och det är syftet med denna uppsats. Fokus läggs på vad som gäller för en fristående skola som drivs i ideell föreningsform där jag ska försöka redogöra för alla de olika villkor som gäller. Eftersom bestämmelserna ofta är otydliga och svårtolkade kräver detta en genomgång av förarbete, litteratur och rättspraxis. Skattebefrielsen är omgärdad av många olika villkor och för att klara ut hur beskattning kan ske måste också en rad andra frågeställningar besvaras, både av civilrättslig och av förvaltningsrättslig karaktär. Även dessa olika förutsättningar undersöks. Som nämnts finns vid sidan av de generella bestämmelserna om skattebefrielse även möjlighet för en ideell förening som bedriver skola att få befrielse som ett katalogsubjekt, ett av de subjekt som ingår i den s.k. katalogen. Innebörden av detta är att den ideella föreningen inte söker skattebefrielse i egenskap av sin rätta driftsform utan som ett allmänt undervisningsverk. Villkoren för skattebefrielse för en ideell förening och ett allmänt undervisningsverk utgår delvis utifrån lite olika grunder och även dessa undersöks och hur skillnaderna kan påverka vid beskattning. En stor och viktig fråga är också hur bestämmelserna tillämpas i praktiken, d.v.s. hur ser rättstillämpningen ut. Regelverket som styr skattebefrielsen är som sagt ganska diffust och otydligt och många av bestämmelserna måste tolkas ur rättspraxis. I uppsatsen undersöker jag ett antal rättsfall och försöker visa på hur våra domstolar tillämpar bestämmelserna, vilka fallgropar som finns och hur följsamheten mot bestämmelserna ser ut m.m.

I det här examensarbetet dimensioneras en solcellsanläggning med batteribank till fyra kolonistugor som kommer att vara bebodda under sommarhalvåret på Wij Trädgårdar i Ockelbo. Den förväntade elanvändningen beräknas för två olika brukarbeteenden. Ett brukarbeteende där hushållsapparater med höga effekter (exempelvis mikrovågsugn) förväntas ha kortare drifttider vilket resulterar i lägre krav på installerad solcellseffekt samt en mindre batteribank.För den kemiska energilagringen i en batteribank undersöks flera olika typer av uppladdningsbara batterier. AGM blyackumulatorn är det batteri som anses vara lämpligt för kemisk energilagring i solcellssystemet och som har använts vid dimensioneringen av batteribanken. Vidare undersöks möjligheterna att lagra elektricitet småskaligt genom pumpat vatten till ett vattenmagasin, som ett komplement till energilagringen i batteribanken. Genom ett vattenlagringssystem kan överskottselen från solcellerna användas för att pumpa upp vatten till ett vattenmagasin på en högre höjd och därmed lagras genom lägesenergi. När det finns ett behov av elektricitet och den lagrade energin i batteribanken inte är tillräcklig kan vattnet flöda genom en vattenturbin som genererar el till batteribanken och lasterna. Ett vattenlagringssystem kan skydda batteribanken från djupare urladdningar, vilket kan öka batteriernas livslängd i form av antalet laddningscykler, samt ta tillvara överskottselen från solcellerna i större utsträckning. Batteribanken står för en stor del av inköpskostnaden och det finns både miljömässiga och ekonomiskt starka incitament att hitta sätt att förlänga batteribankens livslängd. / In this bachelor thesis is the size of a battery bank and the demand of photovoltaic power to supply electricity to four off-grid cottages calculated, which are occupied during the summer months at Wij Trädgårdar in Ockelbo. The expected electricity demand of the households is calculated for two different user patterns. In one of the user patterns the household appliances with a high power demand (for example microwave) are expected to have a shorter daily usage time, which results in a considerable lower purchase cost as a result from lower power demand of installed photovoltaic and a smaller battery bank. For the battery bank have different rechargeable batteries been investigated. The AGM Lead-Acid battery is found to be the most suitable rechargeable battery for chemical energy storage in this photovoltaic system. Furthermore the possibilities of pumping water to a water reservoir and store as potential energy as a complement to the energy storage in the battery bank have been investigated and discussed. Through a small-scale pumped hydro storage the surplus electricity from the photovoltaic can be used to pump up water to a reservoir at a higher altitude and be stored as potential energy. When there is a demand of electricity and the energy stored in the battery bank is not enough the water can be used in a small-scale water turbine, which generates electricity t the battery bank and the loads. A pumped hydro storage can protect the battery bank from deeper discharge, which otherwise can reduce the lifetime of the batteries, and extend the number of charge and discharge cycles the batteries can manage. The battery bank represents a large part of the purchase costs and there are strong environmental and economical incentives to prolong the lifetime of the battery bank.

Introduktion: Valet av gymnasieskola, vilken skola och program en elev väljer att studera vid, är ett val alla i årskurs nio i Sverige måste ta. Ett av dessa val är om eleven ska studera vid en kommunal eller fristående skola. Idag verkar inte skillnaderna vara så stora som de var i början av 90-talet, så finns det ens några skillnader mellan en kommunal och en fristående gymnasieskola idag? Givetvis finns det många faktorer i skolans värld som går att jämföra, men vi har valt att fokusera på ekonomistyrning och ledarskap. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och öka förståelsen för vilka skillnader det finns inom ekonomistyrning och ledarskap på gymnasieskolor med olika huvudmän, samt att se om det finns något samband mellan ekonomistyrningen och ledarskapet. Metod: Vi använder oss av en deduktiv ansats i uppsatsen eftersom vi har utgått ifrån kända teorier och ett antal hypoteser som vi testat mot den insamlade empirin. Teorierna ledde till de observationer och resultat vi fått fram i studien. Vi har också använt oss av flermetodsforskning, huvudsakligen är detta en kvalitativ studie men den kompletteras av en kvantitativ metod. Studien utformas som en fallstudie och vi undersöker fyra fall. Insamling av data till denna studie gjordes genom intervjuer och enkäter. Slutsats: Gällande de fall vi har undersökt kan vi se att det inte finns några större skillnader mellan kommunala och fristående gymnasieskolor inom ekonomistyrning och ledarskap. Den största skillnaden är den politiska styrningen, annars kopplas variationerna mer till den enskilda individen och inte till huvudmän. Slutsatserna som vi har dragit i denna uppsats kan inte generaliseras eftersom studien gjordes på så få fall. En större och djupare studie behövs för att kunna generalisera resultaten.

The Swedish school characterizes a non-confessional religious education, which such education cannot be found in majority of countries in Europe. Despite the influential secularization of society and the individual, there is a notion that proclaims that the non-confessional religious education is not entirely neutral and objective as the syllabus outlines. The purpose of this study is to analyze the non-confessional religious education in a multireligious public school and a Christian independent school. The main purpose of the thesis is to identify the non-confessional religious education and how it is applied in practice in the different school forms. At the same time, it is relevant to examine as regards the space of the religions in the subject of all world religions, partly in scope and partly in content. The method performed is distance interviews by telephone and e-mail due to the prevailing situation with Covid-19. Results of the study show that both school forms are based on a non-confessional religious education, on the other hand shows the empirical material that the public school pays more attention to Christianity in their religious education unlike what it does in the Christian independent school. This is due to various factors such as the location of the municipal school, the student’s response and relationship to other religions which will be discussed in this essay.

In a technologically advanced society, the average person manages dozens of accounts for e-mail, social networks, e-banking, and other electronic services. As the number of these accounts increases, the need for automatic user identification becomes more essential. Biometrics have long been used to identify people and are the most common (if not the only) method to achieve this task. Over the past few years, smartphones have become frequently used gadgets.  These devices have built-in microphones and are commonly used by a single user or a small set of users, such as a couple or a family. This thesis uses a smartphone’s microphone to capture user’s speech and identify him/her. Existing speaker recognition systems typically prompt the user to provide long voice samples in order to provide accurate results. This results in a poor user experience and discourages users who do not have the patience to go through such a process.  The main idea behind the speaker recognition approach presented in this thesis is to provide a seamless user experience where the recording of the user’s voice takes place in the background. An Android application is developed which silently collects voices samples and performs speaker recognition without requiring extensive user interaction.  Two variants of the proposed tool have been developed and are described in depth in this thesis. The open source framework Recognito is used to perform the speaker recognition task. The analysis of Recognito showed that it is not capable of achieving high accuracy especially when the voice samples contain background noise. Finally, the comparison between the two architectures showed that they do not differ significantly in terms of performance. / I ett teknologiskt avancerat samhälle så hanterar den genomsnittliga personen dussintals konton för e-post, sociala nätverk, internetbanker, och andra elektroniska tjänster. Allt eftersom antalet konton ökar, blir behovet av automatisk identifiering av användaren mer väsentlig. Biometri har länge använts för att identifiera personer och är den vanligaste (om inte den enda) metoden för att utföra denna uppgift. Smartphones har under de senaste åren blivit allt mer vanligt förekommande, de ger användaren tillgång till de flesta av sina konton och, i viss mån, även personifiering av enheterna baserat på deras profiler på sociala nätverk. Dessa enheter har inbyggda mikrofoner och används ofta av en enskild användare eller en liten grupp av användare, till exempel ett par eller en familj. Denna avhandling använder mikrofonen i en smartphone för att spela in användarens tal och identifiera honom/henne. Befintliga lösningar för talarigenkänning ber vanligtvis användaren om att ge långa röstprover för att kunna ge korrekta resultat.  Detta resulterar i en dålig användarupplevelse och avskräcker användare som inte har tålamod att gå igenom en sådan process. Huvudtanken bakom den strategi för talarigenkänningen som presenteras i denna avhandling är att ge en sömlös användarupplevelse där inspelningen av användarens röst sker i bakgrunden. En Android-applikation har utvecklats som, utan att märkas, samlar in röstprover och utför talarigenkänning på dessa utan att kräva omfattande interaktion av användaren. Två varianter av verktyget har utvecklats och dessa beskrivs ingående i denna avhandling. Öpen source-ramverket Recognito används för att utföra talarigenkänningen. Analysen av Recognito visade att det inte klarar av att uppnå tillräckligt hög noggrannhet, speciellt när röstproverna innehåller bakgrundsbrus. Dessutom visade jämförelsen mellan de två arkitekturerna att de inte skiljer sig nämnvärt i fråga om prestanda.